Page 1

NUMMER 6 2010

ÅRGÅNG 22 WWW.MILJO-UTVECKLING.SE

F Ö R M I L J Ö P R O F FS

Tema Greenwash ÖVERSIKT Gör din EGEN el

FÖREBILDEN Idésprutan Stena

STOR GUIDE

Få koll på ekosystemtjänsterna

Tror på hållbara evenemang

ANALYSEN Begreppen vi slänger oss med AKTUELLT Det hopplösa mötet

TILLGÅNG TILL VATTEN INGEN SJÄLVKLARHET


Utveckla affärerna – Berätta om miljöpåverkan

Energianvändning, avfalls- och kemikaliehantering är grundläggande frågor i företags miljöarbete. Målen ska förfinas och miljöarbetet ständigt förbättras. Ett strategiskt miljöarbete identifierar dessutom den positiva miljöpåverkan en produkt eller tjänst kan medföra. Utveckla affärerna, lyft och synliggör de positiva aspekterna. Ett framgångsrecept för ökad konkurrenskraft. SP utvecklar miljöarbetet hos företag utifrån nya perspektiv. Våra erfarna revisorer bidrar med konkreta förslag och är en aktiv samarbetspartner i företags arbete mot en hållbar utveckling.

Kontakta oss. Vi kan möta dina behov.

SP är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se


innehåll Nummer  6  2010

18

EcofuelEFFICIENT DYNAMICS MULTIFUEL

BLUEMOTION BENSIN

Bioflex

23

Diesel

Biogas HA-oljor

ECODRIVE

60

Bil

46

Miljö i praktiken

Reportage 18 FÖREBILDEN

6 REDAKTIONEN

43 SÅ GÖR DU EN EKOSYSTEMANALYS 46 PRODUKTER OCH VERKTYG

De blir 2011 års miljötrender

Verktygen och produkterna att ha koll på

Standard för evenemang med liten miljöpåverkan.

Inledning 4 SIGNERAT Resursbristen runt hörnet

Omvärlden

47 FYRA FRÅGOR

26 GREENWASH

Sätt pris på världens resurser

52 GUIDEN

10 AKTUELLT

Så producerar du din egen el

12 INTERNATIONELLT De är Afrikas största vindkraftspark

14 JURIDIK OCH POLITIK Så blir EU:s handelssystem efter 2012

16 KALENDARIET Det händer framöver

23 HÅLLBARA EVENEMANG

48 LAGAR OCH REGLER Framtidens byggnader ska vara energisnåla

Det hopplösa mötet

Idésprutan Stena

Till Cecilia Nord

7 TRENDEN

Nätverk&Kunskap Böcker kurser och bra att veta

CO2

När miljökommunikationen går fel Så miljökommunicerar företagen Undvik greenwash Miljöorganisationens tips till företagen

27 31 33 34

38 FÅ KOLL PÅ VATTEN Viktigt i riskanalysen

55 UTBILDNINGSGUIDEN 2010 58 ARRANGEMANG 60 ANALYS Från många miljöbegrepp till inga alls

62 DEBATT Bioteknik istället för kemikalier Att leva som man lär

f ö r m i l j ö p r o f fs

Nummer 6 2010

ÅrgÅng 22 www.miljo-utveckling.se

64 LÄSVÄRT 65 KRÖNIKA Säg ja och styr till förbättring!

65 I NÄSTA NUMMER Tema Greenwash

»USA är allergiskt mot globala avtal« PROFESSOR JEFFREY SACHS OM FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ETT KLIMATAVTAL I CANCÚN

3

6 2010

översikt Gör din egen el

förebilden Idésprutan Stena

stor guide

Få koll på ekosystemtjänsterna

Tror på hållbara evenemang

AnAlysen Begreppen vi slänger oss med Aktuellt Det hopplösa mötet

Tillgång Till vaTTen ingen självklarheT

Illustration: Fredrik Lundell

omslag

62 INSÄNT


signerat Catrin Offerman, chefredaktör  catrin.o@miljo-utveckling.se

Resursbristen runt hörnet

M

Man hör om dem allt oftare, verktygen som företag och organisationer kan använda sig av för att kartlägga sitt beroende av olika naturresurser. Det är ekosystemanalyser, ekologiska fotavtryck, vattenfotavtryck, livscykelanalyser, energikartläggningar, med flera. Jag tycker mig se en ny trend här som vuxit sig starkare på senare tid. Den handlar om att fler och fler organisationer jobbar med att få kontroll över sitt behov av naturresurser. Syftet är att ligga bättre till när resurserna blir allt knappare. Hittills har vi klarat oss bra ur ett resursperspektiv, i varje fall här i väst. Tillgången till vatten, metaller, olja och andra naturresurser har varit relativt god. Men framöver blir vi fler och med risk för att låta som en snål tråkmåns så tror jag att vi måste bli smartare framöver om resurserna ska räcka till alla. Ganska nyligen skrev vi på webben om nya riktlinjer från EU-kommissionen för utvinningsindustrier som verkar i skyddade naturområden. De handlar helt enkelt om vilka regler industrin ska följa om de vill verka på biologiskt intressanta platser, så kallade Natura 2000-områden. Miljörörelsen är kritiska till att industrin överhuvudtaget ska vår verka där, men behovet av värdefulla råmaterial växter. Det gör också att efterfrågan på mark för utvinning av mineraler ökar, vilket i sin tur innebär att man söker sig till allt mer knepiga områden för att hitta de eftertraktade mineralerna. Olyckan som oljebolaget BP råkade ut för i Mexikanska golfen i höstas är en effekt av samma sak. Den lättillgängliga oljan är slut, därför ger man sig ut på riktigt bråda djup, uppenbarligen utan att helt veta vad man gör, för att fånga upp den bruna guldet. Så vad betyder då detta? Jag tror egentligen att det är rätt enkelt. Det gäller att vara ekonomisk och inte slösa för att bli

Regeringsrätten har gett landstinget i Jämtland rätt att få upphandla giftfri operationstråd. Fallet har varit uppe i flera olika instanser eftersom företaget Johnson & Johnson hävdat att landstingets skallkrav om totalförbud av det miljöfarliga ämnet triclosan i den så kallade suturtråden är helt grundlöst. Kanske kan Regerings­rättens dom göra att kommunerna och landstingen vågar ställa ännu tuffare miljökrav framöver?

Lästips 4

6 2010

framgångsrik. Spara klarar sig bättre än Slösa. Spara har koll på sina utgifter och intäkter. Slösa använder dem tills de är slut och sedan får hon äta gröt och makaroner med ketchup resten av månaden medan Spara kan unna sig att gå på restaurang även dagen innan lön. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte konstigt. Problemet när det gäller våra naturresurser är bara att priset varit för lågt. Därför har alla vi som annars har så bra koll på våra intäkter och utgifter kunnat tillåta oss att göra som Slösa. Jag tror att det kommer att ändras framöver. 

Två procent på våra löner. Så mycket kostar industrins miljöskatterabatter, enligt ekonomiforskaren Lars Bohlins nya avhandling. Enligt hans forskning är energiskatterna i Sverige mycket högre för hushåll och servicenäringar än för tillverkningsindustri. Den samhällsekonomiska förlusten av att hushållen lägger dyra pengar på energibesparande åtgärder samtidigt som industrin avstår från billiga sätt att minska sin energiförbrukning är stor. Är skatterabatten verkligen rimlig?

➜➜ Inspireras av idésprutan Stena

sidan 18

➜➜ Lär dig allt om greenwash

sidan 26

➜➜ Analysen om alla miljöbegrepp vi slänger oss med

sidan 60


Vad har en vänsterhänt miljöchef och en morgontrött arkitekt gemensamt?

Svaret är att båda använder e-nav, ett onlinebibliotek med mer än 70 000 sökbara standarder. Med ett abonnemang på e-nav får du tillgång till ett valfritt antal standarder för just din bransch – oavsett var eller när du arbetar. Och när en standard uppdateras får du självklart den nya versionen utan extra kostnad. Läs mer om våra olika abonnemangsformer och paketlösningar* på www.sis.se/enav. Där kan du också testa e-nav kostnadsfritt i två veckor. * e-nav finns i följande paketlösningar: Eurokoder, Ledningssystem, Maskinsäkerhet och Valfri.

www.sis.se/enav


redaktionen

SPANAR MOT DET NYA ÅRET Vad blir 2011 års miljötrend? Bra miljölästips inför julhelgen! Jag tror att kemikaliehanteringen kommer att bli en stor fråga framöver. Filmen Underkastelsen av Stefan Jarl som handlar om hur den blandning av kemikalier vi utsätts för dagligen påverkar oss, tror jag gav många en tankeställare. Dessutom kommer Reach C AT R I N O F F E R M A N på bred front och hållbara kemtekniska produkter är ett ämne som allt som oftast figurerar i seminarie och kursprogram. BOKTIPS: En gammal goding som jag är vansinnigt förtjust i är Jorden sedd från Himlen av Yann ArthusBertrand. En fotobok värd att ta fram och bläddra i när man vill bli påmind om vilken fantastisk värld vi faktiskt lever i!

Catrin

Martina En trend som jag tror och hoppas växer sig starkare i Sverige är reduktion, alltså att vi skalar bort det oviktiga i våra liv och lever MARTINA FRISK enklare. Ett exempel på reduktion är att välja längre sammanhållna lantsemestrar framför en flygweekend. Mer kvalitet, mindre högar av slit- och slängprodukter helt enkelt. BOKTIPS: Jag älskar bra reportageböcker. Under jul ska jag försöka hinna med Bomull – en solkig historia av Gunilla Anders.

VISSTE DU ATT: Motsvarigheten till det lokala kommunala VA-bolaget i Las Vegas betalar privatpersoner för att få göra ökenträdgårdar av gräsmattorna i hushållens trädgårdar. Ekonomiskt är det en bra affär eftersom man idag lägger enorma summor på att transportera vatten långväga i från för att kunna försörja staden med vatten. Läs mer om vattenbristen och hur den kan komma att påverka er organisation på sid 36.

Kolla in… 6

Jessica

www.positiongreen.com

I REDAK­TIO­NEN

FÖRLAG

Box 104, 901 03 Umeå Tel: 090–700 900 Fax: 090–14 23 20 info@miljo-utveckling.se www.miljo-utveckling.se

Jessica Bergh, 08–670 88 44 jessica.b@miljo-utveckling.se Martina Frisk, 090–700 909 martina.f@miljo-utveckling.se Anna Nyström (tjl)

AB Nordreportern www.nordreportern.se

CHEFREDAKTÖR, ANSVA­RIG UTGI­VA­RE

ART DIRECTOR

6 2010

Ekologiskt och hållbart mode kommer att slå igenom på bred front. På modeveckorna runt om i världen var det många stora designers som pratade om hur industrin kan motverka klimatförändringarna, men även lågpriskedjor har allt fler plagg av ekologisk bomull på sina galgar. Dessutom pågår det mycket forskning och klädbiblioteken är här för att stanna.

…Positiongreen, en söktjänst som samlar miljöanpassade produkter och tjänster. Under utveckling, men med målet att alla miljömärkta produkter som finns på den europeiska marknaden ska finnas med i deras databas.

MILJÖ & UTVECKLING

Catrin Offerman, 08-670 88 47 catrin.o@miljo-utveckling.se

JESSICA BERGH

Fredrik Lundell, 08–670 88 43 GRAFISK FORM Per Åhman, 090–700 907 Lotta Fjellner, 090–700 908 (tjl)

ANNONSER Christina Clausén, 090–700 921 christina.c@nordreportern.se Antti Silventoinen, 090–700 919 antti.s@nordreportern.se Christian Sjöström, 08–670 88 48 christian.s@nordreportern.se

PRENUMERATIONER & KUNDTJÄNST ­ ardagar 13–17, 090–700 929 V pren@nordreportern.se Prenumerationspris helår: 930 kr exkl moms (6 nummer) Pristillägg Europa: 180 kronor. ISSN 1100-5114 TRYCK V-TAB Vimmerby

MILJÖMÄRKT 341189


aktuellt, trender och analyser

omvärlden

Minskad biologisk mångfald och förlust av ekosystemtjänster påverkar alla verksamheters framtid. Och sakta men säkert letar sig begreppen in i företagskorridorerna. Men vad handlar det om egentligen? Och hur arbetar man praktiskt med ett så abstrakt ämne?

5 000 kronor per bad i friska vattendrag? Til gång til olnivosmr pederel 1 000 kr eter? kvadratm

Sätt ett pris på världens naturresurser Begreppet biologisk mångfald tar allt mer plats i miljödebatten, både på den globala arenan och inne på företagen. Men på samma sätt som när klimatfrågan dundrade in i miljövärlden är begreppen lite luddiga. Idag vet de allra flesta vad 350 ppm innebär och en temperaturhöjning på max två grader och IPCC är vardagliga snackisar. Eko­systemtjänster och FN:s CBD-mål är inte riktigt där ännu. Och på samma sätt som företag började

TRENDEN

av JESSICA BERGH

arbeta med klimatfrågan istället för miljöfrågan, är det kanske ett »biologisk mångfalds-arbete« verksamheter kommer att satsa på om några år? Biologisk mångfald betyder enkelt uttryckt allt liv på jorden och begreppet används för att

2010 6

7


omvärlden

Natu 10 00 rligt k 0 kro retslo nor? pp

Kulturarv 7 000 kronor styck?

betona värdet av variationsrikedomen. Ekosystemtjänster är de tjänster vi får av naturen och brukar delas upp i fyra tjänster – producerande; som livsmedel, råvaror och kemikalier, stödjande; som kretslopp, reglerande; alltså klimat och luftkvalitet samt kulturella; som turism, kulturarv och rekreation. Egentligen är biologisk mångfald och ekosystemtjänster två sidor av samma mynt. Nästintill alla verksamheter är beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, vi är bara så vana att de finns där så vi tar dem för givet. Men vad händer med pappersindustrin när skog skövlas i högre takt och vissa trädarter inte längre finns? Eller med livsmedel som exempelvis honung när vissa djurarter försvunnit och inte kan pollinera naturligt? PÅVERKAR FÖRETAG PÅ SIKT

År 2010 utlystes av FN som det internationella året för biologisk mångfald och i oktober hölls det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald i Nagoya, Japan. Men trots ett år i strålkastarljus har inte tillräckligt mycket hänt. Frågan seglar fortfarande till största del uppe i politikermolnet. Enligt en analys från PWC behandlar endast två av hundra storföretag i världen miljöfrågor som minskad biologisk mångfald som en strategisk risk trots att en minskning av världens naturresurser påverkar alla företag på sikt. – Vår användning av naturresurser, oavsett om det handlar om jordbruksmark i Mälardalen eller regn8

6 2010

skog i Sydamerika, kan liknas vid ett stort internationellt lager av tillgångar som inte prissatts. Företag måste börja se resurserna i ekosystemen som en del av tillgångarna, precis som fabriker och maskiner, och beräkna dess värde, säger Lars-Olle Larsson, partner inom PWC. Även Lars Berg på miljödepartementet och samordnande förhandlare för Sverige i frågan, håller med om detta och säger att man inte nått de internationella och europeiska mål som satts upp för 2010. – Vi har kommit en bit på vägen, bland annat när det handlar om skyddade områden. Det är viktigt att tydliggöra vinsterna och nyttan av ekosystemtjänsterna och biologisk mångfald. Men det är svårt att sätta upp tydliga mål för att inte minska våra naturresurser, likt dem som finns för klimat när man pratar temperaturökning och ppm. OROAR VD:AR

Att frågan inte fått gehör hos företag och organisationer är inte heller hela sanningen. Tidigare i höst publicerades en delstudie som visar att över hälften av företagsledare i Latinamerika och 45 procent i Afrika känner oro och ser minskad biologisk mångfald som en utmaning för företagens tillväxt. I Västeuropa känner endast 20 procent av de tillfrågade vd:arna den oron. Siffrorna presenterades som ett första delresultat av studien om ekosystemtjänsternas och den biologiska mångfaldens värde och de kostnader det innebär för samhället när de minskar, The Economics of Ecosystems and Biodiversity, TEEB.


TRENDEN Pol inering 50 kronor per blomma?

Levande tunriosr?m 750 koro

Enligt Sida, som bidrar med en miljon kronor till studien, visar rapporten att företagsledare som inte tar med en hållbar förvaltning av den biologiska mångfalden som en del av sina affärsplaner kan hamna i otakt med marknaden. – TEEB-rapporten visar att det är angeläget att sätta pris på ekosystemtjänsterna. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt miljöproblem av stor dignitet vid sidan av klimatförändringarna. De företag och marknader som är framsynta när det gäller att förvalta ekosystemtjänsterna kommer att kunna dra konkurrensmässiga fördelar av detta både nationellt och internationellt, säger miljöminister Andreas Carlgren. TA MED I AFFÄRSPLANEN

När TEEB-rapporten släpptes i sin helhet under första dagen i Nagoya var en slutsats att BNPbegreppet behöver utvecklas för att inkludera värdet av ekosystemtjänsterna. För att tydliggöra värdet och sätta prislappar på naturresurserna i Sverige kommer Naturvårdsverket att få ett sådant uppdrag av Andreas Carlgren. Men hur kan företag börja arbeta med detta redan nu? Att göra analyser av vilka ekosystemtjänster man är beroende av och vilka man som verksamhet påverkar är ett bra första steg. (Få tips om hur man gör detta på sidan 43.) När detta är klart är det också lättare att se över sin affärsplan och ta med frågan som en strategisk risk, samt se vilka utmaningar verksamheten står inför om utarmningen fortsätter.

– Tänk på innovationer som kan restaurera ekosystemen. Det finns också stora möjligheter att arbeta med frågan om biologisk mångfald för att motverka klimatförändringar. Att ta med ekosystemtjänster i riskanalyser är också viktigt, säger Thomas Elmqvist, professor på Stockholms universitet och medlem i det internationella forskarteamet TEEB. 

Detta kom man fram till i Nagoya Länderna ska till nästa partsmöte i Indien om två år presentera åtgärder för att till år 2020 bland annat: * ➜➜ Minst halvera och där det är möjligt stoppa avskogning. ➜➜ Stoppa överfiskningen. ➜➜ Skydda 17 procent land- och vattenområden, samt 10 procent kust- och havsområden. ➜➜ Fasa ut skadliga subventioner. ➜➜ Synliggöra värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i nationella räkenskaper. ➜➜ Enligt miljöminister Andreas Carlgren lyckdes man skapa ett rättvist regelverk för hur genetiska resurser ska insamlas och hur vinster från utnyttjandet ska fördelas. Fattiga länder som är rika på genetiska resurser ska få del av vinsterna samtidigt som företag och forskare får bättre tillträde vilket innebär att nya mediciner och andra produkter kan utvecklas. *) Det beslutades även om en plan för finansiering, mobilisering av resurser och behovsanalys.

2010 6

9


omvärlden

UPPÅT FÖR ANSVARSFULLA INVESTERINGAR På två år har ansvarsfulla investeringar ökat med hela 60 procent. Det totala kapitalet uppgår till drygt 2 900 miljarder kronor. Bakom undersökningen står Swesif, som är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum för organisationer som arbetar med hållbara investeringar i Sverige. Enligt Swesif är Sverige ett föregångsland på området med förebilder som AP-fonderna, Mistra och Svenska Kyrkan. Även samtliga stora banker arbetar med ansvarsfulla investeringar idag.

Störst ekologiskt fotavtryck 1. Förenade Arabemiraten 2. Qatar 3. Danmark 4. Belgien 5. USA Dessa länder har störst ekologiskt fot­avtryck per person. Sverige kommer på 13:e plats. Källa: WWF:s Living Planet Report som visar att mänskligheten utnyttjar 50 procent mer naturresurser än vad planeten tål.

Europamiljarder till förnybar energi Europaparlamentet och ministerrådet har nått en uppgörelse som frigör 1,4 miljarder kronor till energieffektiviseringsprogrammet European Energy Recovery Programme. Nu uppmanas svenska regioner och kommuner att söka pengar. Projekt som kan få medel är satsningar på offentliga och privata byggnader, lokal infrastruktur och transportlösningar i städer.

