First Class Magazine # 5 2016

LÅDFABRIKEN PÅ ORUST LÄMNAR INTRYCK HOS SJÄL OCH HJÄRTA

SALZBURGER"NDS FINEST FYRA TOPPRESTAURANGER KRING SALZBURG

STRANDLIV OCH SURF I SANTA TERESA NATUREN ÄR FANTASTISK

First Class Magazine #5 2016

The Beauty of the Place ÃŽ L E M A U R I C E - S E YC H E L L E S M A U R I T I U S - S E YC H E L L E S

The Beauty of the Heart MARRAKECH - FRENCH RIVIERA MARRAKECH - FRENCH RIVIERA

w w w. b e a c h c o m b e r. c o m

Vi gör fria hembesök och kompletta inredningsförslag Välkommen till vår unika butik, som är fylld med snygga möbler och inredningsdetaljer till ditt hem. Utöver Englessons egen smakfulla kollektion möbler, soffor och fåtöljer samt sköna sängar har vi de senaste nyheterna och de käraste klassikerna från välrenommerade leverantörer.

Det stora tygsortimentet gör att du kan få din alldeles egna unika möbel eller gardin.Vi gör gärna ett besök hemma hos dig.

På så sätt kan vi ge passande förslag på möblering, tygval, tapet- och färgsättning. Ring eller besök oss, så bokar vi en tid.

Vi erbjuder hemleverans och montering i Stockholmsområdet. Välkommen!

Englesson & Company, Danderydsvägen 69, Djursholm | tel. 08-7555660 | mobelbutiken@englesson.com | www.englessoncompany.se Välkommen Mån - fre 11-18, Lör 11-16

Foto: Margaret M. de Lange

Se hela kollektionen på slettvoll.com eller kom in i vår butik. Välkommen.

Slettvoll Stockholm Regeringsgatan 12, telefon 08-214170 Öppettider: mån-fre 10.00-18.00, lör 11.00-16.00, sön 12.00-16.00 Instagram: @slettvoll_no www.slettvoll.com

//FCM LEDARE

BRA SÅS REDER SIG SJÄLV? JA, SÅ BRUKAR DET JU HETA, men vem som än kom på det uttrycket kan aldrig i sitt liv ha lagat mat. Det säger jag, som nyss kommit hem från en kulinarisk resa i Österrike. Under sex dagar besökte jag de bästa restaurangerna i området kring Salzburg.

Tro mig när jag säger att detta jobb både har sina för- och nackdelar. Fördelarna är att man ges tillträde till några av världens finaste restauranger, att man under sex dagar får smaka på i runda slängar 140 olika rätter och, självklart: att man får tillfälle att träffa och prata med alla dessa fantastiska kockar som, oavsett var i världen de finns, arbetar natt och dag för att vi skall kunna njuta.

Nackdelen? Det skulle väl vara att livremmen emellanåt känns något tajt.

Sedan har jag också varit på Orust och besökt Lådfabriken Bed & Breakfast. Det är en fröjd att upptäcka att vi har sådana pärlor här hemma. Jodå, lite mat blev det där också.

I och med det här numret är det ett år sedan vi skrev om Istrien och Kroatien. Således skickade vi ner Mary Örnborg för att ta reda vad vi missade vid vårt förra besök.

Sist, men inte minst, så har Maria Roswall besökt Santa Teresa.

Ett kul och spännande reportage, och inte för att jag tror att du bekymrar dig, men hon skriver också så här: ”En sak som överraskar oss är den höga prisnivån. Enligt Forex semesterindex ska priserna vara 30 procent lägre i Costa Rica än i Sverige. Detta gäller absolut inte här i ”bohem-jet-set” Santa Teresa, där de i stället är jämförbara med våra svenska.” Tänka sig, vi har inte bara ögonen på lyx, vi har reda på vad det kostar också. Eller borde kosta. Själv är jag mer nyfiken på frasen ”bohem-jet-set”.

I och med detta önskar jag dig trevlig läsning och vi börjar genast arbeta med nästa nummer som utkommer strax runt jul!

Peter Hanneberg har varit i Grekland och bott på förnäma hotell, och Virginie Garcia besökt Koh Lanta i Thailand. Gemensamt för båda är att de kommer med alldeles utmärkta och inspirerande tips om hur man ska bo när man är ute och reser.

Samira Wingårdh-Waenerlund och Björn Waenerlund har besökt Frankrike och Bordeaux. I vanlig ordning är deras reportage fyllda av tips på vad man ska göra, och vilka restauranger som är värda ett besök.

Matz Thomassen, Chefredaktör

9

FOTO: CECILIA LILJETON

//FCM REDAKTION

INNEHÅLL

ANSVARIG UTGIVARE

Susanne Nilsson susanne@firstclassmagazine.se CHEFREDAKTÖR

Matz Thomassen matz@firstclassmagazine.se REDAKTÖR

Samira Wingårdh-Waenerlund samira@firstclassmagazine.se

9

LEDARE

12

FCM GIL"R

20 STRANDLIV OCH SURF I SANTA TERESA

FOTOGRAFER

28

LYXIGA OCH BARNVÄNLIGA KOH "NTA

34

PÅ EN SMAKRIK ROADTRIP GENOM ISTRIEN

Mathias Blom, The Happy Creative mathias@firstclassmagazine.se

46

BORDEAUX – EN ÅTERUPPSTÅNDEN SKÖNHET

FÖRSÄLJNINGSCHEF

54

" CITÉ DU VIN

58

FLODKRYSSNING I FRANSKA VINDISTRIKTET

68

SALZBURGER"NDS FINEST

78

HISTORIEN BAKOM GUIDE MICHELIN

Björn Waenerlund bjorn@firstclassmagazine.se Virginie Garcia virginie@firstclassmagazine.se ART DIRECTOR

Susanne Nilsson susanne@firstclassmagazine.se SKRIBENTER I DETTA NUMMER

Maria Roswall Mats Wiede Matz Thomassen Mary Örnborg Peter Hanneberg Samira Wingårdh-Waenerlund Sandy Eime Virginie Garcia UTGIVARE

Best Life Production Box 16 208 103 24 Stockholm Tel: 08-65 66 200 ISSN 2001-4384

80 MODERN HOTELLDESIGN I ANTIKA ATEN 84

HILTON MED ATENS BÄSTA UTSIKT

90 LÅDFABRIKEN PÅ ORUST 98

LÄSARTÄVLING MED ZALTO

www.firstclassmagazine.se info@firstclassmagazine.se OMSLAG: SHUTTERSTOCK

LÄS OM SANTA TERESA PÅ SID 20

ALLA FAMILJER ÄR OLIKA - därför är varje Willa Nordic unikt!

//FCM GILLAR

Ett hem ska spegla dem som lever i det. Hur ser ditt drömboende ut?

Välkommen till Willa Nordic!

ICEBUG det är bara att acceptera det: hösten och vintern står inför dörren och bara väntar på att slå klorna i oss. Varför inte göra det bästa av det? ”Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder”, heter det väl? Det samma lär ju gälla skor.

ICEBUG har just lanserat modellen RB9X/BUGweb som ser till att du står och går stadigt, oavsett underlag. RB9X/BUGweb har en vattenavvisande överdel med clean look som är lätt att vårda.

Varmt fleecefoder och isolerande sula håller värmen även vid

12

First Class Magazine #5 2016

lugna utomhusaktiviteter. Full snörning gör det lätt att justera passform och bidrar ytterligare till den höga komfortnivån.

1 700 kronor är ingen stor summa när det kommer till att undvika lårbenshalsbrott. RB9X/ BUGweb är en kombination som greppar alla underlag från höst och vår till vinter.

För mer information: www.icebug.com

willanordic.se

- lev din dröm -

//FCM GILLAR

OTTIMO ESPRESSOKOPPAR ”jag kände att det var detta jag skulle göra redan när jag satte mig vid drejskivan för första gången. Det var kärlek direkt, allt annat försvann. Det var bara jag och materialet.”

Det berättar Catherine Djurklou som sedan några år tillbaka är etablerad formgivare i Höganäs, i det egna företaget Höganäsgruppen. Hennes fantastiskt vackra keramikföremål väcker ett sällan känt ha-begär. De rena linjerna, de runda formerna och det stilfulla uttrycket är närvarande i vartenda föremål, som alla drejas för hand och bränns i 1260 grader. För

14

First Class Magazine #5 2016

Catherine är ”Made in Sweden” det enda alternativet, ett smart drag inför utlandslanseringarna som är planerade.

Ottimo espressokoppar kan användas till både varma och kalla drycker. De är dessutom vackra med värmeljus i.

Kopparna kostar 650 kronor för två och finns i en rad olika utföranden. Gå in på www.firstclassmagazine.se där vi har en tävling med Höganäsgruppens produkter!

För mer information: www.hoganasgruppen.se

//FCM GILLAR

ZALTO VING"S zalto är den lilla glashyttan som på väldigt kort tid har skapat en ny generation av vinglas. Familjen bakom Zalto har sina rötter i Italien, men företaget ligger numera i Österrike som är känt för sin tradition inom glasblåseri.

Det stora genombrottet för allmänheten kom 2009 när den tyska tidningen ”Stern” genomförde ett stort blindtest av vinglas. Man hade satt ihop en jury bestående av sommelierer och representanter från stora glasbruk i bland annat Sverige, Tyskland och Österrike, och Zalto avgick som segrare i samtliga kategorier.

Nuförtiden möter man vinglasen från Zalto på många av de exklusivaste vingårdarna i världen, på Guide Michelin-krogar

16

First Class Magazine #5 2016

samt inte minst hos vinentusiaster som bara nöjer sig med det bästa, både i glaset och när det gäller själva vinglaset.

En stor anledning till succén bakom Zalto är det fjäderlätta glaset som inga andra glasbruk lyckats konkurrera med. Många upplever att dessa vinglas inte stör själva kontakten med vinet, utan bara lyfter fram doft och smak på ett angenämt sätt.

Vinglasen är gjorda av blyfri kristall vilket gör att man kan diska dem i en vanlig diskmaskin, något Zalto själva rekommenderar.

För mer information: www.vinglaset.se

//FCM GILLAR

VARDAGS 70 ÅR Det är nu 70 år sedan Carl Malmsten skapade matrumsserien Vardags. Möbler formgivna för att tåla var dags användning och med ett kärleksfullt och mycket noggrant utfört detaljarbete som blivit signum, för såväl Malmsten som Stolab.

Vardags karmstol består av 33 delar och 108 arbetsmoment. Det finns nämligen inga genvägar till en klassiker.

CARO – DUBBELT UPP när två vinproducenter beslutar sig för att förena två vinkulturer och två druvsorter - och när dessa vinproducenter dessutom tillhör några av de bästa som finns – så kan resultatet inte bli annat än enastående.

Caro har i flera andra tidskrifter hyllats som ett av Argentinas bästa viner. Caro är framställt av de två druvsorterna Malbec och Cabernet. Själva namnet är en kombination av de två vinfamiljerna Catena och Rothschild, som slagit sina påsar ihop för att ta fram detta elegant komplexa vin som kan lagras länge. Caro framställs med ambitionen att förena det bästa av den nya och den gamla världen.

Bodega Caro har sina vinodlingar vid foten av Anderna, i Mendoza som räknas som ett av de bästa vinområdena i Argentina. Man har också hämtat druvor från Ucodalen, där vinstockarna växer på mellan 1000 och 1600 meters höjd över havet.

2010 var ett ganska svalt år, vilket påverkar vinet positivt och ger det en unik komplexitet. En flaska kostar 490 kronor.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM @stolab1907

VARDAGS TILLVERKAS AV MASSIV BJÖRK I VÅR FABRIK I SMÅLANDSSTENAR. DE KAN FÅS I VITOLJA, NATURELL OLJA, NATURLACK, LJUS MATTLACK ELLER NÅGON AV VÅRA TIO KULÖRER.

För mer information: www.the-wine-company.se

DU HITTAR VARDAGS SAMT MÅNGA ANDRA AV VÅRA MÖBLER HOS FÖLJANDE ÅTERFÖRSÄLJARE:

Bredaryd: Bredaryds Möbelaffär Båstad: Magasinet i Båstad Ekeby: Ekeby Möbelaffär Emmaboda: Emmaboda Möbler Floda: Floda Möbler Gävle: Lindholms Möbler, Två Planmöbler & inredning Göteborg: Johan Tibergs Möbelaffär, Svenssons i Lammhult, Meijers Möbler Mölndal, Svenska Hem Mölndal Halmstad: Severins Möbler Jönköping: Severins Möbler Kalmar: EM Severins Möbler Karlstad: Walfrid Svenssons Möbler Kristianstad: Vision of Home Kungsbacka/Fjärås: Blombergs Möbler, Lammhult: Svenssons i Lammhult, Linköping: EM, Lindholms, Ljusfallshammar: EM Tib Möbler, Luleå: Wika Möbler Gammelstad, Lund: Miljögårdens Möbler, Tornbo Möbler Lycksele: SK Möbler Malmö: Svenssons i Lammhult Mariestad: Mio Norrköping: EM, Nyköping: Sagers Möbler Skellefteå: Åsells Möbler Stockholm: Ekerö Innemöbler, Interiörbutiken, Länna Möbler, Malmstensbutiken, Stalands/Södermalm/ Täby/Sollentuna/Vällingby/Nacka/Kungens kurva, Svenssons i Lammhult Strängnäs: Bernhardssons Möbler Sundsvall: Möblera, Rummet Svenljunga: Möbel Carlsson Säter: Lidéns Möbler Umeå: Mio, Svenska Hem Umeå Uppsala: EM i Uppsala Möbler & Slöjd, Vålamagasinet Varberg: More Furniture Visby: Mio Västerås: Riise Möbler Åkersberga: Carlssons Möbler Ängelholm: Hanssons Möbler Örebro: Inda Interiör, Jakobssons Möbler Odensbacken Örnsköldsvik: Stegbo Möbler Östersund: EM Dvärsätt.

18

First Class Magazine #5 2016

EGEN, SVENSK TILLVERKNING

·

MASSIVT TRÄ

·

MEDVETEN ENKELHET

·

FORM OCH FUNKTION I HARMONISK FÖRENING

·

MILJÖANSVAR

www.stolab.se

STRANDLIV OCH SURF I SANTA TERESA Text: Maria Roswall Foto: Cecilia Liljeton

Costa Rica och särskilt ”beachbyn” Santa Teresa har, som det heter, varit ”i ropet” det senaste året. Som resejournalist blir man givetvis extra nyfiken på destinationer vilka överöses med superlativ och research kring resan dämpar inte direkt reslusten dit. "Det är alltid perfekta vågor i den costaricanska kuststaden Santa Teresa" står det att läsa på Tripadvisor. Sådant tål ju att testas och med facit i hand kan jag säga att ja, det visar sig stämma alldeles utmärkt.

20 First Class Magazine #5 2016

21

A

TT LIVET HÄR KRETSAR KRING DESSA VÅGOR är något vi snabbt inser via omgivningens kommentarer: "Nej, vi kan inte vänta till efter frukost, vi måste börja lektionen klockan halv sex annars missar vi vågorna". Det är med andra ord bara att lära sig tiderna för solens upp- och nedgång och anpassa livet och dagarna efter detta. Jag reste mycket i Asien under tidigt 1990-tal och förälskade mig i det enkla "hippie-livet" med sin rofyllda lunk och måltider för en tia. Det Asien är sedan länge borta. Men här, på surforten Santa Teresa på Nicoyahalvöns södra spets, hittar jag paradiset igen.

