Rejmyre Skedevi

Sopplunch

Torsdagar 12:00

Rejmyre församlingshem:

2 mar. Potatis- & purjolökssoppa, citronkaka

9 mar. Köttsoppa, Dajmtårta

16 mar. Spenatsoppa m. ägghalvor vaniljhjärtan

23 mar. Finsk korvsoppa, filmjölkskaka

30 mar. Grön ärtsoppa, ostkaka + lotteri

6 apr. Kycklingsoppa, drömtårta

13 apr. Tomatsoppa m. basilikacrème, kladdkaka

20 apr. Köttfärssoppa, ananaspaj

27 apr. Morotssoppa, glass + lotteri

4 maj Kålsoppa m. frikadeller, havrekaka

11 maj Palsternacksoppa, rulltårta

25 maj Gulaschsoppa, sommarbakelse + lotteri

(OBS datum!)

Tisdagar 12:00

Församlingshuset i Skedevi:

21 mar. Köttfärssoppa + lotteri

25 apr. Broccolisoppa + lotteri

23 maj Sparrissoppa + lotteri

Ta med lotterivinster till sopplunchen så det finns vinster för alla.

Ta med en vinst hem.

Nya möbler i Församlingshemmet dubblade mysfaktorn. Alltid trevligt att komma dit på sopplunch. Personalen toppen!! Värt att prova för alla.

Kom och sjung i Rejmyres barnkör

Måndagar kl 13.45 åk F-3

(Vi hämtar och lämnar barn i skolan)

Kl 15.30 åk 4-6

Plats: församlingshemmet

Ingen avgift.

Sittgympa i Skedevi onsdagar kl. 10.30

Församlingshuset i Skedevi

Ett gäng glada människor träffas och har sittgympa med därpå följande fikastund. Deltagarna tar med fika enligt ett rullande schema man kommer överens om inom gruppen.

Är du intresserad av att delta?

Anmälan till: roger.hedin@svenskakyrkan.se eller Helene 072-0506425

Kontakta Kerstin Pettersson-Moelhi tel. 0767-92 21 22 för information.

OBS! Anmälan i förväg är nödvändig.

Text: Anette Andersson

Ägg i olika former är ett viktigt inslag under påskhelgen. Exempel på frukosten, på påskbordet, till prydnad och förstås som gåvor i form av påskägg fyllda med godis och lite annat smått och gott.

Det finns en historisk anledning till att vi äter så mycket ägg till påsk. När Sverige var ett katolskt land fick vi inte äta ägg under den 40 dagar långa fastan. Därför åt man desto fler när det blev tillåtet igen vid påsk. Det var också så att hönsen värpte inte lika mycket ägg förrän när våren kom. Så det var tillgången som i mångt och mycket styrde också. Ägget kan ses om en symbol för pånyttfödelse och liv och markerar påskens budskap om uppståndelsen. Målade och dekorerade ägg gavs ofta bort till vänner och bekanta i påsktid.

Att ge varandra påskägg på påskafton är en europeisk sed i de högre stånden, sedan i varje fall 1700-talet. Vid olika hov runt om i Europa gav de kungliga varandra ägg med ett värdefullt innehåll. Detta kulminerade med juveleraren (guldsmeden) Peter Carl Fabergés kejserliga ägg. De var diamantklädda och emaljerade! Mellan åren 18851916 tillverkade han över 50 överdådiga ägg till tsarfamiljen i S:t Petersburg. Pappägg med godis

Traditionen att ge bort ägg under påsken lever kvar, men idag är påskägget inte längre ett målat hönsägg, utan oftast ett pappägg fyllt med godis, choklad och kanske en lott eller något annat värdefullt. De första pappäggen, senare även klädda i stanniol, gjordes under 1800-talet i Tyskland. Pappäggens storlek har blivit större och större, parallellt med att godiskonsumtionen har ökat. Jag såg i ett avsnitt av På spåret när en fråga kom upp om hur mycket konfektyr och choklad medelsvensken äter per år. Svaret var 15 kilo! Då kan vi undra hur mycket vi äter bara under påsken? Det har under lång tid varit vanligt att fira högtider och fester med sötsaker för att göra det extra festligt.

Vad vill du ha i ditt påskägg?

Min släkt frågade förr vad jag ville ha i mitt påskägg. Det gör de inte längre för numera vet de vad jag önskar mig. Jag tycker bäst om att få choklad och kanske en Trisslott eller möjligen en biocheck. Det brukar jag få ibland, oftast en lott. Jag har dock inte vunnit något speciellt, men spänningen finns där i alla fall. Att få ett påskägg är en rolig sed, liksom att leta efter påskägget som den så kallade påskharen har gömt. Fågel, fisk eller mitt emellan?

Påskharen dök upp för första gången i tyska Heidelberg i slutet av 1600-talet och till Sverige kom den i slutet av 1800-talet. Men varför just påskhare? Haren i sig har som bekant en legendarisk fortplantningsförmåga, vilket har gjort den till symbol för överflöd och fruktsamhet.

Påsken infaller således under våren då vi firar Jesu uppståndelse och naturen återuppstår. Flyttfåglarna återkommer till oss och allt blir mer levande runt omkring. Våren är en underbar årstid tycker jag.

En Glad påsk och en fin vår tillönskas Dig! Anette Andersson

Källor:

Antikvarie Anja Wrede Norrbottens museum (2007)

Intendent Jonas Engman Nordiska museet