10

6 2010

Ett litet, litet steg på vägen. Så kan experternas förväntningar på FN:s klimatmöte i Cancún sammanfattas.

Det hopplösa mötet? Efter COP15-mötet i Köpenhamn uttryckte många som varit där ett slags post-Köpenhamn-depp. Det är ingen risk att det händer efter nästa stora klimatmöte i den mexikanska staden Cancún (29 november–10 december). Förväntningarna är inte i närheten lika uppskruvade som för ett år sedan. Inga bjärta piñatas lär slås sönder och inget festligt innehåll komma ur dem. – Jag förväntar mig inte mycket av mötet. Det stod klart redan i Bonn och Tianjin tidigare i år. Snarare att något händer under mötet i Sydafrika 2011, men det kan bli svårt det med, sammanfattar Richard Klein, forskare i internationell klimatpolitik på Stockholm Environment Institute och medförfattare till IPCC:s femte rapport. Diskussionerna inför förhandlingarna, bland annat under mötet Major Economies Forum, har istället för ett globalt klimatavtal handlat om ickebindande överenskommelser i vissa delfrågor. Här har exempelvis Redd plus lyfts fram, det vill säga att ge utvecklingsländer pengar för att inte skövla värdefull regnskog. OCH EFTER 2012?

En viktig fråga i Mexiko är: vad händer med Kyotoavtalet? EU:s miljöministrar har bestämt sig för att verka för en förlängning av avtalet efter 2012. För näringslivet, inklusive svenska företag, är det viktigt med ett besked om en fortsatt fungerande koldioxidmarknad. – Om avtalet går ut efter 2012 så finns

Förhoppningarna inför klimatmötet i Mexiko är bottenlåga. Inga bjärta piñatas lär slås sönder och inget festligt innehåll komma ur dem.

inte villkoren för en fungerande marknad. För den privata sektorn är det nödvändigt för att minska utsläppen, påpekar Richard Klein. INGA PENGAR

En annan knäckfråga är liksom tidigare USA, men nu i än högre grad, sedan det viktiga klimatförslaget stött på obönhörlig patrull i senaten. I förlängningen påverkar det Kinas förhandlingsvilja. Andra stötestenar är finansiering av utsläppsminskningar (mitigation) och av anpassning till den globala uppvärmningens konsekvenser (adaptation). Alltså det som rikare länder enades om i Köpenhamnsackordet. Enligt The Guardian sade Bruno Tseliso Sekoli, talesperson för förhandlingsgruppen med de minst utvecklade länderna, under klimatdiskussionerna i kinesiska Tianjin att snabbstartspengarna varken synts till »här eller där«. – För tillfället ser det ut som att en del bidragspengar märks om som miljöpengar. Det är orättvist. Kritiken från utvecklingsländerna rör tre saker: om pengarna kommer, om det rör sig om nya pengar och vem som bestämmer över fördelningen, säger Richard Klein och tillägger att u-länder även kritiserat i-länder för att kanalisera en del av klimatpengarna via Världsbanken.

Martina Frisk


AKTUELLT Redaktör: Jessica Bergh jessica.b@miljo-utveckling.se

Gasbranschen vill veta vad som händer Oklara besked skadar fordonsindustrin. Det menar företrädare för gasbranschen som tycker att regeringen ska ge klara besked om hur stödet till gasbilar ska se ut. Branschorganisationen Energigas Sverige menar att ett besked om gasdrivna tjänstebilar är viktigt för Sverige. I annat fall kan arbetstillfällen äventyras, särskilt i Västsverige där bilindustrin skapar sysselsättning, tillväxt och export. – Jag är oerhört glad att alliansen vill satsa på gasdrivna förmånsbilar. Men regeringen har en brasklapp i budgeten och vill avvakta med detaljer till nästa år. Vi behöver tvärtom glasklara besked

redan nu om vad som händer efter 2011. Bilköpare och fordonstillverkare har betydligt längre tidshorisont än 15 g månader, säger Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige. Förmånsvärdet är det som har störst påverkan på månadskostnaden för en tjänstebilsinnehavare. Nu ges en 40-procentig reduktion och enligt branschorganisationen är det avgörande att detta stöd förlängs och att det snabbt

Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige, efterfrågar klara besked från regeringen om stödet till gasbilar.

kommer besked om vad som händer efter 2011. De menar att den ekonomiska situationen för förmånsbilar måste vara klar minst tre år framåt för att inte påverka försäljningen negativt. 

Helt

Att fjärrvärme är en klimatsmart uppvärmningsform vet du säkert redan. Men visste du att den dessutom är mycket driftsäker? Läs mer på fjarrvarme.se.

gratis

Gratis nyhetsbrev Vårt nyhetsbrev ger dig en unik möjlighet att på ett enkelt sätt hålla dig uppdaterad om vad om händer inom näringslivets ständigt pågående miljöarbete. Nyhetsbrevet får du direkt i din inkorg varje tisdag. www.miljo-utveckling.se/nyhetsbrev.

Tidningen för miljöproffs

2010 6

11


INTERNATONELLT

omvärlden

Redaktör: Martina Frisk  martina.f@miljo-utveckling.se

Kvinnor mer klimattroende

Vid Turkanasjön i Kenya ligger området där Afrikas största vindkraftspark ska byggas.

En av de första vetenskapliga studierna som granskat hur kön hänger ihop med synen på klimatförändring visar att kvinnor i högre utsträckning än män tror på klimatforskarnas varningar om global uppvärmning. Den amerikanska sociologen Aaron M McCright som har genomfört studien säger till Environmental Expert att män fortfarande hävdar att de bättre förstår klimatförändringen än kvinnor fastän kvinnors övertygelser ligger mer i linje med den vetenskapliga konsensusen.

Nöjespark narrar global uppvärmning

AFRIKAS STÖRSTA VINDPARK I nordvästra Kenya nära Turkanasjön blåser det friskt. Ett faktum som ska nyttjas för att skapa energi i det som ska bli Afrikas största vindpark. Med ett ständigt överhängande hot om torka, vänder nu Kenya blicken från den dominerande vattenkraften mot vindkraften för att hitta en alternativ och samtidigt förnybar energikälla. I Chalbiöknen i östra Kenya ska 353 vindturbiner resas i en vindkraftspark som aspirerar på att bli den största på hela kontinenten med en effekt på 300 Megawatt. Danska Vestas har tagit hem uppdraget

12

6 2010

att leverera turbinerna. Bakom projektet Lake Turkana Wind Power står ett nederländskt konsortium.

Färdigt 2013 Enligt afrikanska affärsmagasinet Business Daily Africa har regeringen nu beslutat om att ge statliga garantier för projektet vilket har varit en förutsättning för att kunna komma igång med byggandet. Om allt går vägen så ska byggandet komma igång under första kvartalet nästa år och 50 megawatt el kunna börja levereras i slutet av 2012 och en större effekt under året därpå. Enligt företaget kommer parken att bidra med 30 procent till den kapacitet som finns i landet idag. Det gör att Kenya kan få en plats på vindkraftskartan. Hitintills är det främst Marocko, Tunisien och Egypten som startat större projekt inom vindenergi.

Martina Frisk

En timmes bilkörning från Dubai ligger nyöppnade nöjesparken Iceland Water Park. Temat, is, bygger på en legend om att pingvinerna förlorat sitt arktiska hem till följd av klimatförändringen och funnit en ny härd i persiska viken. Brittiska The Guardian beskriver det resursintensiva megaprojektet som »panna möter tegelvägg« och påpekar att ett land med en av världens största koldioxidutsläppare, räknat per person, nu gjort ett alarmerande miljöproblem till en lek. En tistel får också parkägarnas påstående att parken designats för att vara så »ekovänlig« som möjligt. Enligt den inhemska dagstidningen The National har invånare i byn bredvid parken klagat över den förlorade allmänna stranden och en sargad fiskeindustri. Spökkrabborna är också puts väck.


Världen kan bara bli bättre. Ska vi hjälpas åt? Många företag och organisationer vill göra en insats, vill göra skillnad. Men för att omsätta en god tanke i praktisk handling krävs ibland en hjälpande hand. Och det är precis där vi på SIS kommer in i bilden. Med utbildningar, standarder och handböcker som grund ser vi till att du kan arbeta aktivt och långsiktigt med socialt ansvarstagande och miljöfrågor. Sånt som inte bara ökar värdet i plånboken, utan också storleken på ditt hjärta. På www.sis.se/sr kan du läsa mer om vad vi kan göra för dig – och du för världen

SIS Förlag AB Telefon 08-555 523 10 Fax 08-555 523 11. E-post sis.sales@sis.se

www.sis.se/sr


Foto: Stock Xchng

omvärlden

Nya regler om   oljeborrning till havs Till följd av katastrofen i Mexikanska golfen den 20 april har EU-kommissionen gått igenom de befintliga bestämmelserna om oljeplattformar. De räcker inte till och nu planerar EU ett nytt regelverk om oljeborrning till havs. Lagstiftningen handlar bland annat om nya normer och kriterier för beviljande av borrningstillstånd och kontrollmekanismer för säkerheten. Lagförslaget läggs fram tidigt nästa år. 

Så blir EU:s handelssystem efter 2012 Förberedelserna är igång inför en ny period för EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Här är de viktigaste förändringarna. 1. Gemensamt utsläppstak

De nationella fördelningsplanerna ersätts från och med 2013 av ett EU-gemensamt tak för medlemsländernas utsläpp. EU-kommissionen beslutar om taket och kommer att sänka det successivt för att få ner utsläppen. Preliminärt tak för 2013: 1 927 megaton.

2. Auktionering

Huvudprincipen från och med 2013–2020 för fördelning i tredje handelsperioden är auktionering. Industrisektorer som anses lida av koldioxidläckage ska även framöver kunna ansöka om fri tilldelning. Utöver det kan de köpa utsläppsrätter. Fri tilldelning gäller inte elproducenter.

3. EU-harmoniserade tilldelningsregler

Hur många fria utsläppsrätter en anläggning får baseras på så kallade förhandsbestämda produktriktmärken. Det innebär att

14

6 2010

man tittat på utsläppen hos de tio procent mest koldioxideffektiva anläggningarna i varje sektor i EU. En anläggning tilldelas fria utsläppsrätter utifrån produktriktmärken men också baserat på den historiska produktionen på den specifika anläggningen. Industrier som är utsatta för koldioxidläckage tilldelas fria utsläppsrätter baserat på 100 procent av produktriktmärket, medan övriga industrier får 80 procent av riktmärket. Detta kommer successivt att minska fram till 2020.

4. Fler gaser och sektorer

I den nya handelsperioden tillkommer flera nya sektorer och växthusgaser i EU:s handelsystem. Exempelvis ska delar av flygbranschen inkluderas från och med 2012 och växthusgaserna dikväveoxid och perflourkolväten tas med.

5. CCS – Kolinlagring

Avskiljning och lagring av koldioxid kommer att omfattas av EU:s handelssystem. Företag kommer alltså att i viss utsträckning kunna tillgodoräkna sig CCS-åtgärder som utsläppsminskningar. KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET


JURIDIK OCH POLITIK Redaktör: Martina Frisk  martina.f@miljo-utveckling.se

Regeringens miljöbudget som presenterades i oktober fokuserar på att fasa ut kemikalier, att bevara den biologiska mångfalden och offentlig upphandling. Kemikalieinspektionens anslag höjs med 25 miljoner kronor per år till 190 miljoner kronor med målet att förstärka arbetet för en giftfri vardagsmiljö. Regeringen vill även nå målet en fossiloberoende fordonspark till år 2030 med den så kallade supermiljöbilspremien, ökad låginblandning av etanol i bensin och FAME i diesel, laddinfrastruktur och åtgärder som främjar förnybara drivmedel och tekniker. Naturskyddsföreningen är positiva till anslagsförstärkningen för att fasa ut miljögifter men kritiska mot att budgeten för området miljö- och naturvård sänks och att ökningen för biologisk mångfald inte blir lika stor som tidigare aviserats. Bil Sweden är kritiska till att det inte finns någon klarhet när det gäller de nedsatta förmånsvärdena för miljöbilar efter 2011.

Foto: Morguefile

Miljöbudgeten får kritik

Nya vindkraftsgränser vid militärflygplatser Försvarsmaktens har nu lämnat besked i frågan som debatterats flitigt bland vindkraftsintressenterna: hur nära militära flygplatser i Sverige får vindkraftverk byggas? Även om Försvaret inte beslutar i enskilda ärenden så har de stor makt på grund av riksintressen. Sedan i somras har det funnits en tillfällig gräns, en radie på 40 kilometer från flygplatsen. Nu har myndigheten anpassat gränsen utifrån varje flygplats specifika förhållanden.

Ny vägledning för gruvindustrin EU-kommissionen har publicerat nya riktlinjer för utvinningsindustrier som verkar i skyddade naturområden. Vägledningen ger råd om hur industrier ska gå till väga om mineraler hittas i Natura 2000-områden. http://ec.europa.eu/enterprise/policies/raw-materials/sustainable-supply/ index_en.htm

VÄGLEDANDE DOMAR Avgöranden från Miljööverdomstolen

Vetorätt för vindkraft gäller Målnummer M6883-09 Den nya bestämmelsen om kommuns vetorätt i 16 kap. 4 § första stycket miljöbalken har, i avsaknad av särskilda övergångsbestämmelser, bedömts gälla även i mål som inletts före lagändringen.

Nordkalks anläggning i Storugns där den gotländska kalken förädlas.

Kalkbrottsmål inte till HD Kalkbrottet i gotländska Bunge har varit omdebatterat, bland annat menar Naturvårdsverket att unika naturtyper hotas. De vill göra området till nationalpark. Miljööverdomstolens godkännande av Nordkalks kalkbrott överklagades till Högsta Domstolen enligt Gotlands Tidningar av hela 21 parter, däribland myndigheter och miljöorganisationer. Nu har Högsta

Tilldelning av utsläppsrätter Målnummer M964-10 Ett bolag har till följd av en författningsändring den 1 juli 2006 kommit att omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Bolagets anläggning har varit berättigad till tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden utan betalning under förutsättning att bolaget ansökt om detta senast den 31 oktober 2006. Bolaget ansökte dock först senare och menade att detta var ursäktligt och att bolaget därför borde tilldelas utsläppsrätter utan betalning. Miljööverdomstolen fann att bestämmelserna inte kunde tolkas på något annat sätt än enligt deras lydelse och att bolagets ansökan därför skulle avslås.

Domstolen beslutat att inte bevilja prövningstillstånd. Det innebär att miljö­överdomstolens beslut står fast. Nordkalk var lättade över beskedet, medan Naturskyddsföreningen, en av de organisationer som överklagat, menar att ett unikt naturområde förstörs och att tillståndet kan urholka miljöbalkens regler om naturskydd. 

2010 6

15


omvärlden Redaktör: Jessica Bergh  jessica.b@miljo-utveckling.se

31/12

15/12

Forska inom Snowman Den 15 december är sista ansökningsdag för den tredje utlysningen inom nätverket Snowman för forskningsmedel kring markkvalitet och hållbar användning av mark. www.snowmannetwork.com

16/12

TORVUTREDNINGEN KLAR Hur kan torvbruket bli mindre klimatbelastande? Det har Energimyndigheten fått i uppdrag att utreda. Den 16 december ska de presentera svaret på frågan och resultatet ska användas för att anpassa handelssystemet med utsläppsrätter inom EU så att torvbrukets klimateffekter kan bedömas utifrån ett livscykelperspektiv.

Handlingsplan för miljömålen redovisas Den nytillsatta Miljömålsberedningen ska nå ökad politisk samsyn kring miljöfrågorna. Målet är att hitta lösningar på samhälls­ förändringar som krävs för att Sveriges ska nå sina miljömål. De svåraste frågorna att lösa är klimat, kemikaliehantering och övergödning. Beredningens uppdrag sträcker sig till 2020 men första uppdraget är att ta fram en handlingsplan. Sista december presenteras den.

21/12

Bly runt halsen? Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, vill ha synpunkter på två förslag till nya regler: regler om bly i smycken och regler om dimetylfumarat i varor. Synpunkterna ska lämnas så fort som möjligt men senast den 21 december 2010. Läs mer hos Kemikalieinspektionen eller Echa.

30/12

Laddplatser, skyltar och parkeringsplatser som gör det enkelt att köra elbil mellan Sverige och Norge. Det är grunden i ett samarbetsprojekt om laddinfrastruktur. Projektet ska också kunna användas till utprovning av ny teknik, exempelvis snabbladdning, samt ge svar på frågeställningar om standarder, säkerhet och betalningssystem. Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Vägverket och Transportstyrelsen tillsammans med Norges Vegdirektorat, Transnova och NVE har fått uppdraget och ska ge sin andra avrapportering den 30 december.

Kärnkraftverk i Forsmark.

1/1

Uppdaterad kärnkraft Gamla kärnkraftsreaktorer får ersättas med nya.

16

6 2010

Foto: Vattenfall

Laddat samarbete mellan Sverige och Norge


KALENDARIET december till februari 19/1

Försökskaniner flyttar in

Att leva klimatsmart men med bibehållen livskv alitet. Och att minska sina utsläpp från sju till ett ton per person och år. Det ska en testfamilj pröva på. I januari flyttar de in. Familjen kommer att bo i ett plusenergihus, köra en batteridriven bil som laddas med förnybar energi och få energi från sol och vind. Bakom projektet One Tonne Life ligger A-hus, Vattenfall, Volvo Personvagnar, Ica och Siem ens.

2 februari nästa nummer av Miljö & Utveckling

17–20/1 Älskar du att mingla och vill träffa politiker, experter, investerare och annat branschfolk? Bege dig då till konferensen World Future Energy Summit, WFES, i Abu Dhabi. I år samlades nästan 25 000 deltagare från 148 länder och konferensen ses av arrangörerna själva som en av världens största samlingspunkter för miljöbranschen.

