Diakoni
Mina år som diakon i församlingen
V
i sitter i bilen och kör längs slingriga vägar omgivna av skogar, åkrar och sjöar. Tanken är att min nya arbetsledare, Lars Jarlemyr, ska visa mig runt i den vidsträckta Finspångs församling som just har blivit min nya arbetsplats. Jag och min man just flyttat till vårt sommartorp i Finspång för att börja ett nytt liv nära naturen, efter många hektiska år i Stockholm. Idag ska vi till Rejmyre och Skedevi – men
18
Lars har en liten egen tanke med resan: Han vill ta mig till den helt nyöppnade flyktingförläggningen i Hävla. Här samlas nykomna familjer från krigets Syrien. Öppnandet har skett helt hastigt och man saknar allt: möbler, sängkläder, husgeråd och kläder. Detta är på hösten 2013. Kriget i Syrien har pågått sedan 2011. Jag har följt nyhetsrapporteringen därifrån nästan dagligen och verkligen lidit med
befolkningen där. Som alltid när man följer rapporter om krig och nöd på distans så är vanmakten stor. Men helt plötsligt är några av dem här och jag kommer rakt in i deras vardagsrum och får möta dem ansikte mot ansikte – pappor, mammor och barn. Många känslor fyller vårt första möte. De är glada att se oss, lättade och förtvivlade på en och samma gång. Bara några dagar senare kommer rapporter om en orkan på Filippinerna
