Issuu on Google+

Varje vd:s bibel

NUMMER 2 2012

Tema

HANTERA RISKERNA

Den skrattande direktörn Björn Kjos

MÅNGFALD

som affärsstrategi

8 PERSONAL SÄTT ATT HITTA RÄTT

KONST  GÖR BÄTTRE CHEFER

PLUS: Så lyfter du arbetet med jämställdhet ALLTID: Krönika • Arrangemang • Ägare & styrelse


H A L LV A R S S O N & H A LV A R S S O N

© 2012 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

VI FINNS BOKSTAVLIGEN ÖVERALLT. För att navigera rätt genom den komplexa djungeln av lagar, förordningar och regelverk krävs att ditt företag har en bra ciceron. Men hur hittar man rätt konsult och rådgivare? Du behöver inte leta länge. Här på KPMG möter du specialister som står på en stark värdegrund och som är lyhörda för kundernas utmaningar. Vi är idag 1 600 medarbetare på 60 kontor i Sverige. På en ort nära dig.

K

K SOM I KARLSTAD. Michaela är en av medarbetarna på vårt kontor i stan där sola skiner jämt. Hon är alltid uppdaterad på det senaste inom redovisning till glädje för hennes kunder som finns i alla branscher.

P M

P SOM I PITEÅ. Här på Norrlands Riviera jobbar Lars. För honom är ingen fråga för liten eller för stor. Och bakom sig har han hela KPMGs tjänsteutbud.

M SOM I MALMÖ. Tobias arbetar på vårt Malmökontor med Turning Torso som nära granne. Inriktad på frågor som rör förvärv, försäljningar och fusioner.

G

G SOM I GÄVLE. Rita är auktoriserad revisor och brinner för sitt jobb. Hennes uppdragsgivare spänner från enmansföretag till globala industrikoncerner.


INNEHÅLL 9

10

NUMMER 2.2012

20

40 INTRO

VD I VARDAGEN

ORGANISATIONEN

PERSONLIGT

6 Trenden

16 Pär Lärkeryd gör industrin jämställd

46 All makt åt medarbetarna

8 Få ut med av kursen

19 Duellen

55 Konflikträdda chefer är värdelöst Helena Bergström om

Effektiv till max.

9 Fyra snabba frågor

Monica Lingegård har mest inflytande över näringslivets hållbarhetsarbete.

Är det vettigt att driva skolor i vinstintresse?

20 Konst gör bättre chefer 24 Det klättras på väggarna

TEMA RISKHANTERING

10 Krisläge Hårdvaruhaveri på Tieto. 12 Eliminera it-risken 14 Säkra det största värdet

26 Mångfald som affärsstrategi

På Elisabethgården bestämmer de anställda.

48 Krönika

ledarskap i en machokultur.

58 Prylar

Krisledning i stundens hetta.

49 Rättvis rekrytering med ny standard 51 Åtta sätt att hitta rätt i rekryteringen

KUNSKAP

59 Visa vem du är 60 Boktips och arrangemang

AFFÄRERNA

38 Fånga idéerna Så får du med kunden

i utvecklingsarbetet.

PROFILEN

30

40 Refurn väcker liv i skrotade möbler Norska komiker gör ­parodi på hans skratt. Han är en ­hyllad

ÄGARE & STYRELSE

43 Nyheter 44 Styrelsen styr inte

Vd-tidningen 2.2012

deckarförfattare och före detta stridspilot. Idag ­flyger ­Norwegians vd Björn Kjos mest i passagerarsätet på sina egna flygplan.

03


LEDARE

Har du synpunkter och tips? Mejla till info@vdtidningen.se

Box 104, 901 03 Umeå Telefon: 090–700 900 info@vdtidningen.se www.vdtidningen.se CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Anna Nyström anna.n@vdtidningen.se Telefon: 090–700 903

A N N A N YS T R Ö M C H E F R E DA K TÖ R

LEDARSKAP I ETT KREATIVT KAOS KAOS ÄR INGET jag vill ska känne­teckna

mitt ledarskap. Ordning, tydlighet och ­effektivitet är det jag eftersträvar. Men faktum är att kaoset också har en viktig roll att spela. När ingen­ ting är förutsägbart tvingas man tänka och själv söka ordningen. I detta nummer kan du läsa om vad som hände med chefer som i ett ­experiment översköljdes av konst, ­litteratur och musik. I det konstnärliga kaoset utvecklades cheferna på ett sätt som en traditionell ledarskapskurs inte ens var i närheten av. Frågan är bara, hur kan vi skapa lagom mycket kaos på ­jobbet så att vår kreativitet släpps fram? Kanske kan leksaksbilar, ­konstiga ­möbler och modellera vara ­vägen till ­nytänkande och innovation? En ­forskare vid Lunds ­universitet ska ­studera hur leksaker i mötes­ rummet på­verkar ­kreativiteten. Idén är att lekfullhet ­påverkar den inre ­motivationen, men om det funkar i praktiken återstår att se. Det ­forskaren ser som ett möjligt hinder är att man inte törs släppa fram lek­­full­heten av rädsla för att framstå som fånig.

04

När jag lyssnade till Clarion ­Hotels vd Marcus Majewski på vår syster­tidnings ­konferens Kvalitetsmagasinet Live ­tidigare i våras, lyfte han fram snällhet som en av de viktigaste ledar­egenskaperna. Då ­menade han inte mesigt snäll, utan mer i ­betydelsen att skapa en trygg atmosfär där med­arbetarna törs vara ärliga Chefredaktören och ­släppa fram TIPSAR sina tankar, ­idéer och förslag på Det klättras förändringar. på väggarna Som ledare i en sidan 24 organisation ­gäller det alltså att skapa miljöer där det är Helena ok att vara fånig, ­Bergström där ­medarbetarna om ledarskap förutsätts kliva sidan 55 ­utanför de ­vanliga ramarna, men där de också känner trygghet i att våga ta kliv på osäker mark. Först där kan nya ­perspektiv bli synliga och innovativa ­idéer ta plats. Kanske behöver vi kaoset för att inte stagnera. Och som ledare ha för­ mågan att vara snäll i ett kreativt kaos. 

REDAKTION Martina Frisk (Tjl) martina.f@vdtidningen.se Telefon: 08–517 955 04 Sara Wallin sara.w@vdtidningen.se Telefon: 090–700 910 Michael Nilsson michael.n@vdtidningen.se Telefon: 08–517 955 06 ART DIRECTOR Fredrik Lundell fredrik.l@vdtidningen.se GRAFISK FORM Per Åhman per.a@vdtidningen.se Lotta Fjellner lotta.f@vdtidningen.se OMSLAGSFOTO Caroline Tibell ANNONSER Christina Clausén christina.c@nordreportern.se Telefon: 090–700 921 Christian Sjöström christian.s@nordreportern.se Telefon: 08–517 955 10 Antti Silventoinen antti.s@nordreportern.se Telefon: 090–700 919 PRENUMERATION & KUNDTJÄNST Vardagar 13.00–16.00 Telefon: 090–700 929 Fax: 090–14 23 20 pren@nordreportern.se Prenumerationspris helår, 6 nummer 1 490 kronor exklusive moms Pristillägg Europa: 180 kronor ISSN 1104-1579 FÖRLAG AB Nordreportern, www.nordreportern.se TRYCK V-TAB Vimmerby

MILJÖMÄRKT 341189

Vd-tidningen 2.2012


ANDERS HAGLUND presenterar

SINSPIRATIONM SEMINARIU S! S I VÄRLDSKLA LIVS-

STA LDENS FRÄM - EN AV VÄR NDE . BÄSTSÄLJA R E H C A O C S STIL TILL BL.A FÖRFATTARE OM SÅLDE “MUNKEN S . SIN FERRARI”

“Vi hjälper personer och företag att snabbt locka fram det absolut bästa ur sig själva.”

ROBIN SHARMA

LEAD WITHOUT TITLE

21 SEPT 2012

TID: 09.30-12.30 VAR: HOTELL RIVAL, STOCKHOLM PRIS: 2.900:- + MOMS / *VIP 4.900:- + MOMS

ANMÄLAN/INFO: WWW.LIFEVISION.SE ANETTE@LIFEVISION.SE 033 -14 00 70 OBS! UPPGE “VDT2012” VID BOKNING, SÅ FÅR DU 500:- RABATT.

* VIP-LUNCH MED ROBIN 13.00-14.00


INTRO

nyheter • siffror • listor • personer • trender

Effektiv till max

Multitasking är ett ord på tapeten men hur mycket kan vi effektivisera egentligen? Affärsnätverksexperten Sophia ­Sundberg kombinerar mingel och promenader.

K

AN VI EFFEKTIVISERA

vårt liv och arbetstid hur mycket som helst? Multi­ tasking, eller förmågan att hålla många olika saker igång samtidigt för att vara så effek­ tiv som möjligt, är ett begrepp som blivit vanligare att slänga sig med. Trenden märks inte minst genom de fiffiga appar till smartphones och ­datorer som ska hålla reda på affärs­ möten, ­anteckningar och mejl åt oss. Den ­mänskliga hjärnan har dock sina be­ gränsningar och forskning visar att vi inte klarar av att hålla mer än sju, plus minus två, imaginära bollar i luften samtidigt i arbetsminnet. Ändå sitter de flesta som jobbar vid en dator med mer än åtta olika fönster uppe samtidigt och blir avbrutna i genomsnitt en gång var tredje minut. ALLA JONGLERAR MER

Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, författare till boken Den översvämmade hjärnan, beror känslan av att drunkna

06

i information på relationen mellan tre faktorer: informationsmängden, ­distraktionerna och simultankraven. Försöker vi göra två saker samtidigt kan vi inte göra någon av dem till hundra ­procent. Ändå visar studier att mänsklig­ heten ägnar sig åt allt mer simultan-­ tittande, mejlande, och pratande, och blir smartare för varje decennium som går. Ett exempel på multitask-trenden är Walk and talk, ett nätverk som för­ enar affärsmingel med promenader. Sophia Sundberg, ­mingel-föreläsare, grundare till Ypsilon och initiativ­tagare till nät­verket kallar sig ­drottningen av multitasking. Affärs­möten och ­bokningar av alla de slag hade hon aldrig haft några problem att få till, däremot tid för att röra på sig. – Jag har aldrig tyckt att det var kul med motion, men väldigt roligt att ­affärsnätverka. Jag tänkte: Hur kan jag få tid till motion och ändå känna att jag är effektiv? Istället för att ­hålla ett möte på en affärslunch, vore det

inte bättre att träffas och promenera ­istället? Frågade sig Sophia Sundberg. Dessutom hade hon märkt att den vanligaste frågan hon fick på före­ läsningar var hur man effektivt ­skulle avsluta ett mingelsamtal och gå ­vidare till nästa person. ­Funderingarna ­resulterade i Walk and Talk. SEX KONTAKTER PÅ EN TIMME

Varannan måndag träffas personer i ­affärsnätverket för att ta en 60 minuter lång promenad. Under ­promenaden pratar de tio minuter med en ­person, förslagsvis med den inledande ­frågan: Vad kan jag hjälpa dig med? Efter tio minuter byter alla samtals­ partner, och ingen behöver oroa sig för hur samtalet ska avslutas. När 60 ­minuter har gått har de inte bara fått en ­timmes motion utan också sex nya affärs­ kontakter inom vitt skilda branscher. – Det här är ett högeffektivt sätt att marknadsföra sig själv på och samtidigt skapa nya kontakter. När man är ute och

Vd-tidningen 2.2012


Foto: Anna Roström, Asmallpigart

går och pratar samtidigt får man nya idéer, frisk luft och energipåfyllning. Metoden har blivit så populär att grupper nu finns på 31 ­olika ­orter. En mängd nya företag har upp­ stått tack vare nätverket som be­ stämmer träff genom sociala nät­ verk som Facebook och Twitter. – Att byta visitkort med någon ­betyder inte så mycket, du har kvar pappers­ lappen men att någon kommer ihåg vem du var något år senare är inte så ­sannolikt. Sociala medier är ett bra sätt att ge affärsnätverkandet ytterligare en dimension. Du kan underhålla ditt ­sociala nätverk och det ger en bra om­ världsbevakning, säger Sophia Sundberg. SKIPPA JOGGING-KONFERENS

Sophia Sundberg skapade både en ny ­affärsidé och tid för motion när hon började kombinera affärsmöten och promenader.

Vd-tidningen 2.2012

Hon tipsar om att du bör skapa en ­strategi för hur sociala medier används och att tänka igenom vad du vill uppnå med det och hur mycket tid det ska få ta. – Jag spår en trend att det kommer att bli vanligare med möten i vanliga ­livet,

som Walk and Talk eller tweet ups (möten som arrangeras via twitter reds. anm.), vilket kan verka motsägelsefullt. Ju mer sociala medier kliver in i vår värld kan man ju tror att vi skulle bli mer ­asociala. Jag tror tvärt om, att det blir ­enklare att nå människor, och fler kontakter ger fler möten, säger Sophia Sundberg. Vad tror hon om att maxa effektivitet och motion ännu mer då? Säg,­­genom att upprätthålla kontakten med alla dina affärskontakter genom video­chat medan du springer på ett löpband? – Nej, där blir det för ­stressande! Jag tror på att vara ute i dagsljus, bland skog och sjö. Det är åter­hämtning, och det är hälsofrämjande. Tjugo minuter efter intervjun får ­undertecknad en vänförfrågan på ­Linkedin, vilket gör att vi nu ingår i­ ­samma affärsnätverk. Effektivt, om man skulle vilja nå varandra igen i fram­ tiden, eller kanske bara promenera. S A R A WA L L I N

07


INTRO

nyheter • siffror • listor • personer • trender

Få ut mer av kursen ENLIGT DEN AMERIKANSKA FORSKAREN Robert Brinkerhoff är det få som verkligen drar

nytta av det som de lärt sig på en kurs. Men problemet är inte dåliga kurser. Det som händer innan och efter kursen är istället avgörande för hur bra kursen blir. 40 procent av misslyckade kurser beror på dåligt förarbete, och 40 procent på dålig uppföljning.

Före

Efter

• Klargör hur kursen bidrar till ­affärerna och att nå målen.

• Ge medarbetarna stöd och incitament att ta de nya ­kunskaperna i bruk.

• Se till att den som går kursen

• Mät och återkoppla det

är motiverad. • Tydliggör hur den nya ­kunskapen ska användas.

nya ­beteendet.

BULLRA MINDRE NU KAN ÄVEN DEN som inte

• Ha tålamod och ge de nya

har en Iphone ha koll på buller­ nivån. Arbetsmiljö­verket har nu även tagit fram en buller­

­arbetssätten tid att sätta sig.

app för Android. Den nya ­applikationen ­heter Buller liksom sin föregångare för ­Iphone och finns även i en engelsk version. Bullerappen mäter ljudnivån i realtid och kan också räkna ut hur mycket buller man ut-

STATISTIK

Drygt 5 av 10 företagsledare … … ser kompetensförsörjning som ett av de största hoten mot företagets utveckling. Endast tre av tio känner sig mycket säkra på att de kommer att kunna rekrytera rätt kompetens. KÄLLA: PWC:S GLOBAL CEO SURVEY SOM KARTLAGT ÖVER 1 200 FÖRETAGSLEDARES SYN PÅ DET KOMMANDE ÅRET.

FÄRRE KVINNOR I LEDNINGEN ANDELEN KVINNOR i svenska företagsledningar minskar. Enligt en undersökning

från revisions- och konsultföretaget Grant Thornton utgör kvinnor 23 procent av de svenska företagsledningarna, en minskning med fyra procentenheter sedan förra året. Även andelen företag i Sverige som har en kvinna på vd-posten har minskat. Bara sju procent av bolagen i Sverige har en kvinnlig vd, jämfört med tio procent förra året.

08

sätts för under en hel dag. Fungerar för ljudnivåer mellan cirka 40 och 100 dB(A).

3,81 SIFFRAN

DET ÄR MEDELBETYGET svenska med­ arbetare ger sin egen arbetsplats, jämfört med ”den ideala arbetsplatsen”. För fyra år sedan var betyget 4,01. Medarbetarna uttrycker en allt sämre tillfredsställelse med den psykiska arbetsmiljön, ledarskapet och stressen, medan de upplever att den fysiska arbetsmiljön inte förbättrats från föregående år, enligt en undersökning från Netigate.

Vd-tidningen 2.2012


4

SNABBA FRÅGOR

Lek och öka kreativiteten KAN LEKSAKER I MÖTESRUMMET främja kreativiteten på jobbet? Det

ska forskaren Samuel West vid Lunds universitet ta reda på. Två ­arbetsgrupper ska jämföras, först i en vanlig sammanträdesmiljö, sedan i en mer lekfull miljö med konstiga möbler, leksaks­pistoler och godis. Frågan som ska besvaras är om man vågar släppa fram lekfullheten och bli mer kreativ i den lekfulla miljön. I tidigare s­ tudier har han intervjuat kreativitets- och lekkonsulter som menar att lekfullhet främjar den inre motivationen, men att risken är att man framstår som oseriös, inkompetent och fånig om man släpper fram den här sidan på jobbet.

...TILL ­MONICA LINGEGÅRD, VD PÅ SAMHALL, SOM ­NYLIGEN KNEP FÖRSTAPLATSEN SOM FÖRETAGSLEDARE MED MEST ­I NFLYTANDE PÅ NÄRINGS­ LIVETS HÅLLBARHETSARBETE.

HUR KÄNDES DET ATT FÅ DEN HÄR UTMÄRKELSEN?

Vill du bli chef? ENLIGT UNDERSÖKNINGEN Work

Life bland 800 personer genomförd av Manpower i samarbete med Kairos future är det endast var tredje svensk som kan tänka sig att bli chef. För att våga ta det klivet är en bra mentor en viktig förutsättning. Längre ­arbetsdagar och krav på tillgänglighet var däremot mindre populärt. Undersökningen visar också att synen på ledarskap är en ­generationsfråga och att vi möjligen är på väg mot ett mer hierarkiskt ledarskap igen. Unga chefer tenderar nämligen att gå emot trenden om delegering och vill ha mer kontroll än sina äldre yrkeskollegor.