Inga solstolar, inga försäljare, inga strandbarer med musik och menyer med solblekta fotografier på rätterna. Allting, butiker, kaféer, och hotell, är i storlek "small" och alla, precis alla, bär enkla beachkläder och flip-flops. Hotellen (de få som finns går att räkna på en hand) är genomtänkta för att passa in i miljön. Inte ett "all inclusive" eller en hög byggnad så långt ögat når. Här råder lugnet.

Och naturen är fantastisk.

En sak som överraskar oss är den höga prisnivån. Enligt Forex semesterindex ska priserna vara 30 procent lägre i Costa Rica än i Sverige. Detta gäller absolut inte här i ”bohem-jet-set” Santa Teresa, där de i stället är jämförbara med våra svenska. Många surfare och yogainstruktörer jobbar extra för att ha råd att leva här och turisterna är alla från samhällets övre skikt, något vi märker efter ett tag. Här samlas helt enkelt välbärgade människor som när en längtan efter det ickematerialistiska livet men ändå med en hög kvalitet på råvaror, sänglinne och säkerhet som på andra ställen i Centralamerika känns väldigt avlägsen.

22

First Class Magazine #5 2016

COSTA RICA ÄR RELATIVT SÄKERT Centralamerika är inte helt riskfritt. Många delar är hårt drabbade av fattigdom och kriminalitet. Här skiljer sig Costa Rica, då landet är relativt säkert att resa runt i. Nationen är politiskt stabil och den enda i Centralamerika som aldrig varit i väpnad konflikt med sina grannländer. Man har ingen egen militär utan har i stället lagt pengarna på bland annat utbildning, varför arbetslösheten är låg.

Som sagt, en stor skillnad från grannländerna.

Jag och min vän, fotografen Cecilia, är här för att resa runt i två veckor. Efter en 24 timmar lång flygresa via New York landar vi på Liberia flygplats varifrån det endast är en halvtimmes bilresa till vårt första stopp, Andaz Peninsula Papagayo Resort. Det är inte varje dag man reser till Centralamerika och vi vet inte riktigt vad vi ska förvänta oss, men Andaz slår det mesta. Lugnet, det är så otroligt fridfullt och så väldigt, väldigt vackert. Det här är hotellgruppen Hyatts första anläggning i Latinamerika och man har verkligen gjort ett bra jobb med att skapa en harmonisk balans mellan estetik, arkitektur och eko-tänk i valet av material. Andaz är stort med 153 rum och 21 sviter, men anläggningens olika hus smälter så fint in i miljön att storleken inte känns störande på något sätt. Vi tar en drink i baren, sjunker ner i varsin stor, mjuk puff och lyssnar till naturen. Apornas babbel, syrsor, fåglar och lite mjuk, fin musik från baren.

Vi är äntligen framme. Nu börjar äventyret. ▶

23

24

First Class Magazine #5 2016

25

Morgonen efter inleds med en snabbtur nere i Culebrabukten. Det är viktigt att hinna med denna lilla fysiska aktivitet innan frukost, blir vi upplysta om. Vid tiotiden kan det nämligen börja blåsa upp.

Sagt och gjort, och efter att ha beundrat Andaz även från vattnet intar vi en magnifik frukost. Allt i hälsans tecken.

Som alltid när man checkat in på sitt hotell har man två val.

Stanna på hotellet och bara njuta eller ge sig iväg på utflykt. Vi är ju här för att upptäcka och uppleva, så någon slappardag står inte på agendan. Under våra tre dygn här checkar vi av såväl nationalparken Rihcôn de la Vieja (vilken bjuder på fullkomligt magisk natur) som hisnande zipline-turer, mjukgörande lerbad i djungeln, en snabbtitt på en fin golfbana och en ridtur i bergen.

Att börja sin resa här är verkligen att rekommendera och efter våra första dygn är vi oerhört spända på vårt fortsatta äventyr ner mot ”hippi-bohem-chic-surfparadiset” Santa Teresa. Ett pyttelitet flygplan tar oss neråt i landet och efter en bussfärd är vi äntligen på plats. Vad som vid första anblicken ser ut som en enda dammig gata kantad av små surfbutiker och några juicebarer visar sig – när man tar några steg ner mot havet bredvid sandgatan – vara det ultimata semesterstället. Jag blir på riktigt helt kär i Santa Teresa och det hör inte till vanligheterna. Den här ”pura vida”-inställningen (pure life), som i sin enkelhet tar fram det bästa hos oss – livsnjutarsidan – är så bejakande. Det är bokstavligen talat befriande att få sätta på sig flip-flops, hoppa på cykeln och veta att det är så här vi ska hänga nu i en vecka. Eller två. Eller fyra. Det är inte konstigt att många som kommer hit också flyttar hit. Man vill bo och leva här, kanske inte för alltid - men några månader om året skulle vara min absoluta drömtillvaro.

Här har vi bestämt att sluta upp med ett gäng riktiga "yogisar" från Yogayama i Stockholm. Tillsammans med dem bor vi i bungalows på charmiga ranchen Papa Pochote den första veckan, och den andra delar vi mellan magiska strandbungalowen Supervista, exklusiva Flor Blanca samt jättefina Latitude 10. Våra dagar ser på det stora hela ganska så likadana ut. Vi börjar med ett yogapass följt av surflektion, strandhäng, mer yoga och så hälsosam matlagning på kvällen. Detta är alltså när vi bor ihop med yogisarna. De andra dagarna äter vi middag på Rocamar på stranden eller i någon av Santa Teresas restauranger uppe längs sandgatan.

Det är något med livsstilen här som verkligen borrar sig in. Här dricks färskpressade juicer med antioxidanter i stället för alkohol, och raw food äts i stället för pizza. Surfandet, och även yogan, kräver närvaro såväl i kroppen som i hjärnan, och alla som lever här verkar väldigt måna om sina kroppar. Och om livet.

Det är som sagt lite som att "komma hem", med tanke på det tidiga Asien. Vi träffar många som blivit så förälskade i platsen att de valt att stanna.

– Livet här är som livet bör vara, säger Pia Plant, bofast här sedan tretton år.

– Vi lever i harmoni med naturen och våra kroppar. Varje söndag handlar vi på grönsaksmarknaden och på tisdagskvällarna samlas alla på stranden och bara umgås tills solen går ner.

Pura vida i dess renaste form. ■ För mer information och tips på destinationer, besök vår hemsida: www.firstclassmagazine.com

26

First Class Magazine #5 2016

27

LYXIGA OCH BARNVÄNLIGA KOH "NTA Text & Foto: Virginie Garcia

P

IMALAI RESORT & SPA och Rawi Warin Resort & Spa är två exklusiva resorter, perfekta för barnfamiljer som strävar efter något mer än endast vardagliga bekvämligheter. Tio stjärnor på en ö, helt enkelt.

Koh Lanta är en öprovins bestående av femtiotvå öar. Koh Lanta Yai, den största av öarna, ligger cirka sjuttio kilometer från staden Krabi och nås antingen med bilfärja från fastlandet eller med båt

28

First Class Magazine #5 2016

från Krabi, Koh Phi Phi eller Phuket. Eftersom Koh Lanta ligger söder om Andamankustens främsta attraktioner har den behållit sin tillbakalutade atmosfär och sin fantastiska natur. Här finns regnoch mangroveskog, vattenfall och skogsklädda kullar. Längs med kusten, från norr till söder, sträcker sig en asfalterad väg som även leder till Mu Koh Lanta National Park. ▶

29

PIMALAI RESORT & SPA - IDEALISKT FÖR AVKOPPLING Den välkomnande doften av jasminblommor fyller oss med glädje då hotellets chaufför öppnar bildörren bara några meter från hotellets reception. En stilig, leende man väntar på oss med en gåva bestående av tre Phuang Malai-halsband gjorda av naturliga Malikblommor. Trots att klockan bara är tio på morgonen är värmen påtaglig. Vår värd visar oss till en spartanskt, men vackert inredd lobby med mjuka, behagliga soffor, som inbjuder till ro i väntan på välkomnande förfriskningar.

Utsikten från lobbyn är enastående. Man blir nästan lite förvirrad av naturens alla färger där utanför. Andamanhavet visar alla nyanser av blått och grönt, medan regnskogen är som ett färgsprakande fyrverkeri av vita, röda och gröna kulörer. Fem minuter efter ankomst på Pimalairesorten känner man sig redan avslappnad.

En golfbil tar oss till vårt rum, en Hillside Ocean View Private Pool Villa, där bagaget redan väntar.

Man har svårt att tänka sig att man en dag måste checka ut från den tvåhundrafyra kvadratmeter stora sviten. Sviten är indelad i flera vackra rum som inbjuder till såväl siesta som lektyr, meditation, musiklyssnande och TV-tittande. En stort trädäck ger oss en fantastisk havsutsikt, medan en stor privat pool lockar till ett svalkande dopp eller lite vildare lek för barn. Allt detta och den mjuka, behagliga värmen omkring får semesterkänslorna att träda fram utan förbehåll.

Resan från Stockholm till Koh Lanta med en treåring kan lätt kännas lite utdragen, men är klart värd varje minut. Trots den idylliska miljön på hotellet är man avslappnat fri från oro när ens klåfingriga lilla prins börjar intressera sig för alla vackra detaljer och föremål. I Thailand är barnen kungar och bemöts ständigt

30 First Class Magazine #5 2016

med leenden och vänlighet.

Allt här, till och med maten, är en invit till vila, avkoppling och meditation. På Pimalai finns läckra lokala rätter, vilka varmt rekommenderas. Här finns även europeisk mat, mycket populärt bland barn som kanske inte alltid uppskattar kryddstarka måltider.

Restaurangen Ba Kantiang Bay ligger sextio meter över havet. Här får man en fantastisk känsla när man med ett glas champagne låter blicken svepa över horisonten och solnedgången.

NATUR MED ETT STORT N Pimalai, som på sanskrit betyder ”en liten del av paradiset”, erbjuder mer än etthundra hektar tropisk vegetation. Resorten som är utspridd längs med en bergsluttning ger en unik vertikal känsla. För att komma ner till hotellets långa sandstrand och dess inbjudande solstolar har man flera behagliga val. Det snabbaste alternativet är att låta hotellets personal köra en. Man kan även ta sig en promenad genom den fantastiska skogen, där träden ger lite svalka innan de banar väg för den vita sanden. Ljuden i skogen här är så annorlunda, så mycket skarpare än de man är van vid. Man överhopas av cikadors surrande musik och fåglarnas tropiska sång, samt prasslande ljud i träd och buskar. Vips är man förlorad i en nästan helt främmande och lockande värld.

Pimalai erbjuder en perfekt kombination av natur och lyx.

Lyxen att vara i en unik och exklusiv miljö där allt är gjort för att lägga vardagen bakom sig. Lyxen att uppleva ett speciellt och nästan hemligt ställe, att tillfälligt glömma rutiner och endast låta sig guidas av sin egen nyfikenhet och sina känslor. Sist men inte minst lyxen att bli otroligt positivt bemött och omhändertagen av personal. De anställda på hotellet är inte bara ytterst proffsiga, de ger också det där lilla extra som faktiskt är avgörande för en gästs välbefinnande och önskan att komma tillbaka. ▶

31

En stor och stilla damm tronar mitt i resorten. Här stöter vi på en lugn varan, som fredligt vankar fram utan att bry sig om oss människor. Härliga och vackra Thailand!

Några stenkast från dammen befinner sig resortens stora och vackra huvudbyggnad i trä. Den rymmer reception, lobby, två restauranger, en lyxig bar, ett bibliotek, ett gym och till och med ett lekrum för mindre barn. För den sportsugne finns också en tennisbana.

En majestätisk thailändsk gonggong tronar vid foten av trappan upp till restaurangerna. Här har spetsiga och kantiga hörn givit vika för runda och mjuka former.

Restaurangen Watermark erbjuder fina och sofistikerade rätter, och är perfekt för både romantiska och mysiga sommarkvällar, fyllda av god mat och dryck. Härifrån kan man kväll efter kväll njuta av vackra solnedgångar.

RAWI WARIN RESORT & SPA - MILJÖN FÖRST! Efter vår vistelse på Pimalai Resort and Spa får vi en bekväm och skön transfer till ännu ett magiskt ställe: Rawi Warin Resort & Spa. I lobbyn är det högt i tak, och marmor har smakfullt blandats med vackra träpaneler. Här i receptionen möts vi än en gång av genuina thailändska leenden och ett varmt välkomnande av ett team som vet exakt vilka vi är och till vilket rum vi ska.

Vänligheten är så pass förtroendeingivande att vårt barn snabbt känner tillräckligt med trygghet för att under några sekunder låna ut sin älskade snuttefilt till en receptionist.

Det Pond Room vi bor i är jättehögt i tak och har vackert designats för att likna ett sköldpaddsskal. Utrymmet ger en fantastisk känsla av frihet och havsutsikten från balkongen vittnar om att detta boende är ett perfekt val. Från balkongen kan man sträcka ut handen och nästan vidröra ett ananasträd.

Stranden utanför sträcker sig hundratals meter förbi mysiga restauranger, och är perfekt för en barfotapromenad innan middag. Naturen är som väntat överallt. Den är vild, men vänlig.

På Rawi Warin genomsyras det mesta av ett starkt miljötänk, och ett antal “gröna” projekt drivs här. Det kanske mest synliga är vattenåtervinningen. Ja, man kanske inte tänker så mycket på det när man simmar i en tusen kvadratmeter stor pool, men varje

32

First Class Magazine #5 2016

vattendroppe på resorten återvinns med hjälp av det så kallade ozonsystemet, en metod som helt utesluter kemiska medel.

Varje produkt på resorten är miljövänlig eller helt enkelt ekologisk. Grönsaker odlas på resorten medan fisk, skaldjur och kött kommer från traktens fiskare och närbelägna uppfödare med fokus på ekologi.

ALLT FINNS TILL HANDS Trots att resorten är mer än sex hektar stor känns det som att allt finns nära till hands.

Den stora infinitypoolen med sitt centrala läge erbjuder en suverän havsutsikt, och känslan av att vara ett med havet.

Här kan man slappna av i bekväma solstolar och smutta på en exotisk fruktdrink med synen av det blå Andamanhavet framför sig. Allt detta medan barn kiknar av skratt i den populära vattenrutschkanan, som ständigt bjuder in till fler åk.

Trädgården är vacker med en otalig mängd exotiska träd. Här kan man nästan gå vilse bland trädens frukter och blommor: granatäpplen, mangos, röd jasmin, guava, papaya, stjärnfrukter och även ananas, bananer och kokosnötter.

ANDAMANHAVET Under denna oförglömliga vecka har havet kunnat upplevas i alla sina former.

Det har varit lugnt med blåa och turkosa nyanser, precis som det ser ut på Thailands många vykort. Det har även visat en silvergrå och vildare sida med vågor, då en plötslig, kraftig och varm regnskur sköljde över landskapet. Havet är en stor del av paradiset på ön. Man måste bara uppleva det. Det kan man göra genom otaliga snorklings- och dykaktiviteter, men också genom kanot- och katamaranutflykter.

Det finns alltid någonting nytt och spännande att göra för den som letar efter äventyr och ett fullspäckat semesterschema. Vill man bara vara och inte göra något alls rekommenderas ändå Pimalai och Rawi Warin varmt. Här finns något för alla smaker.