16-17/2

FÅ KOLL PÅ FRAMTIDENS MAT Mat är en komplex fråga som handlar om produktion, miljö, transporter, glädje, hälsa, gifter, trender, överkonsumtion och beteenden. Och kanske den viktigaste frågan av alla – hur får vi maten att räcka till jordens befolkning? På Forum för miljöforskning 2011– Maten, har du chansen att delta i dialogen mellan forskare och praktiker om framtidens mat. Bakom arrangemanget står Naturvårdsverket och Mistra. www.forumformiljoforskning.se

2010 6

17


förebilden

STENA METALL

Idésprutan Stena Om det är plattskärmar, bilinredning eller kablar spelar ingen roll. Stena Metall hittar ständigt nya material och komponenter att återvinna på innovativa sätt. Men hur kommer de på alla nya affärsidéer? Text JESSICA BERGH Längst upp i Stena Metalls gröna huvudkontor vid hamnen i Göteborg sitter miljö- och teknikchef Christer Forsgren. På hans kontor trängs en massa pärmar fyllda med projekt och idéer tillsammans med små plastpåsar som innehåller olika flisor och pulver. I en av påsarna som han plockar fram finns ett brunrött pulver, kallat dagens lunch av Christer Forsgren. Innehållet är nämligen dagens rätt som torkats med hjälp av en ny mikrovågsteknik, resultatet av ett nytt återvinningsprojekt. I våras beviljades Stena Metall och deras samarbetspartners sju miljoner kronor i EU-bidrag från Vinnova för att utveckla den nya tekniken. Matrester kan vara svårt att hantera då det tar mycket plats, luktar och kan dra till sig skadedjur. Därav är Stena Line en partner i projektet. De har ofta små utrymmen på sina båtar och kan inte ta hand om sitt avfall på ett optimalt sätt. Med hjälp av mikrovågor steriliseras och torkas matavfallet. Vikten minskar med cirka 85 procent men alla näringsämnen finns kvar i pulvret. Matavfall är också onödigt ur miljösynpunkt och att kunna använda det till något är viktigt. – Användningsområden för det torkade matavfallet är gödsel, bränsle och om det inte innehåller några animaliska produkter även foder, berättar Christer Forsgren. KNUTIT FORSKARE TILL SIG

Enligt Christer Forsgren finns det många skäl till att Stena Metall ständigt är på jakt efter och utvecklar nya återvinningslösningar. Ett är att företaget är familjeägt. – Börsbolag måste hela tiden leverera resultat vilket kan bidra till kortsiktigt tänkande. I ett familjeföretag vill man ha kvar vinsten i bolaget, vilket jag tror innebär ett mer långsiktigt tänkande. Innovationskulturen har växt fram. Alla bolag inom Stena Metall-koncernen måste komma med 18

6 2010

minst en ny affärsidé varje år som sedan ska förverkligas, en signal om innovation till alla medarbetare. En person på Stenas affärsutvecklingsenhet Innovative Recycling Solutions, IRS, samlar ihop dessa. Tidigare har detta gjorts av de olika dotterbolagen eller av Christer Forsgren centralt. Företaget var också tidigt ute med att skapa resurser för att kunna driva olika projekt. Och de söker mycket stöd, bland annat via EU som i projektet med matavfall. De driver också ett nära samarbete med Chalmers och för tre år sedan började de finansiera en professur som forskar om återvinning. Idag har Christer Forsgren åtta doktorander. För att hitta nya idéer och kunna förverkliga dem samarbetar Stena Metall också mycket med sina kunder. En kund kanske efterfrågar en viss återvinningslösning eller lyfter ett särskilt problem, som Stena Metall sedan startar ett projekt för att lösa. Detta har ökat den senaste tiden, något som Christer Forsgren tror beror på kombinationen av ökat miljöengagemang och att man insett att det finns pengar att tjäna på en förfinad återvinning. STÖTS OCH BLÖTS

Alla idéer som kommer upp är inte heller nya. Vissa är galna. Och många blir det ingenting av. – Som Alfred Nobel sa: Av hundra goda idéer är jag nöjd om en är riktigt bra. Det gäller också att det hela tiden kommer nya idéer och lösningar och att komma ihåg att även idéer kan återvinnas, säger Christer Forsgren med ett leende. Som exempel berättar han om en återvinningslösning för metallseparering för elektronikavfall där samma teknik med viss modifikation kan användas för kabelplastseparering. Han uppskattar att ungefär hälften av alla idéer sorteras bort i ett tidigt skede och ungefär en av 20 blir ett projekt. Men även


Stena Metall jobbar också för att minska sina transporter. De använder järnväg och sjöfart, men det mesta går på vägtransport. Anledningen är att få verksamheter har stickspår ändra fram och att det blir för dyrt att lasta om. Idag går 10–15 procent av transporterna med tåg, en siffra som ökar. På bilden syns två av företagets specialtillverkade lastbärare som kan fraktas både på tåg och lastbil.

vissa projekt bryts på vägen på grund av höga kostnader eller att det inte är tekniskt möjliga. Vissa idéer kan också »stjälas« från andra industrier och verksamheter, bland annat från gruv­ industrin. Detta är ett smart sätt att slippa börja från början när det gäller att hitta vissa specifika lösningar. Christer Forsgren är chef för en grupp på nio personer, som alla har en bakgrund inom teknik och avfallshantering. På vissa av koncernens affärsområden, som exempelvis Stena Technoworld, finns en egen grupp som bollar idéer och projekt med Christer Forsgrens grupp. – Vi har arbetsplatsträffar där det kommer upp många nya idéer. De kommer alltid underifrån. Vi brukar säga att avfall är det som blir kvar när fantasin tagit slut. En god idé stöts och blöts rikligt, får många frågetecken runt

sig och problematiseras. För att göra detta används en skiss, ungefär som en mindmap. När ett projekt runt idén startas använder sig Stena Metall av en modell som de kallar Styr Rätt och bygger på metoden Sex Sigma. För att få till ett strukturerat arbetssätt och se till att inte samma problem återkommer finns alla projekt på intranätet, dit alla som jobbar med dem har tillgång. KABELIDÉ

Även idéer som testats förut men inte varit möjliga på grund av anledningar som ekonomi och regleringar, kan plockas upp. Ett sådant exempel är återvinning av koppar från gamla kablar. För några år sedan lönade det sig inte ekonomiskt att återvinna denna koppar men nu har priset på materialet

2010 6

19


förebilden

√ √ √ √ √ √ √ √

STENA METALL

Såsläppa gör lStena för att oss idéerna

Sätter upp mål för alla avdelningar att komma med ett visst antal affärsidéer per år eller månad. Har ett system eller en ansvarig person som samlar upp idéer. Stöter och blöter alla idéer i omgångar. Stjäl idéer och lösningar från andra branscher och anpassar dem till sin verksamhet. Släpper idéer som inte går att genomföra, men plockar upp dem då och då och ser om förutsättningarna har ändrats. Har innovationsdagar runt specifika teman, blandar grupper och avdelningar. Söker bidragspengar för att kunna starta utvecklingsprojekt. Samarbetar med kunder och leverantörer för att hitta utmaningar och möjligheter.

stigit och gjort frågan aktuell. En ny patentskyddad teknik som med hjälp av vattenbad och skakbord separerar metaller, PVC och polytenplast från kabeln, används nu på en ny anläggning i Timrå. – Med tekniken i den nya anläggningen kan vi återvinna ännu mer koppar ur kabel. Det är klimatklokt, för varje kilo koppar vi nu kan utvinna ytterligare ur kabel sparas utsläpp som motsvarar cirka 20 kilo koldioxid. Det är miljövinsten med att återvinna jämfört med att producera samma mängd material av ny råvara, säger Christer Forsgren. Den nya möjligheten att utvinna all koppar ur kabeln gör det också möjligt att återvinna kabelplasten som är tillverkad av olja. Dessa har tidigare lagts på deponi men kan nu användas till exempelvis vägkoner eller trädgårdsslangar. Polyeten och andra lätta plaster kan också tas tillvara och undviker deponi genom att användas som bränsle i till exempel en cement- eller kalkugn. Ungefär 15–20 procent av alla kablar som är nedgrävda i marken används inte idag och nu satsar Stena även på att plocka upp dessa för återvinning. INNOVATIONSFABRIKEN

Ytterligare ett material som man tidigare lade på deponi är bilinredning, alltså »mjukdelarna«, även kallat »fluff« inom branschen. Idag energiåtervinns materialen eftersom energivärdet 20

6 2010

är så stort att det kan motsvara en miljon kubikmeter olja. Stena Metall finns på flera platser runt om i Europa och en ny lösning som fungerar i Sverige fungerar nödvändigtvis inte i Tyskland. Det kan bero på olika förutsättningar och att lagstiftningen tillämpas på olika sätt, något som kräver att tjänsterna och innovationerna anpassas från land till land. – Exempelvis finns en specialiserad anläggning som tar hand om mobiltelefoner i Österrike där man samarbetar med tillverkare för att komma upp i rätt volymer samt en anläggning i Tyskland som tar hand om bildskärmar. I Polen har man däremot en kultur av många små handlare vilket innebär att volymerna blir mindre, förklarar Christer Forsgren. Men trots att lösningarna kan skilja sig åt samarbetar man över landsgränserna. I våras gick ett Innovationrace av stapeln. Representanter från olika länder samlades då och diskuterade förbättringar och lösningar runt ett visst tema. – Det satte fart på en massa nya projekt, rena innovationsfabriken, säger Christer Forsgren. FÅ IN GAMMAL TEKNIK

En av de mest lyckade innovationerna inom återvinningsområdet enligt Christer Forsgren är en automatisk sorteringsutrustning som sorterar bort material som inte kan återvinnas från det avfall som kommer in från kommunal återvinning. Den idén och tekniken är främst utvecklad för förpackningsavfall.


Nya idéer har bidragit till att bildskärms­glaset från tjock-tv-apparater kan bli blästringsglas och röntgenglas. Staffan Johansson, vd för Griag Glasrecycling som ingår i Stena Metallkoncernen är ansvarig.

Marianne Gyllenhammar har lett projektet där så kallat fluff, alltså mjuk bilinredning, blandas med rötslam för att på så sätt kunna återvinna material som tidigare lades på deponi.

De allra flesta nya idéer uppskattar han kommer från Stena Metalls affärsområden WEEE och Återvinning. – De som arbetar med flera olika typer av avfall kommer på fler idéer. Sen arbetar de med elektronikprodukter, det område som går fortast fram, med nya produkter hela tiden. Men hur funkar det då? Sitter ni och funderar på hur ni ska kunna återvinna alla komponenter i en iPhone 4?

– Nja det kan jag väl inte säga. Men exempelvis jobbade vi för att återvinna plattskärmar i sex år innan vi hittade en optimal lösning och byggde om en anläggning. Problemet med att teknikprodukterna blir mindre och mindre är att de inte tar plats och folk ställer undan dem istället för att lämna in dem. En viktig del för oss är därför att göra allmänheten uppmärksam på att lämna in gammal elektronik. 

NÅGRA AV STENA METALLS MÅNGA PROJEKT Fram till år 2015 beräknas EU:s återvinningsbehov av plattskärmar mångdubblas till 750 000 ton per år. Stena Metall har utvecklat en automatiserad och sluten process som hanterar de kvicksilverlampor som ingår i skärmarna.

Återvinner matavfall genom mikrovågsteknik som steriliserar och torkar avfallet. Kvar blir ett pulver med 85 procent mindre vikt. Kan exempelvis användas som gödsel.

Specialtillverkade tågvagnar som fraktar material till Stenas anläggningar. Sparar cirka 5 000 lastbilstransporter och minskar koldioxidutsläppen med 55 procent.

Har utvecklat ett nytt blästringsmaterial av återvunnet glas ur elektronikavfall som tv- och dataskärmar. Glaset är blyfritt och har enligt Stena Metall bättre egenskaper och miljöfördelar än traditionellt blästringsmaterial. Även ett röntgenglas är en ny produkt av bildskärmsglas.

Svenska Spel ska byta ut cirka 3 500 spelautomater inom de närmaste åren. För varje automat som Stena återvinner minskar koldioxidutsläppen med 215 kilo. Bildrör, kablar, kretskort och metaller återvinns.

2010 6

21


Så blir du en bättre Vd. Vd-tidningen är en ny oberoende och unik tidning som vänder sig direkt till dig som Vd. Gå in på www.vdtidningen.se/prenumerera


HÅLLBARA EVENEMANG

standarder

STORA EVENEMANG – liten miljöpåverkan

Text MARTINA FRISK

Snart kommer standarden som ska ge världen fler hållbara evenemang. OS-kommittén i London jobbar redan med den brittiska förlagan och här i Sverige har festivalen Way Out West smygstartat. Tillfälliga arenor och byggnader som rivs i samma ögonblick som världen vänder ryggen till och blickar mot andra evenemang. Besökare som flyger in från hela världen. Engångsförpackningar som slängs över staden. En ganska passande beskrivning för många stora tillställningar världen över.

Men när OS i London äger rum 2012 ska det inte gå till så. Kommittén har nämligen den brittiska standarden för hållbara evenemang i ryggen. Det handlar om allt från att minimera påverkan på flora och fauna till att använda befintliga byggnader och bygga permanenta arenor som kan användas

länge. Lyckas inte kommittén blir domen hård. En oberoende kommission för ett hållbart London har skapats för att enbart ha ögonen på OS-eventet. Standarden för hållbarhet vid evenemang ska nu spridas från Storbritannien och ut i världen. I Sverige arbetar Swedish Standards Institute, Sis,

2010 6

23


standarder

HÅLLBARA EVENEMANG

Arbetet med OS i London 2012 har utgått från den brittiska standarden för hållbara evenemang. Fler exempel är klimatmötet COP 15 i Köpenhamn, det kungliga bröllopet i somras och Malmöfestivalen som är diplomerad av Håll Sverige Rent.

ska jobba med som energi och mat. Vi kommer nog även att ge ut anpassade komplement för branscher och nationer. ILLEGALA DROGER

tillsammans med internationella standardiseringsorganet Iso för att skapa den globala standarden Iso 20121. Målet är att den ska vara färdig i juni 2012, någon månad före facklan tänds i London. – Vi har kommit långt och sätter nog Iso-rekord i snabbt projekt. Tanken är att standarden ska kunna användas även vid mindre evenemang, säger Bengt Rydstedt, projektledare för standarden på Sis. CERTIFIERBAR

Iso 20121 blir en kravstandard med mätbara krav som går att följa upp och som företag kan certifiera sig mot. Det är alltså inte eventet i sig som certifieras utan arrangören som står bakom. Det kan vara eventbeställaren, eventorganisatören eller eventleverantören, alltså de som fixar ljus, ljud eller lagar langos på området. Standardens användningsområden delas in i tre steg: företagets egna arbete med miljö på evenemang, miljöarbetet i relation till andra aktörer, exempelvis mellan ett it-bolag och en arrangör vilket ofta blir till en avtalssituation och sist en oberoende certifiering mot Iso 20121. Standarden riktar sig till stora som små: konferenser, mässor, festivaler och seminarier. Man kan alltså anpassa ribban efter evenemangets storlek. 24

6 2010

– Certifieringen påminner mycket om Iso 14001 men är skräddarsydd för hållbarhet vid evenemang. I grunden handlar det om systematiken i arbetet. Sedan ingår bilagor om vilka områden man

√ √ √ √ √ √ √ √ √ √ √

I standarden ingår inte bara miljöfrågan, utan även andra frågor som rör företagens samhällsansvar. Dit hör arbetskraft och illegala droger. – I det internationella arbetet med standarden var det först övervikt åt miljö, sedan åt det sociala, men nu tycker jag att det är bättre balans. Bengt Rydstedt tror att materialfrågan

Checklista för ditt evenemang

VAL AV PLATS. Välj befintliga platser där det är möjligt för att undvika att bygga temporära arenor och lokaler. TRANSPORTER. Se över effekterna av vilka transporter som går till och från evenemanget. Uppmuntra miljöbättre alternativ. FAUNA. Aktiviteter ska inte utsätta djur för fara eller hota djurlivet i stort. MUTOR OCH KORRUPTION. Sätt upp policies för gåvor och dricks. SAMHÄLLET. Hur påverkar ditt evenemang lokalsamhället? Tänk innan, under och efter. EFFEKTIV MATERIALANVÄNDNING. Resurseffektivt ur ett livscykelperspektiv vid inköp och användning. VAR FÖRSIKTIG MED KEMIKALIER. Se till att förbjudna kemikalier inte används och undvik farliga kemikalier. UNDVIK FÖRORENINGAR OCH UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER. Se över utsläpp innan och under evenemanget. MILJÖ OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Skydda och återställ ekosystemtjänster, använd naturresurser och mark hållbart och undvik mat och material där hotade arter ingår. AVFALL. Förebygg, minska och återvinn. RESURSANVÄNDNING. Använd ny teknik och förnybara energislag.


Way Out West smygstartar Festivalen Way Out West bedriver redan systematiskt hållbarhets­ arbete. Vi ställde tre frågor till Lugers miljöchef Niklas Lundell.  ur jobbar ni med hållbara evenemang? H – Det här företaget började med hardcore och punk. Många i personalen var straight edgare (subkultur knuten till de två musikstilarna, reds anm.) och det ger ett politiskt engagemang. Det var självklart att vi inte fick missa de här delarna. Vi jobbar inte enbart utifrån den brittiska standarden. Vi försöker snappa upp vilka krav som ställs på andra arenor i världen. Vi har inspirerats av exempelvis Coachella-festivalen och South by Southwest i USA. Det är bra att branschen nu försöker ta ett gemensamt grepp. Märkningarna av evenemang som finns har legat på olika kvalitetsnivåer.

blir viktig i standarden och något som arrangörerna måste att ta hänsyn till. – En stark trend är att välja rätt material när man bygger tillfälliga montrar och anläggningar, återanvändning är en annan. En tredje är ekologisk och närproducerad mat. Det verkar de satsa mycket på inför OS. Han drar sig till minnes en gatufestival som han besökte nyligen under ett Iso-möte i San Fransisco, där det fanns så kallade green teams som visade besökarna var de skulle slänga sina sopor och hur de skulle sorteras. Det fanns personal vid varje station och tanken var att även påverka besökarna så att de fick med sig miljötankar hem till sin vardag. – Något vi pratar mycket om är »legacy« från ett evenemang, alltså arvet eller det man efterlämnar. Det som blir kvar i form av anläggningar, återanvändning, men där lägger man också in erfarenheter och mjuka värden som har skapats. Arvet kan vara att ha skapat medvetenhet om hållbarhet. 

Vad gör ni konkret? – Mest påtagligt för besökaren är att du förväntas lämna ditt avfall till en återvinningsstation. En kommunikativ grej var när vi på festivalen uppmanade nordiska politiker att driva opinion i klimatfrågan inför COP15. Våra Led-ljus har minskat energiförbrukningen på Linnéscenen med 66 procent, våra aggregat går på biodiesel. Agentsidan som tar hand om våra svenska artister har dragit igång miljöarbete, så nu åker till exempel Moneybrother miljöbil, vi har ekoprodukter i logen, de bor på Svanenmärkta hotell med mera. I vår upphandling kring mat och drycker kräver vi ett utvecklat tänk kring ekologi.  törsta utmaningen med att jobba med S hållbara evenemang? – Det är svårt att få tag på leverantörer som kan uppfylla de krav som vi ställer. De är ovana och säger att det kommer att kosta mer. Enda chansen att jag släpper in langos på festivalen är att det görs 100 procent ekologiskt och med stajl. Leverantören säger visst, ringer sin leverantör och ska få tag på ost med ekoprofil. Men den finns inte i de volymerna, bara i 500-gramsförpackningar. Vi behöver kanske ett ton!

2010 6

25


TEMA greenwash Företag som försöker stöpa om, snygga till och måla över sina miljömissar löper risker. Samtidigt kan överdriven försiktighet leda till att företag inte vågar kommunicera vad de gör. Vi har tittat närmare på greenwash-fenomenet och tipsar om hur du undviker att hamna i fällan.

26

6 2010


greenwash TEMA

NÄR MILJÖKOMMUNIKATIONEN GÅR FEL

Text MARTINA FRISK

Vissa uppmanar till försiktighet, andra menar att risken är liten. Det handlar om att undvika att stämplas som greenwash. En sak är experterna dock eniga om: företag som har på fötterna kan lugnt kommunicera ut sitt miljöarbete. Hur gärna Vattenfall än önskar så kunde ett klimatmanifest och en stor kampanj inför gångna klimatmötet i Köpenhamn inte sudda ut deras kolkraftverk som i samma stund släpper ut stora mängder koldioxid. Och att det är betydligt svårare för den som besöker företagets sajt att hitta information om kolkraftverken än om förnybara satsningar raderar inte kraftverken i Tyskland, Polen och Danmark. Vattenfall har vid flera tillfällen anklagats för gröntvätt, men de är långt ifrån ensamma. Kollar vi på världskartan kan energikoncernens kommunikationskampanjer ses som en pytteliten färgklutt i den stora, gröna målarburken. Vi kan till exempel stanna till vid ett av Chevrons oljefält i Kern River nära staden Bakersfield i Kalifornien. Här har företaget installerat solpaneler på en 32 000 kvadratmeter stor yta. Essensen i företagets nya slogan är att de nu hittar nyare, renare sätt att driva världen. Men i själva verket så driver den förnybara framtida spjutspetsenergin pumpar och pipelines för att producera

gårdagens fossila energi. Vi kan också ta ett stopp vid BP:s största problemområde: den plats i Mexikanska golfen där oljeplattformen Deepwater Horizon låg före smällen. Innan det ödesdigra ögonblicket hade BP gått från British Petroleum till Beyond Petroleum, skaffat sig ny grön logga och allierat sig i klimatrelaterade samarbeten. Men det gröna skiftet slog tillbaka när världssamfundet påmindes om kärnverksamheten och riskerna med den. Ett steg fram och två steg bak, för plötsligt kallades BP British Polluter. SKAPA GRÖN IMAGE

Vi pratar om greenwash. Eller grönmålning, på svenska. Definitionen av begreppet greenwash är inte glasklar. Ofta beskrivs det som missvisande marknadsföring. Men då kanske många tänker på fall som kan hamna i Marknadsdomstolen. I debatten förknippas greenwash ofta med ett företag som försöker framstå som mer ansvarstagande än det verkligen är på miljöfronten. Man tvättar

Tänk på att…

…gemene man vet inte vad Iso 14001 är. I standarden står att man inte får använda uttalanden om sitt miljölednings­ system i marknads­ föringen på så sätt att det ger sken av att produkten är miljöbättre än andra liknande produkter. Men för business to businessaffärer kan det löna sig att kommunicera sitt arbete med Iso 14001.

