Om Finansinspektionen

Finansinspektionens uppdrag

Finansinspektionen (FI) är en myndighet som reglerar och övervakar finansmarknaden.

Av förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen framgår att FI ansvarar för tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning som rör finansiella marknader och finansiella företag. FI arbetar för att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av ett högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster, samtidigt som det ger ett högt skydd för konsumenter och bidrar till en hållbar utveckling. FI ansvarar även för makrotillsynen. Det innebär att vi ska vidta åtgärder för att motverka finansiella obalanser för att stabilisera kreditmarknaden och samtidigt beakta åtgärdernas effekt på den ekonomiska utvecklingen.

Av instruktionen framgår vidare att FI ska delta aktivt i samarbetet inom Europeiska unionen (EU). Det sker inom ramen för det europeiska systemet för finansiell tillsyn.

FI ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av en så kallad behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordningar. Det gäller bland annat sådant som rör samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftning, europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande.

I FI:s uppdrag ingår dessutom uppgifter enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap samt enligt 22 § första stycket atomansvarighetslagen (1968:45). FI ska också utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Krigsförsäkringsnämnden (KFN). Enligt instruktionen ska FI dessutom upplåta lokaler och utföra administrativa uppgifter åt Bokföringsnämnden (BFN).

Från den 1 december 2021 är FI tillsynsmyndighet för säkerhetsskyddsregelverket

Sedan den 1 oktober 2022 är FI sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. FI och Riksgäldskontoret är beredskapsmyndigheter inom sektorn och FI ska som sektorsansvarig leda arbetet. FI ska också samverka med Riksbanken, privata banker och andra aktörer, både offentliga och privata.

Särskilda händelser under året

Externa omständigheter som påverkade FI:s prioriteringar under året var pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och det försämrade ekonomiska läget.

I början på året var pandemins betydelse för FI:s verksamhet på väg att tona ut. Pandemins effekter på finansmarknaderna motiverade inte längre särskilda insatser. Från februari återgick vi även till att använda kontoret som arbetsplats utan särskilda restriktioner.

I februari inleddes den fullskaliga invasionen av Ukraina. FI såg ett behov av att öka och samordna bevakningen av utvecklingen. Vi etablerade därför snabbt en intern bevakningsgrupp. Under krigets första månader hade FI en tätare kontakt än vanligt med systemkritiska institut under tillsyn, och informationen sammanställdes och förmedlades till FI:s ledning. Bevakningsgruppen hade täta kontakter med Finansdepartementet, liksom med Riksbanken och Riksgäldskontoret. FI arbetade dessutom med uppföljning av beslut om utökade sanktioner mot Ryssland. På webbplatsen fi.se samlades information om kriget i Ukraina under en särskild ingång, bland annat kopplat till de europeiska sanktionsbesluten. Den ökade bevakningen avvecklades efter några månader när osäkerheten om effekterna på finanssektorn minskat.

Delvis som en följd av de ekonomiska återverkningarna av kriget i Ukraina ändrades läget i den svenska finansiella sektorn. En längre period med extremt låga räntor, växande skulder och stigande tillgångspriser tog slut och ersattes med att räntor steg, skuldtillväxten dämpades och tillgångspriser föll. Att en sådan omsvängning kunde komma har länge legat i FI:s analys av riskbilden och motiverat många av de policyåtgärder som vi vidtagit på en rad områden, från kapitalkrav till låntagarbaserade verktyg på bolånemarknaden. Att detta scenario materialiserades innebar ändå behov av omprioriteringar. Exempelvis fördjupade vi ytterligare våra analyser av kreditrisker kopplade till kommersiella fastighetsföretag. Vi fick även ett särskilt regeringsuppdrag att analysera effekter av låntagarbaserade verktyg. På försäkringsområdet försköts fokus i analys och tillsyn från effekter av låga räntor på företagens soliditet till möjliga effekter av fallande tillgångsvärden.