För att åka till Koh Lanta: flyg från Stockholm till Krabi (via Bangkok) och sedan privat och smidig transfer med bil och expressbåt till både Pimalai och Rawi Warin. ■ För mer information: www.pimalai.com www.rawiwarin.com www.tourismthailand.org

33

PÅ EN SMAKRIK ROADTRIP GENOM ISTRIEN

Text: Mary Örnborg Foto: Lennart Örnborg

34

First Class Magazine #5 2016

35

H

ÖGT UPP PÅ TOPPEN av ett frodigt grönt berg, i Istrien i norra Kroatien, balanserar den medeltida byn Motovun.

Den slingriga bilvägen uppför berget leder oss nästan hela vägen fram till byn, som inofficiellt också kallas för den vita tryffelns huvudstad.

Inne i själva byn får bara behörig trafik köra. Vi andra får parkera våra bilar på hänvisad parkeringsplats och inväntar eskort från hotellet, en eskort som kör oss sista biten in i hjärtat av Motovun. Vi har tagit in på Hotell Kaštel – ett rött 1600-talspalats – som ligger inte bara mitt i Motovun utan också på dess högsta punkt. Utsikten från rummet är magnifik och sträcker sig över dalar, ekskogar, olivlundar och vinfält. Mellan allt detta slingrar sig floden Mirna som en jätteorm. Odlingarna i synfältet ger råvaror som gör Istrien till kanske ett av världens bästa matdistrikt.

På andra sidan bergstopparna och ett par mil bort slår Adriatiska havets vågor in mot stränderna längs den klippiga kusten.

Där borta börjar det bli glest med badturister så här i slutet av september. Dagarna är fortfarande varma, men luften på kvällarna är märkbart krispigt kylig. Klimatet börjar växla över från sommar till höst, vilket innebär att en ny typ av turister börjar letar sig till Istriens inland: gastroturisterna.

I mitten av september startar säsongen för ekskogens underjordiska diamant, den exklusiva vita tryffeln. Det är just

36

First Class Magazine #5 2016

här runt Motovun (och runt Alba i Piemonte i Italien) som denna kulinariska råvara huvudsakligen växer. Den svarta tryffeln växer också här, men har en längre säsong som sträcker sig från mitten av mars till december. I bergsbyns 1300-talsgränder hänger en lätt doft av tryffel i luften. Doften kan spåras till delikatessbutikerna och restaurangerna som ligger längs den kullerstensbelagda huvudgatan. Vi slinker på måfå in i en av alla dessa delikatessbutiker. På butikshyllorna som går sig från golv till tak trängs flaskor och glasburkar med diverse innehåll - allt smaksatt med tryffel. Här finns bland annat tryffelolja, tryffelostar, tryffeltapenad, tryffelpasta, tryffelhonung, tryffellikör, tryffelsmör - eller bara kort och gott tryffel. Det är som om det inte finns någon gräns för vad man kan smaksätta med tryffel. Ägaren Alex välkomnar oss in i hans butik med ett stort leende och erbjuder oss snabbt att provsmaka några av hans egenproducerade specialiteter.

– Ni måste smaka, säger han och häller upp något ur en flaska i små plastglas som han sträcker fram till oss.

När vi frågar vad det är han hällt upp åt oss får vi veta att det är hans egentillverkade tryffellikör. Vi tvekar lite och undrar om det här verkligen kan vara gott när han igen, nu mera otåligt, uppmanar: – Smaka!

Vi smakar. Och smakar igen. Likören är fantastiskt god och

har en tydlig ton av citrus och en rund eftersmak av tryffel som lägger sig lent i gommen. Alex tittar på oss med ivrig blick och händerna hårt hopknäppta. Han ser nästan bedjande ut.

– Det var jättegott! Vi tar en flaska, utbrister vi och Alex spricker upp i ett om möjligt ännu större leende.

Han berättar att alla delikatessbutiker längs med gatan har sina egna tryffelspecialiteter. Ofta är de själva också tryffeljägare och försörjer sig på det på heltid. Vill man köpa svart tryffel ligger priset på cirka 1000 kronor kilot och den vita tryffeln kostar uppemot 7 000 kronor kilot. De absolut finaste och största vita tryfflarna, som räknas till världens exklusivaste råvaror, kan däremot säljas för så mycket som 70 000 kronor kilot. När vi lämnar butiken är det en med en välfylld kasse med olika tryffelprodukter, men dock utan ha blivit ruinerade.

Vi trampar vidare på kullerstensgatorna och går upp och ner genom gränderna. Längs den drygt 400 meter långa stadsmuren runt byn får vi möjlighet att se utsikten från alla håll. Den korta sträckan tar trots allt tid att gå runt då det är svårt att slita sig från de vidunderliga vyerna. Byn är inte stor, och om man som vi stannar mer än några timmar är detta ett utmärkt ställe att utgå från för andra aktiviteter i omgivningen. Ingenting är mer än en timme bort med bil.

Buzet är tryffelstaden som ligger cirka en kvarts bilresa från Motovun. Liksom Motovun är Buzet byggt högst upp på en topp

och omgärdas av en stadsmur. Vårt mål för dagen är inte att åka upp till själva byn, utan vi åker förbi vid foten av kullen som staden ligger på. Vi ska hem till familjen Prodan som lever på att anordna tryffeljakt med hundar, men också på försäljning av tryffel och naturligtvis egentillverkade tryffelprodukter.

Det är dottern i familjen, Višnja, som tar emot oss. Hon berättar att hon är tredje generationens tryffeljägare. Precis som de flesta invånare i Buzet äger familjen Prodan sin skog själva, där de fritt kan plocka tryffel som växer på trädrötterna under jorden. För att få sälja tryffel vidare till restauranger och andra köpare krävs en licens. I de statligt ägda skogarna får allmänheten plocka för eget bruk – men med restriktionen att man inte får jaga med mer än två hundar.

Višnja är egentligen utbildad ingenjör, men lämnade sin fasta anställning i en stad vid kusten efter att bara ha jobbat ett år inom yrket.

– Att bo så här, säger hon och slår ut med armarna över dalen, det är en livsstil. När jag var borta hemifrån så kände jag hur mycket jag saknade naturen och mina hundar, så jag bestämde mig för att flytta hem och jobba med att utveckla familjeföretaget istället. Jag kommer troligtvis aldrig mer att jobba som ingenjör.

Det var hennes morfar som hittade den första vita tryffeln i Motovun. Sedan dess har familjen i nu tre generationer letat tryffel i sina egna skogar. I dag letar i princip alla ▶

37

38

First Class Magazine #5 2016

39

i byn Buzet tryffel. Višnja berättar att fram till cirka år 2000 såldes de flesta tryfflarna som hittades i området till italienarna.

– Italien har ju länge varit känt för sin tryffel. Men när efterfrågan blev så stor och de italienska tryfflarna inte räckte till, så köpte de av oss och sålde dem vidare som italienska tryfflar. Idag har vi insett värdet av våra egna tryfflar och att Istrien också kan erbjuda ett matdistrikt i världsklass.

Två gånger om dagen, året om, ger sig Višnja ut i skogen med sina hundar för att jaga tryffel. Detta för att hundarna som hon använder vid tryffeljakten ska förstå att det handlar om jobb och inte lek när de befinner sig i skogen.

– Jag tränar hundarna själv att leta efter tryffel. Träningen startar när valpen är två månader gammal. Då gäller det att få valpen att älska tryffelsmaken. Sedan tränas hundarna dagligen.

Gör man inte det kommer hundarna inte vara disciplinerade nog att leta efter tryffel, säger hon.

Hon släpper ut sina två hundar, Pico och Hermés, ur hundgården. Svansarna går som vispar på dem och de springer runt, runt på tomten. De är uppspelta och vet vad som gäller.

Višnja tar med sig en liten speciell tryffelspade och vi börjar vandra in i skogen. Framför oss springer hundarna med nosen i marken och dammsuger skogsmarken efter tryffel. Solens strålar

40 First Class Magazine #5 2016

silas genom lövverket i skogen och det är knastertorrt i marken.

Vi får veta att det kan vara svårt att hitta tryffel när marken är torr, då tryffellukten inte tränger igenom lika lätt som när marken är fuktig.

– I går var jag ute i nästan två timmar med fem amerikaner utan att hitta en enda tryffel, säger Višnja.

Under vår tryffelvandring ropar Višnja hela tiden på hundarna och pratar med dem. Den lilla hunden Pico är bara sju månader gammal och är ännu inte en fullfjädrad tryffeljägare.

Han hänger på den två år äldre Hermés, som är av rasen lagotto – en särskild tryffelhundras - men blir lite då och då distraherad av annat i skogen som stjäl hans uppmärksamhet.

– Man behöver inte ha en speciell tryffelhund. Vilken hund som helst kan faktiskt tränas till att hitta tryffel, förklarar Višnja.

Det dröjer inte alls länge innan båda hundarna markerar på ett ställe. Frenetiskt gräver de med framtassarna så att jorden yr upp i ett dammoln. Višnja är snabbt framme och redo att mota bort hundarna om det visar sig finnas tryffel. Om hon inte är på sin vakt kommer hundarna att äta upp tryffeln. Plötsligt motar hon bestämt bort hundarna och fortsätter själv försiktigt gräva i gropen med sin speciella tryffelspade. Innan vi vet ordet av visar hon triumferande upp en stor svart tryffel, lite mindre

än en golfboll. Men det är inte slut med fynden ännu. Medan vi beundrar den första tryffeln har Pico lyckats nosa upp ytterligare en tryffel strax bakom ryggen på oss. Višnja är snabb och kastar sig över den lilla hunden, som hunnit ta tryffeln, och sliter ut den ur käften på honom.

Glädjen är stor – Pico har på egen hand hittat sin första tryffel och belönas med kramar, beröm och hundgodis.

Efter en knapp timme i skogen och med våra två tryfflar som jaktbyte beger vi oss tillbaka till huset. Där väntar Višnjas mamma Vanda på oss.

På uteplatsens bord har hon dukat upp plockmat som hon bjuder på. På våra tallrikar ligger brödskivor med både vit och svart tryffeltapenad, olika sorters tryffelostar och tryffelsalami. Till detta får vi naturligtvis prima tryffelolja och bröd. Medan vi äter av delikatesserna skrubbar Višnja rent tryfflarna vi plockat i skogen. Vanda kommer ut med en stor stekpanna som hon ställer på bordet och börjar förbereda nästa rätt till oss, fritaja, en typisk kroatisk tryffelrätt.

På låg värme lagar hon till en äggröra som är brunprickig av rikligt med riven svart tryffel. Rejält med parmesanost rivs över äggröran och slutligen, som sista handpåläggningen innan servering, hyvlas tunna frasiga skivor av svart rå tryffel. En rätt som i all sin enkelhet lyfts av tryffeln till en himmelsk smak.

Višnja förklarar för oss att den svarta tryffeln både skiljer sig i smak och utseende beroende på när på året den plockas. Sommartryffeln har en mildare smak och har vita stänk på insidan, hösttryffeln är helt brun på insidan och har en kraftigare smak och vintertryffeln är ännu kraftfullare i både doft och smak.

Innan vi lämnar familjen Prodan hinner vi prova familjens egen vita tryffelhonung som ringlas över vaniljglass toppad med mandelflarn. Vi smackar med munnarna hela bilresan tillbaka till Motovun.

Lika stolta som istrierna är över sin tryffel är de också över vinet och oljan som produceras i distriktet. Här vimlar det av gårdar som är väl värda att besöka för både vin- och olivoljeprovning. Vi ger oss norrut på de istriska slingriga ▶

41

vägarna, inte så långt från gränsen till Slovenien. I byn Mojman ligger en omtalad vinproducent. Här har familjen Kozlovic en lång tradition av vinodling som sträcker sig över generationer.

Med odlingsmark på 42,9 hektar är Kozlovics vingård en av de största i landet. Det stora antal vinflaskor som produceras varje år säljs på den inhemska marknaden, men går också på export till bland annat USA, Asien och Europa.

Vingårdens byggnader ligger en liten bit upp på en större kulle. Perfekt skötta rader med vinrankor brer ut sig strax nedanför vingårdens huvudbyggnad och vidare ut i dalen vid kullens fot. Detta är bara en bråkdel av odlingsmarken som finns i Kozlovics ägor. Resten av vinodlingarna ligger närmare själva byn Mojmon, ett stycke bort.

Vingårdens byggnad är ett modernt arkitektritat komplex som har tagit flera år att rita. För familjen var det viktigt att hitta den perfekta kombinationen av det moderna och funktionella i en design som smälter ihop med naturen i omgivningen.

Antonella Kozlovic tar emot oss och vi börjar med en rundvandring i vinfabriken. Vindruvorna skördas fortfarande, och på ett långt rullband åker kilovis med klasar förbi flinka händer.

– Här gör vi den första rensningen av klasarna där vi tar bort

42

First Class Magazine #5 2016

grövre kvistar och annat som följer med när vi plockar. Resten sorteras i en maskin som samtidigt pressar ur druvsaften ur druvorna, berättar Antonella Kozlovic.

Vi ger oss ner i berget och in i en gigantisk underjordisk källare. Genom rör från ovan mark rinner vinsaften ner i stora tankar i källaren där den ska processas till vin och därefter lagras på ekfat. Allt sker per automatik.

– För att kunna producera så mycket vin som vi gör var vi tvungna att modernisera och effektivisera hela processen. Men alla vindruvor plockas fortfarande för hand, säger Antonella Kozlovic.

Den nya byggnaden, som stod klar 2012, har en yta på totalt 2200 kvadratmeter och rymmer också en vinbar, lokaler för workshops och vinprovning samt en vinbutik. Antonella beskriver familjens filosofi som går ut på att jobba mot målet att ständigt bredda horisonten för vinskapandet.

– För oss är det viktigt att förädla de druvsorter som är typiska för Istrien. Vi har vinrankor som är femtio, sextio år gamla. Ju äldre rankorna blir desto mindre blir druvorna, men koncentrationen i druvsaften blir kraftigare vilket ger fantastiskt fint vin, säger hon.

Vi sätter oss utanför huvudbyggnaden på terrassen med utsikt

över dalen och de perfekta raderna av Kozlovics vinstockar.

Antonella häller upp vin i glas så att vi ska få prova resultatet av de istriska vindruvssorterna, Muškat, Teran och Santa Lucia. Vi får också en liten föreläsning om varje vinsort. Det utmärkande för de vita vinerna är den tydliga vaniljtonen som kommer i eftersmaken. Vinerna är torra men ändå friska och fruktiga.

– Nästan alla våra viner ska kombineras med mat för att göra dem rättvisa, säger Antonella.

Mot slutet tar hon fram ett specialvin som enbart säljs till speciellt utvalda restauranger.

– Vi har specialframställt vin i samarbete med några gourmetrestauranger runtom i Kroatien. De har fått en varsin rad med vindruvsstockar som bara är deras. Tillsammans med en sommelier framställer vi viner från dessa druvor som är exklusiva för just restaurangerna, berättar Antonella.

Vi hade gärna suttit kvar och provsmakat fler viner och lyssnat på Antonellas intressanta berättelser om vinframställning. Men vi har ytterligare ett utflyktsmål för dagen som vi måste hinna med. Vi köper naturligtvis med oss ett par flaskor utsökt Kozlovic-vin och kör tillbaka på de slingriga istriska vägarna mot ett ny liten bergsby. ▶

43

Det är som om vi kommit till världens ände när vi är framme på familjegården Ipsa. Vi är halvvägs upp på ett berg och har kört ut på något som liknar en jätteklippa. Berget är högt, så även om det är en bit kvar till toppen är utsikten över dalen nedanför svindlande. Här på höjden ligger husen på rad och i etage efter varandra längs en smal grusväg. Vad vi kan se är det inte fler än sju hus. Sista huset i raden är Ipsas hus. Irena Ipsa tar emot oss och vi måste genast beundra utsikten från hennes uteplats. I bergsslänten ser vi terrasser med rader av olivträd. Uppifrån ser det ut som en jättestor grön trappa som flyter ner för berget.

