FINANSINSPEKTIONEN Årsredovisning 2022

Den 1 oktober 2022 trädde förordningen 2022:524 om statliga myndigheters beredskap i kraft, vilket fick flera effekter. Dels upphörde förordningen 2015:1052 att gälla, vilket innebär att FI inte längre är en bevakningsansvarig myndighet. Dels inträdde en ny beredskapsstruktur, där FI både är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Enligt förordningen är FI skyldig att, både för egen del och för sitt ansvarsområdes del, säkerställa att myndigheten har tillräcklig förmåga för att lösa sin och sektorns uppgifter under höjd beredskap.

Arbetet under 2022 präglades både av den förändrade lagstiftningen och det förändrade säkerhetspolitiska läge som följer av Rysslands olagliga invasion av Ukraina. Båda händelserna har aktualiserat frågorna och påskyndat arbetet.

Beredskap och totalförsvar

Under året arbetade FI med analyser, projekt och annan verksamhet som ökar den egna förmågan på kort och lång sikt. FI gjorde under året en risk- och sårbarhetsanalys, som ska rapporteras till MSB och Regeringskansliet vartannat år FI gjorde även en förstudie för att förbereda för FI:s roll som sektorsansvarig myndighet, samt andra analyser avsedda för att skapa förutsättningar inför kommande verksamhet. FI hade även fått en begäran av MSB om uppföljande rapportering om civilt försvar (Ju2020/04658), som vi besvarade 2022. Svaret omfattade både FI:s egen verksamhet och FI:s arbete i rollen som sektorsansvarig myndighet. Vi beredde underlaget i samverkan med Riksbanken och Riksgäldskontoret där det var möjligt.

Sektorsansvaret

Sedan den 1 oktober 2022 är det civila försvaret indelat i nya beredskapssektorer och civilområden. Som sektorsansvarig myndighet ska FI stödja andra aktörer inom sektorn i deras beredskapsplanering. FI ska bland annat verka för att tydliggöra uppgifter och roller för olika aktörer. Utöver detta ska FI arbeta för att de beredskapsåtgärder som sektorn och Riksbanken vidtar är samordnade med andra myndigheter och sektorer inom totalförsvaret. FI:s sektorsansvar inom det civila försvaret är inte ett tillsynsuppdrag.

Beredskapssektorn finansiella tjänster omfattar följande samhällsfunktioner

• finansiell stabilitet,

• förmedling av betalningar,

• finansiering och sparande,

• försäkring.

Under året informerade FI om den nya rollen och initierade samarbeten inom sektorn. Ett sektorsgemensamt arbete med att precisera samhällsviktig verksamhet har påbörjats. FI deltar också i sektoröverskridande samarbeten – främst under

MSB:s ledning – som syftar till att utveckla och stärka det civila försvaret. Särskilda samarbeten med Riksbanken har också inletts. Riksbanken, som är en myndighet under riksdagen, omfattas inte av beredskapsförordningen och ingår formellt inte i sektorn finansiella tjänster. Riksbankens uppgifter regleras i lag. En ny riksbankslag (SFS 2022:1568) trädde i kraft den 1 januari 2023, som bland annat tydliggör Riksbankens ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar vid en fredstida kris eller höjd beredskap. Beredskapssektorn finansiella tjänster och Riksbankens beredskapsansvar överlappar delvis varandra. FI, som sektorsansvarig myndighet, och Riksbanken behöver därmed fortsatt ha ett nära samarbete när det gäller beredskapen i det finansiella systemet i allmänhet och betalningar i synnerhet. FI har tillsammans med Riksbanken även påbörjat en riskoch sårbarhetsanalys av betalningssystemet.

Samarbeten

FI:s sektorsansvar innebär samverkan med såväl myndigheter som privata aktörer. Härigenom kan FI förbereda beslut eller underbygga analyser med fler perspektiv än myndighetens eget.

Ett forum för brett samarbete är Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan (FSPOS) som stärker den finansiella sektorn genom att samverka, öva, kartlägga och dela information för att på så sätt värna om sektorns förmåga att leverera finansiella tjänster till samhället. Deltagandet i FSPOS baseras på frivillighet och forumet rymmer både privata aktörer och myndigheter.

Verksamheten i FSPOS finansieras med bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). FI ansöker om och administrerar de så kallade 2:4-medlen från MSB, samt ansvarar för upphandling och avtalsförvaltning av det konsultavtal som FSPOS använder för sin verksamhet. Hur mycket pengar som FI ansöker om beror på hur omfattande FSPOS verksamhet är, vilket varierar från år till år. Under 2022 genomfördes en större samverkansövning inom ramen för FSPOS, där företrädare för såväl myndigheter som privat näringsliv hanterade ett utmanande scenario. Förutom att planera och förbereda övningen deltog FI som övande organisation tillsammans med övriga. Övningen genomfördes kort efter att FI hade blivit sektorsansvarig myndighet, vilket gav värdefulla insikter inför det kommande arbetet.

FI deltar vidare i Nationellt forum för inriktning och samordning av övningar (NAFS), som leds av MSB. Forumet ska inrikta och samordna tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå, samt övningar med kopplingar till internationell övningsverksamhet, bland annat inom EU. Arbetet i NAFS ska sträva mot en sammanhållande och systematisk övningsverksamhet som syftar till att öka förmågan att hantera oönskade händelser, olyckor, kriser och höjd beredskap både enskilt och i samverkan. Forumet består av representanter från de myndigheter som finns med i krisberedskapsförordningen samt av adjungerade organisationer, bland annat Försvarsmakten. Även kommuner och landsting är representerade.

Under 2022 deltog FI i olika utvecklingsprojekt och tog en aktiv del i den utveckling som har skett inom beredskapsområdet, exempelvis genom konceptet

Gemensamma grunder för samverkan som är under översyn. FI deltog även i planeringen av och förberedelserna inför den nationella samverkansövningen SAMÖ som ska genomföras under 2023.

Tabell 17. Tid och nettokostnad för verksamhet inom samhällsskydd och beredskap samt för beredskaps- och sektorsansvar inom civilt försvar

Källa: Unit 4 ERP

1 Sedan 2022 redovisas beredskaps- och sektorsansvar inom civilt försvar separat

Avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

FI disponerar ett särskilt anslag för avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter EBA, Eiopa och Esma.

Tabell 18. Nettokostnad för avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter Belopp i tkr

Källa: Unit 4 ERP

Krigsförsäkringsnämnden

Av förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen framgår att myndigheten ska utföra administrativa och handläggande uppgifter åt

Krigsförsäkringsnämnden (KFN). Det framgår även av förordningen (2007:842) med instruktion för Krigsförsäkringsnämnden.