2010 6

27


TEMA

greenwash

Visste du att. .

...i samma veva som miljörörelsen fick större fotfäste under 60-talet kom också den första greenwash-vågen. Då kallades grönmålning för ekopornografi.

hela verksamheten och varumärket grönt. Driver en övergripande kampanj, byter namn, formulerar vackra men falska policys eller låter hemsidan fyllas av goda exempel för att dölja vad som pågår bakom den gröna kulissen. De svepande grönmålningarna av verksamheter är svårare att sätta fingret på än en annons som lyfter fram en bil som »miljövänlig«. Lars Jonsson, grundare av kommunikations­byrån Yttra, förklarar greenwash-vågen: konsumenternas ökade klimatintresse har öppnat upp en hittills begränsad marknad för miljökommunikation. – Många pr-och reklambyråer ser en möjlighet att vara med och dela på den nya kakan. Det är bra att det finns någon som kan fylla behovet. Men många som får i uppgift att marknadsföra företagen ur ett miljöperspektiv har inte den gedigna bakgrund som man skulle önska. Deras inriktning blir mer: hur kan vi hjälpa dig att skapa en grön image? De gör det utifrån ett renodlat pr-perspektiv och har inte fokus på miljö.  – De är inte onda men förbaskat duktiga på att skapa säljande budskap, att lobba och att skapa bra pr. Men risken är att de gör mer skada än nytta. Som exempel nämner han »etanolkarusellen«. Han

DÅ GÄLLER MARKNADSFÖRINGSLAGEN Marknadsföringslagen avgör om marknadsföring är vilseledande eller inte. Lagen gäller miljökommunikation i flera former. I tidningar, broschyrer, produktblad och i radio, tv och på internet. Eller om

A

en näringsidkare pratar om en produkt på ett säljmöte. Lagen gäller dock inte om en företagsrepresentant talar på en konferens, där huvudsyftet inte är att deltagarna ska köpa en produkt.

RÄDSLA PÅ 90-TALET

Lars Jonsson har sett det här scenariot förut. På samma sätt som klimatfrågan är i hetluften nu blev ordet miljö oerhört hett i början av 90-talet, inför FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. Följden blev en rad anmälningar av olika miljöbudskap i marknadsföringen och företag som blev rädda att kommunicera ut sitt miljöarbete. Miljöbudskapen dog ut. Är det samma situation idag? Lars Jonsson påpekar att problemen på 90-talet tvingade fram Iso-standarden om egna miljöuttalanden. Företag har större kunskap idag om hur de ska bete sig. Ingemar Albertsson har arbetat som informationsoch marknadschef på Arla Foods och på reklambyrå och är idag marknadsföringskonsult på Climate Focus. Han har en liknande syn: om H&M tar fram ekologiska kläder så kan de kommunicera det även om det bara är en liten del av deras stora sortiment. Risken för att anklagas för greenwash är liten. Om företagen inte ständigt och systematiskt gör fel förstås. – Så grova övertramp gör inte pr-byråerna. Däremot ska man passa sig för att kommunicera en massa miljö. Om du har tagit fram en ny produkt

Tre ess i ert förbättringsarbete. En investering i lönsamhet och kvalitet. A

AM SYSTEMS IT-STÖD för ärende-, underhållsoch dokumenthantering hjälper ditt företag att ta kontroll över era processer. Vi sätter användaren i fokus och våra produkter är enkla att använda och tillgängliga för alla. Full kontroll effektiviserar ditt företags organisation och sparar pengar.

A

Läs mer på www.amsystem.se

A 6 2010

A

28

menar att flera fronter beväpnade sig med smarta pr-konsulter som jobbade för att etanol skulle ses som ett bättre fordonsbränsle än det är. Till viss del styrdes arbetet av intressenter från bilindustrin eftersom etanoldrift kan åstadkommas med en billig konvertering. Ett kostnadseffektivt sätt för svensk bilindustri att framstå som miljömedveten. – Med facit i hand blev etanolspåret inte allt­ igenom lyckat. Det finns bra saker med etanol men att man marscherade fram så snabbt berodde på stödet från lobby- och pr-sidan. De hade aldrig läst en livs­cykelanalys.

Våra verktyg är: • Webbaserade • Installationsfria • Plattformsoberoende • Språkhantering upp till tio språk • Enkla att anpassa efter er verksamhet • Användarvänliga


Få vågar lita på miljökommunikationen Bara en av tio upplever att påståenden som »klimatneutral« och »klimatkompenserad« används på ett trovärdigt sätt medan sex av tio anser att de används på ett förvirrande sätt eller rent utav missbrukas.

LARS JONSSON TIPSAR Släpp tanken på att skapa en grön image. Imageskapande har inget med seriöst miljöarbete att göra. Vissa vill ha quickfix och hoppar över grunden – ett systematiskt miljöarbete. Först göra, sedan kommunicera.

profilering. Det hade varit bättre om de lagt pengarna på att jobba med konkreta miljöåtgärder och sedan fortsatt marknadsföra sitt företag och sina produkter som bekväma, snygga eller coolast i världen. Annars blir det mer pengar till reklam­ byråerna än till en bättre värld. GÖR NÅGOT FÖRST

Lars Jonsson, grundare av kommunikations­byrån Yttra.

ska du säga »vad snygg du blir i den här jackan« snarare än att den är miljöanpassad. Få människor har miljö som nummer ett när de handlar. Han har en uppmaning till företagen med stora budgetar för miljökommunikation: – Många går till sin pr-byrå och köper miljö­

Lars Jonsson på Yttra hänvisar till sin undersökning om att en tredjedel av konsumenter tycker att miljöuttalanden är viktiga i köpvalet. – I dagens marknadsekonomi är miljöinformation en förutsättning för att konkurrensen ska fungera. Men då måste det också vara saklig information så att kunden kan fatta rätt beslut. Men miljökommunikation rymmer mer än bara produktreklam. Det är miljöfakta som ges i kundtjänsten, marknadsföring på företagets hemsida, det som sägs på konferenser och det som skrivs i hållbarhetsredovisningen. Lars Jonsson ser flera fördelar med att kommunicera miljöaspekterna av sin verksamhet. Men först hans paradbudskap: för att kunna kommunicera ut något om miljö måste du först göra något för miljön. Annars får du heller inga fördelar. Har du något seriöst att kommunicera så blir det lättare att rekrytera duktigt folk, särskilt de yngre tycker det här är viktigt. Det blir också lättare att locka till sig andra företag. – På business to business-nivå är de här frågorna ännu viktigare än på konsument-

Värdeskapande certifiering för bättre affärer! Tillsammans kan vi möta era utmaningar! – SP Certifiering • Certifiering av ledningssystem (för miljö, kvalitet & arbetsmiljö) • Certifiering av produkter och personer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut • Telefon: 010-516 50 00, E-post: info@sp.se, www.sp.se

2010 6

29


TEMA

greenwash

Ord som konsumenter tycker att företag använder på ett trovärdigt sätt

1. Komposterbar (62%) 2. Tillverkad av återvunnet material (58%) 3. Återvinningsbar (57%) 4. Ekologiskt producerad (46%) 5. Nedbrytbar (43%)

Fyra nyanser av gröntvätt 1. GENERELLA PÅSTÅENDEN UTAN BEVIS. EXEMPEL: Miljövänlig, grön.

2. REDAN LAGSTIFTAT. EXEMPEL: Skriva »freonfritt« trots att freoner länge varit förbjudna. 3. REKLAM FÖR MILJÖ MEN LOBBYISM MOT. EXEMPEL: Ett företag går ut med att de är för internationella krafttag på klimatfronten men har en stark Bryssellobby som kämpar för försvagade miljölagar. 4. MILJÖALIBIN. EXEMPEL: Företag som lyfter fram »gröna« produkter eller tjänster medan den miljöförstörande kärnverksamheten fortsätter.

marknaden. Är du underleverantör måste du ofta kunna bevisa att du bedriver ett seriöst arbete med hållbarhet. Annars sorteras du bort i upphandling. – Och riskkapitalister läser i allt större utsträckning miljöredovisningar. Det handlar om riskminimering. Det går knappt att knacka på hos en riskkapitalist utan att visa att man jobbar med de här frågorna.

FRAMTIDENS GREENWASH

Så vad händer i framtiden? När klimatbegreppen är vardagsmat och vi lärt oss att hantera dem? Då kommer nya miljöord att tvätta företagen rena, försäkrar Lars Jonsson. Vatten är ett sådant område. – Precis som man har metoder för att räkna carbon footprint arbetar man nu med metoder för att beräkna water footprint. Så det kommer nog i marknadsföringen. Ett annat område är Corporate Social Responsibility, CSR. Om ett företag till exempel går ut med att det samarbetar eller stödjer en välgörenhetsorganisation ska det ange hur det specifika arbetet ser ut. Helst uttryckt i kronor och ören, menar de nordiska konsumentombudsmännen i sin vägledning kring etiska och miljörelaterade påståenden. Just på CSR-fronten kan det vara särskilt svårt att formulera kärnfulla, korta budskap. – Det här är ett komplext område, det kan handla om allt från anställdas rätt att yttra sig till företagens ansvar för miljön i lokalsamhällen. Runt ännu ett hörn väntar biologisk mångfald. 30

6 2010

Även här en multidimensionell fråga, men ett sätt att hantera det är att beskriva ett konkret bevarandeprojekt och hänvisa till ytterligare information på en sajt eller i hållbarhetsredovisningen. På ett sätt hoppas Lars Jonsson på ett scenario där biologisk mångfald kommer att pryda reklampelare. – Jag hoppas på sikt att biologisk mångfald blir lika stort som klimatfrågan i marknadsföring. Det gagnar ingen att det blir förbjudet att säga något. Då får vi både tråkig reklam och det blir svårt för konsumenterna att välja. 

Uppdaterad standard För att hjälpa till ska den vägledande standarden Egna miljöuttalanden, Iso 14021, fräschas upp. Det är den standarden som internationella handelskammaren, ICC, har byggt sina frivilliga branschregler på. Tanken är att minska greenwash genom att tydligare definiera begrepp som »hållbar« och uttalanden som handlar om klimatpåverkan. Den nya versionen väntas i slutet av året. – Den kommer att bidra till att de värsta avarterna av »klimatneutralisering« och »klimatkompensering« kommer bort från marknaden. I nya standarden ska stå att endast när du gör ett carbon footprint på din produkt och du får ett slutresultat som är noll får du använda ordet klimatneutral, säger Lars Jonsson.


Ord som konsumenter inte tycker används trovärdigt

12. Grön (14%) 13. Klimatsmart (14%) 14. I samklang med naturen (12%) 15. Klimatkompenserad (11%) 16. Klimatneutral (9%

Vattenfall tar ett steg tillbaka, Ikea ett steg fram. Vi lät de miljöansvariga svara på frågor om strategibyte och hur de resonerar kring sin kommunikation.

Text MARTINA FRISK

Så kommunicerar vi miljö Hur ser er miljökommunikationsstrategi ut? – Vi gör alltid först och när vi har gjort något så kommunicerar vi. Vi är väldigt måna om att verkligen kunna visa konkret vad vi gör. För några år sedan kände vi att det var dags att kommunicera mer. Då valde vi att börja prata med de få människorna, de som kanske var mer insatta i hållbarhet: miljöjournalister, organisationer och intressenter. Vi deltog i seminarier och jag pratade bland annat med kommuner och kyrkor. Ni har gått från tystnad på bred front till att prata mer om vad ni gör. Varför? – Det senaste året har vi bestämt oss för att gå från att kommunicera till de få till de många. Vi har inte kommunicerat tillräckligt mycket vad vi har gjort. Vartefter vi kan visa på resultat kommunicerar vi dem. Vi har mognat och förstått att vi har lyckats, det är mängder med aktiviteter som vi genomför. Alla kommer inte gilla allt vi gör, folk kan ha invändningar om varför vi inte har tuffare krav. Men det gäller för oss att hitta sätt att jobba långsiktigt. Hur kommunicerar ni ut konkreta åtgärder? – Vi har jobbat mycket med den här frågan, det är och har varit tufft men vi tar steg för steg. Här kommer våra egna kommunikationskanaler in. Nummer ett och två och tre är våra varuhus. Sedan har vi en katalog, Ikea Family-klubben, vår webb och övrig reklam. Våra medarbetare är viktiga för kommunikationen. Därför jobbar vi med e-learning.

Eva Stål, koordinator för miljö och socialt ansvar på Ikea

Det finns en etablerad bild av slitoch slängkultur runt Ikea? Vilka risker får det för kommunikationen? – Det finns alltid en risk med lågpris för att det kopplas ihop med låg kvalitet. Det försöker vi motbevisa varje dag. Hållbarheten är ofta inbyggd i produkten så att vi kan säga att genom att köpa den här lågenergilampan så sparar du energi. Hur miljökommunicerar ni med kunderna? – Vi pratar som vi alltid pratar. Vi försöker vara ärliga, rättframma, konkreta. Gärna siffror. Kommunikationen ska vara enkel, överraskande och mänsklig.

Finns det något som ni fortfarande jobbar med och som ni inte kommunicerar ännu? – Vi kommunicerar egentligen allt vi gör men vi har kommit olika långt. Jag kommer inte på något. Det är inte så att det inte finns utmaningar, men vi kommunicerar de också. Exempelvis illegal skogsavverkning och bomullsodling. 

Så gör Vattenfall. Läs mer på nästa sida 2010 6

31


TEMA

greenwash

Tveksamma tvättar

Greenwash, pinkwash, ethicswash. Lär dig att skilja de olika tvätt-orden åt.

…fortsättning Hur ser er miljökommunikationsstrategi ut? – Vi har en miljökommunikations­ strategi som grundar sig på att berätta om det vi gör och det som ligger i närtid. De verkliga utmaningarna och de konkreta åtgärderna. Exempelvis nya anläggningar som vi tar i drift nu. En utmaning med en så stor organisation är att det pågår många saker samtidigt. Utmaningen är att hitta balans i det vi väljer att prata om. I maj skrevs det mycket om att ni skulle byta miljökommunikationsstrategi genom att inte marknadsföra er som miljövänliga i stort utan vara mer konkreta. Varför strategibyte? – Det gick inte bra med den förra strategin. Den uppfattades på ett annat sätt än vad vi ville, ett för oss väldigt tråkigt sätt. Vi måste sluta att prata på det sättet, om framtiden och vart vi vill nå. Nu kommunicerar vi det vi gör i vår dagliga verksamhet, till exempel att en anläggning får förbättrad miljöprestanda. Hur väljer ni vad ni kommunicerar? – Man kan inte berätta allt. Men när vi väljer att berätta en sak måste vi tänka på risken att det tolkas fel. Om vi satsar på åtta vindkraftparker i sex länder, så kan det upplevas som att »jaha nu pratar de bara om vind men de har ju också kolkraft«, att vi försöker dölja något. Ska vi då inte berätta vad vi gör på vindsidan? Vi vill vara stolta och berätta om våra vindkraftverk men också kunna berätta om när vi gör förbättringar i våra polska kolkraftverk. Men inte så många vill lyssna på det. Och berättar man om allt samtidigt orkar folk inte höra. Hur kommunicerar ni? – Vi försöker berätta om en åtgärd, varför vi genomför den och ibland behö32

6 2010

ver vi också berätta om energisystemet, att vissa energikällor kan leverera dygnet runt medan andra bara när vädret så tillåter. Att vissa energislag bär sina kostnader, andra inte. Det blir så mycket på en gång! Sedan är det mycket känslor. Folk tycker och känner inför olika energikällor. Det är något som vi Agneta Rising, Vice President Environment, måste hantera när Vattenfallkoncernen vi tänker på hur vi ska kommunicera på miljöområdet. Allmänheten kan tycka att vind är bra, ning att något ska tolkas som greenwash men vindkraft väcker också frågor. Till eller allmänhet som uppfattar det så. havs måste du titta noga på fundamenten på botten och titta på hur fiskar vandrar. Tips till andra företag? Annars kan exempelvis de lokala fiskarna – Det är jätteviktigt att prata om det bli jätteoroliga. Då blir det riktad miljöman verkligen gör. Både för- och nackdekommunikation. lar. Sätta det i sitt sammanhang. Vi måste förenkla ibland för ofta är vi inne i vårt Vilka kanaler har ni för interna tänkande, men var försiktig i den att förmedla information? förenklingen. Det är också bra att inte – Många frågor är svåra att kommunibara fokusera på en populär fråga, exemcera i snabba annonser. Då lägger vi inforpelvis inte bara på klimatet. mationen på våra sajter, dels den gemensamma sajten, dels anpassad information Ni vann Climate Greenwash Awards på de olika landsajterna. Sedan gör vi en 2009 och många menar att ni grönhållbarhetsredovisning varje år där vi tar tvättar er verksamhet. Tror du att upp aktuella frågor. Vi försöker ta fyra, en ny strategi ger en ny bild av er? fem av de viktigaste frågorna och beskriva – Absolut. Det hoppas vi. Det var inget hur vi jobbar med dem. vi ville skulle hända. Med facit i hand kan man tänka »Åh, varför kunde vi inte ha tänkt Finns det greenwash? ut detta ordentligt!«. Nu har vi ändrat hur vi – Ja, av misstag eller medvetet. När kommunicerar ända från ledningsgrupnågon döljer något som borde ha kommit pen och nedåt. Vi har också skruvat om fram. Det kan också vara någon som har våra investeringar som ska gå mer mot tolkningsföreträde som har en uppfattlågutsläppande teknologi. 


Greenwash: Vilseledande information som sprids av en organisation för att presentera en miljöansvarig bild av sig själva. Ethicswash: Företag som försöker framstå som att de tar socialt ansvar men inte gör det. Sweatwash: Organisationer som är ökända för barnarbete och utnyttjande av arbetskraft men som försöker avleda uppmärksamheten från detta genom olika kampanjer. Bluewash: När företag försöker drapera sig i FN:s blåa flagga trots att de uppför sig på ett sätt som strider mot FN:s värderingar kring till exempel mänskliga rättigheter. Pinkwash: Företag som driver kampanj och sponsrar arbetet mot bröstcancer samtidigt som de bedriver verksamhet som kan ge fler fall av samma typ av cancer.

SÅ UNDVIKER DU GREENWASH – smart läsning och vägledning Text MARTINA FRISK

Mycket om greenwash I Jordens Vänners rapport Greenwash – grönmålning av svarta miljösamveten, går författaren igenom det grundläggande: vad är greenwash, varför finns det och vad kan hända om man som företag inte sköter sig. Men också flera små och lite större fallstudier. Rapporten finns att hämta hem gratis på www.mjv.se

Iso 14021 Standarden Egna miljöuttalanden ger vägledning om vad företag måste ha på fötterna för att kunna använda ord som ekologisk, nedbrytbar, klimatneutral och klimatkompensation. Ny version är på gång och väntas bli färdig i slutet av året.

Internationella exempel Brittiska tidningen the Guardian har en särskild webbsida med greenwash-exempel från hela världen. www.guardian.co.uk/environment/series/greenwash

ICC:s riktlinjer Internationella handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. De har tagit fram riktlinjer för miljöpåståenden. www.icc.se

Information om lagar Finns mycket matnyttigt på Marknadsdomstolens och Konsumentverkets sajter.