– Terrasserna har min man byggt. Det var efter att vi hittade några olivträd som antagligen någon släkting långt tillbaka i tiden planterat, som vi bestämde oss för att börja odla oliver, berättar Irena.

Allt arbete med att framställa olivolja sker för hand, från plockning till buteljering. Familjen har specialiserat sig på jungfruolja, som utvinns från fyra olika olivsorter. Familjen Ipsas olivolja var också den första i Kroatien som kom med i den prestigefyllda Flos Olei 2012 – som kan ses som olivoljans motsvarighet till restaurangernas Guide Michelin. Samma dag som vi kommer på besök är Irena extra glad och delar med sig av en nyhet hon fått någon timme innan vi anlände.

– Jag har precis fått besked om att en av våra oljor i år har fått 97 av 98 möjliga poäng i årets Flos Olei.

Vi gratulerar och förstår snabbt att en av världens bästa och kanske exklusivaste olivoljor görs i världens ände, där vi befinner oss just nu. Det är en högtidlig stund, som snabbt avbryts av Irena när hon bjuder oss att provsmaka en av världens bästa kallpressade olivoljor.

Irena häller upp lite olja i var sin plastmugg. Hon instruerar oss i hur man ska prova som ett riktigt proffs. Muggen placeras mitt i handflatan som kupas försiktigt. Den andra handen lägger hon som ett lock över och muggen vrids runt, fram och tillbaka för att värma upp oljan.

– Oljan måste ha en temperatur på 28-30 grader för att smakerna ska kunna utvecklas, förklarar hon.

Smaken är intensiv av gräs, därefter växlar det till en kryddig eftersmak och en överraskande pepprighet som känns i halsen.

Man känner direkt att det här är en kvalitetsolja som skiljer sig från många andra olivoljor som man annars är van vid. Framför allt finns inte samma bitterhet i Ipsas olivolja. Vi provar tre olika olivoljor med stigande grad av pepprig styrka. Den starkaste av dem tycker Irena passar bäst till ostar och tryffel medan de lite mindre peppriga passar till allt.

– Vi kallpressar oliverna samma dag som vi plockar dem, vilket ger oljan en fin doft, fräschhet och den något pikanta smaken, berättar hon.

Oliverna är mogna att plockas först i november och varje år ger skörden cirka 3000 liter jungfruolja.

– I förhållande till de större olivoljeproducenterna är våra 3000 liter i sammanhanget väldigt lite – men å andra sidan kan vi hålla en hög exklusiv kvalitet, säger en stolt Irena.

Det har börjat skymma när Irena vinkar av oss och vi åker tillbaka till Motovun för att tvätta av oss dagens resdamm.

44 First Class Magazine #5 2016

Innan middagen passar vi på att koppla av en stund i hotellets spaavdelning. Den här kvällen har vi bokat bord på restaurang Mondo som ligger precis intill den pampiga stadsporten i byn.

Det finns fyra, fem restauranger inklusive hotellets, men alla håller en hög kvalitet och den viktigaste råvaran är naturligtvis tryffel i nästan alla rätter.

På väggen bakom vårt bord på Mondos uteservering sitter en rekommendation från Tripadvisor som visar att gäster som besökt Mondo också har gett restaurangen högsta betyg.

Klaudio Ivasic presenterar kvällens meny för oss. Han har drivit restaurang i området sedan unga år.

– Mat har alltid varit min passion. Det var min mamma som lärde mig laga mat och sedan dess har jag drivit flera restauranger i området, berättar han.

Hans koncept är småskaligt och familjärt, där maten ska hålla en hög kvalitet.

– Eftersom vi en gång i tiden har hört till Italien så är det också naturligt av vi har influerats av det italienska köket. På min restaurang serverar jag en crossover mellan siciliansk och kroatisk matkultur, säger han.

Efter en fantastisk förrätt får vi in huvudrätten – pasta med tryffel. Det både ser och låter enkelt men när vi smakar på den så söker man efter rätt adjektiv som inte ska låta klyschigt. Kort och gott är detta den absolut bästa pastan vi smakat. Någonsin.

Gästerna runtomkring oss verkar ha samma uppfattning om maten – det stönas vällustigt mellan tuggorna. Kyparna springer

runt mellan borden med vita handskar på sig och skivar mer rå tryffel över rätterna till dem som vill ha.

Vi ger Klaudio beröm för maten och framför allt för pastan.

Vad är hemligheten, undrar vi.

– Haha, nä du, det säger jag inte. Men om ni tycker att min pasta är det godaste ni ätit då har ni inte smakat min mammas pasta, svarar han.

Men vad är hennes hemlighet då, är vår nästa fråga. Hans svar kommer som en självklarhet.

– Det är mammas pasta. Helt enkelt.

Weekenden i Motovun har kommit till sitt slut och det är dags för oss att åka hem. Vi går upp tidigt för att en sista gång njuta av utsikten. Dimman ligger så tjockt i dalen att det ser ut som flytande ånga från torris. Det är så sagolikt att man upplever sig som en bifigur i en fantasyfilm. I fantasin är steget inte långt att föreställa sig en gigantisk eldsprutande drake cirkla ovanför den medeltida staden.

Tryffeln, vinet och olivoljan har varit värda den långa resan hit. Även för en kort visit som en weekend. ■ För mer information: www.hotel-kastel-motovun.hr www.ipsa-maslinovaulja.hr www.kozlovic.hr www.prodantartufi.hr

45

BORDEAUX – en återuppstånden skönhet Text: Samira Wingårdh-Waenerlund Foto: Björn Waenerlund

46

First Class Magazine #5 2016

47

T

HE SLEEPING BEAUTY har Bordeaux kallats – den kända vinstaden belägen vid floden Garonne i sydvästra Frankrike. Uttrycket kommer sig av att de vackra fasaderna från sexton-, sjutton- och artonhundratalen varit helt täckta av sot från gamla tiders koleldning. Men sedan en tid tillbaka pågår ett mycket intensivt renoveringsarbete då man med sandblästring återställer fasaderna på de pampiga byggnaderna till sin forna glans. Och Bordeaux strålar verkligen av allt det vackra som nu vaknar till liv, vilket inte har undgått de nyfikna resenärer från hela världen som nu flockas i staden. Bordeaux har utvecklats kraftfullt som turistdestination sedan staden utnämndes till världsarv av UNESCO år 1998. Överallt dyker det upp nya uteserveringar, restauranger och barer av olika slag. Idag finns faktiskt fler än ettusen restauranger här. Bordeaux sjuder av liv och lust, och universitetets sextiotusen studenter bidrar också till den ungdomliga, moderna och välkomnande atmosfären.

BORDEAUX BY BIKE Namnet Bordeaux är sammansatt av de franska orden ”bord” som betyder kant och ”eau”, det franska ordet för vatten.

Och staden ligger just vid vattenkanten av floden Garonne, i huvudsak på den vänstra flodbanken, sett med näsan i riktning mot Atlanten. Den högra flodbanken genomgår sedan några år tillbaka en genomgripande förändring. Gamla lagerbyggnader och industriområden rivs och ger plats för moderna lägenheter och en helt ny stadsdel som tillskott till den kraftigt växande staden.

Det allra bästa sättet att uppleva Bordeaux på, är på cykel.

Staden är faktiskt utsedd till en av de mest cykelvänliga i Europa, tillsammans med Köpenhamn och Amsterdam. Det finns gott om cykelbanor, och fotgängare, bilister och cyklister samsas på ett lugnt och vänligt sätt om det utrymme som finns. Vi bokar en egen guide med bolaget Bordeaux Bike Experience och gör en heldagstur. Vår guide Mika anpassar turen enligt våra önskemål, men har dessutom själv många intressanta idéer.

– Jag jobbar med det jag älskar, säger vår guide glatt.

Det blir en spännande dag med många skilda upplevelser. Mika är mycket kunnig och smittande entusiastisk, och förutom alla självklara sevärdheter och historiska monument tar han oss med till flera platser som vi annars inte skulle hittat själva. Ett sådant exempel är Darwin, beläget på den högra flodbanken, ett område som genomsyras av nya tankesätt och en ekologisk filosofi. Här finns cirka etthundra små företag och trettio olika organisationer som förenas av de gemensamma ambitionerna att minimera sin miljöpåverkan, skapa nya ekonomiska synergier och marknadsföra urbana kulturer. På Darwins inomhusmarknad kan man faktiskt betala sina varor med honung, om man skulle råka ha en biodling hemma! När Mika uppmanar oss att lämna våra nya, fina Peugeotcyklar utanför marknaden utan att låsa dem blir vi förstås mycket förvånade, men han bara ler och säger: – You’re in Bordeaux now!

Och vårt hotell meddelar oss att vi tryggt kan gå överallt i staden även efter midnatt. Här finns inte ens ficktjuvar, försäkrar de oss. Hur Bordeaux har lyckats med bedriften att vara fritt från

48 First Class Magazine #5 2016

den här typen av brottslighet har vi ingen aning om, men vi är förstås glada och tacksamma för faktumet.

I immigranttäta stadsdelen Saint-Michel hålls en jättestor multietnisk utomhusmarknad varje tisdag och lördag på gatorna runt den vackra katedralen. Här kan man köpa allt mellan himmel och jord, och också passa på att dricka stadens bästa mintté.

Bordeaux präglas även av ett stort antal gågator. Rue Sainte Catherine är den längsta i Europa, hela en och en halv kilometer

lång, och utgör stadens kommersiella centrum med alla affärer man kan tänka sig.

Vi lunchar på Chez L’Daron, en klassiskt fransk taverna i stadsdelen Chartrons med många små restauranger i området. Ägaren Engueran välkomnar oss och småpratar intresserat på felfri engelska. Här lagas all mat från grunden, och efter fräsch sallad och en mycket god kycklingrätt med svamp kommer lunchens höjdpunkt i form av hembakad himmelskt god och seg maräng med grädde och passionsfrukt. Vi ropar på kocken Myghal som

kommer ut på terrassen och får motta gästernas hyllning.

Under vår cykeltur passerar vi också över ett av de mest moderna blickfången i staden - den spektakulära lyftbron Pont Jacques Chaban-Delmas som invigdes av president Hollande i mars 2013.

Bron är med höjden 77 meter den högsta i sitt slag i Europa, och den femte bron som förbinder staden över floden Garonne. Den första bron, vackra Pont de pierre, lät ingen mindre än självaste Napoléon Bonaparte bygga för att hans trupper skulle kunna korsa floden på sin väg mot Spanien. ▶

49

YNDÕ HOTEL – FEMSTJÄRNIGT LEKFULLT DESIGNTEMPEL På First Class Magazine tycker vi det är extra spännande när vi hittar boenden som håller högsta klass men är mindre och mer privata, och kan ge sina gäster det där lilla extra. Yndõ Hotel i centrala Bordeaux är just ett sådant femstjärnigt fynd som dessutom har en helt unik stil. Ägarinnan Agnès Guiot du Doignon köpte den vackra fastigheten på en lugn gata i centrala Bordeaux för fyra år sedan. Under två år har hon sedan lett en genomgripande men varsam renovering och ombyggnation till ett elegant och lyxigt boutiquehotell med spännande och lekfull inredning av kända designers. Redan när vi kommer in i hotellets entré blir vi häpet stående för att beundra de roliga och annorlunda inredningsdetaljerna och de häftiga färgerna. Hotellets personal är vana vid att gästerna behöver lite tid på sig för att smälta alla intryck innan de är pratbara nog att kunna checka in, och ler förstående åt våra stora ögon.

De tolv rummen är helt olika både till storlek, form, färg och inredning. Vi bor i ett av hotellets Crazy Rooms som verkligen är charmigt småtokigt. Allra galnast är de två fåtöljerna, designade av välkända Fernando och Humberto Campana, som ser ut som lurviga djur som gått på kraftig bantningskur där överflödig päls veckar sig runt kroppen. I ett av det stora rummets hörn finns ett inbjudande badkar nedsänkt, och det är härlig höjd upp till snedtaket med fönsterglas. Det är inte varje dag man kommer in på ett hotellrum och genast börjar småskratta av förtjusning. Den spektakulära inredningen på hotellet är inte bara ett härligt blickfång utan är också mycket bekväm och känns varmt välkomnande. All inredning är rund till formen, vilket

50 First Class Magazine #5 2016

är ett medvetet grepp från Agnès för att förstärka det mjuka, välkomnande intrycket.

Förutom att vara hotellägare och inredare är Agnès även en erkänt skicklig kock, efter ett mångårigt förflutet som hotell- och restaurangägare i den franska kuststaden Biarritz. Allt vi serveras till frukost, och till den middag vi äter på hotellet en av kvällarna, är hemlagat från grunden av madame själv. Det inkluderar även yoghurt, marmelader och bakverk. Till middag njuter vi av en av den bästa gazpachos vi smakat på mycket länge, en liten läcker paj med aubergine, tomat och ett ”mozzarellaägg” på toppen, följt av en fantastisk carpaccio där köttet kommer från en gård som ägs av en av de anställdas familj. Det fina köttet serveras klassiskt med tunnhyvlad parmesan, ljuvligt doftande olivolja och lite basilika.

Som tillbehör serveras vi en läcker kikärtssallad med quinoa. Och självklart finns det varm, nybakad baguette på bordet, vi är ju i Frankrike. Middagen avslutas på franskt manér med ost innan desserten. Vi njuter av krämig reblochon, perfekt syrlig chévre, smakrik camembert och till sist en fin gorgonzola. Opastöriserat och småskaligt, förstås. Vi suckar saligt, sänker axlarna och himlar med ögonen när vi doftar och smakar. Som pricken över i serveras vi till sist hemlagad sorbet i flera underbara smaker, allt baserat på färska bär och frukter. Agnès säsongsanpassar sin meny och berättar entusiastiskt hur hon ser fram emot att laga sin KarlJohanssvampomelett och diverse läckra pumparätter lite senare i höst. Det blir en romantisk kväll på tu man hand när vi låter oss skämmas bort med en välsmakande middag och perfekt service på den trevliga lilla terrassen i den ljumma sensommarkvällen. ▶

51

BORDEAUX BY NIGHT En annan av kvällarna äter vi en fin avsmakningsmeny på Le Chapon Fin, en vacker restaurang med gamla anor där många kända gäster dinerat genom åren, bland annat Henri de ToulouseLautrec och Sarah Bernhardt. Köksmästare Nicolas Nguyen Van Hai är med sina trettiofyra år äldst i köket. De fina råvarorna från trakten ger honom inspiration, berättar han, och även samarbeten med andra kockar. Vi inleder middagen med härlig champagne, Soutiran Collection Privée Brut Grand Cru, och en liten terrine de foie gras. Den läckra duvan med bönor som smaksatts med gurkmeja och rödbetssaft blir kvällens höjdpunkt, perfekt matchad med ett underbart merlotvin från 2009, Chateau Chauvin Saint Emilion Grand Cru. En rejäl bensträckare utmed den breda fina strandpromenaden La Promenade längs med floden Garonnes vänstra flodbank är verkligen att rekommendera efter en god middag. De pampiga byggnaderna från 1700- och 1800- talet med arkitektur i klassisk och nyklassicistisk stil är vackert upplysta på kvällen. Här samsas joggare, cyklister, flanörer och skateboardåkare, och på caféer och restauranger umgås både lokalbefolkning och turister. Kvällen är ljummen och vi njuter av folklivet och den vackra staden.