ORDET

Knytkonferens KONFERENS där man inte planlagt programmet från början utan

där deltagarna var och en bidrar med sitt föredrag precis som på ett knytkalas. SPRÅKRÅDETS NYORDSLISTA 2011

Jag blev väldigt glad! Det är ett viktigt kvitto att vi gjort en hel del rätt under året. Att vi nått ut med budskapet om att våra tjänster och produkter kan ­bidra till att kombinera affärsnytta med socialt ansvar.

1

VAD ÄR HÅLLBARHET FÖR DIG?

2

Att leva på ett sätt så att vi kan med varsam hand kan lämna över till nästa generation. För Samhall ligger fokus på social hållbarhet, det vi kan göra här, närproducerat. Istället för att jobba tills vi är 75 bör vi låta alla som vill och kan få göra nytta här och nu. Man bygger inte ett hållbart Sverige genom att ställa en halv miljon människor med funktionshinder utanför. VARFÖR TROR DU ATT JUST DU FICK UTMÄRKELSEN?

3

Jag har varit ute mycket och pratat om vår vision om att alla människor ska ses som en tillgång på arbets­ marknaden, att bryta utanförskapet. Det har nog gett av­ tryck! Jag har verkat både på den politiska arenan, och ut mot kunder, men även internt för att stärka vårt själv­ förtroende. Man ska vara stolt över att jobba på Samhall. VILKA UTMANINGAR SER DU FRAMFÖR DIG UNDER DET KOMMANDE ÅRET?

4

Den stora utmaningen är att hitta jobb till alla våra med­ arbetare! Men också att få fler att se affärsnyttan i det vi erbjuder. Jag tror att många känner igen vårt varumärke, men få vet vad vi gör. Att vi har 6 000 välutbildade städare och är en av Sveriges största bemanningsföretag, exempelvis.

ANNA NYSTRÖM

Vd-tidningen 2.2012

09


TEMA

Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Riskhantering

010

Vd-tidningen 2.2012


E G Ä L KRIS Apoteket kunde inte lämna ut receptbelagd medicin, Bilprovningen tvingades gå över till manuella kontroller och i Nacka låg kommunens webbplatser och mejlsystem nere. När it-tjänstföretaget Tietos hårdvaror kraschade hamnade företaget i ett ­allvarligt krisläge.

D

ET VAR I NOVEMBER 2011

som Tieto drabbades av ett katastrofalt hårdvaru­ haveri i ett av sina centrala datacenter. Även om det fanns back up kraschade oturligt nog även disksystemets spegelkopia när datan höll på att skrivas över, vilket i för­längningen gick ut över ett 50-tal kunder. Under Sourcing­ dagarna ­berättade Tietos kundchef Nils Boghammar för första gången öppet om sina erfarenheter av det som ingen trodde kunde inträffa. – Det var väldigt osannolikt. De allra flesta hade inte förebyggt eller planerat för något liknande, hävdade han. MINIMERA FÖRTROENDESKADAN

Ändå hände det. Och Nils Boghammar kunde inte annat än likna det inträffade vid Tage Danielssons kända monolog om kärnkraftsolyckan 1979: ”[...] före Harrisburg så var det ju ytterst ­osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle

Vd-tidningen 2.2012

011


TEMA

Riskhantering

hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent.” Några uppdateringar kring hur det blir med skadestånd eller orsakerna till kraschen ville han inte gå in på. – Våra officiella slutsatser om haveriet kommer att redovisas om några veckor. Det jag kan göra nu är att ge mina erfarenheter av det som hände, för­klarar han. Ganska snart stod det klart att ett återställande skulle bli både tidskrävande och komplext, varpå 560 personer

kallades in till Älvsjö för 24–7 katastrof­ hantering: HR, anställda från jordens alla hörn, konsulter, tekniska specialister och leverantörer. Många fick lov att under loppet av en timme helt skifta fokus, från ren teknik till kunderna, för att ­kommunicera nästa steg och försöka minimera skadorna så gott det gick. INGET SYSTEM PERFEKT

Så här en tid senare är största lärdomen enligt Nils Boghammar att det inte går att helt planera bort sådana ytterligheter som Tieto-kraschen, för det felfria systemet går

»Träna katastrofhantering! Kavla upp ä­ rmarna och ­jobba med det, för när det väl smäller blir det omfattande.« NILS BOGHAMMAR, KUNDCHEF TIETO

ELIMINERA IT-RISKEN T E X T S A R A WA L L I N

Hur lätt är det att hacka sig in i ert interna system, mejl eller webbplats? Testa själv! Det är ett av tipsen från James Lyne på it-företaget Sophos. Här är nio säkerhetspunkter som varje styrelse borde diskutera för att ta reda på hur de kan skydda sin företagsinformation.

Sätt allt på print Ni kanske har fantastiska säkerhetskontroller, men skulle det ske en ­allvarlig hackerattack är det bra att ha dessa skyddsåtgärder på papper när ­revisorerna kommer. Det är inte olagligt i sig att förlora information, men olagligt att inte agera ansvarsfullt för att hantera risken att den läcker ut. Ta inte bara första bästa standardsskydd utan försök skräddarsy er säkerhetsprofil med en rad olika tekniker som kan skydda era användare.

012

Öva på kaos Definiera din åtgärdsplan och lägg tid på att testa att den fungerar och att alla vet hur de ska agera om något oväntat och ovälkommet sker. Inget ­säkerhetssystem är hundra procent säkert men de första åtgärderna efter att ett dataintrång har skett kan göra stor skillnad för effekterna av det.

Se över ny teknik Överväg nya data- och affärsmodeller. Många har sina traditionella data­ system och datorer under kontroll, men vad händer om ni börjar ­använda nya plattformar som molnet eller andra mobila virtuella system? Dessa plattformar kräver att medarbetarna uppdaterar sin kunskap kring hur de kan skydda företagsinformationen. Vanligt är till exempel att företag inte nämner hur medarbetarna får använda sociala medier eller mobila enheter, trots att det är vanligt att dessa innehåller PC-virus.

Vd-tidningen 2.2012


Riskhantering

inte att bygga. Istället måste man lära sig att hantera kriser snabbt och effektivt. Det är enda vägen. – Träna katastrofhantering! Kavla upp ärmarna och jobba med det, för när det väl smäller blir det omfattande. Ärligt talat är dokumentationen kanske inte alltid på rätt nivå när det gäller att hantera katastrofer? Det måste vara ett levande dokument, uppmanar han. Han tycker också att man regelbundet skulle testa systemen så skarpt som möjligt tillsammans med kunder, tekniker, under­ leverantörer och tredjeparter i form av exempelvis telekomleverantörer – och att villkor för dylika haveriövningar ska finnas med redan när man skriver avtal. För det osannolika är inte omöjligt och det måste man vara beredd på.

TEMA

Osannolikt men san t. Tekniskt strul och katastrofen 1979. den mänskliga faktorn låg bakom Harris burg­ Foto: Car

olyn Kaster/Scanpix

LENA HOLMBERG

Skydda din smartphone

Lita inte på alla partners

Datasäkerhet handlar om mer än Microsoft. Även smartphones operativ­ system kan bli hackade eller förlora värdefull information. Förutsätt därför inte att alla säkerhetsmodeller passar eller gäller för alla enheter och plattformar.

Det är inte säkert att tredje part är din bästa vän. Även om du kan lägga ut en tjänst på någon annan är ansvaret för datan fortfarande ditt. ­Kontrollera att det finns en överenskommelse i alla standardavtal som säkerställer att tredje part håller en hög säkerhetsnivå och att du har rätt att granska att ­säkerheten efterlevs.

Hacka dig själv Vissa hackerattacker har som syfte att förändra information på hemsidan. SQL-injektioner är fortfarande vanliga trots att det är lätt att skydda sig med olika brandväggar. Ta på dig skurkarnas glasögon och testa hur lätt det är att hacka era egna system. På så vis kan du hitta förbättringsområden i ert säkerhetsprogram.

Var realistisk Häng inte upp dig på att ni kanske är en måltavla för it-attacker. Gör en ­ordentlig riskanalys istället för att förstå vad som verkligen skulle ­kunna skada. Att råka förlora okrypterade USB-stickor eller bärbara datorer kan vara ett mycket större hot än risken att bli utsatt för en hacker. Se till att ni har rätt kontroller på rätt ställen och stressa inte upp er över allt som ­uppmärksammas i media.

Vd-tidningen 2.2012

Anpassningsbara system Blanka dyra prylar är inte lösningen på allt. Däremot kan gamla ­klumpiga system från 1990-talet som är svåra att implementera med nya ­applikationer och tekniker bli en black om foten. Många företag kör fortfarande bara med en grundläggande uppsättning säkerhets­ kontroller. Nya kontroller så som HIPS, DLP, och webb-säkerhet bör ­kunna ­integreras lätt utan att du ska behöva spränga budgeten med höga anpassningskostnader.

Satsa på bred kompetens Se till att säkerhetspanelen på företaget representeras av kunniga ­människor från både juridik-, it-, marknadsförings- och ledningssidan som kan ge en enhetlig bild av alla tänkbara säkerhetsrisker.

013


TEMA

Riskhantering

Säkra det största värdet Ligger du vaken och oroar dig över vad som kan hända om allt går åt pipan? Ett råd är att inte kasta den kompetens som finns i organisationen bara för att en riskkonsult knackar på. T E X T S A R A WA L L I N

A

LLA FÖRETAG som har överlevt

en längre tid på marknaden har en beredskap för att hantera risker. Det menar Hervé Corvellec, professor i företags­ekonomi vid Lunds universitet. Med­arbetarna har tillsammans en unik kunskap om organisationen och strate­ gier för att hantera utmaningar de ställs inför. Därför finns det ingen anledning att som vd förblindas av risk­branschens glittrande hot och standardiserade paketlösningar i konsultportföljen. – Du får inte slänga ackumulerad kunskap över bord bara för en flashig sammanställning av ett scenario, säger Hervé Corvellec. HITTA ERA DYRASTE JUVELER

Han menar att en risk alltid är kopplad till ett hotat värde. Det viktiga är att ta reda på vilket värde som är viktigast för ­organisationen att skydda. En risk­konsult som anlitas för att göra en screening av omvärlden kan naturligtvis hitta en miljon

potentiella hot. Men dessa hot är bara relevanta om det är kopplat till någon­ ting som är viktigt för just er ­specifika verksamhet. – Tonåringar slutar inte röka för att någon säger att det är farligt. Tjugo år senare slutar de för att de värdesätter hälsan och tänker på döden. Om du inte värdesätter det som är hotat finns ingen anledning att agera. Vd:ns roll är att ställa sig frågan: Vad är av centralt värde för vår verksamhet? Vad är nödvändigt för att vi ska fortsätta existera? PRIORITERA

Sjukvården står till exempel ständigt inför risken att en pandemi utbryter. Kommer det i så fall att finnas vaccin till alla och vilken beredskap finns att möta det poten­ tiella behovet? Det är ett allvarligt hot, men vad är det som driver sjukhuset? Jo, elektricitet. Vid strömavbrott ska reserv­ generatorn slå på, om den är trasig måste den andra generatorn fungera. – Hur stor är risken att den andra också pajar? Det är nummer ett-prioritet!

Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

014

Vd-tidningen 2.2012


Riskhantering

TEMA

Fokusera på det största hotet. – Om man jämför med risken för en ­pandemi är det en mycket större risk för sjukhusets verksamhet att ­elförsörjningen inte fungerar, säger Hervé Corvellec.

Hervé Corvellec menar att varje ­ rganisation kan nöja sig med att o identifiera de hundra viktigaste riskerna för just den verksamheten. Och det är medarbetarna i organisationen som är de bäst lämpade att identifiera dem. Även om ett företag inte har ett formellt riskhanteringssystem eller kallar det vid namn kan kunskapen finnas där. "Vi är bra på att skydda oss" eller "Vi har bra koll på vår omvärld" är vokabulär som tyder på att man faktiskt hanterar risker i praktiken. – Om någon utifrån kommer med en färdig lösning finns risk att den kunskap som finns och som är extremt anpassad till verksamheten kommer att slås sönder. Paradoxalt nog kan det leda till att du ökar din egen sårbarhet, varnar han. TA HJÄLP

Detta ska inte misstas för att man bör ignorera hjälp och kunskap från andra. När Skånetrafiken till exempel skulle lägga ut sina lokaltrafikvagnar på leasing­ avtal missade de valutarisken. Avtalet blev i euro och mycket dyrare än det var tänkt. – Någon hade lätt kunnat hjälpa dem och ställa frågan: Har vi valutarisk? Ja eller nej? Går man systematiskt till väga kan

Vd-tidningen 2.2012

Foto: iStockphoto

man kanske upptäcka saker innan man får problem. Istället för att kryssa i en förberedd lista i ett färdigt riskhanteringssystem kan det ge mer att gå ut i organisationen och kartlägga den kunskap som finns. Hervé Corvellec tror inte att det finns någon risk med att internt ventilera risker och problem. Men som vd får du vara beredd på att ekonomichefen, HR-chefen och it-chefen kanske har olika syn på vilket område som egentligen är mest skyddsvärt. Till exempel har folk som sköter leveran­ serna lärt sig att hantera punktlighet. De vet också vad som hotar den, men det vet inte de som sitter på ekonomiavdelningen. – Ställ frågan till olika avdelningar om vad de prioriterar och samla in svaren. Du är den som har bäst överblick och får en riskbild som täcker in alla avdelningar, säger Hervé Corvellec. SVÅRT ATT STÅ EMOT

Riskbranschen växer så det knakar eftersom det finns pengar att tjäna för dem som på ett eller annat sätt spelar på rädsla: standardiseringsorganisationer, för­säkringsbolag, Hollywoodproducenter och larmtillverkare. Hervé Corvellec menar

att företagens ökande riskmedvetenhet fungerar särskilt bra i vår trygghetskultur. – Det är ingen slump att svenskar har så hög grad av vaccinering. När man säger: Du bör skydda dig, så får man bra resonans. Därför är det förvånande att man inte kommit längre i formaliseringen av riskhantering, och att aktiespararna och försäkringsbolagen inte kräver att företagen har riskhanteringssystem i större utsträckning. Den globala trenden är ändå att externa parter och lagstiftning ställer allt fler krav på företag. Det gör att de organisationer som inte hakar på kan stå mindre attraktiva i investerares och kunders ögon än ett företag som skyltar med sitt beredskapsarbete. Riskhanteringssystem kan alltså vara värdefullt ur flera olika intressenters perspektiv, men glöm för den skull inte att ta vara på den kompetens som redan finns. – Jag vill lyfta att organisationer vet hur man hanterar risker därför att de har löst en massa problem tidigare och antagligen vill förebygga att samma problem kan hända igen. Men det är det ingen som pratar om i riskhanteringsbranschen, avslutar Hervé Corvellec. 

015


Foto: Elin Turborn

VD I VARDAGEN

Pär Lärkeryd GÖR INDUSTRIN JÄMSTÄLLD Vad har Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfven, 20 riksdagsmän och 15 landshövdingar gemensamt? Jo, alla vallfärdar de till Västerbotten för att lära sig mer om hur en jämställd­ hetsstrategi i industrin kan skapa guld. T E X T S A R A WA L L I N F O T O E L I N T U R B O R N

H

ÖSTEN 2005 gick industriföretaget

Indexators dåvarande vd Pär Lärkeryd runt och funderade på var företaget skulle bygga sin nästa fabrik. Svaret blev att det trots allt var bäst förutsättningar att expandera på den lilla ort där företaget redan låg, i Vindeln i Västerbottens inland. Utmaningen skulle bli att rekrytera. Med insikten om hur mans­ dominerat företaget var förstod Pär Lärkeryd att de kunde hitta all kompetens de behövde i länet om de anställde fler kvinnor. I samma veva ringde läns­ styrelsen upp och frågade om företaget ville vara med i projektet Jämvikt. Pär Lärkeryd tackade ja och tänkte att det kvantitativa måttet om fler anställda kvinnor snart skulle vara uppfyllt och enkelt fixat. Men hans egna fördomar kom snabbt på skam. – Jag blev förvånad över mig själv. Jag trodde att vi i Sverige kommit så långt på det mentala planet när det gäller jämställdhet. Men man kan inte bara öppna dörren för alla och tro att det ska lösa sig av

016

sig självt. Man måste förbereda sig för förändringen och jobba med värdegrundsarbete, säger han. Pär Lärkeryd såg till att ta in extern hjälp. Han utbildade sig själv och sin ledningsgrupp i jämställd­ het och tog in psykologer från Umeå universitet som hjälpte till att formulera en enkät med 50 olika påståenden om jämställdhet i allmänhet. Syftet var att få pejl på medarbetarnas attityder. Som pilot­ projekt valdes monteringen, för där hade det aldrig jobbat någon kvinna. – Jag tänkte att om vi kan lyckas där så kan vi lyckas på alla andra avdelningar också, säger Pär Lärkeryd. Dessutom var de formella utbildningskraven lägre på monteringen än på andra avdelningar vilket innebar att de snabbare skulle kunna lära upp och rekrytera kvinnor dit än till exempelvis ingenjörssidan. Enkäten visade att det var si och så med jämställd­ hetstänket bland männen i monteringen. Endast 35 procent tyckte till exempel att det var viktigt att dela lika på föräldraledigheten.

– Som vd kan man genom att vara klumpig och dra ett sexistiskt skämt på en fikarast ­rasera ett helt jäm­ ställdhetsprojekt, säger Pär Lärkeryd, vd för Norra Skogs­ ägarna.

