Kyrkogård och fastighet

En hållbar miljö på en kyrkogård.

Vad kan vi göra för att skapa en god miljö på våra kyrkogårdar? Denna fråga är lätt att besvara då det finns så många områden att arbeta med. Vissa åtgärder kan skapa viss irritation men är helt avgörande för vår framtid. Vi måste alla vara med och ta ansvar genom ett hållbarhetstänk. Begravningsverksamheten ska vara helt fossilfri redan 2023 detta mål har Sveriges kyrkogårds och krematorieförbund skrivit fram och detta är ett svårt men nödvändigt mål. Vi har påbörjat detta arbete genom att minska på gräsklippningen och gör nu försök att skapa sommarängar. Vi har införskaffat fordon som drivs med HVO olja och alla nya maskiner ska vara förberedda för detta drivmedel. Vi har förnyat våra övriga transportfordon genom batteridrift, vi kommer att fortsätta att införskaffa maskiner för batteridrift i allt större utsträckning. Kompostering av löv och gräsklipp gör att vi numer gör egentillverkat jord som vi använder för att reparera gräsmattor med. Dock behöver vi fundera ännu mer på om vi tänker och handlar hållbart? Det många förvaltningar som använder sig av automatbevattning och jag ser vilken skillnad det blir med denna bevattning grönt och fint även om det är väldigt torrt i skog och mark. Om kyrkogården saknar bevattning blir gräset gult ganska fort och blommorna torkar. Automatbevattning innebär stora kostnader i drift och underhåll och det innebär att vi vattnar för att klippa gräs mer än nödvändigt. Även om vi använder maskiner med batteridrift behöver vi sätta in resurser på något som vi själva skapar. Vad gör vi med alla blommor som torkar? Det handlar om att välja perenner som klarar torka bra och ett åriga växter klarar sig mycket bra i självbevattnande planteringslådor. Vi vattnar där det behövs och kan därmed vara sparsamma med den naturresurs som vi behöver för annat bruk.

Kyrkogårdschef, Kalle Hansson

“Att renovera, reparera eller konservera hållbart. Vad innebär det ?”

I den så snabba tid vi lever i nu, vill man att till exempel underhåll av sitt hus eller lägenhet, uppkomna problem eller incidenter löses på ett så snabbt sätt som möjligt. Det kan handla om målning av fasaden, en läckande tappkran, trasig belysning i trädgården eller en tavla som fallit i golvet.

Att reparera och renovera Sveriges kulturarv innebär att den snabba lösningen får kliva åt sidan och lämna plats åt en process som i mångt och mycket kräver lång förberedelse, där ett antal viktiga punkter ingår: utredning av det uppkomna ärendet, tillståndsansökan hos länsstyrelsen för åtgärden som krävs, egen budgetering, beslut från kyrkoråd att utföra ärendet, ansökan om kyrkoantikvariskt ersättning (KAE), upphandling och utförande.

Att putsa om en kyrkas fasad eller byta ut belysningen på en kyrkogård kan således vara en process på 2-3 år beroende på omfattningen. Konservatorarbeten av kyrkliga inventarier såsom en figurin, kyrkliga textilier eller en oljemålning innebär samma process, och till detta tillkommer själva utförandet av ärendet av expertis inom hantverk, konservatorsarbeten, samt medverkan av sakkunnig arkitekt och antikvarie.

Vi renoverar hållbart, vilket innebär att exempelvis ett kyrktak ska hålla i minst 80 år, beroende på material. En oljemålning, kyrkliga textiler och inventarier som många gånger kan härledas till så tidigt som medeltid, skall vårdas enligt föreskriven lag. Vård och värn av kyrkorummet har en stor del i den dagliga tillsynen.

Sammanfattningsvis är de snabba åtgärderna ett sällsynt tillgrepp, utan uppdraget handlar om att bevara kulturarvet vilket man ej kan sätta ett ”bäst föredatum” på, där vård och underhållsplaner är en del i det förebyggande arbetet.

Ett berikande uppdrag som i framtiden, kommande generationer skall komma att vårda.

Fastighetsansvarig Mikael Karlsson