AVSLUTANDE SKALDJURSFROSSA Bordeaux är en stad som växer så det knakar. Och ännu fler turister lär lockas hit när LGV, det nya snabbtåget från Paris, invigs om något år. Tågresan från Paris kommer då att kortas ner till endast två timmar i stället för dagens tre och en halv.

Underbart är kort och vår sista förmiddag spenderar vi på det spännande nyinvigda vinmuséet La Cité du Vin, se separat artikel i tidningen. Efter det flera timmar långa besöket har vi upparbetat en härlig lunchaptit. Vi stillar vår hunger på skaldjursspecialiserade kvarterskrogen Le Petit Commerce inne bland gränderna, en liten bit från strandpromenaden. Till den här omåttligt populära restaurangen hittar sällan några turister, så här

52

First Class Magazine #5 2016

flockas lokalbefolkningen och kalasar på pinfärska läckerheter från havet. Do as the locals do! Vi väljer olika slags ostron följda av en dignande skaldjursplatå, allt i sällskap av gott vitt Bordeauxvin gjort på en utmärkt blandning av sauvignon blanc och semillion.

Så ska underbara dagar i den vackra staden avslutas – au revoir, Bordeaux! ■ För mer information: www.bordeaux-bike-experience.com www.bordeaux-tourisme.com www.yndohotelbordeaux.fr

53

" CITÉ DU VIN Text: Samira Wingårdh-Waenerlund Foto: Björn Waenerlund

D

ET NYINVIGDA VINMUSÉET La Cité du Vin, Vinstaden, i Bordeaux är verkligen alla arkitekters våta dröm och ett blickfång både från land och från Garonnefloden. Drygt 81 miljoner euro exklusive skatt har det kostat att bygga. Vissa tycker att den stora skimrande byggnaden, med en fasad i glas och perforerad aluminium, ser ut som en vinkaraff medan andra hävdar att den liknar en våg, en flodkrök eller en vinstock.

Muséet har som ambition att väcka intresse för vin och vinets historia genom sinnliga upplevelser. Man nöjer sig inte med det franska perspektivet utan tar djärvt greppet om vin från hela världen.

Interaktivitet med hjälp av det senaste inom digital teknik har varit ledstjärna för utformningen av muséets miljö. Vi får en liten iPhone-liknande guide runt halsen med avancerade hörlurar som läggs bakom öronen. Sedan är det bara att hålla apparaten mot speciella markeringar vid olika ”stationer” så startar berättarrösterna och videofilmerna på skärmarna. Ibland startar upplevelsen helt automatiskt när man kommer in i vissa zoner på muséet. Även invändigt präglas muséet av spektakulär design, med höga valv som för tankarna till revbenen i en bröstkorg. Akustiken är utmärkt trots att salarna är stora, det är högt till tak och besökarna många.

Vi tävlar i att testa vårt doftsinne med hjälp av arommaskiner med ett vitt spektrum av de dofter vi upplever i olika viners bouquet. I ett annat rum sätter vi oss till bords, virtuellt omgivna av världskända gourmetkockar, sommelierer och vinskribenter, och lyssnar till deras samtal om vin. Här finns en biografliknande salong med en 180 graders bioduk, där animerade filmer visar hur det gick till i svunna tider när vin i ekfat exporterades ▶

54

First Class Magazine #5 2016

55

med segelfartyg från Frankrike till jordens alla hörn på stormiga hav. Det är så bra gjort att vi nästan blir lite sjösjuka. Vid andra stationer kan vi lära oss allt om vinframställning förr och nu, och om vinets historia. Vinmakare från olika geografiska regioner berättar på stora skärmar om vinerna de framställer och om hur de ser på sitt yrke, sina produkter och på framtiden.

Förutom den permanenta utställningen finns här också ett våningsplan med temporära utställningar. När vi gör vårt besök är muséet nyöppnat, och den temporära utställningen är en mycket intressant fotodokumentation över hur muséet byggdes under tre års tid. Här finns också ett vinbibliotek med allsköns böcker med anknytning till vin. De flesta böcker är på franska, men vi hittar också en del engelska böcker, och även en bok om champagne av den svenska experten Richard Juhlin, minsann.

Ett tips är att komma tidigt på dagen, eftersom det inte är så många besökare då som på eftermiddagen. Under tre fullspäckade timmar försöker vi hinna uppleva allt, men man kan förstås spendera mycket mer tid här än så. Besöket avslutas lämpligen med vinprovning på översta våningen, gärna i kombination med en god måltid på restaurangen och med milsvid 360 graders utsikt över staden Bordeaux från muséets takterrass. Glöm inte att ta med kameran! ■ För mer information: www.laciteduvin.com

56

First Class Magazine #5 2016

57

FLODKRYSSNING I FRANSKA VINDISTRIKT Text: Samira Wingårdh-Waenerlund Foto: Björn Waenerlund

58

First Class Magazine #5 2016

S

AUTERNE, BORDEAUX, MEDOC, Château Mouton Rothschild och Saint-Émilion – låter det bekant? Ett utmärkt sätt att stifta närmare bekantskap med några av Frankrikes mest hyllade och välkända områden för vinframställning är att göra det ombord på en lyxig flodkryssningsbåt. Vi klev ombord för en härlig resa utmed floderna Garonne och Dordogne för att lära oss mer – och dessutom njuta och prova förstås. Men det tar lång tid att sätta sig in i denna komplexa värld av druvor, slott, områden, regioner och distrikt. ”Still confused, but at a considerably higher level” kan man nog sammanfatta slutresultatet med. Men vilken underbar och oförglömlig resa det blev!

Flodkryssningsbolaget Uniworld har en internationell flotta av några av världens lyxigaste flodkryssningsfartyg, som gör spännande resor utmed floder runt om i världen. Förutom på många ställen i Europa kan man kryssa på Nilen, från Moskva till St Petersburg, i Indien, Vietnam, Kambodja och i Kina. Eftersom vi gillar att ha en kulinarisk knorr på våra resor väljer vi att följa med på kryssningen ”Bordeaux, Vineyards & Château” under en varm och fin sensommarvecka. ▶

59

OMBORD PÅ RIVER ROYALE Redan när vi landar på flygplatsen i Bordeaux ser vi de första vinodlingarna, i form av dekorativa planteringar runt flygplatsens byggnader. Det invaggar oss genast i rätt ”wine mood”.

Tillsammans med cirka sjuttio medresenärer från olika länder kliver vi ombord på fartyget River Royale för en veckolång resa bland Bordeauxs slott och vingårdar. Incheckningen går snabbt och smidigt, och med ett glas champagne i handen ledsagas vi till vår hytt. Här finns alla bekvämligheter, även om storleken på hytten är något mindre än på stora kryssningsfartyg. Inredningen går i eleganta, havsnära blå nyanser, och vår hytt har en fransk balkong med stora glasdörrar. Vi lämnar Bordeaux med en underbart vacker vy över staden sedd från floden Garonne. Den trevliga strandpromenaden kantas av pampiga husfasader från 1700- och 1800-talen, och det nybyggda vinmuséet La Cité du Vin är ett storstilat landmärke med sin vågformade spektakulära arkitektur.

Måltiderna ombord intas företrädesvis i den vackra matsalen, men som alternativ kan man äta lättare måltider i salongen på övre däck.

Och The Blue Fox Café uppe på pooldäck erbjuder ett trevligt al fresco-alternativ till middag för den som önskar omväxling.

Till frukost finns alla alternativ man kan drömma om, och kockarna lagar omeletter och andra äggrätter efter gästernas önskemål. Vi frossar dessutom i laxbagels, härliga fruktsmoothies, varmt nybakat bröd med lyxiga pålägg, och avrundar med café au lait med sprödbakad croissant. Till lunch dukas det upp en högklassig buffé med fräscha sallader och frukter, och nya kalla och varma rätter varje dag. Men allra härligast är ändå de eleganta à la carte-middagarna i matsalen. Vi imponeras verkligen av den höga klassen på rätterna som trollas fram i fartygets kök av kocken Lucian och konditorn Delfina med personal. All service ombord håller också mycket hög klass. Man får känslan av att vara gäst på ett bra femstjärnigt hotell där kunderna verkligen sätts i centrum.

Innan middag är det cocktail hour varje kväll. Då passar fartygets cruise manager Emmanuelle på att berätta om nästa dags program.

Hon är så glittrande entusiastisk att det är omöjligt att inte ryckas med och bli full av härlig förväntan inför morgondagen.

Avslutningsvis presenteras kvällens viner av fartygets sommelier Stefania från Sicilien. Det märks att hon är kunnig och älskar det hon gör. Hon avslutar alltid sina presentationer med ett litet citat – antingen hämtat från andra, eller något hon ”uppfunnit” själv. En av våra favoriter under veckan blir ”Bad wine will get you drunk but good wine will make you happy!”, och en annan lyder ”A meal without wine is – a breakfast”!

När vi får en pratstund med Stefania berättar hon att hon först började som servitris på fartygen men sedan utbildat sig internt till sommelier. Uniworld tar mycket väl hand om sina anställda och ger dem fina möjligheter till vidareutveckling av olika slag, berättar hon. Hon tillägger att hon nu antagits till Court of Master, en sommelierutbildning som hon förstås ser fram emot med spänd förväntan. Hennes positiva inställning till jobbet och hennes pigga, glada attityd känns representativ för de anställda vi möter på River Royale.

60 First Class Magazine #5 2016

För den som får lätt panik av alla ljuvliga kalorier man stoppar i sig båda dag och kväll finns ett litet gym ombord med fin utsikt akterut. Båtens massör kör också olika typer av gruppträningspass uppe på pooldäck för den som är morgonpigg, och River Royale har bra utlåningscyklar för den som vill ta en tur i omgivningarna på egen hand. ▶

61

BLAND SLOTT OCH VINGÅRDAR Under vår resa får vi möjlighet att besöka ett litet urval av Bordeauxs hisnande 120 000 hektar vinodlingar, som tillsammans producerar mer än 700 miljoner flaskor Bordeauxvin per år.

Som upptakt eller avrundning till de utflykter vi gör ges ibland trevliga små föredrag ombord, där lokala guider berättar om omgivningarna, vinerna och traktens historia.

Kommunen Pauillac, belägen på Medoc-halvön, är världsberömd för sina utmärkta rödviner. En av dagarna guidas vi på en cykelutflykt förbi några av världens mest kända vinslott som Château Lafite Rothschild och Château Mouton Rothschild.

Det känns riktigt högtidligt att cykla genom dessa kända odlingar och se deras vackra slott. Turen avslutas med guidad tur och vinprovning på Château Lynch-Bages, känt för sina eleganta rödviner gjorda på cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc och med goda tanniner som lämpar sig väl för lagring i många år. Vi provar några olika årgångar under belåtet hummande.

Ingen av oss har den minsta lust att spotta ut vinet på det sätt som proffsen gör.

En annan av höjdpunkterna på vår flodresa är ett besök på en vingård för högklassiga sauternesviner. Vi är omåttligt förtjusta i det gyllene dessertvinet och har sett fram emot att få besöka en av vingårdarna som specialiserat sig på framställning av just detta vin. Utmärkande för sauternesviner är att druvorna tillåts angripas av ädelrötan botrytis cinerea innan de skördas, vilket medför att

62

First Class Magazine #5 2016

druvorna torkar ut och ger vinet dess speciella smak. Druvorna plockas en och en i olika omgångar allt eftersom de angripits av rötan. Denna omständliga skördeprocess är förstås huvudorsaken till vinernas höga pris.

Château de Myrat ägs av familjen de Pontac, och det är Elisabeth de Pontac själv som guidar oss runt på ägorna och låter oss prova slottets utmärkta sauternesviner. Till största delen odlar man sémillon men också lite sauvignon blanc och muscadelle.

Vinerna är eleganta och fylliga med lite mineraltoner, och med peppriga och kryddiga aromer från ädelrötan.

Riktigt spännande blir det när vi därefter intar lunch på Château Royal de Cazeneuve, där greven själv hälsar oss välkomna.

Vi matchar en trerätters måltid med olika sauternesviner, och faktiskt fungerar det utmärkt med de söta vinerna till annat än gåslever och mögelost! Vi njuter av Château de Commarque Reserve Classique Sauternes till en liten rökt laxrulle med krämig pepparrotsfyllning, Château Filhot Classified Growth of Sauternes till kyckling med champinjoner och sparris, och avslutningsvis en Château La Bouade Reserve Old Vine Sauternes till peach melba med vispad vaniljgrädde och choklad. Mmmm!

Mätta och belåtna återvänder vi till fartyget. Det är ljuvligt att krypa ner i den sköna bubbelpoolen på akterdäck efter en spännande dag bland slott och vingårdar. Efter badet fångar vi de sista solstrålarna i de sköna solbäddarna bredvid poolen innan det är dags att göra oss redo för middagen. ▶

63

MATLAGNING PÅ VINSLOTT I SAINT-ÉMILION I staden Saint-Émilion, som utsågs till världsarv av UNESCO år 1999, finns många berömda sevärdheter. Benediktinermunken Émilian som givit namn åt staden levde på 700-talet. Vi besöker den lilla eremitgrotta, som idag faktiskt är i privat ägo, där han levde tillbakadraget de sista tretton åren av sitt liv. Ovanpå grottan finns ett vackert kapell från 1200-talet. Sedan är det dags för oss att gå under jorden, bokstavligt talat. Alldeles intill grottan och kapellet finns nämligen den största monolitiska kyrkan i Europa.

Att den underjordiska kyrkan är monolitisk betyder att den är uthuggen ur endast en (mono) kalkstensklippa, får vi lära oss. Det är en både kuslig och högtidlig känsla att träda in i dessa stora underjordiska, majestätiska kyrkosalar byggda för pilgrimer kring 1000-talet.

Saint-Émilion är också namnet på en appellation i Bordeaux med underbara viner. Så självklart vill vi göra vingårdsbesök även här. Färden går till Château Ambe Tour Pouret, men denna gång ska vi inte bara prova viner utan även laga mat. Efter en inledande guidning i vinodlingarna och i slottets vinkällare går vi in i det lilla slottets välutrustade kök för att påbörja vår matlagningslunch. Jerome har arbetat som kock på många Guide Michelin-restauranger, och är både en skicklig kock och en duktig pedagog som lär oss många trix och knep i köket. Dessutom är han charmig och mycket trevlig att vila ögonen på, till de kvinnliga lunchdeltagarnas förtjusning. Vi tillreder fräscha jätteräkor i ugnen, rullar in en massa godsaker i våra saltimboccas på mört kalvkött och tillagar små ananasbitar i karamelliserat socker och generöst med rom. Allt detta paras sedan med slottets egna viner på merlot och cabernet franc till en ljuvlig lunch i vacker och anrik miljö. ▶

64

First Class Magazine #5 2016

65

MARKNAD I LIBOURNE I Frankrike handlar man fortfarande till stor del sina matvaror på marknaden, antingen utomhus någon eller några dagar i veckan, eller på permanenta inomhusmarknader av typen saluhall. Vi gör ett marknadsbesök i staden Libourne vid stranden av floden Dordogne. Som på alla marknadsplatser är kommersen livlig och stämningen folkligt trevlig. Bland traktens lokala specialiteter finner vi feta ålar och små räkor som fångas i floden. Räkorna kokas och är så pyttesmå att de faktiskt äts hela med skal och allt. Inledningsvis känner vi oss tveksamma men blir riktigt frälsta efter att ha provsmakat räkorna. Skaldjur och fisk är ofta fångade av privatpersoner som fiskar med stora näthåvar från små fiskehyddor som står på höga styltor för att klara tidvattnets höjdskillnader, ibland på flera meter. I flodens smalare partier ser vattnet helt brunt ut, eller café au lait-färgat som lokalbefolkningen själva uttrycker det. Det är inte smuts eller föroreningar av något slag, utan flodvattnet är så strömt av de stora skillnaderna mellan hög- och lågvatten att bottensedimentet ständigt är i rörelse och färgar vattnet brunt. Ibland bildar tidvattnet i floden Dordogne en tidvattenvåg kallad Mascaret. Det rör sig inte om någon tsunami precis, men vågen är ändå tillräckligt stor för att surfare och

66

First Class Magazine #5 2016

kanotister ska få en liten utmaning, och vårt fartyg måste lämna kaj en stund och lägga sig mitt i floden medan vågen passerar.