Integrera miljö i varumärket

Rätt och fel

I Mats Perssons och Sune Hembergs bok Eco-Branding : lyft ditt varumärke med ekologisk kraft, får läsaren lära sig hur man integrerar miljöfrågan i varumärkesstrategin. Lär dig förstå konsumenternas drivkrafter och hur viktig miljö är för varumärkets helhetsintryck. Dessutom tar boken upp på hur och när miljöfrågan ska kommuniceras.

Vad får man säga och inte i miljöreklam? Det får du veta om du läser boken Egna miljöuttalanden, rätt eller fel, av My Laurell och Lars Jonsson.

Lästips

Läs också vår artikel Akta dig för miljö i reklam som går in mer specifikt på vad som är tillåtet och inte i miljöreklam. Miljö & Utveckling nr 2 2010.

2010 6

33


TEMA

greenwash

34% 26% 25% 100

55–74 år 35–54 år 18–34 år 80

60

40

20

0

Miljöorganisationens tips till företagen

– SÅ HÄR SKA NI GÖRA Sluta ljug, ha bra information i kundtjänst och hänvisa mer i reklamen. Karin Nielsen som har skrivit en greenwashrapport för miljöförbundet Jordens Vänner ger sina råd för bättre miljökommunikation.

Good guy gone bad Det är inte bara de stora energiföretagen som förknippas med greenwash. Även miljö- och csr-haussade glasstillverkaren Ben & Jerrys som marknadsför sina produkter som helt naturliga fick krypa till korset när en amerikansk organisation påpekade att vissa av deras ingredienser var antingen kemiskt modifierade eller inte gick att hitta i naturen. Däribland alkaliserad kakao och majssirap.

34

6 2010


➜ Statistik

Så många fäster ganska stor eller mycket stor vikt vid företagens miljöuttalanden. KÄLLA: YTTRA

Foto: Frida Klingberg

Hur miljökommunicerar man på bästa sätt? – Kommunikation är så mycket. Reklam är alltid reklam och blir per definition ganska ytlig. När det gäller produktinformation är det bra om den är tydlig och begriplig och den ska inte stå med minimal stil. Foldrar som visar vad produkter innehåller går också att använda. Det kan även handla om att kunder som ringer till ett företag ska känna att det är lätt att få den upplysning som de behöver. De ska inte behandlas avvisande. Drömscenariot? – Om jag fick välja skulle marknadsföring inte ske i det storskaliga formatet. Företagen skulle tala om för kunden att det finns komplett miljöredovisning för varje produkt eller att de kan visa hur barnkonventionen följs för varje produkt. Och sedan hänvisa till den mer omfattande informationen. Om det fanns certifiering av miljökommunikation skulle jag som konsument tycka att det var bättre att få information om att företaget är certifierat eftersom reklam aldrig blir heltäckande. Varför kommunicerar företagen miljö? – Den övergripande anledningen är att det är lönsamt, annars hade inte företagen gjort det. Sen kan man också locka anställda, investerare och göra ett gott intryck gentemot myndigheter. Tror du att företag är rädda för att kommunicera på grund av greenwash? – Man har pratat om att det i Sverige skulle råda greenmuting (att företag inte vågar kommunicera vad de gör, reds anm.) Det kanske finns fog för rädsla eftersom man kan falla djupt som företag om man blir avslöjad för att ha bluffat om miljön.

Är du hållbar och kollbar? Låt oss testa din miljö- och hållbarhetskommunikation. Starta din gröna kommunikation med vår analys Hållbart och kollbart©. Läs mer på www.wirten.se

Vilken blir nästa wash? – Det blir nog den sociala tvättningen. Den sociala biten är svår att granska. Det är svårt att ha koll på underleverantörer, så där ska man vara försiktig med vad man kommunicerar. Här varar ärlighet längst. Sweatwash, bluewash och pinkwash är varianter av sociala tvättar (se ordlista härintill). Vem tror du får nästa greenwash-award? – Bilindustrin är alltid en stark kandidat. Fast egentligen skulle jag vilja att den statliga miljöbilsdefinitionen får det stora greenwashpriset. Det är den som förstör. Man sätter ordet miljö på bil. Man borde sätta det framför cykel eller kollektivtrafik. Den statliga miljöbilsgreenwashen ska jag nominera nästa år.

Martina Frisk

Greenwash-parodi Filmskaparbröderna Cohen parodierar greenwash-stämplade uttrycket »clean coal« (svenska rent kol), som används flitigt av CCS-förespråkare inom kol­industrin. I ett reklaminslag demonstrerar en familj fördelarna med att använda clean coal-sprejet i sin villa. Med resultatet svarta inomhusmoln och svåra hostattacker.

2010 6

35


Tycker du att det här med att rädda världen låter pretentiöst? Då kan vi prata driftsäkerhet i stället.

Att fjärrvärme är en klimatsmart uppvärmningsform vet du säkert redan. Men visste du att den dessutom är ovanligt driftsäker? Ändå handlar det om en i sammanhanget relativt enkel lösning: Vi hettar upp vatten som pumpas runt i ett eget kretslopp. Det gör att fjärrvärmen, till skillnad från andra värmelösningar, praktiskt taget är underhållsfri. Kort sagt, ett lika enkelt som tryggt sätt att värma bostäder, lokaler och industrier.

EN DRIFTSÄKER UPPVÄRMNING FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Fjärrvärmens omställning från fossila till förnybara bränslen är huvudförklaringen till att Sverige klarat klimatmålen och blivit en förebild för andra länder. De senaste 20 åren har fjärrvärmebranschen minskat Sveriges utsläpp av koldioxid med 11 miljoner ton. Detta har kunnat göras tack vare att fjärrvärmen tar tillvara resurser som annars skulle gå förlorade, som spillvärme från industrier,


H O LY D IVE R

rester från skogsavverkning och annat avfall. Hela 80 procent kommer från förnybar och återvunnen värme. Dessutom får vi stora mängder förnybar el – för närvarande nästan 5 TWh – när el och värme produceras samtidigt i bioeldade kraftvärmeverk. Genom 1 300 mil rörledningar hålls ungefär hälften av Sveriges hem och lokaler varma på det här resurssnåla sättet. I de flesta kommuner är fjärrvärmen dessutom den billigaste uppvärmningsformen.

Vi pratar helt enkelt om det bästa sättet att hålla oss själva varma, utan att Moder Jord ska få det för hett om öronen. Läs mer på fjarrvarme.se.


få koll på

VATTENPROBLEMATIKEN

Att ha tillgång till rent vatten är en förutsättning för många affärsverksamheter. Men att vi kommer att ha säker tillgång till vatten framöver är ingen självklarhet, inte ens i Sverige.

VATT VIKTIG DEL I RISKANALYSEN Text CATRIN OFFERMAN

Allt fler företag börjar kika på vattenfrågan och hur de påverkas av en bristsituation.Men i Sverige är vatten inget problem. Eller?

38

6 2010


TEN Vattenbristen är ett faktum. I många delar av

världen går det inte att dricka vatten ur kranen och vattensystemen stängs ned stora delar av dygnet för att vattnet helt enkelt inte räcker till. I de många sjöarnas land Sverige är det svårt att tänka sig att vatten faktiskt kan möta samma öde som oljan. Men även vi påverkas av bristen på vatten. Framförallt för att vi inte är en isolerad ö. Vattensystemet är detsamma jorden runt. De flesta företag har underleverantörer i andra delar av världen där vatten är en bristvara. Den svenska textilindustrin är exempelvis beroende av vattenintensiv bomullsproduktion och tygtillverkning och svensk livsmedels­ industri är beroende av råvaror som delvis tillver-

kas i länder med torrt klimat. Har de inte tillräckligt med vatten för sin tillverkning drabbas även företagen på hemmaplan. FLERA UTMANINGAR

Det som människor normalt förknippar med vattenbrist är dricksvattenproblematiken och undermåliga sanitära lösningar i utvecklingsländer. Men endast tio procent av all vattenanvändning som sker globalt används av hushållen. Dilemmat här handlar främst om dålig hantering och brist på politisk vilja. – Den stora vattentjuven är i själva verket jordbruket som står för hela 70 procent av

Tänk på att…

…varje svensk använder nästan 6 000 liter vatten per dag, eller 7,4 badkar, om man räknar in allt så kallat virtuellt vatten som finns dolt i varor, mat och kläder.

DÄRFÖR ÄR DET BRIST PÅ VATTEN Flera delorsaker ligger bakom vattenbristen, bland annat överexploaterade vattenresurser, befolkningsökning, ineffektiv bevattning inom jordbruket, klimatförändringar och miljöförstöring. Forskarnas modeller tyder på att klimatförändringarna kommer att påverka vattentillgången i hela världen. Smältande glaciärer innebär att vattenreserver för mer än en sjättedel av världens befolkning minskar. På andra ställen medför det en stigande vattentempe-

ratur, ökade nederbörd och översvämningar vilket i sin tur leder till att risken för föroreningar och vattenbaserade sjukdomar ökar. Även i Sverige är dricksvattnet i fara när temperaturen stiger. Endast en liten temperaturhöjning ger en ny mikrobiologisk fauna som innebär nya virus, sporer och bakterier som reningsverken inte kan hantera idag. Därtill kan ett varmare klimat förorsaka stora översvämningar som gör dricksvattnet otjänligt.

En annan stor utmaning är livsmedelsproduktionen som ökar i takt med att vi blir fler. Här finns dock stora effektiviseringsvinster att göra i produktionsledet där mängder av mat försvinner på grund av dåliga lagringsmöjligheter, svinn i mataffärer, storkök och restauranger samt även i våra egna hem. Sammantaget blir det stora mängder mat som har både ett stort energifotavtryck och ett stort vattenfotavtryck. 2010 6

39


få koll på

VATTENPROBLEMATIKEN Livsmedelsjätten Nestlé var de första att börja kartlägga sina totala globala vattenförbrukning för att kunna göra något åt den.

Tänk på att… …sveriges vattenfotavtryck uppgår till 2 150 kubikmeter vatten per person och år. Den genomsnittliga världsmedborgaren konsumeter 1 564 liter.

…exempel på vattenälskande varor är kaffe, bomull, kokos, oljegrödor och nötkött.

den globala vattenåtgången, i vissa länder 90 procent, berättar Anders Berntell, vd för Stockholm International Water Institute, SIWI. En ökande befolkningsmängd under de kommande decennierna innebär att jordbruket kommer att kräva ännu mer vatten. Resursbristen är ett faktum. Att detta påverkar livsmedelsindustrin är självklart men vattenbristen kommer även att leda till en konkurrenssituation också när det gäller andra branscher. – Vi ser en ökad medvetenhet och oro för vattensituationen, framförallt bland företag som har ett stort vattenberoende, säger Anders Berntell. KARTLÄGGA VATTNET

Just att kartlägga sin vattenförbrukning är ett första steg för många. Först när man har en bild av verkligheten går det att bli konkret i hur förbrukningen kan minimeras. Livsmedelsbranschen med bland annat Coca Cola 40

6 2010

Vattenfotavtrycket Genom att räkna ut det så kallade vattenfotavtrycket får man en bild av den faktiska vattenanvändningen. Vattenfotavtrycket inkluderar både direkt konsumtion och så kallat virtuellt vatten, vilket avser det vatten ett företag eller en konsument indirekt förbrukar på en annan plats genom sin produktion eller konsumtion. Fotavtrycket definieras som den totala volymen av det färskvatten som används för att producera varor och tjänster.


Tänk på att…

…om temperaturen stiger 3–4 grader kommer 330 miljoner människor att behöva flytta från sina hem på grund av höjda havsnivåer.

och Nestlé i spetsen har gått i bräschen och var de första att börja kartlägga sina totala globala vattenförbrukning för att kunna göra något åt den. Genom att räkna ut det så kallade vattenfotavtrycket får man en bild av den faktiska vattenanvändningen. Andra branscher som är med på tåget är elektronikbranschen och försäkringsbolagen. Elektronibranschen har ett stort behov av vatten i sin produktion och försäkringsbolagen kommer att få en ökad kostnad för att betala ut försäkringar på grund av fler naturkatastrofer och stigande vattennivåer som följer med klimatförändringarna. BOREALIS HAR BÖRJAT

Ett företag som valt att kika på sitt vattenfotavtryck är plasttillverkaren Borealis som har produktion i Stenungssund utanför Göteborg. Tillsammans med forskare på Kungliga tekniska högskolan har de kartlagt vattenmängden i sina processer, hur det flödar genom tillverkningen samt reningsprocessen innan vattnet kommer tillbaka ut

i ekosystemet. Deras direkta fotavtryck ligger mellan 1, 2 och 6, 5 liter rent vatten per kilo färdig produkt, men med det indirekta fotavtrycket från råmaterial och energiåtgång blir vattenåtgången tre gånger så stor. – Genom att ha en bild av vårt vattenfotavtryck får vi en bättre förståelse för hur vår verksamhet påverkar vattensystemet och det ger oss möjlighet att prioritera relevanta åtgärder, säger Mark Garett, vd på Borealis. Enligt honom är vattenfotavtrycket tillsammans med kontroll över koldioxidutsläpp och energiåtgång kärnindikator för att förbättra produktionen ur ett miljöperspektiv. STARKARE TILLSAMMANS

Ganska nyligen startade ett nytt svenskt nätverk, Sweden Textile Water Initiative, STWI. Nätverket består av 24 svenska företag inom textil- och läderindustrin som gått samman för att förbättra sina produktionsmetoder och processer för att inte

2010 6

41


få koll på

VATTENPROBLEMATIKEN

bidra till en försämrad vattenkvalitet där de har sin produktion. De ska kika på sin vattenpåverkan från tråd eller läderhud till att produkten står i butikshyllan. Problem som branschen tampas med rör bland annat föroreningar av vattendrag och begränsad vattentillgång. Tanken är att nätverket tillsammans ska utveckla riktlinjer för hur de ska jobba framöver som kan vara applicerbara över hela världen. Hur ska man exempelvis förhålla sig till vattenfrågan som importör, vad ska man ställa för krav, hur mycket vatten får det gå åt i produktionen, etcetera. – Vad vi stoppar i vattnet från början och hur vi kan minimera föroreningarna, samt hur mycket vatten vi förbrukar är några stora frågor som vi kommer att jobba med, berättar Jan Peter Bergkvist, processekreterare för nätverket. Men hur stor betydelse har då industrins vattenanvändning? – Jag tror att vi måste bli oerhört mycket mer vatteneffektiva i framtiden, exempelvis när det gäller att hitta metoder som gör att vi kan odla mer mat med en mindre vattenmängd, säger Anders Berntell på Stockholm International Water Institute.  Matproduktionen är en stor utmaning för vattentillgången, men klimatförändringen är en lika stor utmaning som påverkar på toppen av allt det andra.

➜ Läs mer om vatten Sweden Textile Water Initiative, STWI är ett nätverk för företag inom textil och skoindustrin som gått samman för att förbättra sina produktionsmetoder och processer för att inte bidra till en försämrad vattenkvalitet. SIWI Stockholm International Water Institute ät ett fristående forskningsinstitut som jobbar med internationella program för att hitta hållbara lösningar till världens eskalerande vattenkris. Ordnar bland annat Världsvattenveckan i Stockholm varje år. Dit kommer företag från hela världen för att diskutera vattenfrågan via olika nätverk. www.siwi.org Water Footprint Network tittar bland annat på hur företag kan arbeta med sina vattenfotavtryck. www.waterfootprint.org Alliance for Water Stewardship arbetar med att utveckla en vattenmärkning och en certifiering för företag och organisationer. www.allianceforwaterstewardship.org UN Global Compact har tagit fram en vattenpolicy för företag. www.unglobalcompact.org World Business Council for Sustainable Development, WBCSD har lanserat ett globalt vattenverktyg för företag och organisationer som vill kartlägga sitt vattenanvändande samt mäta riskerna i förhållande till den globala verksamheten och leverantörskedjorna. www.wbcsd.org/web/watertool.htm Swedish Standards Institute, Sis har ett arbete igång för att ta fram en internationell standard för beräkningar av vattenfotavtryck. Arbetet har precis börjat och en standard ligger cirka 3–5 år fram i tiden. www.sis.se

42

6 2010


miljö I PRAKTIKEN

tips, råd, exempel och guider

Vilka ekosystemtjänster är du beroende av? Text JESSICA BERGH

Ekosystemtjänster är en förutsättning för de flesta verksamheters överlevnad. För att ta reda på vilka tjänster just din verksamhet är beroende av, samt påverkar, finns det olika metoder att ta hjälp av. Att analysera detta ger större insikt om framtida affärsrisker och affärsmöjligheter. En av metoderna för att ta reda på vilka ekosystemtjänster din verksamhet är beroende av är ESR – Corporate Ecosystem Services Review. Så här gör du en sådan:

1

Välj område

För en verksamhet med endast en huvudprodukt, -tjänst, eller -marknad kan en ESR-analys göras på hela företaget. För en större verksamhet kan omfattningen vara en viss avdelning, produkt eller tjänst. I det första steget bör företagsledaren och chefen för den produkt, avdelning eller tjänst som analysen ska göras på vara med. Den första delen av analysen tar vanligtvis mellan en till två veckor. MÅL: Att ha satt en tydlig gräns för vad analysen ska handla om. TÄNK PÅ: Att renodla området under analysens gång om det känns för brett.

DET HÄR ÄR ESR – CORPORATE ECOSYSTEM SERVICES REVIEW En metod som används för att se vilka ekosystemtjänster verksamheten är beroende av och vilka man påverkar. Metoden består av fem steg och är utvecklad av World Resources Institute. Metoden går att använda både om man är ett mindre företag eller ett större men är främst utformad för multinationella amerikanska företag. Det pågår en dialog mellan miljöekonomföretaget Nyfiken-Grön och Naturvårdsverket om att översätta ESR-metoden till svenska och väva in svenska exempel så att den blir mer tillgänglig och applicerbar i det svenska näringslivet. Här kan du ladda ned en mer komplett guide och även ta del av verktyg och material som hjälper dig att göra en ekosystemanalys: http://www.wri.org/project/ecosystem-services-review

2010 6

43


miljö I PRAKTIKEN Ekosystemanalys

2

Identifiera prioriterade ekosystemtjänster Utvärdera de ekosystemtjänster som företaget är beroende av. Ofta blir det mer än 20 stycken. Det kan exempelvis handla om vatten, skog eller metaller. De som ses som en risk eller en möjlighet ska prioriteras och vara fokus i fortsatta steg i analysen. Här kan det vara bra att ta hjälp av forskning eller andra verktyg som exempelvis hållbarhetsredovisningen, interna experter och lokala intressenter för att verkligen få reda på vilka dessa ekosystemtjänster är och hur de ska prioriteras. Företagsledaren behöver inte vara med under detta steg. MÅL: En lista på fem till sju prioriterade ekosystemtjänster. TÄNK PÅ: Beakta effekterna för sig, inte åtgärder för att mildra dem.

Analysera status och utveckling för ekosystemtjänsterna Ta reda på och utvärdera tillståndet idag och tendenser i framtiden för de prioriterade ekosystemtjänsterna. Här är det viktigt att ta hjälp av branschorganisation, experter, publicerad forskning, organisationer med flera. Chefen för analysområdet behöver inte vara med i detta steg. MÅL: En kort sammanfattning av data och tendenser för ekosystemtjänsterna. TÄNK PÅ: Att intervjua åtminstone en expert per prioriterad ekosystemtjänst och gör detta tidigt. En 30 minuters telefonintervju kan räcka och sparar mycket tid.

3

Identifiera affärsmöjligheter och risker Identifiera och utvärdera affärsriskerna och nya möjligheter som kan uppstå framöver för de prioriterade ekosystemtjänsterna. Förändringar och förluster av en ekosystemtjänst innebär vanligtvis fem risker och möjligheter; operativa, reglerande och juridiska, anseende, marknads- och produktmässiga och finansiella. Här ska chefen för analysområdet kopplas in igen.

