Luther och Oberammergau

På resa mot Luthers hemtrakter.

Årets semester var ämnad en smula bildning och vidgande av snäva horisonter, som präglat pandemiens inverkan under senaste åren. Vi for alltså söderut.

I buss tillsammans med med andra resenärer korsade vi Tyskland med bl.a. Wittenberg och Luthers hemtrakter som mål.

Det som är mest bekant för de flesta av oss är förmodligen hans 95 uppspikade teser på kyrkporten, där han kritiserade handeln med avlatsbrev. Startpunkten för den reformation och splittring av kyrkan som skulle följa. Luther var äldste sonen i en familj där fadern var bergsman med gruvdrift som levebröd. Hans önskan var att sonens påkostade studier skulle leda till en juristexamen, men Luther valde en annan bana och ägnade sitt liv åt teologin och översättning av bibeln till folkspråket. I hemmet i Wittenberg under senare delen av hans liv kan man beskåda skrivbordet han arbetade vid. Det är bär tydliga spår av intensiv verksamhet. Luther var en flitig skribent och även en modern sådan. I sin önskan att nå så många läsare som möjligt använde han sig av den senaste tekniken, boktryckarkonsten. Idag hade han förmodligen varit en flitig debattör i nutidens moderna medier.

Efter besöket och en stilla vandring längs huvudgatan for vi vidare mot Wartburg, den borg där Fredrik III av Sachsen höll honom gömd efter bannlysningen. Byggnaderna ligger på en höjd med vid utsikt över ett grönskande landskap. Vi går en guidad tur genom överdådig inredning men även enklare skrivkammare.

Sedan blir det tid för en kopp kaffe och svalkande glass efter dagens alla intryck. Vi sitter i skuggan av ett träd och mitt emot mig sitter ett tyskt par, mannen ler mot mig och säger något jag inte förstår. Vi ler i samförstånd och livet känns ovandligt hoppfullt för en stund, i all enkelhet.

Passionsspelet i Oberammergau.

Under resan genom Tyskland var ett av våra mål att bevista de välkända passionsspelen i Oberammergau. En amatörteaterföreställning som lockar upp till en halv miljon åskådare under sommarmånaderna.

Bussslaster fyllda av olika nationaliteter förvandlar den stillsamma orten till ett myllrande folkhav med passionspelen som mål. Innan föreställningens början hinner man med en liten promenad genom byn och även ett mål mat i någon av alla matställen som förmodligen lever upp under spelperioden. På huvugatans husfasader kan man följa jesus sista dagar i färgstarka fasadmålningar. Även butikernas utbud är präglade av passionsspelens händelser, Här finns en mängd sniderier av olika scener i Jesu liv på hyllorna, men även gökur med intrikata mönster och figurer som rör sig under klockslagens gång. När man så turistat en stund börjar det bli dags att ta plats inom själva spelområdet.

I år hade man med anledning av terrorhandlingar i världen förstärkt sina säkerhetskontroller och väktare kontrollerade våra eventuella tillhyggen vid inträdet. Väl inne fanns tid att titta igenom en utställning om spelens historia och naturligtvis köpa någon minnessak från besöket. Efter en stilla kopp kaffe i folkvimlet är det dags att ta plats i den rymliga salongen. Den är stor och sägs rymma över fyratusen sittplatser.

Scenen i romartidens arkitektur befinner sig under bar himmel och kommer under spelets gång fyllas av allt från folksamlingar, hästar, kameler och får, till körer och mer intima spelscener med färre aktörer. Allt mycket professionellt och vackert. Musiken är av hög klass och man undrar stilla om hela byn är fylld av begåvade instrumentalister. Det blir en lång men minnesvärd kväll, och trötta letar vi oss tillbaka i mörkret för bussfärden hem efter spelets slut.

Korta fakta om spelet.

“Var tionde år, mellan maj och oktober, åskådliggör byborna de sista fem dagarna av Jesu liv i mer än hundra föreställningar Förutom agerandet spelar även musiken en viktig roll, med solon och körnummer. Passionsspelet engagerar halva samhället. Cirka 2000 av de 5000 invånarna, oavsett ålder, deltar på något sätt. Repetitionerna startar ett år innan premiären. Skådespelarna rekommenderas att inte klippa sig från detta datum förrän efter föreställningarnas slut. Män bör också odla sina skägg. Det första passionsspelet i Oberammergau hölls 1634. Då rasade den svarta pesten genom landet, som också krävde livet på 80 Oberammergau-medborgare. Utan att veta något annat sätt att hjälpa sig själva gjorde folket ett löfte. De lovade att regelbundet återupprätta Jesu lidande och död om de från och med då skulle besparas från pesten. Från det ögonblicket fanns det inga fler pestdödsfall och passionsspelens historia började” År 1680 upprättades en tioårscykel.”

Johan Tell