Vattnet i floden är en bräckt blandning mellan det salta havsvattnet från närliggande Biscayabukten och sötvattnet från floderna.

Att flodkryssa är ett alldeles förträffligt sätt att uppleva ett område som Bordeauxs vackra vindistrikt. Man slipper besväret med att leva i kappsäck som ju är fallet när man bilar runt själv, men får ändå besöka nya platser varje dag. Allt är arrangerat av specialister och vi guidas av kunniga och trevliga experter. Ofta erbjuds olika utflyktsalternativ för att möta behoven hos både de som vill ta det lite lugnt och de som vill anstränga sig lite mer fysiskt. Och vill man helt enkelt bara stanna ombord och njuta av allt fartyget har att erbjuda så går det ju alldeles utmärkt, det också. En flodkryssning passar även den som gillar att hela tiden se land, kanske har lätt att bli sjösjuk eller helt enkelt inte gillar stora oceangående kryssningsfartyg. Och vissa smalare partier av floderna påminner faktiskt om att glida fram på vår egen fina Göta Kanal! ■ För mer information: www.uniworld.com

67

SALZBURGER"NDS

FINEST Text: Matz Thomassen Foto: Press (där inget annat anges)

68 First Class Magazine #5 2016

W

IENERSCHNITZEL OCH APFELSTRUDEL. Österrikes kulinariska scen är så oändligt mycket mer än det. Faktum är att de österrikiska kockarna finns över hela världen. Exempelvis basar Dieter Koschina över Vilja Joya i Portugal och har två stjärnor i Guide Michelin. Två stjärnor har även Hans Neuner på Ocean restaurant i Porches, även den i Portugal. Sen har vi kockarna som har varit ute i världen och nu flyttat tillbaka till Österrike för att förkovra sig inom sina gebit.

Vi har besökt fyra av de hetaste restaurangerna i området kring Salzburg. En skön mix mellan unga kockar som till exempel Philip Rachinger på Restaurang Mühltalhof som nu tagit över där hans far lämnade, och äldre ”rävar” som flerfaldigt belönade Karl och Rudi Obauer i restaurangen som bär deras namn. Är du i krokarna kring Salzburg är dessa fyra restauranger definitivt värda att besöka. ▶

69

känna att det är stelt eller att de befinner sig i en miljö där man ”kan göra fel.” Vi kan intyga att man som gäst känner sig både väl omhändertagen och mycket belåten.

RESTAURANT MÜHLTALHOF, NEUFELDEN HELMUT OCH PHILIP RACHINGER

P

HILIP RACHINGER HAR INTE ENS RUNDAT de trettio, smen har redan hunnit göra sig ett namn både internationellt och i Österrike, där han nu driver familjeföretaget tillsammans med sin far Helmut. Mühltalhof består av ett litet hotell med tillhörande restaurang, beläget cirka två timmar med bil utanför Salzburg. Anläggningen ligger idylliskt längs med älven Große Mühl som slingrar sig vackert genom en liten dal. Har man tur, som undertecknad hade, inkvarteras man i ett rum på markplan och har därmed bara ett par steg till morgondoppet.

Hotel och Restaurant Mühltalhof har varit i släkten Rachingers ägo sedan generationer tillbaka. Flera familjemedlemmar är fortfarande högst involverade i verksamheten, vilket gör att servicen blir personlig och avslappnad. Philip Rachinger är till exempel den som tar emot i receptionen, sköter incheckningen och sedan visar till rummet.

70 First Class Magazine #5 2016

Philip Rachinger hade arbetat på flera internationellt erkända restauranger i både London och Paris när hans far en dag besökte honom medan han arbetade för Sven Chartier på Saturne i Paris. Besöket gjordes med anledning av Philips födelsedag och födelsedagsbarnet stod själv i köket. Ett par månader senare ringde hans far och bad honom komma hem för att hjälpa honom att utveckla Mühltalhof. Efter sina år i utlandet, på stora krogar och med berömda läromästare, ville Philip hitta sin egen definition på god mat och kom fram till själva essensen: smaken. Eftersom far och son enligt dem själva tänker väldigt lika, var det inga problem att genomföra de ändringar Philip ville ha gjorda.

Philip berättar att familjen gillar när det är snyggt och stilfullt, men de vill alltid ha smaken i centrum. Dessutom ska inte presentationen av maten avskräcka gästen, ett motto som för övrigt genomsyrar hela verksamheten. På Mühltalhof kan man förvänta sig utmärkt service och fantastisk mat, men gästerna ska aldrig

Restaurang Mühltalhof är i sanning värd en omväg. Vid vårt besök hade vi det otvivelaktigt höga nöjet att avnjuta en meny bestående av tretton rätter med tillhörande viner. Jag har inte som ambition att i detalj beskriva varje rätt - de måste upplevas på plats på Mühltalhof - utan kan bara konstatera att varje rätt var så välkomponerad och smakfullt tillredd och upplagd att både ögonen och smaklökarna njöt. Det gäller allt, från den inledande rätten bestående av linsfrön, potatis, grisfett och surdegsbröd, till den avslutande rätten kallad ”Charcoal macarons Pierre Herme” bestående av krossade macarons serverade på ett fat som lurade ögat att tro att tallriken var tom (!). De olika rätterna lockade fram både nöjda miner och intressanta konversationer kring bordet. Och vem hade kunnat föreställa sig att något så ”enkelt” som en kombination av kantareller, äggulor och friterat skinn av kyckling, tillsammans skulle kunna utforma en gastronomisk symfoni?

I så hög utsträckning som möjligt använder man sig av lokala råvaror, något som varit en självklarhet under alla de år som Helmut Rachinger varit verksam. Han kan varenda leverantör i närområdet och Mühltalhof sätter en ära i att använda de högkvalitativa råvarorna som finns där. Detta påverkar inte bara smaken på maten, det är dessutom bra för miljön; inte att förakta i dessa tider. Det är en ödmjuk Philip Rachinger som tar emot gästernas ovationer vid denna drömlika måltids slut.

Efter en god natts sömn i det modernt inredda rummet är det dags för frukost, och tro inte att det är någon annan än Philip som övervakar och ser till att den fantastiska frukostbuffén gör att man får en perfekt start på dagen. Det finns så mycket läckerheter att man knappt vet var man ska börja. Särskilt uppskattade var de lokala charkuterierna och ostarna som erbjöds. Utsikten mot älven som sakta rinner förbi i trädgården gör inte känslan av lyx mindre.

Det här är ett sådant där ställe som man faktiskt inte vill lämna, både för värdskapets, matens och atmosfärens skull.

Innan vi åker berättar Philip att han aldrig ångrat sitt val att byta ut storstädernas lyxrestauranger för att, tillsammans med sin familj, skapa och driva en restaurang och ett hotell i egen regi. Han älskar stora städer och att resa, men trivs bäst med lantlivet och allt vad det innebär. Han bor med sin flickvän och dotter på andra sidan gatan från hotellet, och sedan finns ju både Salzburg och Wien några timmar bort.

Det här var ett första möte med Mühltalhof och Philip Rachinger, och ett mycket angenämt möte dessutom. Det är inte svårt att gissa att man kommer att höra mer om båda framöver. Jag har gjort korrekta gissningar förut, och vågar mig på en ny sådan efter det här besöket: Mühltalhof är inte långt ifrån sin första stjärna i Guide Michelin. Det finns redan tre kockmössor och 17 (av 20) poäng i Gault Millau.

För mer information: www.muehltalhof.at

71

spenderas, tar vi plats i en av de stora sofforna på innegården. Här serveras vi champagne och Hors-d'œuvres innan vi visas in till den vackra matsalen med sina runda bord. Även här är inredningen stilfullt sober, och man trivs från första ögonblicket.

DÖLLERERS GENUSSWELTEN, GOLLING ANDREAS DÖLLERER

N

ÄSTA RESTAURANG I DEN HÄR, förhoppningsvis, inbjudande lilla guiden till några av Salzburgerland och Österrikes bästa restauranger, har redan en Michelinstjärna.

Den har dessutom fyra gafflar i Falstaff-guiden. Som om inte det vore nog, den som känner till guiden Gault Millau kan notera 18 poäng och i och med detta kvalificerar Döllerers till en av de 10 bästa restaurangerna i Österrike.

Döllerers Genusswelten, med Andreas Döllerer som gallionsfigur, är ännu en av Österrikes stigande stjärnor. Den 37-årige Andreas är dock ingen nybörjare utan har drivit sin restaurang med tillhörande hotell sedan 2004 i släktens över 400 hundra år gamla hus i Golling. Ja, varsamt och modernt renoverade hus, ska tilläggas.

Döllerers Genusswelten tronar nästan längts upp i den lilla byn Golling. Fasaden har man behållit i typisk österrikisk stil, men strax man kommer in genom entrén möts man av modern

72

First Class Magazine #5 2016

och stilfull inredning. Här möter vi Andreas Döllerer i den minimala receptionen, det vill säga en liten lucka i väggen. Han föreslår genast att vi ska ta en cykeltur så att han får visa oss omgivningarna. Vi susar på elcyklar till den lokala fiskodlingen varifrån han får sin pinfärska fisk, och bjuder på nyrökt sådan medan han berättar om sin och familjens resa. Hans egen resa går inte av för hackor; redan för snart 10 år sedan utnämndes han till ” up-and-coming chef of the year”. 2008 emottog han utmärkelsen ”Tropheé Gourmet” för sin kreativa matlagning och ett par år sedan utsågs hans till ”Chef of the Year” av Gault Millau. Med detta sagt är det väl få som kommer att bli överraskad när jag nu berättar att ingen kommer att lämna Döllerers Genusswelten besviken. Cykelturen i Gollings vackra dal, där älven med iskallt(!) och kristallklart vatten rinner under höga fjälltoppar, har gjort oss hungriga. Efter en dusch och lite vila i det underbart vackra och sparsamt, men stilfullt inredda rummet i vilket natten ska

Aftonen till ära har en 8-rätters avsmakningsmeny med tillhörande och noggrant utvalda viner förberetts. Ja, det vill säga åtta rätter står uppskrivna på menyn. Hur många amuse-bouche som kommer in mellan rätterna tappar vi snabbt koll på vilket inte gör någonting, det är njutning och full avkoppling som råder.

Inte heller här tänker jag beskriva menyn i detalj av den enkla anledningen att när du kommer dit, så kommer menyn med allra största sannolikhet vara en helt annat, men självklart bjuder jag på några axplock. Vi inleder med en pilgrimsmussla som serveras i sitt eget skal tillsammans med kål och fermenterad vitlök. Efter detta kommer det in en lax fångad i Bluntaudalen, ackompanjerad av rödbetor, citron med en sås baserad på vete och kärnmjölk. Det är syndigt gott! En stor och oväntad överraskning är när det till bordet kommer in ett alldeles nybakat bröd tillsammans med vispat smör, saltöverströdda potatisar och lufttorkad skinka. Beskedet från Andreas Döllerer är klart och tydligt; man behöver inte alls krångla till det. Känslan, och smaken, när smöret, potatisen och skinkan liksom smälter på det underbart doftande brödet – som man naturligtvis intar med hjälp av händerna som vilken smörgås som helst – är i det närmaste obeskrivlig.

Efter ytterligare några rätter blir vi inbjudna att besöka köket där ett helt gäng kockar med precisionsordning förbereder nästa rätt: inbakad fänkål med glaciäris och kaviar från Walter Grüll (som förövrigt är en av Österrikes mest renommerade tillverkare av kaviar). Sedan är det dags att sätta sig vid det rustika ”chef’s table” som finns inne i restaurangköket, där vi bjuds på kalv med små, små kantareller, gröna enbär och potatissufflé. Det är så att klockorna ringer på flera mils avstånd.

Den avslutande varmrätten består av en Osso Buco på rådjurssadel med vilda björnbär som vi oblygt sköljer ner med en tretton år gammal Barolo innan ett antal fantastiska efterrätter gör entré. Jag intygar att kaffet med tillhörande avec som avnjöts på gården under bar himmel, smakade väl. Även frukosten på Döllerers är ett äventyr. Intill restaurangen har man nämligen en stor delikatessaffär med ingång både från gatan och från hotellet. Vid bordet beställer man den varma mat man eventuellt vill ha från köket, sedan tar man helt enkelt sin tallrik och går till affären och beställer precis det man vill ha från det enorma utbudet av skinkor, korvar samt färska- och lagrade ostar.

Allt skärs upp framför gästernas ögon à la minute.

Det är svårt att sammanfatta vistelsen hos Andreas Döllerer på något annat vis än att rekommendera ett besök dit.

För mer information: www.doellerer.at

73

Det roligaste med att besöka alla dessa fantastiska kockar runt om i världen tycker jag är att man aldrig är med och påverkar menyn. Personligen vill jag alltid både äta och dricka det som kocken (eller som i detta fall kockarna) väljer. Och helt ärligt, jag hade nog inte kommit på tanken att beställa in fjällget som är den första rätten. Carpaccio och sadel av fjällget med kryddad honung, blåbärssenap och honungsglaserad sopp. Mon Dieu!

Hur kul, och hur gott som helst. Nästa rätt går inte heller av för hackor. Vad sägs om kalvkind med saffran och rödbetor.

Ja, det bara fortsätter. Dilamm med libbsticka och öl, kotlett från ungnöt med gnocchi, svamp och en sås på blå burgunder.

Givetvis serveras allt med noggrant utvalda viner eller öl. Det är bara att tacka och buga. Ostarna som bjuds kommer från både get och ko, tillsamman med en underbar chutney. Och sedan är det dags för efterrätt.

Där satt man och tyckte att en ”curd cheese cream” med fikonglass, rönnbär och fläder var en alldeles perfekt och tillräcklig avslutning på middagen. Så fel man kan ha. Med ens slås dörrarna till köket upp och det verkar som om alla i hela personalen kommer in med var sina fat. Det är macarons, det är glass, praliner, små bakelser, kakor, krämer, kompotter och sorbet – jag överdriver inte när jag säger att hela det stora bordet dignade.

KARL OCH RUDOLF OBAUER

”

THE HILLS ARE ALIVE WITH THE SOUND OF MUSIC. With songs they have sung for a thousand years”. Nej, bröderna Karl och Rudi Obauer har inte hållit på i tusen år, men det känns som att de tränat så länge. Här är det perfektion som gäller.

Vårt besök hos Karl och Rudi (Rudolf ) Obauer på deras självbetitlade Restaurant Obauer, är också avslutet på vår kulinariska resa i Österrike. För den här gången. Bilresan dit går via en djup dal som sedan utmynnar i ett helt fantastiskt landskap. När jag berättar för chauffören att jag inte skulle bli förvånad om Julie Andrews skulle komma springande med hela familjen von Trapp i följe, skrattar han och pekar på slottet Hohenwerfen som tronar uppe på en kulle. Han frågar om jag känner igen slottet, vilket jag inte gör, men det visar sig att det var precis här flera scener från just filmen Sound of Music spelades in. Så lämpligt.