Vd-tidningen 2.2012


ledarskap • utveckling • personal Text: Sara Wallin Foto: Calle Bredberg (pressbild på Pär), Elin Tirborn

Pär Lärkeryd menar att man som före­ tagsledare i det läget måste vara tydlig med att kommunicera att arbetsgruppen står inför en förändring. – Annars är risken att jargongen finns kvar. En kvinna som tillhör en under­representerad grupp riskerar att inte känna sig hemma, och känner att hon måste ta en manlig roll eller bli ett kuttersmycke, säger Pär Lärkeryd. BÖRJADE MED CHEFERNA

När Pär Lärkeryd kände sig tillräckligt påläst för att leda jämställdhetsarbetet skickade han chefen för monteringen på utbildning. En annan åtgärd var att ta hjälp av bland andra Lernia för att locka kvinnliga arbetssökanden från andra yrken som vård och omsorg att omskola sig till industrin.

Vd-tidningen 2.2012

– Det fanns många anmälda som hade angett att de ville testa något nytt, men samtidigt finns en bild av industrin att det är skitigt, grabbigt och bullrigt, menar Pär Lärkeryd. Företaget såg över sin bildbank och hur de annonserade efter kompetens. Tidigare hade annonserna utformats i stil med »vi ser gärna kvinnliga sökanden«. Det byttes ut till »vi jobbar med värderingsfrågor«. Bilder och videor på både män och kvinnor som jobbar tillsammans ersatte industribilder på maskiner och män. Resultatet? Antalet kvinnliga sökanden ökade från 10 till 50 procent. Kvinnor som sökte jobbet erbjöds att komma på besök till fabriken. De blev erbjudna 3-6 månaders provanställning med möjligheten att sedan få fast jobb.

– Ingen av dem vi hyrde in tackade sedan nej, säger Pär Lärkeryd. Indexator införde också utbildningar i svetsning och maskinoperatörer via arbetsförmedlingen, Lernia och Vindelns kommun. Kravet var att könsuppdelningen skulle vara 50/50. Satsningen ledde till att andelen ny­rekryterade kvinnor blev 50 procent och att det under våren 2008 var 21 procent kvinnliga anställda på före­ taget, i jämförelse med 11 procent 2007. HÖJDE KVINNORS LÖNER

Medan rekryteringen pågick genomförde Indexator en lönekartläggning. De kunde konstatera att många kvinnor oavsett yrke och position tjänade mindre än männen. – Vi kunde inte hitta någon annan förklaring till varför än att

017


VD I VARDAGEN

det berodde på deras kön, säger Pär ­Lärkeryd. Åtgärd: Berörda kvinnor fick i ­genomsnitt 800 kronor i högre lön. Pengarna lyftes utanför lönepotten för att inte skapa missnöje. Samtliga anställda på företaget fick gå en jämställdhetsutbildning i grupper om 20 personer och delta i olika värde­ grundsseminarier. När samma enkät om attityder ­skickades ut till de anställda ett år senare visade det sig att männen på ­monteringen hade ändrat uppfattning. Hela 73 procent tyckte nu att det var viktigt att dela lika på föräldraledigheten. Faktum var att samstämmigheten och trivseln ökat på samtliga punkter. 99 procent höll med om att arbets­ miljön blivit bättre. 72 procent höll med om påståendet »Jag anser att jämställdhet gynnar företagets resultat«. Och de hade rätt, lönsamheten hade gått upp. ­Indexator värderar värdet av jämställd­ heten till cirka en procent på sista raden. Även sjukfrånvaron minskade vilket betydde att företaget, sett till personal­ besättning, hade fyra fler personer på plats än genomsnittet inom industrin. – Jag hade ingen tanke på att det kunde vara lönsamt när jag startade det här arbetet. Men det visade sig att en blandad grupp producerar mer. Det kommer in fler perspektiv och problem­ lösningsperspektivet blir bredare, säger Pär Lärkeryd. Han menar att ökad mångfald av ålder och etnicitet kommer på köpet när man satsar på värdegrundsarbete. – Det handlar om hur man är som medmänniska och rör man i en gryta börjar det koka i de andra också, säger han. VAR EN GOD REPRESENTANT

Pär Lärkeryd poängterar att ­Indexator lyckades så bra med satsningen för att ­initiativet kom från ledningen, med verkligt engagemang och beslutsam­ het. Jämställdhetsprojektet dumpades inte i knät på HR-avdelningen eller var en produkt av ett dåligt samvete för en

018

– Nej, det tror jag inte. Pär Lärkeryd svarar på frågan om det är någon idé att starta ett ­jämställdhetsprojekt om man som vd egentligen inte brinner för frågan. Här i Indexators ­fabrik 2010 när han fortfarande var vd för företaget.

halvhjärtad insats på papperet eller ett diplom på väggen. Pär Lärkeryd var som vd personligt engagerad och målinriktad. Den resan gick via att han själv insåg att han behövde kompetenspåfyllning i ämnet. – Ingen vd skulle sätta igång ett Leanprojekt utan att veta vad det innebar eller utan att ha gått på kurs, men när det gäller jämställdhetssatsningar så hoppar man över det. Vd:n måste börja med sig själv. Kunskapen kommer att leda till nya insikter och till förändring, säger han.

Det visade sig snart att de största förespråkarna var de personer som varit med både före och efter satsningen och sett hur allting förbättrades med ökad mångfald. Indexator har nu återigen nått målet om fler kvinnliga sökanden till lediga jobb och andelen kvinnor på företaget är nu 22 procent. I februari 2012 vann Indexator utmärkelsen Industrins jämställdhetspris som vill verka för ökad jämställdhet inom industrin.

KVINNOR FICK GÅ

Pär Lärkeryd jobbar numera på Norra Skogsägarna i Umeå. Skogbranschen är liksom tillverkningsindustrin en mans­ dominerad värld. Pär Lärkeryd har därför fortsatt att jobba med värdegrund i sin nya organisation och gjort klart för sina chefer att de måste ta jämställdhets­ strategin på allvar. Vinsterna är för stora för att ignoreras. – Ju mer ojämställd en bransch är, desto större konkurrensfördel har den som lyckas bäst med jämställdhet, säger han. 

Indexator drabbades av finanskrisen 2008 och blev tvungna att varsla ­personal. Lagen om anställningsskydd gjorde att 40 procent av alla som blev uppsagda var kvinnor. – Min första tanke var: Nu har hela jämställdhetsarbetet havererat, minns Pär Lärkeryd. Men i själva verket gav det företaget en unik chans att mäta attityderna före under och efter jämställdhetsarbetet.

STRATEGIN SPRIDS

Vd-tidningen 2.2012


VD I VARDAGEN

DUELLEN

Varje vd:s ansvar är att se till att verksamheten går plus. Men i ­debatten har det höjts röster för att alla företag inte bör få gå med vinst. Är det vettigt att driva skolor i vinstintresse? AV M I C H A E L N I L S S O N

– JA, DET ÄR DET. De flesta driver friskola för att det är

– DET ÄR FEL UTGÅNGSPUNKT att starta en skola för att göra vinst.

den ­vettigaste företagskonstruktionen. Vi tycker att de ­kommunala skolorna också borde tänka mer som fristående skolor. Då skulle de värna lite mer om resurserna och bli mer effektiva. Vad tycker du om att plocka ut vinst till ägarna? – Det måste man kunna göra. En fristående skola startar inte bara så där, det krävs investeringar innan man kommer igång, som att köpa material, anställa lärare och långa hyreskontrakt. De flesta friskolor är väldigt små och i många fall är det någon som har pantsatt sitt hus eller har tagit ett lån. Man måste få utdelning för sin risk. Finns det någon gräns för hur mycket vinst som kan plockas ut? – Vi vill ha seriösa friskolor som bedriver god utbildning och som gör det framgångsrikt. Men om kvaliteten blir lidande för att man tagit ut för stora vinster så är det inte bra. Tycker du att det borde finnas krav att återinvestera vinsten? – Nej, det tycker jag inte. Vi har tittat lite på det där och de flesta friskolorna återinvesterar vinsten för att utveckla skolan, men jag tycker att det är upp till varje företagare att göra det. Och därmed sagt så vet vi att de flesta åter­ investerar hela vinsten. Friskolorna håller en god kvalitet på sin utbildning, det är så man får fler och nöjdare elever.

Enligt vår uppfattning ska skolor först och främst drivas ur ett pedagogiskt intresse, med elevernas kunskap som främsta mål. Kan man kombinera ett vinstintresse och elevernas kunskap som främsta mål? – Det kan man kanske. När friskolereformen infördes var Lärarnas riksförbund positivt eftersom det skulle ge lärare möjligheter att starta skolor utifrån sina egna pedagogiska idéer och att konkurrens leder till höjda löner. Men så blev det inte alls. Ur ett fackligt perspektiv är det fel att dela ut vinster innan man åstadkommit utveckling för lärarna. Är det en nackdel för eleverna att en skola plockar ut vinst? – Kanske inte i en skola där eleverna når sin fulla ­potential. Däremot är det en stor nackdel för skolsystemet som helhet. Överskottet måste återinvesteras i kraftigt ökade ­lärarlöner, annars kommer yrket att tappa sin lockelse. På sikt kommer det innebära att Sverige inte har tillräckligt många ­välutbildade lärare, vilket i sin tur drabbar eleverna. Tycker du att det borde finnas krav på att återinvestera vinsten? – Man borde titta på hur det ser ut i olika nordiska länder. Sverige är det enda land som har vinstuttag på det här viset. Ägaren ska så klart ha en vettig inkomst, men man måste investera och köpa nytt.

Ja Nej OM Cecilia Nykvist

OM Metta Fjelkner

riksförbund Foto: Åsa Ellsäter

Vd-tidningen 2.2012

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Vd Friskolornas

Ordförande i Lärarnas riksförbund

019


VD I VARDAGEN

Konst gör bättre chefer Trodde du att du blev en bättre chef av att gå en traditionell ledarskaps­ kurs? Tänk om. Unik svensk forskning bevisar vad som verkligen gör att du kan utvecklas: det oförutsägbara, att vara utanför din bekvämlighetszon och scenkonst som fångar människans smärta och tvivel. T E X T S A R A WA L L I N I L L U S T R AT I O N P E R Å H M A N

P

Å VÅREN 2007 nappade ett

hundratal chefer på en tidningsannons om att delta i en studie och få gå en gratis ledarskapsutbildning på köpet. Kruxet var att de skulle behöva lämna blodprov, liksom fyra av deras anställda. De blev också varnade för att utbildningen kunde väcka obehag men det nämndes inte varför. 50 chefer antogs och delades upp i två grupper. De kom från alla möjliga olika branscher och hade positioner som läkare, rektorer, fängelsechefer, präster och bibliotekarier, det vill säga ett representativt urval av svenska chefer. Den ena gruppen fick gå en ­professionell ledarskapsutbildning enligt försvarets pedagogik som rankas mycket högt inom ledarskaps­forskningen. I god

020

tid innan det första mötet fick cheferna information om kursstart och upplägg, kurslitteratur och mejllistor till alla som skulle delta. Vid första träffen fick varje person en kvart till att presentera sig själv och berätta om sin bransch och sitt chefsuppdrag. Sedan följde 12 tillfällen á tre timmars ledarskapsutbildning i regi av ­professionella handledare från försvaret. De serverade cheferna de allra modernaste ledarskapsmodellerna och processövningar som finns att tillgå och övade dem i att agera i oförutsedda situationer. Många blev mycket nöjda med utbildningen. Den andra gruppen chefer fick inte veta någonting mer än ett datum, en adress och en tid. Adressen ledde till en teaterlokal. Cheferna fick inte

presentera sig. De fick inte veta vad kursen skulle innehålla eller vad som skulle hända nästa gång. Vid varje tillfälle följde en timme med Shibbolet, det vill säga det konstverk av musik, poesi och andra texter som forskaren Julia Romanowska satt ihop. Efteråt upp­manades de att skriva ned sina tankar i en dagbok. – Min tanke var att det skulle vara sådant som känns omskakande, som en yxa mot det frusna havet inom oss, säger hon. MENINGSFULLT KAOS

Verken består av de vassaste skärvorna text och musik som plockats upp ur det splitter av mosaik kulturen utgör. Texter som speglar människans kamp och lidande, allt det som kan beröra på

Vd-tidningen 2.2012


VD I VARDAGEN

djupet. Utdrag ur till exempel nazistiska dokument, fragment ur Kafka, Elfriede Jelinek och Höga visan varvades med opera, klassisk musik av Beethoven eller Zarah Leander. Detta associativa flöde av smärtsamt misch-masch utan synbar ordning eller sammanhang upp­repades vid samtliga 12 tillfällen under de tio månader som utbildningen varade. Vad utbildades cheferna i då? Ja, det visste de inte själva. Deltagarna fick diskutera och fritt dela med sig av sina känslor och tankar. Vissa tyckte att det var pretentiöst dravel, andra försökte hitta någon mening eller system i flödet. Många blev djupt berörda, personlighets­ förändrade rent av. – I sina dagböcker skrev de ofta om kärlek till livet. De längtade efter sina barn och ville hem och baka bröd. Det

Vd-tidningen 2.2012

är uttryck för livsbejakelse. Skulle man bara inrikta sig på enbart positiva känslor skulle det inte ge lika mycket, inte känna att det återspeglar det verkliga livet, berättar Julia Romanowska. UNIK STUDIE

Hon har arbetat med försvarets ledar­ skapsutbildningar och forskar vid ­Karolinska institutet men driver också en kultursalong till vilken hon satt ihop Schibbolet-föreställningarna i egenskap av konstnär och musiker. Hon märkte att föreställningarna gjorde intryck på ­besökarna och beslöt att ta reda på om det gick att bevisa att de kunde påverka människor att bli bättre chefer. Även medarbetarnas reaktioner på chefernas kurs skulle utvärderas, vilket är unikt. Studien fick stöd av Vetenskapsrådet.

– Vi vet redan att estetiska, ickeverbala upplevelser tar en snabbare väg i hjärnan än de rent logiska och kognitiva. Konsten är en guide i livets komplexitet och motsatsen till förenkling, teori och generaliserande modeller. Man brukar säga att konstnärer i förväg ser det som andra inte märker än, säger hon. Märk väl att syftet inte var att under­ söka chefernas kulturkonsumtion på fritiden, eller komma med enkla tips om poesiläsning på kafferasten. Metoden handlar om att ta med cheferna på en personligt utvecklande inre resa med konsten till hjälp, och undersöka effekterna. Julia Romanowska tror nämligen att konstnärliga upplevelser kan utveckla vår emotionella kapacitet och göra oss bättre på att se världen genom andras ögon.

021


VD I VARDAGEN

»Man brukar definiera ledarskap som makt eller påverkan. Det kan lätt bli ett manipulativt förhållningssätt där du utgår från dig själv, dina mål och lägger energi på att få din vilja igenom.«

JULIA ROMANOWSKA.

Det hindrar oss från att förhålla oss till en ­situation på ett invant sätt, vi blir bättre på att stoppa undan egot. Därför fick Schibbolet­-gruppen heller inte ­presentera sig och gömma sig bakom en fin titel. – De flesta ledarskapsutbildningar går ut på att bekräfta ditt självförtroende. Det här är motsatt tänkande. Istället för att centrera blicken på sig själv för att förstärka sina bra egenskaper vänder man uppmärksamhet mot andra och det som händer runt omkring. På så sätt kan man möta sina egna ställnings­ taganden och då sker en rannsakan. Hur lever jag mitt liv? Vad är mitt ansvar? Kränker jag andra människor? Allt detta kommer upp i konfrontationen med det ­konstnärliga. Konsten berör bortom det strukturella stela språket. Insikter hoppar över alla bekvämlighetsfilter och logiska tanke­ mönster i skolbänken, den talar direkt till känslonavet, ett hugg i magen. – Metaforer och andra färdiga recept är populärt att använda sig av på ledar­

022

skapsutbildningar. Det kan vara bra att beskriva något med en förenklad bild, men om du alltid använder samma bild då cementerar du verkligheten och det kan bli ett hinder att tänka självständigt. Du förhåller dig inte utifrån en unik situation, utan från ett schema i ditt huvud med färdiga svar. Det gör att människor av kött och blod försvinner. INGEN KOKBOKSMETOD

Julia Romanowska menar att det kan bli farligt att ha en övertro på att man har kontroll över och kan hantera verklig­ heten och människor med hjälp av ­standardiserad begrepp och ­procedurer. När det händer något måste man släppa det invanda, eftersom det aldrig kan finnas tio korrekta steg i konflikt­ hantering eller en kokboksmetod när någon krisar. Alla situationer är unika och man måste bilda sig en egen uppfatt­ ning om vad som är rätt och fel. Ta med dig den tanken och fundera på det faktum att den vanliga ledarskaps­

gruppen fick färdiga svar om vad som är rätt i hypotetiska skeenden. Schibbolet-­ gruppen å andra sidan fick inga svar alls. De var själva utslängda i en för dem ovan situation utan verktyg och ramar att förhålla sig till. Formen krävde åhörarens uppmärksamhet och fantasi att själv fylla ut luckorna. Det innebar också att de faktiskt tränade på att vässa sin ­omdömesförmåga. – Chefernas förmåga att handskas med oförutsägbara situationer ökade. De blev bättre på att hantera beslut under press än den andra gruppen, konstaterar Julia Romanowska. Det har blivit dags för läsaren att komma ihåg blodprovet samtliga chefer fick lämna. Det är också dags att komma

Vd-tidningen 2.2012


VD I VARDAGEN

Julia Romanowska har en master i ­musik och ­pedagogik och ­forskar vid ­Karolinska ­institutet. Hon driver också en konstnärlig salong i ­Vasastan i Stockholm.