Kriget i Ukraina bidrog även till att elpriserna steg kraftigt från redan höga nivåer. Det skapade likviditetsproblem på marknaden för elderivat, ett förlopp som krävde särskilda tillsynsinsatser från FI. Det osäkra läget ledde till att regeringen beslutade om ett program för statliga kreditgarantier som en stabiliserande åtgärd.

Så finansieras FI

FI får ett förvaltningsanslag för verksamheterna tillsyn, regelgivning, finansiell folkbildning, finansmarknadsstatistik samt beredskaps- och sektorsansvar inom civilt försvar. I detta anslag finns även en anslagspost för KFN:s kostnader. FI får också ett anslag för att betala medlemsavgifter till de tre europeiska tillsynsmyndigheterna: Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Båda anslagen ska täckas med de årliga avgifter som tas ut av företag och personer som står under FI:s tillsyn. Intäkterna från dessa avgifter tillförs staten. På sikt ska avgifterna, med vissa undantag, motsvara de utgifter som FI redovisar mot förvaltningsanslaget och anslaget för myndighetens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter.

FI tar även ut avgifter för att pröva ansökningar och anmälningar. FI disponerar dessa intäkter. Avgifterna ska på några års sikt täcka kostnaderna för att pröva ansökningar och anmälningar.

Den verksamhet som gäller samhällsskydd och beredskap finansieras av bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). FI redovisar även avgifter som avser resurssamverkan med BFN enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) och för FI:s nya uppdragsverksamhet för Riksgäldskontoret (RGK) där FI samlar in uppgifter om insättningsgaranti, resolutionsavgifter samt garanterade insättningar

Organisation och ledning

FI leds av en styrelse Regeringen har förordnat följande personer att vara ledamöter i styrelsen för FI från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 mars 2023:

• Sven-Erik Österberg, ordförande, landshövding

• Maria Bredberg Pettersson, vice ordförande, generaldirektör

• Peter Englund, professor emeritus

• Astri Muren, professor

• Stefan Nyström, avdelningschef

Årsredovisning 2022

• Mats Walberg, före detta hovrättsråd

• Charlotte Zackari, före detta chefsjurist

Därtill är FI:s generaldirektör ledamot av styrelsen. Erik Thedéen var generaldirektör till och med den 20 november 2022. Han ersattes av Susanna Grufman, som av regeringen utsågs till vikarierande generaldirektör från och med den 21 november 2022.

Styrelsens ersättningar och övriga uppdrag redovisas sist i avsnittet Finansiell redovisning.

Styrelsen beslutar i principiella frågor och i frågor som är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner och planering av FI:s verksamhet.

Generaldirektören, som också är styrelseledamot, ansvarar för den löpande verksamheten. FI:s internrevision arbetar på styrelsens uppdrag.

FI organiserade under 2022 sin verksamhet i fem verksamhetsområden och fyra staber. Verksamhetsområdena var Bank, Försäkring, Marknader, It samt Styrning och verksamhetsstöd. Staberna var Ekonomisk analys, Juridik, Hr och Kommunikation. Hr-funktionen övergick till att bli en egen stab från och med mars 2022, från att tidigare varit en avdelning under verksamhetsområde Styrning och verksamhetsstöd. En ny hållbarhetsavdelning inrättades från den 1 januari 2022.

Sedan den 21 november 2022 har tjänsten som biträdande generaldirektör varit vakant då Susanna Grufman, som tidigare haft den rollen, varit vikarierande generaldirektör

Den 25 oktober 2022 beslutade FI:s styrelse att inrätta ett nytt verksamhetsområde som fokuserar på betalningar och beredskap. Det nya verksamhetsområdet ska heta Betalningar och inleder sitt arbete den 1 mars 2023. Området ska ansvara för tillsynen av

• clearingorganisationer för betalningar och betaltjänstföretag,

• betalningsrisker och krypto,

• it-risker, säkerhetsskydd, och samordningen av uppbyggnaden av det civila försvaret,

• penningtvätt och terrorismfinansiering.

FI:s verksamhet drivs från lokaler i Stockholm. FI hade 607 anställda vid utgången av 2022, varav 332 kvinnor och 275 män.