76

First Class Magazine #5 2016

Bröderna Obauer tog över familjens företag redan 1979. Under 1980-talet arbetade de båda, var för sig, på flera internationellt erkända krogar. Sedan sammanstrålade de vid rötterna i Werfen för att satsa på sig själva. Obauer mottog två stjärnor i Guide Michelin redan 1997 och idag har bröderna fyra hattar - två var om man vill vara humoristisk - samt fyra kockmössor och 19 av 20 möjliga poäng i Gault Millau. Det är inte att undra på.

Kvällen till ära dinerar vi i deras chambre separée och båda kockarna tar emot i sina stiliga uniformer. Innan middagen serveras vi champagne och hors-d'œuvres på den fina gården: lufttorkat ripkött, en aladåb (!) på lamm, äppelgelé, en olivkaka med ansjovis och hemgjord lammkorv. Dessa små läckerheter lägger sig som ett mjukt täcke i magen inför den meny om nio rätter - eller minst tjugofyra, om man räknar med efterrätterna som väntar.

FOTO: MATZ THOMASSEN

RESTAURANT-HOTEL OBAUER, WERFEN

Obauer har en teknik och en standard som skulle ge genklang på vilken som helst plats i världen. Det unika, något som för övrigt gäller alla krogarna vi har besökt, är att man lägger ner både själ och hjärta på att förädla och ta tillvara på regionala och närproducerade varor. Och helt ärligt, om man bor och verkar i denna fantastiska del av Österrike, där allt man behöver finns inpå knuten, varför skulle man då behöva gå över ån efter vatten?

Kryddorna som används i köket, för att ge ett exempel, ja de växer i brödernas egna trädgårdar.

Denna resa till Österrike är över, och det är bara att konstatera att man har fått sig en ögonöppnare vad gäller den gastronomiska nivån i landet. Det finns så oändligt mycket mer än wienerschnitzel och apfelstrudel på menyn, och det har varit ett sant nöje att få uppleva det. Givetvis gjorde vi annat än att äta under resan, och det ska vi få be att få komma tillbaka till längre fram. Som ett smakprov kan nämnas att vi har tillverkat vår alldeles egna störkaviar och lärt oss en massa om ostar, kossor, kaffe och Mozartkulor. Och sedan har vi besökt destilleriet som prisats för att tillverka en gin som hör till världens allra finaste. I Österrike? Jajamensan, det kan du ge dig på!

Ett är säkert: Om du har vägarna förbi Salzburg och trakterna därikring, så vore det synd och skam att missa dessa restauranger och hotell.

Auf Wiedersehen!

För mer information: www.obauer.com

77

service, miljö och andra intryck, belönas med symboler i form av bestick. En restaurang med oklanderlig service kan belönas med upp till fem korslagda sådana.

Hotell belönas utifrån service, miljö och komfort, då med hussymboler i olika storlekar. Både restaurangerna och hotellen kan få röda symboler, vilket innebär att de av Michelins hemliga representanter har upplevts som utomordentligt trevliga.

STJÄRNORNAS BETYDELSE En stjärna i Guide Michelin betyder att det är en "exceptionellt bra restaurang i sin kategori". En restaurang med två stjärnor är enligt betygssättningen ”värd en omväg”, medan den restaurang som kan stoltsera med hela tre stjärnor är ”värd en resa i sig”.

HISTORIEN BAKOM GUIDE MICHELIN Text: Mats Wiede & Michelin Foto: Björn Waenerlund

H

DET ÄR I ÅR 117 ÅR sedan den första Guide Michelin utkom på initiativ av däcktillverkaren Michelin. Syftet med guiden var lika enkelt som genialt: Frankrikes då cirka tre tusen bilägare, varav nästan alla fanns i Paris, skulle ta ut bilen för att slita på däcken så att de behövde nya. Dessutom ville man sprida intresset för bilar så att allt fler skulle införskaffa en, och därmed även behöva köpa däck.

Guiden delades ut gratis till alla som köpte en bil och innehöll från början information om var man kunde tanka samt anvisningar för hur man bytte däck och glödlampor. Vid denna tid fanns det av naturliga skäl inte så många bensinmackar,

78

First Class Magazine #5 2016

så informationen var nödvändig. Som en extra service listade guiden även platser där man kunde sova gott och få sig en bit mat. Det övergripande syftet var - och är fortfarande - Michelins mission: ”En bättre väg framåt”.

På 1930-talet utökade man guiden till det nuvarande systemet med stjärnor och gradering.

DE ÅTRÅVÄRDA STJÄRNORNA Det många kanske inte vet är att det finns flera olika betygsättningar i guiden. Till exempel är det endast maten i sig som belönas med stjärnor, och det är nog allmänt känt att de bästa restaurangerna kan få tre av dessa. Allt runt omkring,

HUR GÅR DÅ BEDÖMNINGEN TILL? Stjärnorna delas som tidigare nämnts ut endast baserat på maten som serveras. Fem kriterier vägleder inspektörerna i bedömningen: 1. Kvaliteten på råvarorna.

2. ”Hantverket” – det vill säga smaken och tillagandet.

3. ”Personligheten” – det vill säga hur väl kocken lyckas i att hitta ett eget uttryck.

4. Värde för pengarna.

5. Kvalitet över tid – det ska vara en lika fantastisk upplevelse oavsett när du besöker restaurangen.

VILKA ÄR INSPEKTÖRERNA OCH HUR BLIR MAN EN? I filmen Råttatouille från 2007 finns en impertinent och utomordentligt kräsen inspektör vid namn Anton Ego som gör allt för att göra kockarnas liv till en plåga genom att klanka ner på allt han serveras. En sådan kontrollant ska man inte förvänta sig idag. Inspektörerna från Guide Michelin har en gedigen grundutbildning från restaurang- eller hotellskolor, och därtill flera års branscherfarenhet. Efter grundutbildningen genomgår man en sex månader lång internutbildning där man formar en samsyn kring hur mat ska bedömas och fastlägger vilka kriterier som gäller. Detta för att restaurangerna ska bedömas på samma sätt, oberoende av vilka inspektörer som

besöker etablissemangen. Innan man som inspektör får besöka en restaurang på egen hand besöker man flera restauranger tillsammans med en erfaren inspektör. Först efter detta får man göra egna besök.

Alla Guide Michelin-inspektörer är anonyma för att försäkra läsarna om att inspektörerna inte får någon speciell service utan behandlas på samma sätt som vilken gäst som helst.

Anonymiteten och oberoendet är viktiga för att garantera Guide Michelins rykte.

GUIDE MICHELIN ELLER GUIDE ROUGE? Guide Michelin! Med tillägget för det geografiska område som guiden omfattar. Den guide som omfattar Sverige och de nordiska länderna heter Guide Michelin Nordic Cities. Det finns landsguider – exempelvis Guide Michelin France och stadsguider som till exempel Guide Michelin London. Nytt sedan 2006 är att Guide Michelin nu även omfattar städer utanför Europa.

Först ut var Guide Michelin New York City 2006. Michelin producerar även gröna guideböcker som är mer rena turistguider.

Guide Michelin recenserar ett urval av hotell och restauranger i olika prisklasser. Vissa restauranger belönas med en ”Bib Gourmand” som indikerar att det är en bra restaurang som serverar bra mat till rimliga priser. I Frankrike till exempel, serverar alla Bib Gourmand-restauranger trerätters middagsmenyer för under 35 euro. I Guide Michelin New York City finns en kategori av restauranger där du äter middag för under 25 dollar. Så guiden hjälper läsaren att hamna rätt när man kommer till en ny stad och inte vill äta på ”turistrestaurangen”.

Sverige tilldelades sina första stjärnor 1984. Det var restaurangerna Coq Blanc, L´Escargot, Gourmet och Eriks Fisk som erhöll varsin av dessa stjärnor. På www.michelin.se/om/ guide-michelin återfinns de senaste restaurangerna i Sverige som under 2016 tilldelats någon stjärna. Den kommande guiden för Norden 2017 utkommer den 22 februari. Vi på First Class Magazine håller tummarna för att någon av våra fantastiska restauranger belönas med tre stjärnor. ■

79

MODERN HOTELLDESIGN I ANTIKA ATEN Text: Peter Hanneberg & Sandy Eime Foto: Peter Hanneberg

I

SYDOSTHÖRNET AV EUROPA RESER SIG Greklands huvudstad ur mångtusenåriga, historiska avlagringar.

Kontrasten är de moderna designhotellen. First Class Magazine har provbott två av dem.

Det moderna Aten är en livfull metropol i olika nyanser av sandsten, krönt av takterrasser på bostadshusen och hotellen. Här är det som om allt tycks cirkla kring Akropolis.

Som en uppnosig kontrast till det gamla, har designhotellet AthensWas intagit en byggnad på avenyn Dionysiou Aeropagitou bara ett stenkast från Akropolis. Från balkongen några våningar ovanför denna oas, kantad av lummiga platanträd, ser vi strömmar av människor på väg mot ikonberget. Halvvägs till målet ligger det nya museet för Akropolis.

I skymningen, medan vi förflyttar oss upp på AthensWas takterrass Modern för att inta vår middag, tänds strålkastarna vid Akropolis. De skapar en fasadbelysning som får Atens antika arv

80 First Class Magazine #5 2016

Parthenon, inklusive fästningen och berget som templet byggts på, att glöda effektfullt. Moderns köksmästare Michael Birtsios skapar en intressant balans mellan grekisk och fransk fine cuisine med injektioner från Asien. I kombination med en av de bästa vyerna över Akropolis är Modern ett måste och hotellet AthensWas rekommendabelt för centralt boende i Aten.

Rummen är luftiga i klassisk modernism med grekisk marmor och exklusivt valnötsträ, toppade av altaner som bjuder på utsikt. Möbleringen av rummen bidrar till känslan av elegans.

Le Corbusiers design från 1928 av Gran Confortfåtöljer, s k LC3-fåtöljer, finns representerade i delvis ny tappning. Liksom möbler med design av Platner, Kita, Grcic, Bouroullec och Eileen Gray, det vill säga respekterad design med rötterna i de senaste knappt hundra åren. Både för business och turism erbjuder boutiquehotellet AthensWas en avkopplande och effektiv utgångspunkt. Service, taxi, butiker, matställen flockas runt omkring hotellet. ▶

81

I Aten testar vi två medlemmar i hotellorganisationen Design Hotels. AthensWas är den senast tillkomna medlemmen i staden. I den högburna stadsdelen Kolonaki bor vi en natt på ett annorlunda designhotell, Periscope. Annorlunda därför att det är så litet och så inträngt mellan andra hus vid den smala gatan Charitos.

Om man tänker sig ett hotell på sex våningar med totalt endast 21 rum, så förstår man att "periskop" är ett ganska bra namn. Där "periskopet" sticker upp över ytan av hustak har man en vid utsikt över Aten. Men taket med sin privata jacuzzi ingår i toppvåningens Panorama Suite.

Designen är modern och förträfflig på många sätt om man betänker hur den anpassats till rummens litenhet. I vårt rum är

82

First Class Magazine #5 2016

hela taket täckt av en fascinerande flygfotobild i svartvitt av Atens centrala delar. Skarpt som ett militärfoto erbjuder det oss att följa gatorna genom staden till de olika sevärdheterna.

Tunnelbanan ligger alldeles i närheten av Periscope, en taxi till centrum kostar under fem Euro, gatan är lugn och tyst, sängarna av hög kvalitet och komfort, och restaurangen serverar en förträfflig, begränsad frukost med påtaglig fräschör. Kort sagt ett ställe för såväl affärsmannen som turisten att övernatta på, med spännande design och fint läge i ett intressant distrikt av Aten.

■ För mer information: www.designhotels.com

83

HILTON MED ATENS BÄSTA UTSIKT Text: Peter Hanneberg & Sandy Eime Foto: Peter Hanneberg

H

ILTON I ATEN HAR GJORT SIG KÄNT bland arrangörer av konferenser lika väl som enskilda på affärsbesök i den grekiska huvudstaden. Några av dragplåstren är stans bästa takterrass och bar-with-a-view, samt ett rejält poolområde.

I den ekonomiskt hårt drabbade, grekiska huvudstaden vill man liksom komma upp ur de hellenistiska lagren för att få frisk luft för framtida ambitioner. Ett betydligt modernare landmärke i Aten än Akropolis, är Hiltons väldiga, fritt belägna byggnadskomplex.

En av de bästa bar- och restaurangutsikterna över Aten, inklusive Akropolis, har man från Hiltons takterrass Galaxy.

Den har bidragit starkt till hotellets stora popularitet bland Atens

84 First Class Magazine #5 2016

affärsmän och besökande dito. Man är stolt över att kunna visa upp en av Atens bästa kombinationer av stadsutsikter, välsorterad skybar och fine dining över en cocktail i solnedgången och skymningstimmarna.

Under våra dagar på Hilton Athens upplever vi charmen med konceptet. En affärskontakt föreslår att vi ska träffas över en cocktail, naturligtvis på Galaxy eftersom det är nära för oss att bara ta hissen upp på taket. Vi möts på terrassen utanför baren medan solen sjunker bakom Akropolis en kilometer bort och en tunn månskära stiger på motsatta sidan av himlavalvet. Samtidigt drar det ihop sig med alltmer dramatiska molnformationer.

Galaxy har flera signaturcocktails som vi prövar. ▶

85

Medi Pleasure är en ouzo med gurksmak, mandelsirap, lime och tranbärsjuice, timjan och litet Jägermeister. En av barens "nyklassiker" är Galaxy Mojito på vodka med vanilj, färskpressad lime, smält socker, ginger ale och blad av mynta. Mogna för middag sätter vi oss i restaurangens gourmetavdelning. Mellan oss och terrassen är avdelningen för rökare. Den erfarne servitören Stavros har jobbat på Galaxy i elva år och ger oss bästa tänkbara information om menyns detaljer.

Vi får in huvudrätterna på golden grouper med havsfrukter, selleripuré, kaviar och bouillabaissesås, respektive på angusbiff à la tagliata med grillade grekiska grönsaker. Just när vi ska angripa kreationerna brakar ovädret lös. Blixtar slår över Akropolis, åskan dundrar över oss, regnet drar in över rökarna som flyr vilt fäktande, vinden välter stolar och blåser dekorationsblommorna ur sina vaser på borden. Vi sitter torrt och begapar hela skådespelet genom stora glasväggar och jag försöker fånga något av känslan med kameran i dunklet. Vilken kryddning till den goda maten en rejäl stormpust kan vara!

Mest känt är hotellet för sina stora konferensmöjligheter, liksom för sitt poolområde. Jättekongresser som läkarnas med över tusen deltagare väljer gärna Hilton, liksom stora årsstämmor,

86 First Class Magazine #5 2016

mellanstora och små konferenser, och ända ner till sammanträden för bolagsstyrelser. Det som drar, tillsammans med denna höga kapacitet för alla slag och storlekar av möten, är återigen läget och de trevliga och mångsidiga alternativen för socialt umgänge med branschkollegorna. Just den här speciella höstkvällen fick de mörka kostymerna från konferensavdelningen sig en Galaxyupplevelse som var litet utöver det vanliga.

