Rejmyre & Skedevi
”Det var glädjande i allt mörker”
Handarbetscafé
Tisdagar 10:00 i Rejmyre församlingshem Välkommen att fika och umgås i Rejmyre församlingshem. Ta gärna med eget handarbete. Start 1 september.
Korvgrillning
Torsdagar 12:00 utanför Rejmyre församlingshem. Start 27 aug. Välkommen på trevlig samvaro där vi äter korv och umgås på avstånd.
Träffpunkt Skedevi
1 sep, 15 sep, 29 sep, 13 okt, 27 okt, 10 nov, 24 nov, 8 dec. 10:30 i Skedevi församlingshus. Trevlig samvaro där vi delar gemenskap, fikar och tar del av olika program.
I
ngen trodde i vintras att den smitta som började spridas i Kina skulle drabba världen som den gjort. Det dröjde inte länge förrän varningsflaggorna lyftes här på hemmaplan. Min första tanke var att nu ställer vi in allt som går ställas in. Först på schemat stod träffpunkten i Skedevi. Då jag ringde runt till deltagarna fick jag svaret, att vi minsann skulle ses och sittgympa som vi brukar. Det var inte tu tal om den saken. Nej då! Hur som helst, vi hade vår träffpunkt, men dagen efter gick påbudet ut, att nu stänger vi ner all verksamhet utom barnverksamheten. Så blev det. Inga soppluncher. Inga goda samtal. Inget handarbetskafé. Inga träffpunkter med sittgympa. Däremot fortsatte den trogna lilla babygruppen på måndagarna, liksom skolbarnen i köket, samt barnkören. Det
8
var glädjande i allt mörker ute i världen. Många evenemang som är viktiga för bygden ställdes också in, som Skogsröjet som skulle fira 15-årsjubiléum, och Rejmyre marknad. Valborgsfirandet ställdes naturligtvis in, där jag skulle ha hållit Valborgstalet. Men ska en pandemi verkligen få slå undan benen för allt och alla? Nej, hoppet är det sista som överger människan, vi måste ha något att hoppas på, hur tätt mörkret än står runt oss. Vi måste ha lite business as usual för att ha något att se fram emot. En gammal, snudd på uttjänt grill plockades fram ur förrådet och tändes upp en torsdag. Min tanke då var att barnen på väg hem från skolan skulle stanna till och få en korv. Men – det var helt andra barn som kom. Gamla barn. Vuxna. Vi plockade ut de möbler som gick ta ut, och spred dem över gräsmattan. Sen serverades korv och fika
från handskbeklädda och spritade händer. En torsdag blev flera. Vi köpte ny grill, då den gamla tog slut. Vi hann med två lotterier där behållningen gick till barn- och ungdomsverksamhet, samt deltagande av ortsbor som grillmästare, PR-människor, medhjälpare och musikanter. Det infann sig en liten men ändock festivalstämning, med allsång eller bara allmänt diggande när musikanter, både lokal och tillresta, tog ton. Torsdagen innan midsommar var den sista innan sommaren. Nu närmar vi oss hösten. Vad ska vi ta oss för i bygden? Tänk om den där Corona fortsätter att ställa till det, så vi inte kan ha våra soppluncher och träffpunkter. Det är tur att vi har en grill i förrådet. Den kanske kommer att behövas när höstmörkret faller… Roger Hedin Pedagog