är det ämne som gör oss glada och skyddar mot ­infektioner och åldrande. Jämfört med uppföljningar av andra interventioner, där man kan se att effekten av kursen snabbt klingat av, ökade istället skillnaderna mellan de båda grupperna ju längre tiden gick. – Det blev en långvarig effekt, allting ökade på sikt, berättar Julia Romanowska. ihåg att fyra personer ur varje chefs personal också fick lämna blodprov. Med­arbetarna hade inte deltagit i chefsutbildningen på något vis. Samtliga prover togs före studien startade, direkt efter utbildningens slut och 18 månader efter att studien startade. Det gör att forskarna har kunnat mäta effekten i blod. – Chefer som gick Schibbolet och deras underställda utvecklade större skydd mot skadlig stress än den andra gruppen. De byggde upp mer DHEA-shormon, även kallat livsgnistan, vilket

Vd-tidningen 2.2012

STRESSEN ÖKADE

Både chefernas och medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa under­söktes. Cheferna fick svara på en ­utvärdering om hur de tyckte utbildningen var. Cheferna i den vanliga gruppen ansåg att de hade blivit bättre på att leda men det stämde inte med bilden deras medarbetare hade av chefernas ­beteende. Medarbetarnas stressnivå hade inte minskat, tvärt om. – Man vet att djup ohälsa är en följd av det som kallas dolda coping-strategier,

när människor utsätts för konflikt på arbetsplatsen men inte vågar prata om det utan ältar inom sig eller tar ut det på sina närmaste. Det kan ge upphov till hjärtinfarkt och depressioner. Med­arbetarnas dolda coping-strategier minskade inom Schibbolet-gruppen, men ökade i den andra. Utvärderingarna visade också att Schibbolet-cheferna blev bättre på konflikthantering. De visade mindre likgiltighet, en ökad förmåga att förstå andra och större förmåga att hantera konflikter på ett kreativt sätt. Deras medarbetare sov bättre och var mindre nedstämda. Deras självkänsla för­stärktes och de slutade värdera sig själva efter prestation. – Cheferna blev modigare och mer ansvarstagande. I den andra gruppen ser vi en motsatt utveckling, säger Julia Romanowska. Frågan är om du verkligen ska åka på den där vanliga ledarskapskursen i höst? 

023


VD I VARDAGEN

Det klättras på

VÄGGAR TEXT MICHAEL NILSSON FOTO GREEN FORTUNE

D

ET ÄR SNYGGT, gör luften fräsch genom

s­ yresättning och har en lugnande effekt. Där har du ­anledningarna till varför du ska haka på den ökande trenden att använda växtväggar enligt Louise Dahl, trädgårdsingenjör på Green fortune. – Om man värnar om hälsan på sina anställda och vill ge ett fräscht intryck till sina kunder så skulle jag säga att det är värt det, säger hon om de åtskilliga tusenlappar som varje kvadratmeter växtvägg kostar. Förutom att grönt är skönt för ögonen så är de levande väggbonaderna även trevliga för öronen eftersom de dämpar ljud och skapar en bättre akustik. Samtidigt gör en ymnig in­ redning att ljud upplevs som mindre stressande. 

024

Vd-tidningen 2.2012


NA

L채s Vd-tidningen i din iPhone, iPod eller iPad. Du hittar alla nya nummer i Qiozk-appen. Ladda ner Qiozk gratis p책 www.qiozk.com

Vd-tidningen 2.2012

025


VD I VARDAGEN

Eductus hjälper arbetslösa, invandrare och nyanlända flyktingar med utbildning och att hitta jobb. Men för att själva skapa fler arbetstillfällen krävdes en satsning på mångfald i de egna leden. T E X T S A R A WA L L I N F O T O A N N A S I G G E

MÅNGFALD som affärsstrategi

P

Å FÖRSOMMAREN 2009 insåg

Susanne Christenson, verk­ samhetschef på utbildnings­ företaget Eductus, att de behövde anställa fler utrikes­ födda personer om företaget skulle bli mer framgångsrikt. Från att bara ha haft 7-8 procent medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk har de nu tre år senare ökat ­siffran till 33 procent. Resultatet? En ­dubbling av både omsättning och personal. – Våren 2009 gick jag ut och sa: Nu vill jag att vi aktivt anställer folk med den bakgrund som våra kunder har. Ska vi hjälpa människor som kommer hit är det bra om man har varit med om det själv, då blir det lättare att coacha, berättar Susanne Christenson. KREATIVITET EN BONUS

Bakgrunden är att så kallade etablerings­ lotsar var på tapeten 2009. Arbetsför­ medlingen, en av Eductus kunder, skulle

026

snart få ansvar för att introducera nyan­ lända flyktingar till hur det svenska syste­ met fungerar. För att lyckas skulle Arbets­ förmedlingen komma att behöva hjälp av utbildningsföretag som specialiserat sig på att skapa utbildningar för olika behov och att matcha arbetssökande mot arbetsgivare och tvärt om. Susanne Christenson insåg att Eductus kunde få många nya uppdrag om de rekryterade smartare och kunde dra nytta av kompetensen hos medarbetare som själva gjort samma resa i livet. – Vi behövde folk som vet hur det är. Kommer det människor från Somalia till oss, då måste vi ha medarbetare som kan språket, istället för att vi ska behöva mecka med att skaffa en tolk. Med erfarenhet av reklambranschen hade Susanne Christenson också reflekterat mycket över kreativitet. Innan jobbet på Eductus bytte hon bransch till att jobba på marknadssidan.

– Jag insåg att kreativitet blir när man har människor som tänker olika, som har olika bakgrund, ålder, kön, utbildning och kompetens. Som chef tenderar man att anställa kopior av en själv eller av dem man brukar anställa. Det kan handla om rädsla eller att man tycker att det är viktigt att någon passar in i gänget. Men i en arbets­ grupp där alla tänker likadant tuggar man runt i samma hjulspår, säger hon. 42 språk ryms nu inom organisationen som en följd av det strategiska beslutet att rekrytera efter kundernas behov av tjäns­ ter. De erbjuder till exempel numera information på sin hemsida på flera olika språk, allt till följd av att kompetensen ökat i företaget. – Som chef måste man göra det som är bäst för verksamheten. Det andra kommer som ett mervärde. När man får ta del av människors livsöden öppnar det upp ögonen på en, man blir rikare som människa. Det jag i min enfald inte

Vd-tidningen 2.2012


VD I VARDAGEN

Eductus och Göteborgs stad har skapat fortbildningen Världs­ säljare. Den är till för arbetslösa invandrare som har sälj­erfarenhet sedan tidigare. Många får jobb ­eller startar eget.

tänkte på, var att det blir en helt annan kreativitet också! Vår förmåga att hitta nya uppdrag har ökat enormt, säger hon. VÅGA ANSTÄLLA

Hon poängterar att Eductus inte gjort satsningen för att andra ska tycka att de är duktiga, anledningen är helt enkelt att det var affärsmässigt korrekt och att de hade chansen att skaffa sig marknadsandelar. Nu är de också den största leverantören av etablingslotsar i Sverige och finns på 50 orter. – Jag tror att fler företag skulle kunna bli bättre på att hitta nya affärer genom att inte glömma bort de målgrupper som finns. Handeln har blivit bättre på det, till exem­ pel med att sälja halalkött eller anpassa sortimentet efter olika religiösa högtider. Men till exempel flerspråkig personal på ett telefonförsäljningsföretag tror jag skulle kunna sälja hur mycket som helst! Susanne Christenson pratar passionerat om exportmöjligheterna som skulle

Vd-tidningen 2.2012

kunna öppna sig för svenska företag om de vågade anställa fler personer med utländsk bakgrund. – Vi passiviserar människor i Sverige. Väldigt många av dem som är här har kontakter med sina hemländer och vi skulle kunna exportera mycket mer. Det finns en massa möjligheter om man bara vågar tänka större. Man får inte glömma bort att de här ­människorna har en drivkraft. Det kräver mod, kraft och energi att ta sig från en svår situation i ett land där folk dör,

– Som chef måste man göra det som är bäst för verksamheten. Det andra kommer som ett mervärde. När man får ta del av människors livsöden öppnar det upp ögonen på en, man blir rikare som människa,­­säger ­Susanne Christenson.

027


VD I VARDAGEN

och hela vägen hit upp. Har man den förmågan har man ett driv som vi svenskar lätt glömmer bort, menar hon. REKRYTERA SMART

Eductus och Göteborgs stad har tillsammans skapat fortbildningen Världssäljare för arbetslösa invandrare som har sälj­erfarenhet sedan tidigare. Många av dem har efter utbildningen fått jobb eller startat egna företag. Susanne Christenson uppmuntrar chefer att vara modigare och inte så bekväma när de rekryterar. – Jag tror inte att det är diskriminering som ligger bakom, det är få som tänker som Sverigedemokrater. Det som kan vara svårt är när arbetsgivaren får ett cv av någon som har studerat på universitetet i Basra. Vad står det för? Är det samma sak som att ha gått på KTH? Man vill inte ta risker och väljer det man känner till istället. Susanne Christenson tipsar om att Högskoleverket har i uppdrag att värdera kompetens och att arbetsgivare enkelt kan kolla upp vad en utbildning utomlands motsvarar i Sverige. Saknar en person referenser helt och hållet finns det kanske en SFI-lärare att ringa till för att få ett omdöme. Uppstår språkför­ bistringar, ta dig tid och ge personen en intervju till. – Tar man sig det lilla besväret att dubbelkolla vad det står på cv:t innan man lägger det ifrån sig kan man vinna så mycket mer i form av kreativitet och nytänkande, säger hon. NOGGRANN NÄR DET KRÄVS

Vill ni skapa mindre homogena arbetsgrupper för att väcka ­kreativitet och idéflödet kan det krävas att du som vd sätter upp mångfaldsmål och en deadline för dem. Utan ett ­strategiskt beslut finns en risk att mellancheferna inte vågar vara lika modiga i ­rekryteringen. Var också beredd på att det kan inne­ bära en del organisatoriska utmaningar med att mångfalden och idéflödet ökar. – När man sätter igång tankeverksamheten hos folk måste man ha en strategi för att hantera idéflödet. Som stressad chef är det lätt att dissa idéer för att man inte vet vad man ska göra av dem. Ställ några smarta motfrågor, gör en plan på vilka resurser som krävs för att utveckla idéerna och våga bolla tillbaka så att du inte blir sittande med alla frågor själv. Tänk istället: Hur ser jag till att plocka fram de idéer som är värda att gå vidare med? säger Susanne Christenson.

BOKTIPS I BOKEN Mångfald i praktiken – handbok

för verksamhetsutveckling får du tips på hur du kan verka för en bra ­fysisk- och psykosocial arbets­miljö där alla ryms och kan bidra med sina ­bästa ­egenskaper. Hur kan alla på arbets­platsen verka för ett inkluderande ledarskap och på vilket sätt är mångfald lönande? Boken ges ut av ­Liber och är skriven av Gabriella Fägerlind.

028

Arbetsförmedlingen är en viktig kund som bland annat köper utbildningstjänster. Utan att öka kompetensen genom att satsa på mångfald hade Eductus kanske inte vunnit striden om att bli den största leverantören av etableringslotsar i Sverige.

Vd-tidningen 2.2012


VD I VARDAGEN

Uujay Ali Barre från Somalia fick hjälp att verifiera sina kock­ kunskaper. Nu jobbar han på en restaurang i Flen och drömmer om att starta upp tillverkning av somalisk glass.

I egenskap av verksamhetschef har hon fått ändra en del rutiner sedan personalstyrkan ökat. – Om man ska få till den här kreativiteten och nya affärer som jag är övertygad om att man kan få till i alla organisationer, så måste man kanske ge avkall på vissa saker och vara tolerant när det gäller andra. Är det till exempel superviktigt att alla interna protokoll skrivs på korrekt svenska? Nej det är det inte, bara alla förstår. Jag är egentligen väldigt noga med språk, men man får vara noga när det gäller. Att vara tydlig i den interna kommunikationen har på det stora hela blivit viktigare för Eductus. Vid ett lönesamtal uppstod till exempel språkförbistring när arbetsgivaren gett ett lönebud på »trettio och fem tusen kronor«, (30 500) vilket av med­arbetaren uppfattades som trettiofemtusen. Ett annat exempel är att löneavdelningen har fått tydligare instruktioner om hur de ska loggföra för och efternamn för att undvika missförstånd. – Dubbelkolla alltid att informationen gått fram. Var till ­exempel försiktig med ledarskap via mejl. Har man exakt samma bakgrund och språk så förstår man de små signalerna, men det kanske inte går fram om man kommunicerar med någon som inte har svenska som modersmål, det kan bli missförstånd. Jag har fått tänka till hur jag är i min ­kommunikation och fundera på innan jag skickar ut ett mejl: vilken effekt kan det här få på de 500 anställda? säger Susanne Christenson. Hon upplever att kollegor i andra företag sneglar på Eductus med både avundsjuka och intresse. – Jag är stolt över att vi har mångkultur på arbetsplatsen. Det är inte så svårt som folk tror. Oavsett vad man jobbar med är det bra att ha en mix av människor, för så ser samhället ut, säger hon. 

Vd-tidningen 2.2012

029


PROFILEN

TEXT MICHAEL NILSSON FOTO CAROLINE TIBELL

Norska komiker gör parodi på hans skratt. Han är en hyllad deckarförfattare och före detta stridspilot. Idag flyger Björn Kjos mest i passagerar­sätet på sina egna flygplan.

DEN SKRATTANDE DIREKTÖRN 030

Vd-tidningen 2.2012


PROFILEN

Vd-tidningen 2.2012

031


PROFILEN

A

LLTING ÄR STILLA. Tystnaden nästan total.

Hur är det möjligt? För ett ögonblick sedan var accelerationen overklig, som i en film. Går det ens att accelerera så snabbt? Och helt plötsligt, från en sekund till en annan, var allt alldeles stilla inne i stridsflygplanets cockpit. Så stilla. Så fridfullt. Det grålackerade Starfighter-planet har nått toppen av sin bana högt ovanför Arizonas öken efter att med en enorm kraft tryckt sig flera tusen meter upp i luften, en kraft som gör honom vimmelkantig. Vilken fantastisk frihetskänsla! Björn Kjos skrattar ett djupt skrockande och stötvis skratt. När skrattet tystnat andas han så djupt att hans kropp, som redan är överfylld av upprymdhet, även fylls med rent syre som matas ut från masken som är spänd över hans ansikte. Tankarna driver iväg från nuet, från den

032

överväldigande känslan att flyga ett stridsflygplan för första gången till ett annat första tillfälle, ett som ägde rum över tio år tidigare. BJÖRN KJOS ÄR elva år gammal. Flygplansljudet

från fars lilla enmotoriga propellerplan överröstar det mesta, nästan även hans egna tankar. En röst får honom att vakna upp ur sitt dagdrömmande där han sitter i andrepilotens säte och spanar ut över land­ skapet långt under honom. Det är hans fars inhyrda pilot som säger något. Vad var det han frågade? Om Björn ville hålla i spakarna? Självklart! Han skrattar och svarar med darrande röst ja. Långsamt räcker han sina händer efter spakarna. Han testar att vrida lite till vänster. Sedan lite till höger. Sedan till vänster igen. Vad spännande!, tänker elvaåringen förtjust och ­skrattar återigen högt. För första gången någonsin flyger Björn

Vd-tidningen 2.2012


PROFILEN

KJOS-­ SKRATTET... …hörs hela tiden. Björn Kjos skrattar nästan åt vad som helst och när som helst. Han är som en levande dr Hibbert i tv-serien the Simpsons, läkaren som skrattar i alla situationer oavsett hur allvarliga de är. Den norska komikern Kristian Valen har gjort parodi på Björn Kjos, och inte minst hans skratt, i sitt program Valens frokost tv. Du hittar klippet genom att söka på ”Valens frokost tv – Björn Kjos”.

Björn Kjos, vd på Norwegian, beskriver sig som en helt vanlig norrman med gott humör.

Alla Norwegians plan byts ut när de blivit sju år för

OM Björn Kjos

att flygplansflottan ska vara så ­modern och därmed bränsle­snål och kostnads­effektiv som möjligt. TITEL: Vd för Norwegian. FAMILJ: Gift och tre barn. BOR: Oslo.

3

ord om Björn

Engagerad. Lag­spelare. Glad.

Vd-tidningen 2.2012

FRITIDSINTRESSEN: Skidor och segling.

Kjos ett plan helt själv och inom honom tänds en dröm, ett hopp, om att en dag bli stridspilot. ETT SKRATT SLINKER UT från Björn Kjos leende

läppar. Egentligen var det inte något speciellt kul som mannen mittemot sa, bara ett inlägg i ­diskussionen om finansiering, men Björn är alltid munter, har alltid nära till skrattet och låter ofta sitt ­karakteristiska skrockande fylla upp världen runt omkring honom. Männen i rummet ler som svar men får snabbt diskussionen på spår igen. De är ivriga att få starta upp ett nytt bolag, redo att slänga sig ut i företagsvärlden igen efter att ha råkat ut för en tidigare konkurs. Björn är där eftersom han är utbildad jurist och hans bekanta har bett om hans hjälp. Diskussionen löper vidare och en av de andra männen gör en rörelse med handen, som om han

I LÄSPLATTAN: The grand design av Stephen Hawking

och Leonard Mlodinow. LIVSFILOSOFI: Ha en positiv inställning till allt du gör – om du är positiv så blir världen positiv. DRIVKRAFT I ARBETET: Att jobba i en dynamisk miljö med entusiastiska medarbetare. KOMMER INTE: Anlita sig själv som advokat eftersom han tycker att han är en dålig sådan, framförallt efter sin långa tjänstledighet. DET VIKTIGASTE I LIVET: Familjen. Att få barn och barnbarn förändrar livet. RÅDDE SINA BARN: Att hålla sig borta från pilotyrket ­eftersom det tar så lång tid att utbilda och certifiera sig. Hans ena dotter blev trots det pilot. FLYGER MED: Sitt eget flygbolag i en vanlig flygstol, men är ofta framme i cockpit och pratar med personalen.