4

MÅL: Förteckning och beskrivning av möjliga affärsrisker och affärsmöjligheter. TÄNK PÅ: Att titta på möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster som förhindrar påverkan på ekosystemtjänsterna. Lagstiftning och policys ska inte bara ses som en risk utan även en möjlighet att bli konkurrenskraftiga. Våga brainstorma!

44

6 2010


Utveckla strategier

5

Sista steget i ESR-analysen är att utveckla och prioritera strategier för att minimera riskerna och maximera möjligheterna som identifierades i föregående steg. Detta kan vara exempelvis interna förändringar och engagemang från industrin och intressenter. Alla företag är individuella och måste hitta sina egna strategier, att diskutera med intresseorganisationer och följa upp samtal med experter och branschorganisation är bra, ta även med företagsledaren igen. MÅL: Prioriterade strategier. TÄNK PÅ: Att återknyta brainstormingen från steg fyra. Detta steg ska vara ett pågående arbete.

EKOSYSTEMTJÄNSTER är tjänster som vi får av naturen, exempelvis träd som omvandlar koldioxid till syre och insekter som pollinerar grödor. Alla företag är mer eller mindre beroende av olika ekosystemtjänster. Att veta vilka dessa är, hur de påverkas av verksamheten och hur man kan sätta ett pris på dem är viktigt. Det finns andra verktyg förutom ERS-analysen samt en del projekt som arbetar med detta. THE BUSINESS AND BIODIVERSITY OFFSET PROGRAM, BBOP, är ett samarbete mellan företag, regeringar och naturvårdsexperter för att undersöka så kallade biodiversity offsets, alltså ett verktyg för att både minska verksamheters påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt minska potentiella risker genom att på plats kompensera onödiga förluster av naturresurser. BBOP tar fram principer och metoder för detta. http://bbop.forest-trends.org BIODIVERSITY IN GOOD COMPANY är ett samarbetsprojekt där bland annat Tysklands miljö­ departement och ett antal företag ingår. Syftet är att öka engagemanget i den privata sektorn så att målen inom konventionen om biologisk mångfald kan nås. 42 företag som är med i samarbetet har skrivit under en deklaration anpassad för varje företag med motiv, alltså varför de ska arbeta med biologisk mångfald, åtgärder och mål. Inom projektet har man också tagit fram handboken Corporate Biodiversity Management Handbook–A guide for practical implementation där åtgärder och metoder är anpassade till olika branscher och olika delar av företag som lokalisering av verksamhet, transporter, produktdesign och personal. www.business-and-biodiversity.de Som företag kan man gå med i det europeiska nätverket European Business and Biodiversity Campaign som stöds av EU-programmet Life. Efter registrering kan man som företag ta kontakt med andra verksamheter som är anslutna samt ta hjälp av experter inom området biologisk mångfald. www.business-biodiversity.eu

2010 6

45


miljö I PRAKTIKEN

Miljöbättre skyddshandskar

Greppvänliga handskar utan lösingsmedel .

Marigold har tagit fram en ny serie handskar för användning inom industrin som är tillverkade helt utan lösningsmedel. Handskarna innehåller ingen formaldehyd, silikon, ftalater, azofärgämnen eller dimetylfordamid (DMF). Enligt tillverkaren har man använt sig av ett mer helhetsorienterat synsätt i utvecklingen av handskarna vilket innebär att de inte bara är ett skydd för händerna utan också ska vara sköna och ha bra gripförmåga.

PRODUKTER OCH VERKTYG Redaktör: Anna Nyström  anna.n@miljo-utveckling.se

Få koll på förbrukningen Två nya produkter ska underlätta för hushållen att hålla koll på energiförbrukningen. Eliq från Göteborgsföretaget Exibea läser av elförbrukningen med hjälp av en sändare som monteras på elmätaren. Informationen skickas trådlöst till en pekskärm som visualiserar elförbrukningen i ett antal realtids-, prognosoch historikvyer. Energy Aware Clock är en annan produkt som bygger på en liknande idé. Klockan, som står

Med Davodos app är det möjligt att styra vilken elansluten apparatur som helst via mobilen. Från lampor och element till hemelektronik, bastuaggregat, kaffebryggare och motorvärmare.

App för fjärrstyrning Företaget Dovado lanserar en app som gör det möjligt att slå av och på elprylar direkt från mobilen. Lösningen bygger på att trådlösa fjärrströmbrytare sätts i eluttagen till de produkter som ska styras. Användaren kan sedan fjärrstyra dessa via Davos bredbandsrouter. Fast bredbandsuppkoppling är ingen nödvändighet eftersom appen som finns för både för Iphone och Android-mobiler, kan kopplas upp mot routern över mobilnätet. 46

6 2010

i trådlös kontakt med en elmätare i proppskåpet, uppdateras ständigt med information om den aktuella förbrukningen i hemmet som omvandlas till en graf på klockans urtavla. Beroende på vilken vy man väljer visar klockan elförbrukningen per vecka, dygn eller minut. Interactive Institute som utvecklat produkten har kontrakterat en licenstagare och hoppas på tillverkning och försäljning under hösten.


GUIDE SKA GE HÅLLBAR AFFÄRSUTVECKLING

4frågor till…

Lagom till ettårsdagen lanseras Hållbarhetsguiden nu på engelska. På Hållbarhetsguiden kan företagare, designer, arkitekter, samhällsutvecklare, produktutvecklare, studerande och forskare lära sig mer om designmetodernas roll i arbetet för en mer hållbar utveckling. Tanken med den engelska varianten är att ökar kontaktytorna och utbytet med ledande internationella aktörer på området. Hållbarhetsguiden är framtagen av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. www.svid.se/sustainabilityguide/

...Cecilia Nord, miljöchef på Electrolux Dammsugare och småapparater och ansvarig för kampanjen Vac the Sea.

av MARTINA FRISK Vad är Vac the Sea? – Det är en kampanj där vi försöker öka medvetenheten kring hur vi hanterar plast i dagens samhälle. Vi vill belysa att vår hantering inte är uthållig. Vi använder plasten en gång och tar inte vara på den på ett resurseffektivt sätt. Den går ut i haven och ställer till enorm skada.

Zander & Ingeströms nya membranpumpsserie sparar både pengar och miljö.

Ny membranpump halverar behovet av tryckluft En ny lösning för industrin kan kraftigt minska energi­ förbrukningen i tryckluftsdrivna pumpar. Zander & Ingeström har utvecklat en ny metod för energibesparing i sin senaste serie membranpumpar som minskar behovet av tryckluft till hälften. Enligt tillverkaren är detta inte bara en vinst för miljön, utan innebär tio­tusentals kronor varje år i minskade energikostnader. Tekniken minskar även belastningen på kompress­ orerna, vilket innebär att fler pumpar kan drivas med samma kompressor.

Vad gör ni konkret? – Vi väcker folks uppmärksamhet genom att samarbeta med lokala organisationer i världen. De samlar upp plasten på stränderna. Av det ska vi skapa sex, sju dammsugare. Vi är klara med dammsugarna från Frankrike, Sverige och från Hawaii i Stilla Havet. Vi har bland annat Thailand i Indiska Oceanen kvar. De ska bli konstobjekt som ska skapa debatt. Vi väntar med stor lansering tills alla är klara. Vad vill ni åstadkomma på sikt? – Vi vill förutom konsumenterna även nå lagstiftare. Det här är inget lokalt renhållningsproblem utan ett systemfel. Vår bransch måste också efterfråga mer återvunnen plast. Det är en tillgångsfråga. Weee-direktivet innebär att elektriska produkter idag tas om hand och återvinns. Så mer återvunnen plast finns tillgänglig. Utanför Europa är det svårare, tillgången på material är närmast obefintlig. Om någon anklagar ert projekt för greenwash, vad svarar du? – Det tycker vi inte att det är. Det är en awareness buildingkampanj. Vi får bra respons från gröna organisationer. De tycker att de inte själva når fram och att vi väcker frågan där den ska väckas, i industrin, bland lagstiftare och konsumenter. I september lanserade vi också en hel kollektion med gröna dammsugare gjorda av återvunnen plast. En modell innehåller 70 procent återvunnen plast. 

2010 6

47


miljö I PRAKTIKEN Nya energidirektivet

Nya byggregler på gång

TUFFARE KRAV KAN GYNNA BRANSCHEN EU vill skärpa kraven. Branschen vill också ha tuffare och tydligare regler. Vilken väg de svenska lagstiftarna väljer återstår däremot att se. Text ANNA NYSTRÖM Framtidens hus måste bli mer energisnåla och använda mer förnybar energi. Det är tanken med det nya energidirektivet som EU klubbade igenom i våras. Bland annat ska medlemsländerna vidta åtgärder för att se till att alla nya byggnader är nära nollenergihus år 2020. Även byggnader som genomgår en större renovering ska effektiviseras. TUFFARE OCH TYDLIGARE

Men vilken effekt det nya direktivet får 48

6 2010

för den svenska byggbranschen återstår att se. Till våren ska regeringen lägga fram en proposition och under 2012 ska energidirektivet in i svensk lag. Danielle Freilich, Sveriges Byggindustriers miljöexpert, hoppas på tuffa och tydliga krav, speciellt när det gäller gamla byggnader. – Den stora utmaningen för att minska byggnaders energipåverkan är att effektivisera det befintliga beståndet. Det ger störst effekt för framtiden, säger hon och

poängterar att nybyggen redan idag är energieffektiva. MINSKA FOSSILBEROENDET

Ett viktigt syfte med direktivet är att minska EU:s fossilberoende. Men till skillnad från övriga EU, där uppvärmningen till stor del sker med fossila bränslen, har Sverige ett försprång i och med att hälften av den energi som tillförs våra byggnader kommer från förnybara källor. Både Energimyndigheten och Boverket


Tuffare energikrav är ingenting att vara rädd för. Tvärtom. Enligt Danielle Freilich på Sveriges Byggindustrier skulle det snarare släppa loss nya möjligheter för den svenska byggbranschen.

EU-direktivet Det omarbetade energidirektivet innebär att hus som byggs från och med 2020 ska ha en energianvändning nära noll, vilket i praktiken betyder att alla nya hus ska vara energisnåla och nyttja till stor del förnybar energi. Exakta nivåer för vad som är energisnålt är upp till varje medlemsland att utforma. För offentliga byggnader gäller kravet redan från 2018. Direktivet gäller också vid om- och tillbyggnader i befintliga hus, att exempelvis satsa på energieffektiva lösningar för uppvärmning och ventilation vid större renoveringar. Men det ska ske till en rimlig kostnad. Direktivet är ett steg för att nå ett av EU:s klimatmål, att minska energianvändningen med 20 procent till 2020.

BYGGA UPP KUNSKAPEN

Energimyndigheten tror däremot att branschen behöver tydliga riktlinjer för att hinna ställa om i tid. De föreslår bland annat konkreta målnivåer för högsta tillåtna energianvändning i olika typer av byggnader och klimatzoner. När det gäller större renoveringar tycker de att målnivån bodde ligga på 70 procent av dagens krav och att 40 procent av de renoverade byggnaderna bör uppfylla målnivåerna redan om fem år. Idag finns många initiativ för energismarta lösningar, både när

nerna kan ställa krav på energiförbättringar som går längre än vad det nya direktivet säger, men att det kan behö-

Läs mer på fjarrvarme.se.

p ro för miljö

Visst känns det skönt att få skryta lite när man gjort något extra bra – som dessutom har uppmärksammats i media. Låt dina kunder få läsa det genom ett särtryck!

f fs

2010

fjärrvärmen har gjort att Sverige klarat klimatmålen. i Kyotoavtalet och blivit en förebild för andra länder?

Har vi skrivit något som era kunder borde få läsa?

Tema Greenwash AnAlysen Begreppen vi slänger oss med

sikt över egen el Gör din

en förenbild Stena

Aktuellt mötet Det hopplösa

Idéspruta

Ring Antti Silventoinen för mer information. Telefon 090-700 919.

guide terna stor på ekosystemtjäns Få koll

Tror på hållbara evenemang

vaTTen Tillgång Till rheT vkla ingen själ

Tidningen föR miLjöpRoffS

2010 6

g.se ÅrgÅng 22 -utvecklin www.miljo

Visste du att

Nummer 6

har under hösten jobbat med frågan, som inom kort ska ut på remiss till berörda organisationer. Boverket skriver i sin bedömning att förändringarna i det svenska regelsystemet inte behöver bli så omfattande. De framhåller bland annat att det redan idag finns ett regelverk som gör att kommu-

vas tillämpningsföreskrifter som hjälper kommunerna att ställa sådana krav.

49


miljö I PRAKTIKEN Nya energidirektivet

det gäller nybyggnationer och renoveringar av äldre hus. Men för att få fram robusta lösningar som också säkerställer byggnadernas långsiktiga funktion vill Energimyndigheten stimulera ordentliga utvärderingar av metoder och tekniska lösningar. Vilka material fungerar bäst, hur ser man till att undvika problem med för täta hus, hur kan arbetssätt och konstruktioner utvecklas på bästa sätt?

MÖJLIGHET FÖR BYGGBRANSCHEN

Enligt Danielle Frielich är detta rätt väg att gå. Den största bristen idag är att det finns för få som har kompetensen och att det saknas samlade erfarenheter för att renovera byggnader på ett energieffektivt sätt. Men hon ser även ett behov av tydliga lagkrav som ger branschen klara spelregler att förhålla sig till.

Detta skulle inte bara jämna ut skillnader mellan olika kommuners sätt att hantera frågan utan också ge branschen den nödvändiga knuffen framåt för att satsa. För det finns stora möjligheter med att ta tätpositionen på området, inte minst för att det ger goda erfarenheter att ta med sig ut på exportmarknaden. – Sverige kan inte bara glida med och nöja sig med att vi redan är bra idag, utan kommer att behöva satsa framåt, menar hon. Men att branschen på egen hand, utan någon form av stimulans, skulle ta dessa steg tror Danielle Freilich inte. – Det finns alltid en risk med att göra något nytt och jag tror inte att branschen vågar ta den risken. Det vore därför bra om lagstiftarna lyssnar till branschen som vill ha tydliga spelregler redan nu. 

➜ Läs mer Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:153:0013:01:SV:HTML EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (Boverkets rapport) www.boverket.se Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader (Energimyndighetens rapport ) www.energimyndigheten.se

50

6 2010

Byggbranschens största utmaning är att renovera gamla byggnader så att de blir mer energieffektiva. Det gör störst skillnad för framtiden.


Lagbevakning DeJa Consulting kan hjälpa er att sammanställa och följa upp den komplexa lagstiftningen inom miljöoch arbetsmiljöområdet. Vet ni vilka lagar som gäller för just ert företag? Vi skräddarsyr lösningen så den passar er. Med DeJa Consultings lagbevakningstjänst kommer ni alltid att ha en aktuell förteckning över de lagar som omfattar er specifika verksamhet.

Vi hjälper er att: l sammanställa lagarna i en förteckning l tolka lagarna – vad de säger, vad de innebär och vad i dem som gäller just ert företag l uppfylla de regler som gäller l identifiera hur lagen eller föreskriften påverkar just ert företags miljöaspekter För mer information mejla till info@dejaconsulting.se eller besök www.dejaconsulting.se.

Tänker du satsa på biobränsle-kompostering? Biobränslesektorn är nu Sveriges snabbast expanderande bransch. Om du tycker detta verkar vara något för dig så har vi de maskiner du behöver. Olika värmeverk kräver olika materialstorlekar. Med WILLIBALD tillverkar du den storleksfraktion som du behöver på ett lönsamt sätt. Kontakta oss så pratar vi krossar m.m!

Tänker du satsa på biobränsle-kompostering?

TANA - nu hos VB Maskiner

Biobränslesektorn är nu Sveriges snabbast expanderande bransch. Om du tycker detta verkar vara något för dig så har vi de maskiner du behöver. Olika värmeverk kräver olika materialstorlekar. Med WILLIBALD tillverkar du den storleksfraktion som du behöver på ett lönsamt sätt. Kontakta oss så pratar vi krossar m.m!

4

5 3

1 6

1. 2. 3. 4. 6

Tana Shark 220 D, hjulburen

1. 2. 3. 4.

2

7 4

Rotor Slagor 5 Hydrauliskt justerbar kamlucka 3 Hydraulcylinder1 7

Rotor Slagor Hydrauliskt justerbar kamlucka Hydraulcylinder

5. Inmatningsrulle 6. Inmatarband 7. Drivaxel

2

5. Inmatningsrulle 6. Inmatarband 7. Drivaxel

Tana Shark 440 DT, bandburen

Lättservat!

Vi är generalagent i Sverige, Norge och Finland för hela Willibald GmbH samt Rentec maskinsortiment i Sverige:

Kompostvändare • Trumsiktar • Paketeringsmaskiner • Krossar Vi är generalagent i Sverige, Norge och Finland för hela Willibald GmbH samt Rentec maskinsortiment i Sverige: Kompostvändare - och Trumsiktar - Paketeringsmaskiner - Krossar -snabbgående långsamtgående krossarKompostvändare - Trumsiktar - Paketeringsmaskiner - Krossar –snabbgående krossar samt Rentec’s långsamtgående krossar–

–snabbgående krossar samt Rentec’s långsamtgående krossar–

VB Maskiner är TANA:s generalagent i Sverige.

VB Maskiner Tel 0950-126 71 VB Maskiner AB AB Tel 0950-126 71 Hedlundavägen 11 11 Fax 0950-105 Hedlundavägen 81 www.vbmaskiner.com Fax 0950-105 81 www.vbmaskiner.com 921 37 Lycksele tommy.nilsson@vbmaskiner.com TommyTommy Nilsson 0703-50 02 e-post: 921 37 Lycksele e-post: tommy.nilsson@vbmaskiner.com Nilsson52 0703-50 52 02

Annonskorrektur till VB Maskiner Att:

Tommy Nilsson


miljö I PRAKTIKEN Förnybar energi

Prognoser som hotar med radikalt ökande energipriser och en möjlighet att stärka företagets miljöimage. Här listar vi några möjligheter för den som funderar i banor av egenproducerad energi. Text CATRIN OFFERMAN

Så producerar du din egen el Att producera sin egen el är inget nytt. Företag som SCA, Stena och Södra gör det redan och efterföljarna blir fler. Företagen vill ha kontroll över sina kostnader, slippa betala överpriser och gardera sig mot en instabil marknad där priserna kan förändras väldigt snabbt. Därtill kommer möjligheten att putsa på organisationens miljöprofil. – Små och medelstora företag behöver göra samma sak som de stora för att försäkra sig om ett bra pris på energi framöver, säger Anders Axelsson som driver det småländska företagsnätverket E-kraft. Han har under många år hjälpt mindre företag att effektivisera sin energianvändning. Företagen har varit framgångsrika, men tyvärr har kostnaderna inte minskat eftersom elpriset stigit i motsvarande takt. E-kraft vill råda bot på problemet och för samman små och medelstora företag som sedan gemensamt köper in sig i förnybara energikällor för att säkra energiförsörjning till ett bra pris. Målet är att medlemmarna i nätverket inte ska betala mer än 20 öre per kWh de närmaste 20 åren. FLERA VÄGAR ATT GÅ

Det mest ekonomisk intressanta för ett lite mindre företag är att köpa andelar 52

6 2010

i en förnybar energikälla. På så vis kan man köpa den mängd energi företaget har behov av, utan att behöva bry sig om tillståndsansökningar eller försäljning av överskottsproduktion. Ett företag som har kontor mitt i centrala Malmö kan ha andelar i en anläggning som finns någon helt annanstans i Sverige. Energin som produceras går ut på det lokala nätet, men andelsägaren kan plocka hem motsvarande mängd i sitt hörn av Sverige. – Det är att jämföra med att gå till banken, du sätter in en femhundralapp, sedan behöver du köpa en flaska champagne och tar ut pengarna i bankomaten några kvarter bort, det är inte samma femhundralapp men den är värd lika mycket, säger Gunnar Fredriksson på Svensk Vindenergi. Att skaffa sig solpaneler eller ett eget minivindkraftverk på taket för att bidra till kontorets elanvändning är ytterligare ett alternativ som kan vara väl så trevligt. Då får man dock betala betydligt mer per kWh än för andelsägd energi. När det gäller vindkraftverken är maskinerna för små för att ge en bra effekt och vindläget inne i en stad eller i ett industriområde är sällan optimalt. Men vinsten kan istället ligga i en positiv psykologisk effekt med ökat intresse för företaget och produkterna som följd. 