Rummen är smakfull lyx på femstjärnig nivå med alla tekniska finesser. Exekutiva planet erbjuder frukost, mat och dryck och lugn och ro för arbete. Hilton i Aten har också visat framfötterna när det gäller miljö och hållbarhetstänk. Enbart satsningen på LED-belysning sparar uppemot 1,5 miljoner kilowattimmar per år. Energisparande, återvinning, kompostering, men också socialt ansvar gentemot sina anställda, har bidragit till intresset för hotellet bland de alltmer medvetna internationella företagen. Det är inte bara takutsikten, den stora wellness- och poolavdelningen och de fina mötesresurserna som drar alltfler till Hilton i Aten.

■ För mer information: www.hiltonathens.gr

87

LÄS FIRST C"SS MAGAZINE DÄR DU ÄR! Vare sig du sitter vid datorn, eller surfar från läsplatta eller mobiltelefon så är First Class Magazine bara några tangentslag bort. Dygnet runt. Året om. Via vår sajt kan du läsa våra artiklar och resereportage, där publicerar vi också nyheter som inte får plats i den tryckta utgåvan.

NYHET! Nu finns First Class Magazine även på Issuu.com/FirstClassMagazine. Där kan du ladda hem alla tidigare utgåvor och läsa dem i lugn och ro. Om du vill kan du prenumerera på meddelandetjänsten, så får du automatiskt ett mejl när vi publicerar ett nytt nummer.

Trevlig läsning! www.firstclassmagazine.se www.issuu.com/FirstClassMagazine

88 First Class Magazine #5 2016

89

LÅDFABRIKEN PÅ ORUST – lämnar intryck hos själ och hjärta

E

TT TRETTIOTAL METER FRÅN STRANDEN som fortsätter ut i Skagerraks gråblå vatten står Lådfabriken Bed & Breakfast. Ägarparet Johan och Marcel har skapat en fågel Fenix ur askan av det som var kvar av den gamla fiskelådefabriken på Orust. Här har de utformat ett hem, som är ett hotell, som är en restaurang, som är ett konstverk - och som förtjänar all den uppmärksamhet det kan få.

Ja, jag skriver hotell även om Lådfabriken Bed & Breakfast på Orust erbjuder precis vad namnet säger: sängar och frukost. Med extra allt. Och mer därtill. Det beror lite på hur man bokar. Till exempel går det att få en fantastisk middag tillagad av Johan och Marcel om man beställer detta vid bokning. Hyr man dessutom hela Lådfabriken, som har fyra rum med separata badrum, kan man boka helpension. Dagarna innan vi anlände var det en ledningsgrupp som hyrde hela Lådfabriken, och med all inspiration som finns i väggarna är det lätt att föreställa sig att kreativiteten flödade. Hundarna Bruno (12) och Curro (3) ingår i staben, om än med en något tillbakadragen attityd när det kommer till att hjälpas åt med själva arbetet.

Lådfabriken Bed & Breakfast slog upp sina glasinfattade gröna dubbeldörrar 2013 efter en omfattande renovering och tillbyggnad.

Man kliver rakt in i det stora köket och ska vara rätt så ointresserad av detaljer om man inte måste stanna upp och smälta intrycken som formligen väller över en. Vad är det här? Är det snyggt? Stiligt?

Galet? Robust? Enkelt? Är det enhetligt eller ett sammelsurium?

Svaret är ja. Det är allt.

Men vi börjar där Johan och Marcel alltid tar sina gäster när dessa anländer, nämligen uppför trappan som leder från gården

90 First Class Magazine #5 2016

Text & Foto Matz Thomassen

upp till sovrumsavdelningen där det finns tre individuellt inredda rum med egna badrum. De tre rummen mäter mellan 11 och 25 kvadratmeter och är uppkallade utifrån vilket väderstreck fönstren är vända mot. Det största rummet, vilket jag hade förmånen att härbärgera i, har fönster mot det taktäckta, nybyggda atriumet och vidare ut mot Skagerrak. Utsikten är betagande, så här vill man vakna varje morgon!

Inredningen i rummen är minst sagt personlig utan att vara privat. Möbler och inredning är noggrant utvalda och varje enskilt litet föremål tycks ha en historia. Det är skulpturer, tavlor, vaser, lampor, mattor och gardiner som, genom att alla ha sin egen stil, tillsammans bildar en spännande helhet. Vad sägs om en enorm tavla med tre stycken bilder på Marilyn Monroe bakom en klassisk hoppbock? Ja, ni vet en sådan som vissa av oss aldrig lyckades hoppa över i skolans gymnastiksal. Eller en golvlampa som vid första ögonkastet tycks ha kollapsat och ligger som en tygbit på golvet, men som blåses upp när den tänds och bildar en skulptur? Som kontrast till sovrummens stilar står badrummen med strama linjer, knallröd inredning och specialimporterade duschar och blandare. Det fjärde rummet ligger i ett annex precis intill huvudbyggnaden och går även det i samma sköna stil. Det tar ungefär någon minut innan man konstaterar att man trivs.

Via en bro som hänger över vardagsrummets soffgrupp kommer man till en avsats på vilken man kan stå och beundra utsikten över Skagerrak. Här finns dessutom en tillbyggd kub som liksom ”hänger” ut från fasaden. Det är bara att luta sig tillbaka i de två sköna fåtöljerna som står där, och låta havets mystik genomskölja ens fantasi. ▶

91

92

First Class Magazine #5 2016

93

FÖRRÄTT I MORFARS BÅTHUS I år är det första gången som Johan och Marcel kommer att arrangera julbord på Lådfabriken, givetvis med mat som är ”västkustanpassad” med fisk och skaldjur som huvudtema.

Dessutom håller de på att testa ut ett nytt koncept i Johans morfars gamla sjöbod som ligger en kort promenad från huvudbyggnaden.

Intill sjöboden ligger den gamla bohusjullen Kaijsa som Johan och hans syskon lärde sig segla i. Den påminner om att vi befinner oss på mark där familjer har levt och verkat i generationer. Detsamma gäller sjöboden som vare sig har värme eller elektricitet. Mitt i sjöboden står två spartanska träbänkar uppställda kring ett rustikt bord av plank. Här har värdparet dukat upp förrätten som består av nykokta havskräftor från Larssons Fisk i Mollösund, vilka vi avnjuter med champagne och nygräddat bröd. Känslan av att smörja kråset med lyxig mat och dryck omgiven av gamla fiskenät, räddningsvästar, ett oändligt antal uttjänade årpar, tåtar, tampar, bojor och båtmotorer, i skenet av levande stearinljus från ett oräkneligt antal lyktor, ja, vad kan man säga? Lyx går inte alltid att omsätta till kronor och ören. Vid fint väder kan man också sitta på den stora terrassen utanför och njuta av närheten till havet, men vid vårt besök blåser det lite väl kallt för detta.

BÅDE FÖR ÖGON OCH GOM Efter förrätten går vi tillbaka till huvudbyggnaden där Johan, Marcel och hans mamma Ali, som är på besök från Nederländerna och även hon förgyller vår vistelse, omedelbart börjar förbereda

94

First Class Magazine #5 2016

huvudrätten medan vi andra njuter av ett glas vin och bara tittar på utan att ens skämmas. I normala fall håller sig värdparet lite i bakgrunden och låter sina gäster vara i fred, men vi insisterar på att de gör oss sällskap. Det generösa köket har öppen planlösning så det är lätt att föra ett samtal medan man låter blicken vandra. Även här finns det konstföremål, glaskannor, glas, prylar och roliga inslag precis överallt. En annan sak man lägger märke till att det inte sällan finns flera exemplar av samma sak. I vardagsrummet, för att nämna ett exempel, står det inte mindre än 66 ljuslyktor på ett och samma bord. På ett annat står en hel hop färgstarka ljusstakar staplade på varandra. Allt de här killarna gör blir som ett konstverk. Detsamma gäller den enorma samlingen av porslin som står på öppna hyllor, och förvaringsskåpet där dricksglas i ett oräkneligt antal upplagor och fasoner ryms. I vardagsrummet, som också rymmer Johan och Marcels arbetshörna, tillika ”reception”, står färgglada soffor och fåtöljer framför de stora fönstren. Ena väggen pryds av stora och små skulpturer i form av bokstäver i olika färger från golv till tak. Att grabbarna är kreativa råder det ingen som helst tvekan om.

Huvudrätten, en alldeles utsökt kummelfilé med väl valda tillbehör, går ner som om det vore den sista måltiden. Här är det ingen fara för att man svälter. Det är det definitivt ingen fara vid påföljande dags frukostbord heller. Alla gäster äter vid samma bord och bjuds på underbart gott bröd, fyra sorters ost, kallskuret, två sorters müsli, yoghurt, fil, apelsinjuice, en fantastisk fruktsallad samt kaffe eller te. Behöver jag nämna att bordet omsorgsfullt

dukas med färgglatt porslin och blommor? Blommor ja, det är ett stående inslag under alla vistelsens måltider. Varje dag hämtas nya blommor från trädgården och används som dekoration. Vackert och opretentiöst.

BESÖK ORUST Att ta en weekend på Orust utanför säsong är verkligen att rekommendera. För det första så känns det som om man har ön för sig själv. Givetvis träffar man på människor här och där, men det går inte att jämföra med hur det är under högsäsong. Vi besökte Lådfabriken i slutet av september och möttes av strålande sol. Det karga landskapet med klipporna och havet som självklara mittpunkter upplevs helt annorlunda. Det är tyst, stilla, lugnt och avkopplat. Nåväl, inte överallt. På Petersons krog på Käringön, på vilken vi äter middag en kväll, är det nästan fullt med endast några enstaka barstolar lediga. Och det är inte att undra på. Även här njuter vi av otroligt god mat. Löjrom med alla tillbehör. En fantastiskt god gravad hälleflundra med rostad kavring. Halstrad lax med friterad grönkål och en ljuvlig dillmajonäs. Självklart var vi tvungna att prova en klassisk bakad torskrygg med brynt smör, färskpotatis och pepparrot. Att den kom in med ett täcke av rostad kavring blev pricken över i:et. Makalöst gott och väldigt trevligt.

I Mollösund hittade vi en raritet. I över 40 år stod nämligen det som en gång var Sigurd Olsson diversehandel tom. Den 17 september 1966, väggkalendern hänger fortfarande kvar med

det datumet uppslaget, stängde Olsson sin butik och gick så att säga rakt ut genom dörren. Absolut allt, förutom färskvaror, lämnade han efter sig, och efter att hans sista levande släkting och arvinge lämnade jordelivet, och fastigheten övergick i Allmänna arvsfondens ägo, har rubbet varit kvar där inne. Huset har nu varsamt renoverats och fungerar som museum och kafé. Här kan man se alla produkter som salufördes fram till dess att Sigurd Olsson resolut satte nyckeln i dörren och gick därifrån. Är man i Mollösund ska man heller inte missa att göra ett besök på tidigare nämnda Larssons fisk. Färskare går det knappast att få havets läckerheter. Strosa i Mollösunds kullerstensbelagda gränder, ta en kaffe på något fik eller ät en god lunch. Och glöm inte att njuta av den härliga havsluften.

Att Lådfabriken Bed & Breakfast har en strålande framtid hyser vi inga som helst tvivel kring. Johan och Marcel har stora planer och vill gärna fortsätta att utveckla sitt helt unika koncept. Redan nu arrangerar de utflykter tillsammans med andra verksamheter på Orust, och med tanke på att CNN Traveler har listat den svenska västkusten på sin tio-i-topplista över världens tio vackraste vildmarksplatser, så ser framtiden i våra ögon ljus ut. Nästa gång ska vi utnyttja Lådfabrikens cyklar och kanoter som finns att låna, och utforska området ännu mer. ■ För mer information: www.ladfabriken.eu

95

D

E

T

T

A

Ä

R

E

N

A

N

JURA – A PREMIUM BRAND VI HÄNGER MED I UTVECKLINGEN! Sedan 1931 har det schweiziska företaget JURA Elektroapparate AG utvecklat innovativa och exklusiva hushållsapparater.

Som pionjär på området för automatiska kaffe-/ espressomaskiner har JURA varit en viktig aktör inom sektorn för hushållsapparater ända sedan mitten av 1980-talet. Nu använder företaget sin erfarenhet och expertis för utvecklandet av semiprofessionella apparater för användning på kontor och i café- och restaurangbranschen.

Det traditionella schweiziska märket har blivit en världsaktör. Företagets huvudkontor ligger i Niederbuchsiten i Schweiz. JURA har därtill egna filialer och joint ventures i Tyskland, Österrike, Spanien, Nederländerna, USA, Storbritannien, Australien, Polen, Tjeckien, Sverige och Sydostasien.

JURA är ett modernt och innovativt företag i kaffebranschen, och är det ledande varumärket inom premiumsegmentet för helautomatiska kaffemaskiner för hemmabruk, kontor och restaurang.

JURA är ett riktigt varumärke i likhet med till exempel Cartier, Apple, Louis Vuitton, Mercedes Benz och Hermes, för att bara nämna ett par stycken. JURA Sweden arbetar övergripande med varumärkesöar, konceptutställningar och shopin-shops hos sina samarbetspartners. Det handlar oftast om specialister inom elektronikhandeln, som säljer små el- och hushållsapparater.

Att vara ett varumärke kräver en del. Det räcker inte med att ha snygga, enhetliga utställningar. Det

behövs känsla, produktkunskap och förmågan att kunna sälja premiumprodukter något JURA kontinuerligt utbildar sina ambassadörer i. Det är dessutom lika viktigt för JURA att kunna erbjuda en utmärkt och professionell ”after sales service”, något alla premiumkunder idag förväntar sig. Att få bra service och support är ett av kärnvärdena i JURAs affärsmodell. Alla kunder som har köpt en maskin från JURA hos en auktoriserad återförsäljare, ska enkelt få adekvat service när sådan behövs.

Det finns bland annat en så kallad hotline till vilken man kan ringa, samt en serviceverkstad kallad Hospitality Center i Stockholm (Hammarby Sjöstad) som kunden kan vända sig till.

Har man inte vägarna förbi där utgör JURAs utvalda samarbetspartners och försäljningsställen länkar direkt till varumärket.

Det mångåriga partnerskapet med tennislegenden Roger Federer bildar också en del i varumärkesarbetet.

Den schweiziske flerfaldige Grand Slam-vinnaren representerar JURA som ambassadör både i Schweiz och internationellt, och sprider budskapet om våra gemensamma värderingar: prestanda, precision, prestige och passion.

N

O

N

S

F

R

Å

N

J

U

R

A

T Ä V L

A

M

E D

FIRST C#SS MAGAZINE OCH ZALTO

Nu har du möjligheten att vinna en uppsättning om två stycken universal glas från Zalto till ett värde av 618 SEK.

Zalto är det berömda vinglaset som återfinns på många Guide Michelin restauranger.

Vinglasen är gjorda av blyfri kristall vilket gör att man kan diska dem i en vanlig diskmaskin och det är något Zalto själva rekommenderar.

Tävlingsfråga: Från vilket land kommer Zalto?

Rätt svar hittar du på www.vinglaset.se Motivera också med 20 ord varför du ska vinna.

Tävlar gör du på www.firstclassmagazine.se!

Lycka till önskar First Class Magazine och www.vinglaset.se Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Juryn består av representanter från First Class Magazine och Vinglaset.se.

Tävlingen pågår till och med den 1 december.

98 First Class Magazine #5 2016

Njut av hela resan

LOUNGEACCESS. Med Gold Card kan även ett stopp på vägen bli en avkopplande upplevelse. I Kortet ingår fyra fria besök på flygplatslounger världen över.

Läs mer om Gold Card på americanexpress.se

Den lilla avgörande skillnaden