033


PROFILEN

försöker vifta bort en fluga. Rörelsen får gamla minnen att komma upp till ytan och för bort Björn Kjos från 1993 och tjugo år tillbaka i tiden. LARMET LJUDER HÖGT på flygbasen i den lilla staden

Bodø långt uppe i norra Norge. Ryssarna försöker sig på det igen, att gena över Norge på vägen till Kuba. Det händer ofta, periodvis nästan varje dag och Björn är van, inte alls orolig. Det centrala nervsyste­ met tar över hans kropp och allt sker på rutin. Några minuter senare är stridsflygplanet uppe i luften och på väg norrut. Snart är bomb­planen från Sovjetunio­ nen inom synhåll och några ögonblick senare ligger hans attackplan jämsides med ett avsevärt större bombflygplan. Han vrider huvudet åt höger, tittar in i cockpiten på det andra planet och ser de båda ryska piloterna. De verkar vara lite nervösa. Kanske inte så konstigt när flera norska jaktflyg befinner sig nära inpå, men å andra sidan vet både Björn och de ryska piloterna att det bara är ett spel, ett test där ryssarna likt ett litet barn uppstudsigt och medvetet pressar på för att se var gränserna går. Björn Kjos höjer handen och gör en rörelse med handen som om han försöker vifta bort en fluga. De ryska piloterna fattar vinken, lägger om kursen och styr bort från det norska luft­ rummet samtidigt som Björn skrattar nöjt. I MÖTESRUMMET FORTSÄTTER männen prata om

­ nansiering. Tänk vilka vändningar livet kan ta. För fi tjugo år sedan schasade han bort ryska bombplan från norskt luftrum. Men när det var dags att ta ett

STORA HÄNDELSER I LIVET 1969 Fick sina vingar i flygvapnet. 1975 Slutade i försvaret. 1978 Blev färdig jurist. 1982 Började jobba på advokatfirman Vogt och Wiig, som han nu är tjänstledig från. 1992 Fick tillåtelse att ta upp ärenden i Høyesterett (Högsta domstolen). 1993 Var med och startade Norwegian. 2002 Blev vd för Norwegian.

034

beslut om ytterligare en tvåårig kontraktsperiod som stridspilot, samtidigt som en civil karriär var ­omöjlig för att SAS hade anställningsstopp av ­piloter, så tog lusten att plugga överhanden. Juristexamen blev ett faktum. Och nu sitter han i ett rum och ­använder sina kun­skaper för att hjälpa till att starta ett nytt bolag. Tystnaden lägger sig över rummet. ­Diskussionen är slut, pusselbitarna har fallit på plats. Det nya flyg­bolaget Norwegian har sett dagens ljus och Björn Kjos skrattar förtjust. MOTORERNA PÅ DET helt nya Boeingplanet fyller upp

hela flygplanskroppen med ett dovt genom­trängande ljud. Ett smattrande ljud från ett tangent­bord på en bärbar dator försöker förgäves överrösta motor­ ljudet samtidigt som det på datorns skärm långsamt formas en ny bok. Björns Kjos andra bok. Det är inte ofta han har tid att skriva, bara när han har ­semester eller som nu när han sitter på en längre flygning. Den välbekanta känslan av att bli en del av en annan värld, uppslukad, uppfyller hans sinne, pådriven av lusten att skriva. Den andra boken kommer precis som den första att utspela sig i en miljö som Björn Kjos är van vid och känner sig bekväm i, bland stridsflyg och ­militärer. Därför finns det också en möjlighet att den blir en lika stor framgång som den första, som blev en stor succé i Norge. Kjos skrattar högt när han tänker på hela historien med hans första bok. Att han skulle vara en för­fattare, ett yrke som medför så mycket respekt. Nej, någon riktig författare är han inte, han skriver ju bara för att koppla av, som en hobby. En hobby­författare. Det var inte ens meningen att första boken skulle bli ­publicerad, men så skickade hans fru Gerd in manuskriptet av deckaren Murmanskaffären till förlaget utan hans vetskap. Han. En författare? Björn skrattar högt igen. TANGENTBORDET SLUTAR att smattra. Björns händer

får annat att göra när de tar fram mobiltelefonen och scrollar fram numret till Gerd. Signalerna börjar gå fram. Att införa möjligheten att surfa och ringa från planen var en bra idé, en stark konkurrensför­ del. Men han är medveten om att det inte kommer bli långvarigt. Snart kommer konkurrenterna också att införa trådlöst internet ombord och även erbjuda ip-telefoni, precis som Norwegian. Lågpris­ nischen som företaget slog sig in på när Björn tog över som vd 2002 har en benhård konkurrens. Det plingar till i läsplattan, ett mejl har trillat in. Medan mobilen fortsätter att ringa så läser han brevet. Det är från en medarbetare som har ett förslag på hur

Vd-tidningen 2.2012


PROFILEN

En vanlig arbetsdag 06.30 Går upp och

äter frukost. 08.00 Kollar mejl. 10.00 Kollar hur

många flyg­stolar som sålts ­dagen innan och hur ­trafikbilden ser ut, om det finns ­några ­störningar. Går ­sedan på sälj­möte eller tar en tur hos sälj­avdelningen och pratar om hur det gick dagen ­innan. Svänger även in till planerings­ avdelningen som planerar bolagets flygningar.

BÄSTA MILITÄRMINNET... …är från vintrarnas nattflygningar under de klara nätter då månen sken ikapp med stjärnorna och norrskenet spelade över himlavalvet. – Det var fantastiskt ­vackert, säger Björn Kjos.

13.00 Externa eller

interna möten. 17.30 Åker hem och

äter. 19.00 Sticker ut

och åker längd­ åkningsskidor i en ­timme på ­vintern eller seglar ett par ­timmar på ­sommaren. 23.30 Går och

­lägger sig.

Vd-tidningen 2.2012

035


PROFILEN

­ yg­värdinnornas vardag kan underlättas. Björn Kjos fl skrattar förnöjt. Mejl som detta är anledningen till varför han trots den extremt hårda ­konkurrensen inte känner sig orolig. Att driva Norwegian är ett lagarbete och de entusiastiska medarbetarna i den platta och effektiva organisationen är skälet till varför han själv kämpar på.

BJÖRNS EFTERNAMN... …uttalas ”tjosan”, fast utan ändelsen –an och lite extra tryck på t:et.

PLANET HAR LANDAT och Björn går uppför den svagt

sluttande ramp som leder från flygplanet upp till flyg­ platsen. Men det kommer inte att stå kvar ­speciellt länge på plattan. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt att konkurrera i flygets lågprisnisch gäller det att minimera marktiderna för planen. Men det som är viktigast för att kunna hålla låga priser är att ha nya flygplan. En känsla av stolthet fyller honom av tanken på bolagets flotta med nya plan. Under 2011 investe­ rade Norwegian i 16 nya plan och 2012 ytter­ligare 13. Till 2020 ska det bli runt 200 plan i flygplansflottan som aldrig kommer bli omodern eftersom planen byts ut efter sju år. Den moderna flottan är den verkliga orsaken till varför Norwegian kan hålla sina låga priser. Planen drar hälften så mycket bränsle jämfört med bolagets tidigare flygfarkoster och kostar samtidigt mindre i service- och reparationskostnader. Visst är det en viss risk att ha en sådan ambitiös plan. Men det är ingen chanstagning, inte alls. Björn Kjos chansar inte. Det är en lärdom från åren som stridspilot – var inför­ stådd med vad du gör och vad ­konsekvenserna kan bli. Man chansar inte när man flyger i en farkost som är värd 100 miljoner kronor. Eller när man är vd för ett av nordens största flygbolag. TJUGO ÅR har gått. Tjugo år sedan Norwegian såg

dagens ljus. Tänk vad tiden flyger fram, att det redan hunnit bli 2013. Björn Kjos vänder sig om och tittar på planet han just lämnat, där han precis satt och skrev på sin andra bok. Äntligen! Det var en lång väntan, men det går inte att bygga flygplan över en natt. Men dagen kom till slut, dagen då Norwegian landade i New York. Marknaden efterfrågar allt fler direktflyg runt om i världen, även på längre sträckor. Så Oslo till New York var precis vad bolaget behövde, en viktig strategisk framgång. Redan till 2014 ska Norwegian vara ett av världens kostnadseffektivaste bolag samtidigt som det ska ha världens modernaste och miljövänligaste flotta. De har kommit en bit på vägen men mycket återstår att göra. Björn Kjos vänder sig om, fortsätter att gå och passerar dörren som leder in till flygplatsen. Skrattande går han vidare mot framtiden. 

036

TYP AV VD Snabb



Frihet

Stämpelklocka

Eftertänksam

Delegera

Full kontroll

Entreprenör

Förvaltare

Involvera

Bestämma

Vd-tidningen 2.2012


9 maj

Bonnier ConferenCe Center i StoCkholm

Välkommen till en levande mötesplats för framgångsrikt hållbarhetsarbete! limpa ll ti x a n å fr t e g ta re fö Tema: Den hållbara Vill du förbättra er strategi? bli bättre på att sätta upp rätt och uppföljningsbara mål? få med dig kunder och medarbetare? nätVerka med kollegor? Då är imorgon grön plaTsen för Dig gör som följande verksamheter och säkra din plats på imorgongrön Sörmlands Sparbank, Oatly, ICA, Eskilstuna Energi & Miljö, Assa, ELU konsult, Ericsson, Projektgaranti, Skogsåkarna, Smurfit Kappa, Täby Kommun, Tingsryd kommun och många fler. anmäl Dig Du också!

för uppdaterat program och anmälan:

www.imorgongron.se GuldSponSor

partnerS

iMorgongrön är klimatkompenserad genom ZeroMission klimatkompensationsprojekt i Mexico.

2011

98%

kan tänka sig att gå igen


AFFÄRERNA Något långsam Borde den inte vara röd?

Trevlig personal

Fy!!

Usch vad dåligt

…en bit kvar till att vara… Brach Us

Dålig service

Bra

a Bra

t Krånglig

Lyssna, vad säger kunderna? Är de arga? Saknar de något? ­Eller har de sett möjligheter som du missat? Med verktyg för att fånga upp kundernas tankar och idéer öppnas nya vägar till förbättring.

FÅNGA IDÉERNA

U

TVECKLING, vare sig det

­ andlar om nya ­produkter, h tjänster eller att utveckla verksamheten, kräver en idé, ett frö till för­ändring. Många frön finns inom den egna verksamheten, men många nyskapande och oväntade frön kan hittas ute hos kunderna. – Det finns två typer av idéer; de du har och de du borde ha. De goda idéerna

038

T E X T A N N A N Y S T R Ö M I L L U S T R AT I O N F R E D R I K L U N D E L L

finns många gånger bland dina kunder. De är förbannade, saknar något eller är frustrerade över att saker inte fungerar. Det säger Aleksander Szatek. Han har en bakgrund som marknadsundersökare och kom nyligen ut med en ny upplaga av boken Konceptstyrd utveckling där han

beskriver modeller och verktyg för att få med kundens röst i hela innovations­ processen. ÖPPNA ÖGONEN

Poängen med att lyssna på kunderna är att få insikt i vad de behöver, hur de

Vd-tidningen 2.2012


strategi • ekonomi • juridik

beter sig eller deras värderingar. Det är här man kan fånga upp fröna som så småningom kan bli nya frukter i ­verksamheten. Aleksander Szatek konstaterar att sociala medier nu också öppnar för helt nya möjligheter att fånga in kundens röst i innovations­ processen. På bloggar, Twitter och communities uttrycks kommen­ tarer och åsikter som kan vara till direkt nytta i produkt- eller ­verksamhets­utveckling. Vad sägs om ditt ­varumärke? Vad klagar man på? Vilka tips ger folk varandra som använder dina produkter eller tjänster? SKAFFA VERKTYG

Vilka verktyg man behöver och har möjlighet att använda beror förstås på vilken bransch man befinner sig i, och vilka resurser man har. Sam­tidigt påminner Aleksander Szatek om att detta bara är den första fasen i en lång process. Vägen från idé till färdig produkt eller tjänst kan vara lång. Men även en liten verktygslåda med några få verktyg för att generera idéer kan göra stor skillnad. Här tror Aleksander Szatek att många företag och organisationer missar en viktig möjlighet. – Det måste skapas en intern kultur som triggar intresset för att ständigt få in idéer från kunder eller allmänhet. Så ser det tyvärr inte alltid ut. Kolla bara vad som ligger först på ledningsgruppens dag­ordning, är det utvecklings­ frågorna eller försäljningsbudgeten och ­organisationsfrågor? 

Vd-tidningen 2.2012

EXEMPEL PÅ VERKTYG

Problem Detection Study En beprövad teknik för att undersöka och identifiera vilka problem användaren upplever att det finns med produkten eller tjänsten. Problemen som kunderna har kan istället vändas till möjligheter att utveckla eller ta fram nya lösningar. Steg ett är att identifiera vilka de tunga kunderna är. I nästa steg ­intervjuar man dessa kunder och ­listar alla tänkbara problem. Därefter kvantifierar man problemen genom att bedöma hur vanliga de är och hur viktiga de är. I analysen av svaren får man slutligen fram en prioriteringslista som kan ligga till grund för nya innovationer.

Crowd casting Tävlingar av olika slag är ett vanligt sätt att samla in goda idéer genom att dra nytta av kundernas ­vinnarinstinkt. Här kan man rikta sig till en specifik målgrupp, exempelvis ingenjörsstudenter, för att lösa ett visst problem. Lockbetet är ett pris till bästa förslag.

Crowd sourcing Ett enkelt sätt att få in nya idéer. Här bjuder man in kunderna att komma med idéer och förslag som kan förbättra eller utveckla produkten, exempelvis via webbsajten. Ett exempel på ett företag som är framgångsrik på detta är Starbucks. Via sajten mystarbucksidea.com kan kunderna lämna förslag på idéer inom olika kategorier, allt ifrån förslag på nya kaffedrycker till musik och atmosfär. Alla idéer följs upp och kommenteras på sajten och andra kunder kan ge tummen upp eller tummen ner till förslaget.

Communities och bloggar Kan liknas vid en storhjärna för att öka kreativiteten för idégenerering och problemlösning på ­webben. Här hjälper deltagarna varandra att lösa problem, men trådarna kan även inspirera till utveckling av produkterna. BMW:s lansering av ”The BMW Group Co-Creation Lab” är ett exempel där man drar nytta av synergieffekterna mellan olika användargrupper.

Observationer Att följa kunderna i hasorna och studera hur de använder en produkt är också ett sätt att fånga in ­kundens beteende och upptäcka nya möjligheter med produkten. Ett berömt exempel på detta är när Kimberly-Clark observerade att kunderna använde Kleenex som näsdukar och inte bara som en ­produkt för att ta bort ansiktskräm. Ett nytt affärskoncept var fött.

Buzz mining Hur går skvallret ute på nätet? Genom att samla, utvinna och analysera information från nätet kan man få redan på vad som skrivs och vad kunderna tycker om dina produkter eller tjänster. Här finns många uppslag till idéer och utveckling, men det gäller att vaska fram det som är relevant. Det finns många som erbjuder buzz mining, eller web scraping som tjänst, men det finns också enklare verktyg för att sammanställa information om sökningen, till exempel Google Insights och Blogscope.

039


AFFÄRERNA

En smutsig och nött gammal soffa, en ranglig pinnstol, en gammal ­sekretär med ett trasigt ben. För de flesta är det skrot. För Mattias Thambert är det kärnan i en affärsidé som han tror kommer att växa stort framöver. T E X T A N N A N YST R Ö M

Väcker liv

I SKROTADE MÖBLER

D 040

ET HELA BÖRJADE under tidigt 1990-

tal. Mattias Thambert rev i containrar, snokade i soprum och satte upp lappar på Konsum i jakten på att renovera gamla möbler. I ett kallt vindsrum på tre

kvadrat­meter hade han sitt kontor där han lagade och fixade de gamla grejerna han fått tag i. Med examen i möbel­renovering och ekonomi i bagaget bar han på en affärsidé: Att rädda gamla möbler, ge dem ett nytt liv och sedan sälja dem som nya.

Vd-tidningen 2.2012


AFFÄRERNA

Mattias Thambert räddar gamla möbler. Foto: Roger Turesson

Idag driver han företaget Refurn och har flera butiker, en riktig butik och ett hämt-lager i Hammarby Sjöstad, en lagerbutik i Stjärnhov och en webbbutik på nätet. Affärerna går bra och i år ger ­verksamheten för andra året vinst i kassan. Men vägen dit har varit lång och kantad av både ­ekonomiska motgångar, tuffa fighter mot byråkrati och krångliga regelverk. – Du får ju inte ta möbler från sopcontainrar hur som helst, förklarar han. FICK EGEN PLATS

Öppningen kom när Mattias Thambert efter många brev till de lokala politikerna till slut fick tillstånd att samla in möbler på Bromma återvinnings­ central. Där har Refurn fått en egen plats där de under vissa tider varje vecka tar emot möbler som folk slänger. Men nu är det ju inte bara att ta emot möblerna och sedan sälja dem. De ska tvättas, lagas,

Vd-tidningen 2.2012

transporteras, för­varas, annonseras, levereras, kånkas och bäras. – Det är en lång process innan möbeln är i skick att säljas. Många möbler är både skitiga och trasiga och att avgöra vad som är värt att ta hand om är den viktigaste framgångsfaktorn, säger Mattias Thambert. Han berättar att han från början hade svårt att avstå från möbler som egentligen inte var värda att räddas. Att lägga sex timmar på att rädda en möbel som sedan säljs för 500 kronor ger ingen bra timpenning. Den erfarenheten, att läras sig värdera tiden det krävs att få en möbel i säljbart skick mot priset man kan få ut av den, är en av hans viktigaste tillgångar idag. – Det gäller att satsa på rätt saker. 90 procent av allt vi får in går bort. TROR PÅ ÅTERANVÄNDNING

Men om resan har varit tuff så ser Mattias ­Thambert idag ljust på framtiden. Han är övertygad om att

041


AFFÄRERNA

»Den här typen av verksamhet kommer så småningom att ta marknads­andelar från köp, slit och släng-branschen.