Vindenergi Vindkraftverken i det svenska landskapet blir allt fler. För att köpa ett eget vindkraftverk behöver man ha relativt stora ekonomiska muskler. Men det är en bra affär om man bygger i ett gott vindläge. Under vissa förhållanden behöver man inte heller betala energiskatt på den el man själv förbrukar, men då får ingen del av produktionen gå till försäljning. Bostadsbolaget Wallenstam i Göteborg har exempelvis elva verk i drift och beslutade sig i april för

att bygga elva till för att kunna försörja sina kunder fullt ut med förnybar el. För mindre företag är andelsköp ett bättre alternativ. En ny tolkning av uttagsbeskattningen har dock minskat avkastningen från cirka 8 procent till 4 procent vilket gör att affären inte är riktigt lika god som tidigare. I Sverige finns ett 40-tal leverantörer av små vindkraftverk. Det är även en certifiering på gång, eftersom kvaliteten varierar.

➜➜ Översikt över tillverkare av små kraftverk finns på: www.svensk-vindkraft.org/ under fliken vårt arbete. ➜➜ Se även branschorganisationen Svensk vindenergis hemsida www.svenskvindenergi.org

Solenergi Marknaden för solenergi har vuxit med 50 procent från 2004, om än från låga nivåer. – Det är en missuppfattning att tekniken inte skulle vara mogen, men det är fråga om politisk vilja att få igång utvecklingen, menar Andrew Machirant, vice ordförande på Svensk Solenergi. Den som vill satsa på solel i Sverige får idag räkna med en återbetalningstid på 12–13 år, detta trots att man kan få en subvention på 60 procent från kostnaderna av staten, ett program som fortsätter även under 2011. Anläggningarna håller dock i 20 år, så visst finns det en affär. För närvarande går det inte heller att sälja överskott från egen energiproduktion ut på nätet till ett rimligt pris. Det är ett problem om man har en ojämn produktion, något som är fallet när det gäller de flesta förnybara energikällor. Det finns dock långt gångna förslag på så kallad nettomätning som troligtvis kommer att öppna för försäljning relativt snart. – Men om man tar med andra saker än priset i sin bedömning, som exempelvis miljökonsekvenserna av sin användning, är solel lönsamt redan idag, konstaterar Andrew Machirant. ➜➜ För information om möjligheter att installera solel: www.svensksolenergi.se ➜➜ För att köpa andel i solenergianläggning se exempelvis: www.solelisalaheby.se

Fler möjligheter til egenproducerad energi. Läs mer på nästa sida.

2010 6

53


miljö I PRAKTIKEN Förnybar energi

Så producerar du din egen el Bioenergi Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som drivmedel. Att satsa på biobränsle kan vara ett ekonomiskt bra alternativ för industrier som producerar energi till sin egen anläggning, exempelvis processvärme, el eller värme för lokaler. Då främst för att byta ut drivmedel som naturgas och kol. Men för att det ska bli energieffektivt behöver anläggningen även ha behov av värme eller kopplas ihop med en fjärrvärmeanläggning som tar till vara på denna. Själva elutbytet blir nämligen bara 40 procent av den tillförda energin, men genom att hantera även värmen får man ett

54

6 2010

utbyte på upp till 95 procent. Flera industrier, framför allt inom skogs- och livsmedelsindustrin har valt att gå den här vägen. De har biobränsle som restprodukt och genom att använda den istället för olja eller kol får de ut både el och värme och kan dessutom sälja gröna certifikat på marknaden. Just nu kikar bioenergibranschen även på förgasningstekniker som ger högre elutbyte även på mycket låga effekter vilket kan öppna marknaden även för mindre anläggningar. Att köpa in sig som andelsägare i en biobränsleanläggning med mål att producera billig el är dock inget alternativ i dagsläget.

Vattenenergi Småskalig vattenkraft har mer eller mindre alltid varit en vanlig syn i svenska vattendrag. Under 20–30-talet byttes vattenhjulen ut mot elturbiner kopplade till elektriska generatorer, men efter den storskaliga vattenkraftsutbyggnaden på 40-talet fasades den ut och lokal produktion ersattes med ett rikstäckande elnät. Men renässansen kan vara på väg när förnybar energi blir ett allt viktigare alternativ. Det som händer nu är att gamla historiska dammar åter tas i bruk. Det handlar om platser där man tidigare drivit vattenkraft, men som legat i träda under en period. I Sverige finns det cirka 3 000–4 000 sådana platser. De som är skeptiska till småskalig vattenkraft hävdar att man förstör det ursprungliga ekosystemet när stora områden däms upp och läggs under vatten. Förespråkarna menar att skadan redan är skedd och det man nu vill göra är att åter börja använda de områden som tidigare används till vattenkraft. Här kommer det inte innebära några ekologiska förändringar. För att kunna sätta upp en vattenturbin behöver man skaffa sig en fallrätt som ger rättigheter att utnyttja vattnet. Äger man inte en sådan är ett alterantiv att arrendera en fallrätt för exempelvis en 50-års period. Enligt Cargo & Kraftturbin som installerar småskaliga vattenturbiner ger de mellan 13–14 procent i avkastning och har en återbetalningstid på 7–8 år.


nätverk&kunskap arrangemang, kurser, debatt, insänt, läsvärt

TEKNIK, KEMIKALIER OCH ISO 26000 Det händer mycket inom miljövärlden. Nya standarder, lagar och områden blir mer intressanta för företag att hålla sig á jour om. Men vilka miljöutbildningar är hetast för tillfället och vad beror det på? – Jag tycker att en trend man kan se är att miljöfrågan blir mer och mer specifik. Utbildningar ska inte vara så generella utan ge kunskap om ett särskilt område, säger Anna Granholm Thorén på STF Ingenjörsutbildning. Hon tycker sig se just ett ökat intresse för mer tekniska miljöutbildningar, som deras egen kurs industriella avloppsvatten. På STF Ingenjörsutbildningar har man strukit ett flertal utbildningar som man tidigare gav. Och det har gått dåligt för flera utbildningsarrangörer

de senaste året, men inte för att behov av kompetensutveckling saknats utan på grund av lågkonjunkturen, tror Anna Granholm Thorén. NYFIKNA PÅ ISO 26000

Ett område där man kan se att flertalet arrangörer nu erbjuder utbildning är socialt ansvarstagande och Iso 26000. Men Anna Granholm Thorén anser att det är mest snack och lite verkstad än så länge. Det håller även Erica Lomäng på Sis med om.

– Iso 26000 är efterfrågat nu men har inte riktigt kommit till utbildningsstadiet än. Företag är mest nyfikna och har inte börjat jobba aktivt med detta. När det väl görs kommer nog kompetensbehovet att upptäckas, säger hon. Andra områden där det kan bli aktuellt med kompetensutveckling är inom kemikalieområdet då det händer mycket inom Reach framöver. Även biologisk mångfald och ekosystemtjänster börjar bli aktuellt för företag att sätta sig in i och arbeta med. 

Är du intresserad av utbildningar. Läs vår utbildningsguide på nästa sida.

2010 6

55


nätverk&kunskap

UTBILDNINGSGUIDE 2010 APTOR www.aptor.se

l

ATRAX ENERGI & MILJÖ www.atrax.se

l

ASKENGREN & CO www.askengren.se

l

CANEA CONSULTING GROUP www.canea.se

l

MILJÖLEDARNA CICONIA www.ciconia.se

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

CLM MILJÖTEKNIK www.clmmiljoteknik.se

l

l

l

l

DET NATURLIGA STEGET www.detnaturligasteget.se

l

DNV www.detnorskeveritas.se

l

l

EKOCENTRUM www.ekocentrum.se

l

l

l

EKOSOFIA www.ekosofia.se

l

l

l

l

ENVIMA www.envima.se

l

l

l

l

ENVIVE www.envive.se

l

l

l

l

ESAM www.esam.se

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

Kurser inom ledarskap, verksamhetsutveckling och kvalitet samt personliga kompetensutvecklingsprogram.

l

l

l

Även kurser i kvalitet, verksamhetsutveckling, CSR, arbetsmiljö, projektledning och strategi.

l

l

Även kurser i kvalitet och internrevision. Arbetar även som certifieringsrevisorer.

l

Även behörighetskurs enligt Naturvårdsverkets Provning- och Flödesmätning.

l

l

Har en webbaserad utbildning. Utbildar också inom hållbarhet, mänskliga rättigheter och samhällsansvar.

l

l

Även kurser och nätverk inom kvalitetsledning, arbetsmiljö och samhällsansvar (ISO 26000, CSR)

l

l

l

Utställning med ett hundratal goda exempel. Konferensmöjligheter. Även kurser om Mat och klimat samt Lärande för hållbar utveckling.

l

l

l

Även utbildningar i miljöopinion, miljö­driven affärsutveckling samt marknadsföring med miljöargument.

l

Även kurser i hållbart klimatarbete, farligt gods, användarvänliga verksamhetssystem samt ”lära in ute”.

l

l

Erbjuder företagsanpassade utbildningar utifrån företagets aktuella behov.

l

l

Även kurser i hållbar utveckling, ­kvalitet, arbetsmiljö och dokumenthanteringsprogrammet 3led.se

l

l

l

l

Kurs i retorik, förhandlingsretorik och argumentation. Ansvarsfullt företagande, LCA och hållbar produktutveckling.

l

l

l

Futerra är en kommunikationsbyrå specialiserad på hållbar utveckling.

l

l

l

l

En del av utbildningarna innehåller block om hållbar utveckling och drivkrafter för miljöarbetet. Specialistkompetens kring lantbruksfrågor. Även kurser om mat, miljö och hälsa.

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l l

l

l

l

l

l

l

l l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

EVEMA www.evema.net

l

l

l

l l

l

FORUM MILJÖ & HÄLSA OCH GREENIT www.fmh.se, www.greenit.se

l

l

FUTERRA www.futerra.se

l

l

l

HÅLL SVERIGE RENT www.hsr.se

l

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET www.hush.se

l

IVL KUNSKAP http://kunskap.ivl.se

l

INTERTEK SEMKO www.intertekacademy.se

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

Gr

6 2010

M

un

du t iljö bild n ju M r i d i in g i iljö k m re iljö d M iljö ovis n in re v g M iljö ision /Eg ris en k ko M iljö ana nt ro l ys ko ll ns M ek iljö l e d ve n M n iljö ing sbes ss ko kr y iv m M iljö mu stem nin g n ik te Ke kni at k io n m ik Av alie h fa lls ant E n ha n e r in er g g teri M ieffe ng iljö kt iv a Ö npa iser pp ss i ad ng n pr Fö a k r e u r o du s ta kt ut gs er v. in te rn a ku rs er

UTBILDNINGSFÖRETAG

56

Erbjuder konsulttjänster, utbildning och it-stöd.

l

l l

l

Erbjuder utbildning, rådgivning, genomförande, provning, certifiering och revision kring miljörelaterad lagstiftning.


vis

iljö

M

M

iljö

re

do

re

iljö

M

n vis ing/ io n Eg ri en ko M sk a na iljö nt ro l ko ys ll ns M ek iljö v le e M dni nsb n iljö es kr ko gss ys iv m M iljö mu tem nin g n ik te Ke kni at k io n m ik Av alie h fa lls ant E n ha n e r in er g te g ri M ieffe ng iljö kt iv a Ö npa iser pp ss in a n dp g Fö a k r r e u r o du s ta kt ut gs er v. in te rn a ku rs er

iljö im in g

MISAK MILJÖ & SÄKERHETS­RÅDGIVARE www.misak.se

k

ild n tb

i di

ju r

du

iljö

un

M

Gr

UTBILDNINGSFÖRETAG

l

MILJÖKOMPASSEN www.miljokompassen.se

l

PALAB www.palab.se

l

Q+E SYSTEM www.qpluse.se

l

RAGN-SELLS MILJÖKONSULT www.ragnsells.se/miljokonsult

l

l

TEKNOLOGISK INSTITUT www.teknologiskinstitut.se

l

l

l

l

l

l

l

STF INGENJÖRSUTBILDNING www.stf.se

l l

SIS FÖRLAG www.sis.se

l

SIK, INSTITUTET FÖR LIVSMEDEL OCH BIOTEKNIK www.sik.se

l

STIFTELSEN TEM VID LUNDS UNIVERSITET www.tem.lu.se

l

l

SUSTAINIA SWEDEN www.sustainia.se

l

l

SWEREA IVF www.swereaivf.se

l

TEKNIKFÖRETAGEN www.teknikforetagen.se

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l l l

l

l

l l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

TRIVECTOR www.trivector.se

l

VEGA www.vegaab.se

l

l

l

l

l

WSP ENVIRONMENTAL www.wspgroup.se

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

Kurser om hur farligt avfall ska hanteras vid godstransporter, adrutbildning av personal och förare.

l

l

Har också kurser i miljö och inköp och miljö och affärer.

l

l

Kurser i härdplaster, integrerade ledningssystem och hållbar utveckling.

l

l

Utbildningar i kretsloppstänkande, hållbar utveckling, miljöutredning, miljörevision och miljöledningssystem.

l

l

l

l

Har även utbildningar inom provtagning, miljöplaner i byggprocessen, hantering av farligt gods, REACH och GHS.

l

l

l

l

Även utbildningar inom ISO 26 000 samt miljörelaterade inom bygg, fastighet och energi.

l

l

l

l

Även kurser i socialt ansvarstagande, riskoch kontinuitetshantering, arbetsmiljö, kvalitet- och informationssäkerhet.

l

l

l

Arbetar med livscykelanalys av livsmedel samt Green Lean produktion. Har bred kunskap om livsmedels miljöpåverkan och driver nätverket Mat och klimat.

l

l

l

Vid önskemål kan TEM ta fram och ­genomföra skräddarsydda utbildningar inom miljöområdet.

l

Utbildningar inom hela hållbarhetsområdet samt det sociala- och miljömässiga området för ledningsgrupper.

l

l

l

l

l

l

l

l l

l

l

l

l

l

l

l

REACH och kemikaliefrågor i värdekedjan.

l

l

Hållbara transporter med inriktning klimat, energieffektivisering, miljöledning samt buller/emissioner.

l

l

Metod- och praktiska utbildningar inom: verksamhetssystem, kvalitet/processer, miljö, arbetsmiljö, riskmanagement, SR och informationssäkerhet.

l

l

Även behörighetskurs enligt Naturvårdsverkets Provtagning- och Flödesmätning, diplomerad miljöchefsutbildning.

KUNDKRAV – ISO 9001 ELLER ISO 14001? Vi skapar, inför samt förbättrar ledningssystem och erbjuder konsulttjänster, utbildning och IT-stöd runt arbetet med ledningssystem för t.ex. kvalitet, miljö- och arbetsmiljö.

Gå in www.a på ptor.se

Kunderna väljer oss beroende på vår kunskap och förmåga samt tron på att våra lösningar generar nya affärer för kunden i framtiden. Hammarby Fabriksväg 29-31, 120 33 STOCKHOLM, www.aptor.se

LEDNINGSSYSTEM – KONSULTTJÄNSTER – UTBILDNING – IT STÖD

2010 6

57


nätverk&kunskap Redaktör: Jessica Bergh  jessica.b@miljo-utveckling.se

»Miljöfrågan en demokratifråga« Yusra Moshtat säger själv att det tog lång tid innan hon förstod värdet av naturen. – Det tog tio år innan jag var mogen att använda gummistövlar.

För att lyckas förbättra miljösituationen måste alla invånare ha kunskap och insikt på området. Nu satsar miljöförvaltningen i Göteborg på att väcka intresse för både stora och små miljöfrågor hos människor med invandrarbakgrund. Att jobba för en mer hållbar utveckling kräver agerande på både internationell, nationell, regional och lokal nivå. Men också att alla medborgare har kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor. Miljöförvaltningen i Göteborg har startat projektet Vägen till naturen som ska få invånare med invandrarbakgrund intresserade av naturen. – Människor med invandrarbakgrund har inte samma synsätt och närhet till

naturen. Genom att väcka deras intresse tror vi att de kan bli mer intresserade av frågor som klimat, vatten, kemikalier och avfall, berättar Yusra Moshtat, miljöinspektör på miljöförvaltningen i Göteborg och projektledare. BÖRJA MED MINDRE FRÅGOR

Hon kommer själv från Bagdad och menar att miljöfrågan också är en demokratiseringsfråga. Att ha kunskap

om miljö- och klimat är viktigt för att kunna ta sig in i arbetslivet och genom att börja prata om frågorna tror hon att möjligheten till integration blir lättare. – Det är svårt att tänka på stora frågor som klimatförändringar och miljöförstöring om man inte har någon kunskap. Vi ska inte skrämma människor och säga »nu ska vi lösa klimatfrågan« utan börja med mindre frågor som allemansrätten och hur man tar hand om sitt avfall, berättar hon. Projektet är en fortsättning på ett tidigare projekt, Med andra ögon, som Yusra Moshtat drev för cirka två år sedan. Den 1 oktober drog det nya projektet igång och avslutas i maj 2012. Kopplade till projektet är bland annat invandrarföreningar, Gröna SFI, Västkuststiftelsen, Naturskyddsföreningen i Göteborg och Centrum för Naturvägledning, i Uppsala. Projektet vänder sig till både barn och vuxna och bland annat är syftet att fler människor med invandrarbakgrund ska bli naturguider. – Målet är att en större grupp invånare kommer att få ökad kunskap om miljö-, naturvårds- och klimatfrågor. Detta kommer att öka möjligheten att uppnå miljömål, både nationella, regionala och lokala, avslutar Yusra Moshtat.

Vill du annonsera på den här platsen? Ring Christina Clausén, 090–700 921

58

6 2010

Jessica Bergh


Inspiration på nätet På TED finns en hel del inspirerande föreläsningar om miljö och energi. Det finns även möjlighet att diskutera föreläsningarna. Se bland annat professor Johan Rockström prata om hur miljön kan styra utvecklingen och produktdesignern Eben Bayer på ämnet Är svamp den nya plasten? www.ted.com

Tips på intressanta kurser, konferenser och mässor. www.miljo-utveckling.se/utbildning CSR-nätverk I mitten av oktober startades föreningen CSR Forum Sverige. Syftet är att fungera som en plattform för erfarenhetsutbyte och kontaktskapande samt skapa förståelse och ge kunskap om CSR och hur CSR-frågor kan främjas. Föreningen riktar sig till personer som arbetar professionellt med CSR. Vilka frågor man ska arbeta med bestämmer medlemmarna själva och det kommer också att finnas olika arbetsgrupper som tar sig an specifika områden. Föreningen kommer att samarbeta med CSR Forum Danmark och initiativet kommer från Stiftelsen TEM som även startat företagsnätverket CSR Skåne. www.tem.lu.se

Få hjälp med energieffektiv upphandling Den 1 november lanserade Miljöstyrningsrådet en webbsida som ska hjälpa statliga myndigheter, landsting och kommuner att ställa energikrav när de upphandlar varor eller tjänster. I det nya energidirektivet som blivit svensk lag måste myndigheter jobba med energieffektivisering och välja ut två av sex åtgärder att arbeta med. På sidan finns en produktförteckning med energikrav på olika specifika produkter. www.msr.se/energi

Filmtips

Ibland är det viktigt att komma ihåg vad man arbetar och kämpar för. Dokumentärerna Oceans, Home och serien Planet Earth visar alla den vackra och förunderliga natur som är i fara på grund av klimatförändringar och miljöförstöring. Men som Johan Rockström uttryckte sig under ett seminarium om biologisk mångfald – det gäller att komma ihåg att naturen och ekosystem inte bara är vackra utan också grundnyckeln för välfärdens utveckling.

