En blommande kyrka. Varje gång jag öppnar porten till S:ta Maria kyrka och tittar upp mot valvens målningar, funderar jag över hur den medeltida besökaren en gång i tiden uppfattade sin kyrka. I en artikel läste jag nyligen om växtornamentikens betydelse i kyrkorummet. Där beskriver författaren de blom och bladklädda valvribborna som en pergola att stillsamt vandra in under. Man är alltå inte bara betraktare av bildernas berättelser utan man befinner sig bokstavligen omgiven av trädgården. Det är givetvis målat som en återspegling av Edens lustgård, och det väntande paradiset. Överallt växter som tränger sig fram mellan bilder av helgon och bibliska berättelser. Allt prunkar och frodas, precis som i den svenska sommaren. Nu är tiden inne även ute i det fria, när man under de rätta förhållandena, kanske sittande i en skogsbacke, kan få en förnimmelse av det där andra, en glimt av det ordlösa goda, som osynligt genomströmmar världen.
Jag önskar dig en skön sommar med tid för återhämtning. Johan Tell
10