MATTIAS THAMBERT, ÄGARE TILL REFURN

återanvändning är en framtidsbransch, och pekar bland annat på ett kommande EU-direktiv som upp­muntrar återanvändning före återvinning. Många möbler återvinns idag genom att eldas upp. Ett stort resursslöseri, enligt Mattias Thambert. Idag har han ett 20-tal heltidsarbetande i företaget. Alla är dock inte anställda, vissa är knutna till honom som egna företagare, andra volontärer som gör det för den goda sakens skull, andra har rehabiliterings­ kontrakt eller lönebidrag. Mattias Thambert tror att detta är en bransch som skulle kunna skapa många fler arbetstillfällen och drivas mer industriellt. Viktiga utmaningar för att få ytterligare lönsamhet i företaget är att effektivsera processerna så att det blir ett bättre flöde genom hela kedjan, samt att bygga upp en mer genomtänkt logistik. Dessutom drömmer han om ett ännu större lager. Idag har Refurn cirka 2 500 kvadratmeter lager, men skulle behöva hundrafalt större lageryta. Idag lagrar han möbler lite varstans, i gamla ladugårdar, rivningshus och andra billiga lagerlokaler. HOPPAS PÅ KONKURRENS

Inom kort kommer Refurn att öppna på fler stället i landet, via franchiselösningar. Den första är på gång i Malmö, där ägarna får hjälp att dra igång verksam­ heten med it-stöd, marknadsföringskanaler och Refurns know-how mot en viss procent av vinsten. Att någon skulle sno idén och ta upp konkurrensen är Mattias Thambert inte rädd för, tvärtom. – Det finns så enormt mycket gamla möbler, så folk anar inte. Tänk på att det slängs minst lika mycket möbler som det köps nytt. Alla som vill vara med och ta hand om dem är hjärtligt välkomna, säger han. Om tillträdet till Bromma återvinningscentral var en viktig vändpunkt så har också internet inneburit

042

en framgångsfaktor. Alla möbler fotas och läggs ut på webbsajten, vilket gör att de kan nå långt fler än de som besöker butiken i Hammarby Sjöstad. – Dessutom annonserar vi på internet och når på så vis en stor målgrupp, påpekar Mattias Thambert. MITT I TVÅ TRENDER

Mattias Thambert konstaterar att hans företag som under många år kämpat i motvind nu verkar ha hamnat mitt i två stora trender, hållbarhets­trenden och vintagetrenden. Just nu är det pinnstolar, trärent och gärna mörka möbler som gäller. Och små ­sekretärer som passar bra för bärbara datorer. Själv tycker han det finns många argument för att åter­ vinna möbler. De har ofta bättre kvalitet och bär på ett viktigt kulturarv. Och, inte minst, är det viktigt ur miljösynpunkt. – Det är en viktig drivkraft. Jag har fått kämpa och slita, det har ibland varit så jobbigt att jag varit nära att ge upp. Men samtidigt så berikande. Det vi gör är viktigt, och jag mår bra efter en dag på jobbet, framhåller han. Samtidigt konstaterar han krasst att det är billigare att köpa nytt än att renovera gammalt. En ekvation som han inte riktigt får ihop. – Du ska hugga ner träd, ta upp olja för att tillverka skumplast, ner i gruvan och bryta malm för att göra en stålram, skörda bomull på andra sidan jordklotet som ska vävas till tyg och så vidare. Men ändå blir det dyrare att laga en soffa från 40-talet än att gå på Ikea och köpa en ny. Hur kan det vara så? frågar han, och fortsätter: – Jag tror att det bara är en tidsfråga innan det blir en ändring. Den här typen av verksamhet kommer så småningom att ta marknadsandelar från köp, slit och släng-branschen. Det är nödvändigt för vår lång­siktiga överlevnad. 

Vd-tidningen 2.2012


ÄGARE&STYRELSE

samspel • arvoden • juridik

På kurs mot Kina ÖKAD HANDEL med Kina kräver bättre

kunskaper om det kinesiska rätts­systemet för att underlätta framtida företags­ etableringar. Därför har Handelshög­ skolan i Göteborg startat en ny kurs i kinesisk rätt och rättskultur som lyfter fram skillnaderna mellan västerländskt och kinesiskt rättssystem. – Många studenter säger att det är svårt att förstå hur lag och rätt fungerar i Kina. Landet upplevs som en gåta. Med den här kursen vill vi ta bort tröskeln och visa att det går att förstå om man har intresset och är villig att satsa, berättar Juha Karhu

som är hedersdoktor och gästprofessor vid juridiska institutionen på Handels­ högskolan i Göteborg. Syftet med kursen är att juridik­ studenter och andra intresserade ska lära sig förstå situationer rätt. Lagen, som blir ett allt viktigare inslag i Kinas ekonomisk, politiska och filosofiska kultur, kan nämligen vara sammanflätad med sociala strukturer och politiska processer. – Jag vill avdramatisera svårigheterna och hoten. »Kina kommer«, men det betyder inte att vi behöver vara rädda, säger Juha Karhu. 

58 procent

Lär dig mer om den ökande kinesiska kommersen via Göteborgs universitet.

av de svenska företagen anser att Sverige hör till världens mest innovativa länder, men bara 5 procent av de utländska kollegorna håller med. KÄLLA: GE GLOBAL INNOVATION BAROMETER 2012.

Han lyfter inspirationen chef som många chefer i Sverige ­inspireras av. Det visar en undersökning av Kairos ­future och tidningen Chef. Trots att Jan Carlzon lämnade den offentliga scenen för snart 20 år sedan inspirerar han även ­yngre chefer. Andra namn som nämns i samman­hanget är Percy Barnevik och Ingvar Kamprad. De ledare som inspirerar chefer mest idag är Fredrik Reinfeldt och Richard Branson. – Ingen av de som toppar listan över ­vilka som inspirerat chefer mest har ägnat sig åt förvaltning. Deras kännetecken har ­snarare varit vision och innovation, kommenterar Kairos futures vd Mats Lindren. Han menar att kända ledare som ­inspirerar idag har karaktären av både ­stabilitet och ­revolution. För att klara av

Vd-tidningen 2.2012

att ­balansera på ­gränsen ­mellan verklighet och vansinne, ­mellan trygghet och att utmana in­vanda före­ställningar krävs en fallenhet för strategiskt­ ­ledarskap. – För ­mycket verklighet blir ­ointressant. För En inspirerande mycket vansinne ledare? farligt. Undersökningen bygger på en enkätstudie bland 1 708 chefer i olika branscher som genomfördes i början på 2012. Foto: Pawel Flato

JAN CARLZON, tidigare vd för Sas är den

Framväxt och framtid STYRELSEAKADEMIEN firar 20 år som förening och uppmärksammar det genom att sammanfatta lika många år av svensk industrihistoria. En stor del av boken utgörs av en pedagogisk ­krönika som gör viktiga nedslag i händelser ­under perioden 1991-2011. Ulla Reinius är huvudredaktör, i övrigt bidrar flera kända ekonomi­ skribenter eller personer med en stor insyn i det historiska skeendet.

043


ÄGARE&STYRELSE

Styrelsen styr inte I många företag är det vd:n som driver den strategiska utvecklingen, inte styrelsen som sig bör. – Det är ett problem, säger styrelseproffset Satish Sen. T E X T M I C H A E L N I L S S O N I L L U S T R AT I O N F R E D R I K L U N D E L L

E

FTER ATT HA djupintervjuat styrelsen och

vd:n i elva stycken börsnoterade företag, till ett examensarbete på Handelshög­ skolan i Stockholm, kom Johan Dann och Carl Henrik Somp fram till att styrelsen i de flesta fall inte gör sitt jobb. Istället är det före­ tagets vd som driver strategiutvecklingen. ­Styrelsen har reducerats till en godkännande funktion. Därmed avviker de från aktiebolagslagen som anger att det är styrelsen som ska ta fram den långsiktiga strategin medan vd:n ska utföra den. – Styrelsens roll var nästan bara att tillsätta och avsätta en vd. Vd:n kom till bolaget med en mer eller mindre färdig strategi, säger Johan Dann om resultatet i examensarbetet. – I stort sett alla sa att styrelsen inte har möjlighet att lägga den tid som krävs för att kunna lägga fram en vettig strategi. I många fall är det fyra till sex möten per år, där man bara går igenom historik, säger Carl Henrik Somp.

styrelse­medlemmen ska lägga ner den tid som krävs på ett uppdrag. – Mycket pekar på att styrelsearbetet kräver mer tid av ledarmötena idag än vad det gjorde för några år sedan. Jag brukar säga att en ledamot måste lägga cirka fyra veckor per år och uppdrag och en ordförande behöver lägga dubbelt så mycket, säger Satish Sen. Hur många åtaganden styrelsemedlemmarna tar på sig är en annan faktor som kan påverka, menar

Aktiebolags­ lagens åttonde kapitel, 29§ Den ­verkställande direktören ska ­sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

FÖR LITE TID

Att styrelsemedlemmar lägger ner för lite tid på sitt uppdrag är ett problem tycker styrelse­ proffset och författaren Satish Sen, som skrivit flera böcker om styrelsearbete. Ju mindre ­styrelsen gör av det de ska utföra desto mer läggs på ledningen, vilket är mot­satsen till hur fram­ gångsrika företag jobbar där ­styrelsen skapar förutsätt­ ningarna och ledningen jobbar operativt. Det handlar om att

044

Vd-tidningen 2.2012


ÄGARE&STYRELSE

Carl Henrik Somp, eftersom det är lätt att dra ­paralleller mellan antalet åtagande och vad ­personen uträttar. Av just den anledningen bör val­beredningen, och ledamoter med ett ­professionellt förhållningssätt, fundera på hur många uppdrag en person kan ta på sig. Det menar Satish Sen som tycker att gränsen går vid åtta till nio uppdrag eller något mindre för den som är ordförande.

KONCERNCHEFERNA I TRE SVENSKA STORFÖRETAG

KORTSIKTIG ÄGANDE

Ett av de grundläggande problemen är att aktie­ bolagslagen bygger på långsiktigt ägande, menar Johan Dann. – På toppen står de kortsiktiga intressenterna som idag har blivit ägare. Har de ens ett intresse av långsiktighet? Om de inte har det, vad är då poängen med en bolagskod som utgår från en alternativ verklighet? Då är det kanske effektivare att vd:n som känner bolaget också tar fram strategin. Eftersom robothandeln gör att en aktie, enligt siffror från USA, i genomsnitt endast ägs i 22 sekunder ­funderar Johan Dann på om det är för mycket begärt att ägarna ska ta ett sådant ansvar att de utser en styrelse som arbetar långsiktigt för företaget, när ägarna själva inte är långsiktiga. En möjlig lösning kan vara att göra vd:n till ägare till företaget så att han tänker mer på aktieägarna, vilket annars är styrelsens uppdrag. LÖSNINGAR

Satish Sen har andra lösningar i åtanke. – Ytterst är det ägarna som måste ta fram bra direktiv och tillsätta en proffsig styrelse. Satish Sen menar dessutom att ägarna måste se till att styrelsen är en sammansättning av olika typer av människor. Det behövs inte bara sådana som är duktiga på siffror. Det behövs även ledamöter som är kreativa eller duktiga på teambuilding. Men för att hitta lösningar behöver man även gå djupare än så. Ofta får styrelsen inte tillräckligt bra underlag från ledningen eftersom företagets ekonomi­avdelning inte är duktig nog. Det hänger i sin tur ihop med att man glömmer bort att investera och ge vidareutbildningar till denna avdelning, menar Satish Sen. Samtidigt finns det risk att ­styrelsen hamnar efter för att ledningen ångar på utan att styrelsen hänger med. – Om man har en duktig styrelseordförande som ser till att styrelsen inte hamnar efter ledningen då har man nått ganska långt, säger Satish Sen och menar att det är en viktig komponent för ett fram­ gångsrikt företag. 

Vd-tidningen 2.2012

»Jag kan säga det att ­kompetensen hos flertalet styrelse­ ledamöter, praktiskt taget alla, är inte så stor att man kan gå in och ha en väldigt deducerad uppfattning om vad det är för strategi som bolaget ska til�lämpa.«

»Styrelsens roll är inte att göra strategin – Styrelsens roll är övervakande och coachande och att ställa krav.«

»Rent praktiskt så är det en orimlighet med en styrelse som sammanträder kanske fyra till sex gånger per år, fyra ­timmar per gång – att be att de ska ­komma med en formulerad ­strategi.« Citaten är ­saxade från Att styra ­eller leda En studie av roll­fördelningen ­mellan ­styrelse och VD i strategi­utvecklingen i svenska börs­ noterade företag, ett examensarbete vid Handels­högskolan i Stockholm, skrivet av ­Johan Dann och Carl Henrik Somp.

045


ORGANISATIONEN Engagerade medarbetare, nästan ingen sjukfrånvaro och lönsam ekonomi. Så ser det ut på akut- och utredningshemmet Elisabethgården, där de anställda får bestämma allt. T E X T M I C H A E L N I L S S O N F O T O K E R S T I N K A R E L L / S K A N D I N AV I S K S J U K VÅ R D S I N F O R M AT I O N

ALL MAKT ÅT MEDARBETARNA

D

ET HELA BÖRJADE med idéer

på konsultfirman Tuff ledar­ skapsträning. Där anser man att de anställda måste få fullt inflytande över verksam­ heten, eftersom det är enda sättet att skapa ­engagemang och ansvarstagande – och i förlängningen hög vinst. Men ingen av de kunder som Tuff ledarskaps­träning jobbade med var villig att anamma ­konceptet. För att kunna bevisa att modellen ­fungerar köpte därför konsultfirman egna företag; två utbildningsföretag, en bokföringsbyrå och ett akut- och utredningshem, som de kan sköta efter eget huvud. – Arbetssättet är oerhört lönsamt. De anställda blir engagerade och delaktiga, något som alla vd:ar efterfrågar. Och det enda sättet att skapa engagemang är att ge befogenheter till de anställda så att de kan bestämma på riktigt, säger Karin Tenelius som är vd på Tuff ledarskapsträning och även vd för Elisabethgården. MEDARBETARNA VET BÄST

Elisabethgården, ett akut- och utrednings­ hem där familjer får hjälp, har jobbat

046

enligt konceptet sedan 1 mars 2010 då Tuff ledarskapsträning tog över gården, som då var ett konkursbo. Med det nya arbetssättet har verksamheten byggts upp på nytt efter konkursen och verksam­heten är nu lönsam, enligt Karin Tenelius. Numera samlas all personal var tredje vecka i tre timmar och diskuterar och tar beslut om allt som har med verksamheten att göra. – Det är vi som jobbar med verksamheten som vet vad som måste göras, så vi vänder oss inte till våra ägare i Stockholm. Alla beslut tas på personalmötet där varje person har en röst, säger Reneé Wång, som officiellt är föreståndare men som gör exakt samma jobb som alla andra på gården. Beslut som berör den egna personalen tas också upp och diskuteras öppet. Om någon vill vara ledig så lämnar denne in en ledighetsansökan. Sedan diskuterar gruppen om och hur det kan lösas. Det brukar alltid lösa sig genom att någon i gruppen tar arbetsuppgifter som den ledighetstörstande lämnar efter sig. – Man vet att om jag ställer upp denna gången så är det någon som ställer upp

för mig när jag behöver vara ledig, säger Reneé Wång. Skulle du rekommendera någon annan att jobba på detta sätt? – Ja, det skulle jag. En personalgrupp som får fullt förtroende, som får känna att de är delaktiga och kan påverka, blir gladare, mår bättre och ställer upp för företaget på ett helt annat sätt. FÖRDELARNA

Fördelarna med arbetssättet är många enligt Karin Tenelius. Det finns knappt någon sjukfrånvaro, medarbetarna är engagerade och ekonomin blir lönsam. Samtidigt behövs det inga chefer till en självgående verksamhet som även blir stabil och långsiktig. – När fler får vara med och bestämma tas det kloka beslut som ger hållbarhet och långsiktighet. Man blir även mindre konjunkturberoende. Om det går dåligt på marknaden så har man personal som är lojal och fattar snabba beslut om vad man ska göra. Nöjdare kunder är ett annat resultat av modellen eftersom personalen har full

Vd-tidningen 2.2012


verksamhetsutveckling • ledarskap • personal

När de anställda får ansvaret börjar de se på den egna verksamheten som sin egen, de blir ­mentala ägare, menar Karin Tenelius, vd för Tuff ledarskapsträning och även vd för Elisabethgården. – Om man som chef vill ha mindre att göra så är modellen fantastisk. På Elisabethgården är alla superengagerade och verksamheten utvecklas utan att jag behöver driva den.

ELISABETHGÅRDEN • Förebild är det brasilianska företaget ­Semco och dess vd Ricarod Semler, som låter de 3 000 anställda bestämma över företaget. • Elisabethgården har gruppmöten tre timmar var tredje vecka där alla frågor diskuteras och majoritetsbeslut fastställs av de tio anställda gemensamt.

koll på verksamheten och kan själva svara på frågor utan att hänvisa till chefen. – När personalen har mentalt ägarskap över företaget så är det mindre okej att ha ett trist tillmöstegående. NACKDELARNA

För traditionella chefer med kontroll­ behov blir det dock en utmaning att

Vd-tidningen 2.2012

• Inne på kontoret sitter ett schema där morgondagen planeras av personalen på kvällsskiftet. • Alla i personalen jobbar med allt, det finns ingen som har ett speciellt ansvarsområden som ingen annan jobbar med. • Tre personer har extra koll på ekonomin, följer upp och kontrollerar utgifter och inkomster.

tänka i nya banor och löpa linan ut. Karin ­Tenelius möts ofta av argumentet att man testade medbestämmande på 70-talet och att det inte fungerade. – Man måste träna i att leda på det här sättet, träna på att utveckla förmågan att lyssna. Det krävs också att medarbetarna pratar ärligt och öppet med varandra, något man också måste öva på.