Östersjöregionen i fokus Den 31 januari till den 2 februari går hållbarhetskonferensen Lösningar, nära, tillsammans av stapeln i Åbo, Finland. Tanken är att inspirera deltagarna att introducera hållbara praktiska lösningar på lokalnivå för Östersjö-

LEDARSKAP

regionen. Programmet täcker in områden som hållbara transportsystem, vatten och rekreation och Östersjöns tillstånd samt kreativ samhällsplanering och utbildning och nytänkande i arbetsmetoder. Före, under och efter

ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET

konferensen anordnas olika sidoevenemang. Konferensen riktar sig till lokala, regionala och nationella myndigheter och intresserade aktörer och medborgare. www.lösningar2011.fi

MILJÖ

KVALITET

OSS HITTAR DU PÅ ASKENGREN.SE

2010 6

59


nätverk&kunskap

EcofuelEFFICIENT DYNAMICS BLUEMOTION BENSIN

Bioflex

MULTIFUEL

Diesel

CO2

Biogas

ECODRIVE

HA-oljor

Från många miljöbegrepp – till inga alls Bil

D

Det är inte utan yrsel och viss förvirring som jag sicksackar mellan montrarna på miljömässor, minglar på debatter, kollar redaktionsmejlen och pratar med företag som tänker nytt kring miljö. Samma känsla kommer krypande när jag kikar runt bland hyllorna i butiken i mitt kvarter. Det är en uppsjö av budskap om en hållbar utveckling, nya CSR-verktyg, tips för bättre GRI-rapportering. Uppmaningar om att integrera sitt miljö- och kvalitetsledningssystem och sedan lägga på socialt ansvar på toppen. Vi ska köpa ekomärkta bananer, så klart. Men ännu hellre fairtrade och eko på en gång. Det har hänt något de senaste åren, något som Riokonferensen 1992 lade grunden till när Gro Harlem Brundtland tog orden »hållbar utveckling« i sin mun. Plötsligt, eller det har så klart kommit smygande, handlar företagens miljöarbete inte bara

60

6 2010

om miljö utan även om arbetsvillkor, demokrati och långsiktigt och ansvarsfullt ekonomiskt tänkande. För den som vill hänga med idag gäller det att vara medveten på flera plan. Det är en komplex och sammanlänkad begreppsapparat och det krävs en fjärrkontroll med många knappar för att hantera den.

Från miljö till miljö och klimat till miljö och klimat och förstås biologisk mångfald som hänger tätt ihop med klimat, och sedan har vi socialt ansvar som kan delas in i allt från demokratiska frågor till rätten att organisera sig fackligt och schyssta arbetsvillkor och på det lägger vi ett ansvarsfullt ekonomiskt handlande och sist men inte minst människors hälsa. Hann du andas? Och allt är förstås viktigt. Lika viktigt. Men vart är vi på väg med alla dessa begrepp?


ANALYS Martina Frisk  martina.f@miljo-utveckling.se

EcofuelEFFICIENT DYNAMICS Håller vi på att trassla in oss i ett ohanterligt ordnystan eller är vi kanske tvärtemot på väg mot ett blomstrande drömscenario? Det värsta vore om allt detta bara är ett spel för gallerierna. Ett sätt för företag att kapptävla om att vara störst, bäst och snällast på marknadsplats. Det bästa vore om synen på miljöarbete är på väg att vidgas och om det innebär att det ges mer resurser. Både för att företagen insett att frågorna är mer komplexa än vad man tidigare trott och för att det anses lönsamt att jobba med dem.

miljö, CSR och hållbar utveckling har strukits från agendan. Då pratar vi inte längre om ekologiska eller fair trade-märkta bananer, grön el, CSR-medvetna företag eller miljöbilar. Det kanske börjar med att alla begrepp blir ett enda samlingsord, lite så här: Kunden: – Är de här bananerna »planetära«? Butiksbiträdet: – Ursäkta, va?! Kunden: – Ja, schyssta för planeten på alla sätt och vis.

Fler begrepp än tidigare kan å ena sidan göra verk-

Eller så försvinner begreppen helt och konsumen-

ligheten svår att överblicka för miljö/CSR/hållbarhets/ etcetc-chefen då det dyker upp verktyg efter verktyg i form av standarder och vägledningar på de olika områdena. Å andra sidan skapar det här förutsättningar för bättre affärsverksamheter och en bättre värld och vem skulle invända mot sådana argument? Tänk om vi är på väg mot en inverterad Big Bang i miljöbegreppsvärlden. Istället för ingenting som blir jättemycket går vi från jättemycket till ingenting. Jättemånga begrepp blir inga begrepp. Om tio år kanske

ter och tillverkare börjar ta vissa saker för självklart: Kunden: – Är det här en bil? Bilförsäljaren: – Nej, den släpper ut koldioxid, så vi kallar den för en utsläppsbil. Men vi har en riktig bil här borta. Det vore väl något? En värld där alla ser det som självklart att produkter och tjänster är framställda på ett uthålligt vis. En värld där inte miljöbegreppen behövs. 

BENSIN

Bioflex

MULTIFUEL

Diesel

ECODRIVE

CO2

Biogas

HA-oljor

Illustration: Fredrik Lundell

BLUEMOTION

Bil

2010 6

61


nätverk&kunskap

Bioteknik kan ersätta våra farliga Asien är ett hot mot vår produktion, sysselsättning och ekonomi. Vår konsumtion är ett hot mot klimat, hållbarhet och miljö. Vad kan vi göra för att motverka dessa hot ? Ja, nog är det värt att pröva olika sätt för att åstadkomma detta. Att som föreslagits helt inrikta sig på tjänsteförsäljning är ett osäkert framgångsrecept. Till vem skall tjänsterna riktas om vi inte har någon industri ? För klimat och miljö har vi vindkraft och nya glödlampor. Hur långt räcker det ? Larmrapporter om kemikalier i vardagsmiljön, exempelvis kring ftalater, paraben, bisfenol A, med flera blir allt vanligare. Hur kan vi göra något åt dessa ? Vi behöver ju produkternas funktion. Det finns en i Sverige helt oprövad metod att reducera flera av dessa problem

Håller du med?

och hot. Där vi dessutom har utmärkta förutsättningar att lyckas. Metoden heter industriell bioteknik. I flera länder där man redan insett vad som kan göras genom tillämpning av bioteknik för tillverkning av fordonsbränsle, plaster och kemikalier görs stora satsningar på området. I Sverige som har ett mycket gynnsamt läge med stora råvarutillgångar från skog och lantbruk och en gedigen bioteknikkunskap från läkemedelsutveckling och produktion, pratas det bara. Politiker, finansiärer och allmänhet är ovetande om vilka möjligheter som erbjuds och därtill helt ointresserade att

DEBATT HARALD SKOGMAN

DR HC BIOTEKNIK, ORDFÖRANDE I GREENCHEM, ETT FORSKNINGSPROGRAM SPONSRAT AV MISTRA MED SYFTE ATT LÄRA SVENSK KEMIINDUSTRI ATT ANVÄNDA MILJÖVÄNLIG ENZYMTEKNIK FÖR UTVECKLING OCH PRODUKTION.

lära sig något nytt. Till den stora konferens i industriell bioteknik som nyligen hölls i Lunds stadshus inbjöds ett tiotal politiker. Trots att programmet inleddes av Lena Ek från EU-kommissionen och fortsatte med föredrag av bland annat OECD, Novozymes vd som även är ordförande i WWF och av en rad företrädare för industri och forskning, så kom ingen av de inbjudna politikerna. Bioteknisk produktion innebär

Om inte, ta kontakt med redaktionen på debatt@miljo-utveckling.se

Om att leva som man lär I dagens samhälle med ett ständigt medieflöde som sköljer över oss invånare är det inte lätt att leva eko, reko, hållbart eller miljösnällt. Man vet liksom inte var man ska börja! För vår del började det med en inspirerande föreläsning och fyra nya saker i månaden. Idag driver vi en av Sveriges största ledande ekobloggar och vi är flerfaldigt prisbelönade. Men hur hamnade vi här? Att ta förändringar i små steg tror jag är en förutsättning för att de ska bli bestående och dessutom kännas hållbara i fler än en aspekt. Kommer de successivt så är det lättare att acklimatisera sig till dem och att väva in dem i det dagliga livet. Det första vi bytte ut var bananer eftersom de ligger i toppen på världens mest besprutade grödor vilket också lett till att oerhört många som 62

6 2010

arbetar på plantagen avlider eller drabbas av svåra följdsjukdomar. Dessutom åt vi mycket bananer så det kändes som en lämplig vara att börja med. Vad konsumerar du mycket och ofta hemma? Då vi påbörjade denna resa så startade vi bloggen som en del i att sporra oss själva, men även för att låta andra ta del av vårt försök till en ekologisk vardag. Idag varken

INSÄNT kan eller vill vi vara utan den då den gett oss så oerhört mycket! I samband med att vi fick vår son, en liten prematur kille, så omvärderades världen på fler än ett sätt och på andra vis än de som är normala i samband med att man blir förälder. Vi fick av sjukvården på neonatala avdelningen veta att det var bra om vi använde så mycket naturligt som det bara gick på och runt honom. Dofter var inte att föredra, speciellt inte syntetiska, och vi skulle vara noga med vad vi tvättade hans små kläder i. Vi åkte hem och rensade under en av våra


MILJÖJOUREN

varor och tjänster inom miljöområdet »certifiering

kemikalier användning av förnyelsebara råvaror, miljövänliga metoder, frihet från lösningsmedel och farliga hjälpkemikalier och den ger produkter som är biologiskt nedbrytbara och därför inte upplagras i naturen. Men det bästa till sist. Oljeprisökning och framtida brist på fossila råvaror liksom ökat intresse från svensk skogsindustri att finna högre produktvärde än bara pappersmassa från sin vedråvara gör att en övergång till miljövänlig, bioteknisk produktion kan ske med bibehållen eller ökad konkurrensförmåga för svensk industri. Med egen råvarubas har vi fördel även framför Asien. Men det gäller att börja nu för att utnyttja vårt fina läge! 

permissioner från sjukhuset och bestämde oss: nu fick det vara nog! Vi skaffade 100 procent ekologisk hudvård, började tvätta med tvättnötter och kom överens om att från och med nu var det eko som gällde — oavsett vad! Kläder, madrasser, hygien- och hudvård, mat och dryck, leksaker och blöjor är numera ekologiska hos oss på Lyckobacken. I vårt hem finns tygbindor, tvättlappar i flanell och menskoppar och ingenting känns längre onaturligt. Tre år har denna resa tagit oss och nu reflekterar vi inte längre över de val vi gör — de kommer av sig själva helt naturligt. Vi bor på norrländska landsbygden i en gammal byskola sedan 1800-talet. Vi dras med huslån, ammorteringar, höga matkonton (som inte beror på den ekologiska livsstilen utan att vi konsumerar mycket mat) och barn — en 2-åring och en i magen. Klarar vi av en mer grön och skön livsstil så gör fler det. Valet är helt frivilligt och frågan vi ställer oss är: har du gjort ditt val?

Malin Harju, en av Ekonördarna på Lyckobacken, www.lyckobacken.se

ISO 9001 ISO 14001 ISO 22000 AFS, OHSAS PEFC

Revision och certifiering av miljö- och kvalitetssystem

Tel 031-771 00 70, fax 031-771 00 79

www.bmgtradacert.se

info@ bmgtradacert.se

Miljöteknik, miljölagstiftning, ISO 14001, ISO 9001 och utbildningar

www.inevco.se Tel: 08-662 43 00

»konsulter

Miljöriskanalys � � � � � �

Miljö- och hälsoriskbedömningar Tillståndsärenden - MKB Farligt avfall - klassning Riktvärden förorenad mark Provtagningsprogram Planer för efterbehandling

www.kemakta.se »avfall & återvinning

Sopsug som inte suger

Tel 040-680 80 60 | www.roco.se

Vill du också synas här? Ring 090-700 919

Har du synpunkter på tidningen eller vill dela med dig av intressanta miljötips? Mejla oss på insant@miljo-utveckling.se

2010 6

63


nätverk&kunskap

Titel: Den stora förnekelsen Författare: Anders Wijkman och Johan Rockström Förlag: Medströms

Bemöt skeptikerna Har du kommit ut ur klimatgarderoben men känner dig trängd av skeptiker både i yrkesliv och vid middagar? Före detta EU-parlamentarikern Wijkman och professor Rockström listar här en hel del argument och ger inspiration kring hur du får gehör för dina argument i konferensrummet. Boken är till för dig som veta sanningen om klimatfrågan. 

LÄSVÄRT av Jessica Bergh

Motkrafterna till hållbar bilism Titel: Bromsklossarna - Miljöbilens Motkrafter Författare: Mattias Goldmann Förlag: Gröna bilister Trängselavgift i Stockholm och Göteborg och utfasning av en gammal bilpark. Omställningen till hållbar bilism har satts i rullning. Men det finns motkrafter. I denna bok granskas de senaste fem årens mest omdiskuterade frågor som bland annat införandet av miljöbilsdefinitionen, kravet på att myndigheter ska köpa, leasa och hyra miljöbilar och förslaget på skrotningspremie för äldre bilar. Vilka aktörers agerande som fått stor genomslagskraft är i fokus.

Nyckelindustriernas framtid Den 120 sidor tjocka publikationen ser över de huvudsakliga effekterna och utmaningarna i ett antal nyckelindustrier som är beroende av, och har påverkan på, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Exempelvis går rapporten igenom finans-, energi- fiskeri-, turist och byggindustrin.

Titel: Are you a Green Leader? Business and Biodiversity: Making the case Förlag: UNEP (United Nations Environment Programme)

64

6 2010

Titel: Energiindikatorer 2010 Förlag: Energimyndigheten

Framtidens energisystem För att underlätta uppföljningen av de energipolitiska målen publicerar Energi­ myndigheten årligen en rapport med ett antal indikatorer som baseras på den officiella energistatistiken. Nu finns Energiindikatorer 2010 att ladda ned eller beställa på myndighetens webbplats. Förhoppningen är också att rapporten ska bidra till diskussionen om utvecklingen av det framtida svenska energi­ systemet.


krönika Gustav Melin  vd Svenska Bioenergiföreningen

Säg ja och styr till förbättring! Jag tycker att Miljö & Utveckling är ett bra namn på en tidning. För mig står utveckling för positiv förändring. När saker förändras kan man bli rädd att allt ska bli sämre men förändring är en chans till förbättring. Om någon med gott omdöme är med och styr. En del förändring styrs av enskilda personers eller företags ekonomiska intressen. Det är inte fel, företag utan lönsamhet får förr eller senare lägga ner. Men enbart ekonomi räcker inte som styrmedel. Vi på Svebio tycker att det är statens uppgift att styra förändringen mot bättre miljö på ett lönsamt sätt. Det gör man bäst med generella styrmedel som avgifter på utsläpp av oönskade ämnen som koldioxid, kväveoxider eller svavel som gynnar förnybart och energieffektivisering.

även utan koldioxidskatt, och båda bränsleslagen kan eldas i samma brännare. Tekniken för bioenergi förbättrats och kostnaderna minskar. Framtida stora bioenergiutmaningar är fjärrvärme i Europa och cellulosa till drivmedel.

Räcker biomassan i världen till både mat och energi? Just nu växer världens skogar i volym i alla länder med en BNP per capita på mer 5 000 dollar och enligt FAO finns det dubbelt så mycket jordbruksmark att odla på än den mark vi nyttjar idag. Människor svälter inte därför att vi inte kan odla mat utan därför att de inte har pengar att efterfråga den. Vi kan få fram oändligt mycket mer förnybar energi men då måste vi ha styrmedel så att vi börjar efterfråga den. Överallt finns det restprodukter som det är lönsamt att använda för energi. Ett aktuellt exempel är kraftproduktion med uttjänta gummiträd från Liberia, istället för att elda dem ute på åkern. Det är viktigt med fortsatt utveckling för att vi ska klara miljön. Var inte rädd för förändringen – var med och styr till det bättre! 

Sverige är förmodligen bäst i världen på generella styrmedel. Vi införde kol­dioxidskatt på oljeuppvärmning 1991. Det har gjort att bioenergianvändningen ökat varje år och 2009 passerade bioenergin olja som Sveriges största energislag. År 2008 fick de fossila energislagen globalt 550 miljarder dollar i statligt stöd. Om man tog bort de statliga stöden till fossila bränslen och istället använder koldioxidskatt skulle världen raskt förändras till det bättre. Det är faktiskt lönsammare redan nu för industri att elda träpulver av pellets än att elda olja,

+ Miljö & Utveckling har flyttat till facebook för att komma närmare dig som läsare. På vår facebook-sajt kan du kommentera, tipsa, läsa om vad vi gör på redaktionen och få nyhetsbrevet. Följ oss där!

2010 6

65


BLI ENERGISMART

Foto: Stock Xchng

nästa nummer

EU:s politiker gnuggar sina hjärnceller för att komma fram till hur vi ska lösa en kommande energikris inom unionen. Det är nog inte överdrivet att säga att vi framöver får räkna med rejält ökade energipriser. Energieffektivisering är en viktig pusselbit för att både spara pengar och minska utsläpp från verksamheter. Hur kan man jobba med energifrågan, effektivisering och användning av rätt energikällor? För vissa företag hänger detta också ihop med tilldelningen av utsläppsrätter. Vi tittar närmare på området, vad som händer inom lagstiftning, besöker företag som kommit långt i sitt arbete med att energispara och ger dig de bästa tipsen.

STOPPA UTSLÄPPEN Så gör du för att minska dina koldioxidutsläpp.

Följ med till pilotlänet! Flera av landets län har på senare tid utsetts till pilotområden för hållbar utveck-

Dalarna är ett av landets pilotlän för hållbar utveckling.

ling. Miljö & Utveckling besöker ett av dem och ser hur det samordnar all sin energi för att bli ett bra föredöme för resten av landet. Följ med oss in i en testarena där experimenten för en bättre värld görs på helt vanliga människor i en helt vanlig vardag.

nummer 1.2011

2 februari 66

6 2010

Foto: Tina Widén, Falu Kommun

STOR GUIDE


Varför nöja sig med ett ledningssystem som bara består av en samling dokument? Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar verksamheten. Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål. QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige. Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er organisation.

www.qualiware.com 08-429 12 60 info@qualiware.se


Posttidning B

Vid obeställbarhet returnera till: Nordreportern, Box 104, 901 03 Umeå

id at

n Tjä

es

r ch

o

n!

le ona

s

er ra p

ge

a Eng

!

er s r u

ot dina m ig d r ä v o Bli tr

Jobba s

martare

kunder!

i miljöar

betet!

NEMAS PROBLEMAS! EMAS Easy inehåller alla krav från ISO 14001 men är enklare, snabbare och billigare att använda. EMAS Easy skapar affärsnytta med miljöhänsyn, stärker relationer med kunder och intressenter samt ökar ”vi känslan” internt. Verktyget effektiviserar och förbättrar miljöarbetet på företag och organisationer. Genom en granskad och godkänd miljöredovisning av miljöarbetet ger du också ett trovärdig budskap till dina kunder! EMAS Easy rekommenderas dessutom av EU-kommissionen som stödjer införandet av EMAS Easy i samtliga medlemsländer. EMAS är öppet för både privata och offentliga organisationer. Kontakta oss innan årsskiftet. Vi erbjuder ledningsgruppsutbildning om EMAS Easy där ni går två men betalar för en! Läs mer på vår hemsida: www.emcon.nu

Emcon är ett miljökonsultföretag som utvecklar företag och organisationer genom strategiskt miljöarbete. Vi tillför kunskap inom miljöutveckling och miljöjuridik.

- Pantone Process Blue EC - CMYK: 100, 8, 0, 5 - RGB: 0, 151, 217

Miljö & Utveckling nummer 6  

Andra numret efter redesign

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you