Berättelsen om hopp.

Detta skrivs de sista dagarna i januari, just nu tittar solen fram på himlen, man hör litet tyst fågelsång och trots att det bara är slutet av januari, så börjar man på något sätt ana vårens intåg. Det inger hopp.

Den kristna tron bär en berättelse om hopp. En berättelse som har sitt främsta uttryck i påskens berättelse om Kristi död och uppståndelse.

Det är en berättelse om hur hoppet vinner, när nederlag och förödelse vänds till seger och liv. Jag tror det är viktigt att vi håller hoppet vid liv som människor. När vi tror på hoppet, då kan vi förmå oss att ta oss igenom både stora och små motgångar. När vi tror på hoppet låter vi inte motgången och mörkret få sista ordet.

Pär Österlund

Kyrkoherde