Att prata öppet och säga vad man tycker och tänker är något som Elisabethgården fortfarande kan bli bättre på, menar Christina Lindorsson, en av de anställda. – Alla vågar inte ta för sig lika mycket. Vi är några som har jobbat här i ett antal år, så det kanske lätt blir att alla inte uttrycker sig lika mycket. De som inte är beredda att jobba enligt modellen försvinner självmant från verksamheten. Så var det åtminstone på Elisabethgården där ett par av de tidigare anställda valde att inte fortsätta när Tuff ledarskapsträning tog över ledningen efter konkursen. De ville diskutera sin lön med en enskild chef och inte med hela gruppen. Samtidigt ville de ha en högre lön än vad den övriga gruppen kunde acceptera. Då valde de att istället gå vidare. 

047


KRÖNIKA

Krisledning i stundens hetta TILLITEN TILL VARANDRA. Plus förmågan att kunna

hålla huvudet kallt när allting går åt helvete. Det tänker jag är själva facit för hur det blir när det skett en katastrof på jobbet. En kollega, som jag respekterar mycket, ­berättar då och då om hur brandmännen jobbar vid ­bränderna. Medan rökdykarna är på plats mitt inne i katastrofen och medan slangarna sprutar vatten på branden från brandbilen en bit bort så står brandchefen och granskar utvecklingen på avstånd. Först där kan de rätta besluten tas, en bit bort från hettan som katastrofen alstrar. Jag tänker ofta på det där arbetssättet, för den är en självklar bild av ett gott ledarskap där det finns utrymme för var och en att växa i sin roll och utnyttja alla sina förmågor. Utan att lämnas i sticket om det hettar till. Att nå ända dit, till att var och en tar ansvar och känner tillit sina kolleger och chefer, innebär en lång resa på de flesta arbetsplatser. Ibland krävs ett bryskt uppvaknande för att fatta det. Jag tänker på alla dessa företag som grillas därför att ett felaktigt beteende blivit en internaliserad del av företags­ kulturen. Som gravgrävaren som konsekvent krossade locket på kistorna innan han fyllde igen graven. Ett korrekt agerande, förutsatt att man vill slippa att marknivån sjunker allt eftersom kistan och liket ruttnar. Men ett fullständigt oacceptabelt agerande, förutsatt att man vill ta hänsyn till att liket en gång varit en levande människa som sörjs av sin familj. Självklart blev det en väldig uppståndelse när någon till slut reagerade. Tyvärr tror jag att dumma saker pågår i en massa företag, ofta utan att vi som arbetar där själva reflekterar över hur knasigt det har blivit. Och det kan vara enklare saker; som hur vi svarar i telefon, mejlar till kunder och kollegor. Eller hur vi uttrycker oss om vår arbetsplats. Positivt eller negativt? Ironiskt? Alltihopa saker som egentligen är väldigt enkla att rätta till om vi tänker på att vi faktiskt är på en arbetsplats och förväntas uppföra oss som vettiga människor. Hur vi tänker påverkar resultatet på miljoner sätt. Det påverkar också hur vi mår när vi går till jobbet,

048

och hur vi sover på natten. Det påverkar hur lyckliga vi är i livet. Att hitta ro i mig själv har blivit mitt eget fram­ gångskoncept. Sedan ett antal år är jag vd. Under åren som chef trevade jag efter lösningar som någon annan pekat ut tills jag hade jag växt in i rollen. Jag planerade det inte så här, hade aldrig kunnat gissa att jag skulle hamna där jag är. Men faktum är att alla de olika jobb jag haft självklart leder fram till det jobb jag har idag. Sett i backspegeln, vill säga. Vägen hit har stund­ tals varit vindlande och ibland har jag undrat om jag tagit fel väg. Att då ta de där stegen bakåt och titta ut över hela scenariet är så oändligt frigörande. Stressen över att göra fel försvinner, oron att ha missat något viktigt smälter bort. Ett strukturerat sätt att nå dit är att då och då ha oförberedda katastrofövningar som dokumenteras och följs upp. En lyx, kanske, men en lyx som kan spara pengar när det bränner till. För det bästa sättet att lösa katastroferna, när de väl inträffar, är att arbeta fram lösningarna till­ sammans. För att lyckas med det krävs det att vi vet att vi kan lita på varandra på jobbet – och att det är tillåtet att våga vara obekväm på arbetstid. 

Om Christina Öst Är vd för Iris ­Media som bland ­annat gör ­taltidningar, radio­program, ­visualiseringar och andra ljud­ produktioner. ­Har tidigare ­varit vd för tidnings­ utvecklingsbyrån A4 och chef­redaktör för tidningarna Civil­ ekonomen, Före­ tagaren och Bohus­ läningen.

Vd-tidningen 2.2012


ORGANISATIONEN

Nu är den splitternya Iso-­standarden Bedömningstjänster i arbetslivet klar att användas av dem som vill höja kvaliteten vid kompetenskartläggning.

RÄTTVIS REKRYTERING MED NY STANDARD

S

YFTET MED STANDARDEN är att

göra det tydligare hur en rättvis bedömning vid rekryteringar och ­organisationsförändringar kan gå till. Bort med magkänsla och fördomar, alla som söker ett jobb ska be­mötas och utvärderas på likvärdigt sätt. Arbetsgivare får ett bra redskap för att säkerställa att exempelvis en inköpt rekryteringstjänst håller god kvalitet. – Hela samhället vinner dessutom på en rationell urvalsprocess där ­personer av olika kön och med olika bakgrund har möjlighet att delta på lika villkor, säger Anders Sjöberg, docent i arbetspsykologi och ordförande i en arbetsgrupp inom Swedish Standards Institute, Sis.

– Det är första gången en standard för bedömning tagits fram på den här nivån och vi har fått mycket positiv respons: »Äntligen finns den«, berättar Helene Edmark, projektledare på Sis. Standarden ska passa alla typer av ­organisationer och riktar sig till dem som arbetar med HR-relaterade frågor. Den

EFTERLÄNGTAD

Iso-standarden heter Bedömnings­tjänster i arbetslivet, SS-ISO 10667:2011 och kom på svenska i början av 2012. ­Forskare, psykologer, rekryteringsföretag och experter i ett stort antal länder har jobbat med standarden i flera år.

Helene Edmark, ­projektledare på Swedish

innebär också att det ställs tydliga dokumen­ tationskrav på hur en process går till. – Det behöver inte vara rekrytering utan kan vara alla typer av bedömningar som behöver göras i en organisation eller grupp, till exempel karriärplanering, omplacering, rehabilitering och ledar­ utveckling, säger Helene Edmark. Hon menar att standarden kan vara särskilt bra för internationella företag. – Den säkerställer att processen blir likadan worldwide, vilket är en viktig komponent när man jobbar på en internationell marknad. Eftersom standarden är helt ny har Sis fått in en del frågor. – Vi har skapat ett nätverk för att samla in synpunkter. Det finns ett stort intresse från olika aktörer kring att få hjälp med hur man kan utbilda sig och hur ­standarden kan implementeras. Den svenska arbetsgruppen ska hålla ett möte i maj, berättar Helene Edmark.

­Standards ­Institute, tipsar om den färska standarden.

S A R A WA L L I N

Dags att ISO-certifiera dig? Vi erbjuder enkla och pedagogiska mallar så att du kan ta fram handboken själv, utan att anlita konsulter. Vill du ändå ha konsulthjälp erbjuder vi även det till en rimlig kostnad.

Ring oss: 08-449 87 49 Vi hjälper dig att nå en certifiering! CERTWAY GYMNASIEVÄGEN 22, 141 38 HUDDINGE Certway-2012.indd 1

Vd-tidningen 2.2012

www.certway.se 2012-01-20 13.45

049


Det gjordes en gång en undersökning där golfproffs, amatörspelare och icke golfspelande personer fick peka ut ett golfhåls exakta storlek bland en mängd cirklar. Nästan alla proffs svarade rätt medan amatörerna endast visade något bättre resultat än de som inte spelade alls. Vad skiljer då ett proffs från en amatör? Jo, förmågan att fokusera och se små skillnader. För att se små skillnader krävs djup kunskap. För varje befattning, i varje organisation, finns det många som skulle göra ett fullvärdigt jobb. Men det finns bara en som är den allra bästa.

www.carpenova.se Strategisk rekrytering av chefer och specialister

Det är vårt jobb att hitta dessa kvinnor och män åt er. En lyckad rekrytering baseras på kunskap. Den som kan mest har de bästa förutsättningarna att finna de bästa kandidaterna. Det finns många gemensamma nämnare mellan olika branscher men även avgörande skillnader. Vi fokuserar på de branscher vi verkligen kan. Därför ser vi de små detaljerna som gör hela skillnaden. Just nu har vi flera intressanta rekryteringsuppdrag till tjänster över hela landet. Läs mer på www.carpenova.se


ORGANISATIONEN

8i rekryteringen

SÄTT ATT HITTA RÄTT TEXT MICHAEL NILSSON

När företaget ska rekrytera till en ny tjänst gäller det att hitta rätt person. Det finns flera vägar för att nå fram till målet.

D

ET VIKTIGASTE ÄR att tanken på ett nytt jobb startar i ­huvudet

på kandidaten. Det menar Karin Wallin som är chefs­ rekryteringskonsult på rekryteringsföretaget Maquire. För en person som måste smickras till att ta en tjänst är kanske inte riktigt motiverad. Därför tycker Karin Wallin att man måste våga gå utanför sin egen kontaktyta för att attrahera så många ­kandidater som möjligt för att få en välfylld skål med lösgodis att välja från. Men innan sökandet sätter igång är det viktigt att veta vilka egenskaper och ­erfarenheter som är lämpliga för tjänsten, eftersom dessa påverkar hur man letar efter kandidater. – Det är viktigt att ta fram en tydlig kravprofil och göra en lista på vad som krävs av personen, säger Karin Wallin. I kravprofilen spaltas allt upp om vad tjänsten innebär, vilket ansvar den medför och vilka arbetsuppgifter som ingår. Till detta kopplas sedan information om vilken kunskap som krävs för att klara tjänsten och vilken personlighetstyp som passar. Sedan är det profilen som är vägledande i rekryteringen. – Det är viktigt att kravprofilen görs väldigt grundligt och att vara den trogen under rekryteringen, så att man inte bara charmas av att en person är trevlig. Tillvägagångssättet och kanalerna som används för att hitta personer som matchar uppdragsprofilen beror på profilen i sig och det gäller att lägga krut på att finnas i rätt kanaler. På nästa uppslag ger Karin Wallin åtta tips om hur man hittar rätt. 

För att locka till sig de bästa ­kandidaterna måste man se över hur attraktivt ens varumärke är, menar Karin ­Wallin, chef­rekryteringskonsult på Maquire. Foto: Janne Olander

Vd-tidningen 2.2012

Så gör du för att hitta rätt person 051


ORGANISATIONEN

1

ANNONSER I NYHETSBREV

Bra att använda då man söker väldigt nischade ­kompetenser på till exempel tekniksidan. Leta upp de ­nyhetsbrev som just den berörda branschen använder sig av.

2

DIGITALA ANNONSER

Annonser i digitala medier är billiga och når först och främst de som är aktivt arbetssökande, de som har bestämt sig för att söka jobb och därför är inne på jobbsajterna. Däremot ­missar man dem som inte tänkt byta riktigt än. Beroende på vilken tjänst det ­handlar om används olika hemsidor, allt från dagspressens jobbsidor till branschspecifika hemsidor.

3

KONTAKTER PÅ UNIVERSITET

Om man är på jakt efter hyfsat nyutexaminerade personer som har färsk ­kompetens och som kan utvecklas i företaget så gäller det att ha bra ­kontakt med universitet och högskolor. De har ofta arbets­ marknadsdagar där man på ett strategiskt sätt kan presentera sitt företag.

4

ANNONSER I TRYCK

Till skillnad från digitala annonser så når dess ­tryckta kusin även personer som inte tänkt byta jobb ­riktig än då de bläddrar ­igenom tidningen. Tryckta annonser ­resulterar även i fler tips från till exempel grannen ­eller ­kompisen. Urvalet av kandidater blir oftast bredare med annonsering i dagspress.

052

Vd-tidningen 2.2012


ORGANISATIONEN

5

SOCIALA MEDIER

Illustration: iStockphoto

En stor del av kandidatmarknaden har sitt CV på Linked in, där även företag kan ha en egen sida. Tänk dock på att ­denna kanal är lika tidskrävande som andra kanaler, man spar inte tid genom att använda denna sida. Andra ­sociala medier går också att ­använda, men eftersom Linked in är en professionell kanal, i kontrast till det personliga Facebook, så lämpar den sig väl.

7 6

EGNA KONTAKTER

HUVUDJAKT

Att ge sig ut och jaga huvuden är ett rent detektivarbete och görs oftast endast på högre tjänster. Nackdelarna är att ­ur­valet blir väldigt snävt, det är dyrt och ­kandidatens ­motivation kan ifråga­sättas eftersom denne inte själv valt att leta nytt jobb. ­Metoden fungerar bra när det finns ett begränsat antal ­kandidater som är tänkbara till tjänsten.

8

ARBETS-­ FÖRMEDLINGEN

Man kan alltid exponera ett jobb via Arbetsförmedlingen. Men ­eftersom arbetslösa har krav på sig att aktivt söka jobb får man säker­ställa att kandidaten är intresserad av jobbet innerst inne.

Vd-tidningen 2.2012

Foto: Björn Tesch

Det går bra att tipsa personer som man själv känner och ­tycker är lämpliga för ­tjänsten. Däremot bör man bedöma den kända ­personen precis som alla andra – det är inte säkert att den som är rätt för jobbet finns i den egna adressboken.

053


inomhus

MOBIL TÄCKNING!

Multioperatörsnätet • Tappar inte samtal

• Bättre arbetsmiljö

• Längre batteritid

• Ditt eget antennät för GSM,

• Garanterad samtalskvalitet

3G och 4G-kommunikation

Så blir du en bättre Vd. Vd-tidningen är en oberoende och unik tidning som vänder sig direkt till dig som Vd. Gå in på www.vdtidningen.se/prenumerera

08-22 23 20 • www.absolutemobile.se

AM annnons 90x118 VD-tidningen.indd 1

2011-11-04 11.05


PERSONLIGT stil • hälsa • lön • fritid • nöjen

Hon är Fanny i Änglagård med hela svenska folket. Men Helena Bergström har både stått framför och ­bakom ­kameran. Och att gå in som kvinna och chef i film­ branschens machovärld har inte varit smärtfritt.

»Konflikträdda chefer är värdelöst« TEXT JESSICA BERGH HELENA BERGSTRÖM TAR PLATS för att prata om

­ vinnor och ledarskap på Svenska mässans största scen. k Lite överraskad, då hon trott att hon skulle stå på en mindre yta. Men som hon säger, är man skådis är man van att improvisera. Hon avslutar knappt en mening innan hon börjar på en ny. Och en ny. Och en ny. Hon tar stora kliv över den svartblanka strålkastarupplysta scenen. Hon rör sig mellan Dramaten och filmduken, mellan Fröken Julie och Änglagård. Sida vid sida med August Strindberg och Ernst-Hugo Järegård. LIVSKRIS

Helena Bergström är uppvuxen inom teatervärlden, både hennes föräldrar och hennes morfar var skåde­ spelare. Som 16-åring åkte hon som utbytesstudent till USA och säger att hon för första gången fick chansen att skapa sig en egen roll, ett eget uttryck. När hon kom tillbaka till Sverige arbetade hon som sjukvårdsbiträde och jobbade med att göra ungdoms­program. Vid en ålder av 19 kom hon in på scenskolan. Efter det har hon haft otaliga roller, både på teaterscenen och på bioduken. Men i samband med att Helena Bergström fyllde 40 kom den omtalade krisen.

Vd-tidningen 2.2012

– Min pappa dog och jag började ifrågasätta vad jag ville med mitt yrke. Ska jag vara den här blonda unga flickan? Jag tittade mig i spegeln och visst jag är blond, men det är ju inte ens på riktigt, och ung...hm. I samma veva spelade jag Hamlet och snacka om en roll där allt ifrågasätts, berättar hon. Hon tackade nej till två filmroller, köpte häst, tog lastbilskörkort och började åka runt och tävla i ­hoppning. Men krisen ledde även till manuset för långfilmen Se upp för Dårarna som hon skrev till­sammans med en vän och sedan regisserade. ATT BLI EN BITCH

När Helena Bergström var 26 år träffade hon sin nuvarande man, den kände regissören Colin Nutley. Som huvudrollsinnehavare i många av hans filmer fick hon chansen att följa hans ledarskap på nära håll samt en inblick i helhetsarbetet av en film­ produktion. Det sådde ett frö till att själv en dag stå bakom kameran. – Han har inspirerat mig väldigt mycket då han har ett inkännande ledarskap där han ser alla i teamet som individer och en lika viktig pusselbit för slut­

055


PERSONLIGT

resultatet. Mår en person dåligt kan det stjälpa hela grejen, säger hon. Att själv kliva in i regissörsrollen var dock inte det lättaste. Hon beskriver filmbranschen som väldigt macho, med mycket bakåtvända kepsar och en atti­ tyd till henne »som den lilla skådespelarfröken«. Att arbeta som ledare inom filmens värld innebar också svåra förutsättningar. Det regnar när det ska vara sol. Det är pengabrist och ständig stress. Och dessutom ska man förmedla sin vision till skådespelarna och övertyga dem om vad som ska göras. I sin debut försökte hon ta efter sin mans in­kännande ledarskapsroll, men utan framgång. Hon möttes av motstånd, ifrågasattes och fick kämpa för att göra sin vilja hörd. – Istället började jag peka med hela handen, för att sedan börja ryta och till slut blev jag en bitch. Jag var tvungen att vara jävligt stark och i första filmen var jag tvungen att gå nästintill för långt. Jag tror att det till stor del beror på att jag är kvinna, säger hon med hård ton. LYSSNA IN OCH DRIVA PÅ

Hon tycker att filmbranschen behöver bli duktigare på att stötta ledare så att de kan driva sin version och skakar på huvudet åt bitchstämpeln. Hennes vision om ett gott ledarskap är att vara kapten på skeppet. Att vara den som de andra i teamet har förtroende för och som styr alla i rätt riktning genom att för­tydliga sin version. En tydlig ram som man får släppas fri inom. Mycket beror på att hon stått på andra sidan som skådespelare och säger sig få spader över regissörer som vill att alla ska bestämma själv och inte har en tydlig bild av slut­ resultatet. Men ett gott ledarskap handlar också om att inse att alla människor är individer som man behöver handskas med på olika sätt. – Jag insåg att människor är precis som mina hästar, de reagerar olika och kräver olika ­kommunikation. Jag brukar försöka tänka, vad skulle jag känna om jag var du? Ibland tvingas jag driva skådespelare riktigt hårt för att de ska få kontakt med sina egna känslor, vissa behöver jag gå lugnare fram med, förklarar hon.

