Att vara en pilgrim

Anette

Att vara en pilgrim.

Ordet pilgrim kommer från latinets peregrinus och betyder främling. Som pilgrim färdas du mot det okända. Du får ta emot nya erfarenheter, möten och insikter, ofta tillsammans med andra. Att vara en pilgrim är att inte vara färdig, utan att vara i förändring. Det handlar om att vara öppen för livet och för de frågor som livet ställer oss inför. Det kan vara frågor om mål och mening, om tro och tvivel, om skuld och förlåtelse, om hopp och kärlek, om ensamhet och gemenskap. Pilgrimstanken bygger på en människosyn som vill bemyndiga och upprätta. Livet kan ses som en resa där vi ständigt vandrar framåt. Vandring är ett vanligt förekommande motiv i bibeln. I evangelierna står det om att Jesus vandrade genom olika byar där han undervisade och upprättade människor. Mot bakgrund av det finns pilgrimstankens teologi, där församlingen (vi) får gestalta hoppets liv på mänsklighetens väg framåt. Att vara en pilgrim är att i Jesu efterföljd vara en motkraft till likgiltighet och övergrepp mot skapelsen; människor, djur och natur (Romarbrevet 8:22-25).

Pilgrimstanken förtydligar vårt ansvar för hållbar utveckling, diakoni samt lokala och globala rättvisefrågor. Jag har nyligen arbetat som volontär en vecka på Pilgrimscentrum i Vadstena. Där delade vi tankar och förhållningssätt präglade av de sju nycklar som är formulerade utifrån en längtan efter ett hållbart liv i en tillvaro präglad av stress, krav och kommersialisering. De sju nycklarna är bekymmerslöshet, långsamhet, frihet, enkelhet, delande, tystnad och andlighet. Jag har noterat att detta bildspråk väcker nyfikenhet hos människor och skapar en låg tröskel för de som kanske inte är så vana kyrkobesökare och inte lever i ett aktivt församlingsliv. De hittar till vägskäl och pilgrimsvandringar, då det ligger i tiden också. När kyrkfolk och sökare möts i pilgrimsvandring sätts alla i rörelse mot ett djupare liv och en friskare jord. Pandemin har även bidragit till ett ökat friluftsliv och har fått oss att hitta nya vägar, tror jag.

Tankar om hållbar utveckling kan vara hur vi producerar, konsumerar och slänger saker. Det fungerar inte i längden för vår miljö. Det har fler och fler företag och kommuner också fått upp ögonen för. Greta Thunberg har ju sedan sin första skolstrejk 2018, skapat en klimatrörelse och givit oss ett förnyat hopp att kraftsamla för hållbar konsumtion. Hon har på sitt sätt nått fram till världens ledare och beslutsfattare och lyckats engagera barn och ungdomar i de nordiska länderna, i Europa och i flera andra världsdelar. FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling som världens ledare antagit för de tre dimensionerna; ekonomiskt, socialt och ekologiskt/miljömässigt hållbar utveckling, ska verka för att de uppnås till 2030. Kommer vi att nå dessa mål tillsammans?