056

Helena Bergström påpekar också att man som ledare behöver en känsla för tajming. Man måste lyssna in och se när det är läge att driva på och när man måste ta ett kliv tillbaka. Och att ta hand om de personer man driver riktigt tufft. – Man måste se till att inte kollapsa någons själv­förtroende. I ett fall tog vi om en scen om och om igen och så fort kameran slocknade sprang jag efter min skådespelare och pratade igenom anledningen till omtagningen och vilket bra resultat det blev. BACKAR ALDRIG

Helena Bergström har fått ta många konflikter och utstå mycket kritik, särskilt för sin otålighet. – Jag tål kritik. Jag är högljudd och älskar att röra om i grytan, säger hon och funderar på om det har att göra med att hon är skilsmässobarn. Visst kan jag kallas aggressiv, men jag ser det som att jag är engagerad. Att ta konflikter direkt tror hon är livsviktigt. Hon har fått handskas med allt från skådespelare som kastar stolar runt omkring sig till assistenter som stjälper värdefulla scener för att de inte tar henne på allvar. Och när det handlar om att hon är kvinna blir Helena Bergström riktigt förbannad. – Att vara konflikträdd är värdelöst som chef. Jag backar aldrig. Konflikträdsla är så vanligt i vårt land, men man kan inte smyga runt och vara rädd för att människor tycker olika. Det handlar också om att man som ledare måste kunna se sina egna brister och erkänna när man har fel. Helena Bergström tar klivet in hos politikerna och frågar sig hur Juholt kunde sitta kvar så länge, trots det kraftiga blåsvädret, medan Sahlin var tvungen att avgå vid en lätt bris. Hon anser att vi måste bryta normen om den kvinnliga ledaren även om det blåser hårt. Att vi måste kunna leva och leda som individer. – Gör vi inte det tvingas vi kvinnor bli bitchiga. Vi tvingas bli Margaret Thatcher. Och då kan vi inte använda de kvinnliga egenskaper och erfarenheter som verkligen behövs, särskilt i dagens ledarskap. 

Vd-tidningen 2.2012


PERSONLIGT

Helena Bergström tipsar dagens ledare om att vara lite skådis i arbetslivet. Det handlar ju trots allt om att se och känna in en annan människa. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Vd-tidningen 2.2012

057


PERSONLIGT Foto: Asus

EN FÄRGKLICK I TILLVARON Asus extremtunna Zenbook UX31E, som är en ­direkt utmanare till Apples Macbook Air, har ­ livit snäppet färggladare. Modellen finns numer b att få tag i färgerna ”hot pink” och ”rose gold”. Kostar 9 990 kronor och finns hos diverse olika elektronikåterförsäljare.

Bättre bilder Foto: Zafirro

Den som inte nöjer sig med en dussinkamera på festen, eller som vill se ut som en pressfotograf, gör rätt i att införskaffa Nikons nya flaggskepp, systemkameran D4. Kameran är ruskigt ljuskänslig och kan därför ta bra bilder även i de mest dunkla festlokaler. Går loss på 54 990 kronor i närmaste kamerabutik.

Rakhyvlarnas juvel Foto: Nikon

Skruvar gjorda av 99,95 procent ren platinum, rakblad som är mindre än 100 atomer i tjocklek och ett skaft gjort på den exceptionellt hårda och väldigt sällsynta metallen iridium, som till största del kommer från meteoriter. Tillsammans bildar delarna världens dyraste rakhyvel, Zafirro iridium. Men så ingår också 20 år med gratis service för de 99 personer som lyckas lägga vantarna på en ­hyvel i den begränsade upplagan. Kostar 100 000 dollar, www.zafirro.com.

Bästa klippet i stan

058

DYRA SVARTA DROPPAR Foto: Stockxch

Alla badrums våta dröm är att ­inredas med en nagelklippare från Klhip, som vunnit flera design­ priser. Inte minst eftersom till­ verkaren hävdar att deras ­produkt kräver mindre kraft när man ­klipper, har en bättre ergonomi och att den ger så perfekta snitt att nageln inte behöver filas efteråt. Dessutom är den gjord i ­kirurgiskt stål och har livstids garanti. Nagelklipparen blir din för 50 dollar. Finns på www.klhip.com.

Det har talats om drycken i en del olika tv-program, världens mest exklusiva kaffe som passerat tarmarna på palmmården innan det hälls ner i kaffefiltret. Men oroa dig inte, bönorna har steriliserats innan de mals ner. Kopi Luwak, som kaffet heter, finns att få tag på i 57-gramspåsar, vilket ger ett blygsamt kilopris på 6 100 kronor. Finns på www.coolstuff.se för 349 kronor per påse á 57 gram.

Vd-tidningen 2.2012


KUNSKAP

litteratur • kurser • seminarier • mässor • nätverk

OM Boken TITEL: Framtoning, så blir du bättre på att kommunicera FÖRFATTARE: Andrea Jovell Swensson

Andrea Jovell ­Swensson hoppas att ­boken ska inspirera ­ledare att reflektera över sin framtoning.

FÖRLAG: Informationsförlaget

VISA VEM DU ÄR Vet du vilket intryck dina med­arbetare har av dig? Skapar du tro­värdighet i din ­kommunikation? Rätt fram­ toning är ­nämligen viktigare för verksamhetens framgång är en välformulerad affärsidé.

N

ÄR DU MÖTT en ­företags­ledare

för första gången, vad minns du bäst? Är det ­före­tagets affärsidé eller ­personen? Förmodligen svarar du perso­ nen. Det är helheten i kommunikationen som sätter avtryck, inte nödvändigtvis vad personen har sagt. Andrea Jovell ­Swensson har mer än 20 års erfarenhet som råd­givare för både företagsledare och politiker inom PR och kommunikation. Nu har hon gett ut en bok i ämnet, Framtoning, så blir du bättre på att kommunicera. – Chefer med tydlig framtoning skapar trovärdighet både för sig själv och för sin organisation, poängterar hon. Framtoningen är summan av allt. Det är kombinationen av vad du säger eller inte

Vd-tidningen 2.2012

säger, hur du säger det, i vilket forum och på vilket sätt du uttrycker dig. Att kropps­ språket är viktigt, det vet vi. Men även hur vi agerar. Att parkera bilen snett på p-rutan utanför kontoret är också en del i framtoningen och hur man uppfattas.

– Att kommunicera affärsidén, att vara bäst, främst och störst, börjar vara omodernt. Det är mycket viktigare att kommunicera vad organisationen tillför samhället, konstaterar hon.

TA REDA PÅ VAD ANDRA SER

Att det personliga engagemanget lyser igenom spelar roll. Det är också därför som ett helt kapitel i boken handlar om att publicera sig. Genom att göra sin röst hörd och vara tydlig med sina tankar och drivkrafter tar man också komman­ dot över ryktesspridning och påverkar därmed sin framtoning. Andrea Jovell Swensson hoppas att boken kan inspirera fler ledare att reflektera över sin framtoning och våga visa mer närvaro i ledarskapet. – Ju fler powerpointsidor en person visar under ett föredrag, desto mindre plats finns det för personen att kliva fram. Orden är viktiga, men viktigare för att skapa engagemang är mötet med människan, framhåller hon.

Första steget är att börja med att lära känna sig själv. Hur ser mina värderingar ut, vad är viktigt för mig? Och hur uppfattas jag av om­givningen? Genom att stå för sina värde­ ringar både som jobb- och privatperson skapar man trovärdighet i sin framtoning. – En diffus intention eller en otydlig ambition, det avslöjar vi direkt när vi läser av kroppsspråket. Det är svårt, om inte omöjligt, att regissera sitt kroppsspråk, men det vi kan göra är att lära känna oss själva så det budskap vi för fram bygger på våra äkta värderingar. Andrea Jovell Swensson poängterar att en vd som vågar låta sitt personliga engagemang lysa igenom och på så vis kan förmedla ett högre syfte med verksamheten än att enbart tjäna pengar har större chanser att nå framgång.

KOM UT MED TANKARNA

ANNA NYSTRÖM

059


KUNSKAP

Gåva eller muta? »Skiten i livet är gödseln som gör att vi kan växa högre och starkare« EVA HYLLSTAM, SOM ÄR AKTUELL MED ­BOKEN DET BOR EN HJÄLTE I DIG – SÅ KOMMER DU VIDARE NÄR DU HAR ­FASTNAT, UTGIVEN AV SODERPALM PUBLISHING.

För framtidens ledare JAN BLOMSTRÖM berättar i boken Talangaccelererande ­ledarskap vilka ­faktorer som påverkar oss människor till att göra vårt bästa, hitta våra ut­ maningar och lyckas. Boken upp­ manar också till ­reflektion genom att ­ställa en rad frågor efter varje kapitel. Det här är ingen bok för lata ­människor som vill låta saker vara som de är eller för de som är ­rädda för­ för­ändringar, står det i förordet. Det är en inspirationsbok för den som vågar utmana sitt eget ledarskap, som vill frigöra sina med­arbetares och sin verksamhets ­potential och rusta ­organisationen för det ­kommande generations­skiftet. ­Boken ges ut av Prolead.

060

GÅVOR BRUKAR SES som ­tecken på generositet och tacksamhet. Men idag ­riskerar även utbyten av små gåvor och tjänster att upp­fattas som brottsliga handlingar. ­Statliga ­myndigheter varnar oss för ­generositet och tacksamhet: ­sådana företeelser och känslor kan ­skapa ­riskabla sociala band. I boken undersöker författaren Malin Åkerström ­kollisionen mellan gåvor som ­socialt kitt och gåvor som ”mutifierats” ­genom dagens stränga reglering. ­Boken Känsliga gåvor – Mutblickens sociala förvecklingar ges ut av Liber.

Handbok i arbetsrätt BOKEN Arbetsrätt ger en ­orientering i de centrala ­delarna av arbetsrätten och ­visar hur chefen och företagaren på ­bästa sätt kan hantera ­situationer som har en ­arbetsrättslig ­koppling. Tyngd­ punkten ­ligger på ­lagen om anställnings­ skydd, LAS, men man tar även upp om­ råden som med­ bestämmande, arbetsmiljö, ­diskriminering, ­arbetstid, tjänst­ ledighet, semester, lön och tvistehantering. I slutet av boken finns ett antal praktiska bilagor. Boken ges ut av Liber och är skriven av Tony Schmidt.

Vd-tidningen 2.2012


KUNSKAP

ARRANGEMANG

För dig som har slutat leka kontor IDÉN MED BOKEN är att du ska slippa slösa tid på att göra

dubbelarbete, merarbete och rutinarbete och istället få tid över till viktigare saker. Förenkla på jobbet – 307 smarta tips för dig som tröttnat på att leka kontor, hjälper dig till en effektivare tillvaro på jobbet. Boken är skriven av Stefan Ekberg och ges ut av förlaget Redaktionen.

SMAKPROV på smarta tips

• Tips #13: Ingenting är så viktigt som det först verkar vara. Det är en bra inställning för att slippa stress. Det finns en bra regel som ­heter 10 10 10. Fråga dig själv inför situationer som uppstår hur det här ­kommer att påverka dig om 10 minuter, 10 månader och om 10 år. • Tips #29: Ha möten klockan åtta, elva och fyra på eftermiddagen. Då undviker du att skapa avbrott mitt i jobbet för folk. • Tips #39: Gör om din arbetsplats så att den främjar ditt jobb bättre. Fundera i fem minuter på hur din arbetsplats kan förändras, så att den fungerar bättre och gör sedan förändringarna direkt.

Ansvar i praktiken FORSKARNA Tommy Jensen och Johan Sandström går på djupet med frågan om varför det är så lätt att prata om CSR och miljöansvar, men så svårt i praktiken. Bland annat visar de hur processer kan bli ett ­hinder för ansvarstagande och de kritiserar även den samhällsdebatt som förs där man hellre pratar om organisationers för­troende än ansvar. Organisation och ansvar, som ges ut av Liber, ger också läsaren konkreta förslag på hur organisering kan utvecklas så att det leder till ökat ansvarstagande.

Vd-tidningen 2.2012

Strategiplanering: metoder och verktyg 12–13 april i Stockholm En stor del av alla strategiska arbeten blir aldrig genomförda. Varför blir det så? Vad ska man göra för att planerna ska bli verklighet? Under kursen förmedlas ett praktiskt verktyg som stödjer arbetet hela vägen från mål till genomförande av aktiviteter. Med verktyget som stöd kan man leda strategiprocessens alla steg, ställa de rätta kritiska frågorna, sammanfatta, bygga konsensus samt ge medarbetare rätt ­förutsättningar att prestera maximalt. www.nfi.se

Vinnande Ledarskap 25–26 april i Stockholm För att kunna driva organisationen mot utstakade mål krävs att du som ledare känner till vilka framgångsfaktorerna är och hur du skapar en arbetsplats där rätt prioriteringar och beslut går hand i hand med medarbetarnas självkänsla och engagemang. Kursen ger dig både nya insikter och användbara redskap. På schemat ligger bland annat mål och målstyrning, delegering och verktyg för att skapa en resultat­ orienterad kultur. www.hjartum.se

Konflikthantering och besvärliga beteenden 2–3 maj i Malmö Det här är en problemlösande kurs som inte bara ger dig verktyg för ditt dagliga arbete, du får dessutom göra en personanalys som kartlägger ditt beteende och ökar din medvetenhet om hur du beter dig, hur du påverkar andra och hur andra kan påverka dig. Under kursen får du bland annat lära dig att identifiera de aktiva ingredienserna i en konflikt, att agera rätt i laddade möten och svåra situationer samt lära dig att hantera olikheterna i gruppen och göra dem till en tillgång istället för ett hinder. www.conductive.se

Executive Master of Leadership & Management 11 juni i Stockholm Programmet ger dig en möjlighet att utveckla dig själv och ditt ledarskap för att bättre kunna möta kraven som ställs på dig i din roll som chef och ledare. Utbildningen är uppbyggd i tre delar: Att leda såväl dig själv, att leda andra och att leda en verksamhet, vilket ger ett helhetsperspektiv på det moderna ledarskapet. Utbildningen är totalt 21 dagar uppdelat på sju tillfällen. www.mgruppen.se

061


NÄSTA NUMMER

NUMMER 3.2012

ute den 30 maj

För att möta en hårdnande konkurrens gäller det att organisationen är både effektiv och nytänkande. Ett smart förbättringsarbete kan ge den lyftkraft som krävs för att ta verksamheten till nya höjder.

LYFT

VERKSAMHETEN KONSTEN ATT SMÅPRATA De viktigaste kontakterna knyts ibland i fikakön, på jobbfesten eller i hissen på väg till ett möte. Här får du tipsen som hjälper dig bli bättre på småsnacket. 062

GODA RELATIONER = GODA RESULTAT Så kan du höja resultaten genom att värna om de sociala relationerna på jobbet. Vd-tidningen 2.2012


”Nöjda kunder är nyckeln till vår framgång!” MONITOR är ett komplett affärssystem, optimerat för små och medelstora tillverkande företag. Det har utvecklats i nära samarbete med våra kunder. Därför är det också både användarvänligt och kostnadseffektivt. Det har resulterat i att vi bl.a. fått betyget ”Högsta kundnöjdhet 2011” i DataDIA’s undersökning bland marknadens 25 största affärssystem. Det tackar vi för!

Åke Persson

Grundare och ägare

Affärssystem för tillverkande företag 0650 - 766 00

info@monitor.se

www.monitor.se


Posttidning B

Vid obeställbarhet returnera till: Nordreportern, Box 104, 901 03 Umeå

Personalstöd

– attraktiva arbetsgivare ger stöd i vardagen.

All rådgivning ges av sjuksköterskor, jurister, ekonomer och psykologer. Personalstöd gör det enkelt att ta kontakt med experter per telefon och mail. Den anställde kan kostnadsfritt kontakta oss dygnet runt, årets alla dagar. All rådgivning ges av jurister, ekonomer, psykologer och nu även av sjuksköterskor. Att veta att all rådgivning sker under sekretess av experter inom respektive område, ger en tryggare vardag för dina medarbetare. På så vis får du som arbetsgivare en ännu effektivare arbetsplats.

I Personalstöd ingår hjälp med t ex:  Stress  Familjeproblem  Juridik och ekonomi  Missbruk och sociala problem  Akuta kriser  Medicinsk rådgivning

Kontakta oss på tel 08-528 528 00 så svarar vi gärna på alla dina frågor eller maila info@medhelp.se

www.medhelp.se • info@medhelp.se • 08-528 528 00


Vd tidningen 2 2012