Polisidrott nr.4-2021

Page 1

KAN KROPPEN KLOCKAN?

ÄT BÄTTRE OCH SPRING LÄNGRE

MYTER OM VÄTSKA & TRÄNING

POLISIDROTT En tidning från Svenska Polisidrottsförbundet | Nr 4 - 2021

Ingemars alla fullträffar Har tagit närmare 200 skytteguld vid Polis-SM

”Som målvakt är du sista PROFILEN utposten och får räkna med att ANDREAS BERGWALL det gör lite ont emellanåt.”


Bli inte

snuvad på våren! ColdZyme® skyddar mot förkylningsvirus och kan förkorta och lindra förkylningssymptom.

Trippelverkande mot förkylningsvirus.

MKT005SE

Fångar

Deaktiverar

Skyddar

ColdZyme® är en medicinteknisk produkt


//INNEHÅLL//NR 4-2021

//Vätska och träning Myter och forskning med Anki Sundin >> 4

POLISIDROTT En tidning från Svenska Polisidrottsförbundet

UTGIVNINGSPLAN 2021

//Ingemars fullträffar Möt skyttemästaren Ingemar Jonsson >> 16

Nr. 1 - vecka 6 Nr. 2 - vecka 15 Nr. 3 - vecka 24 Nr. 4 - vecka 36 Nr. 5 - vecka 43 Nr. 6 - vecka 51

MATERIAL TILL TIDNINGEN

Kontakta förbundskansliet för senaste leveransdatum. Artiklar utöver SPM tas in i mån av plats.

FÖRBUNDSKANSLIET

Svenska Polisidrottsförbundet c/o Mikaela Kellner Tegeluddsvägen 30 115 40 Stockholm

//Burväktaren Profilen Andreas Bergwall >> 10

Telefon: 0708 - 38 13 20 E-post: info@polisidrott.se Hemsida: www.polisidrott.se

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Mikaela Kellner, Förbundskansliet

GRAFISK FORM

Peter Lundvik, Fasonera

OMSLAG

//Kan kroppen klockan?

Styrkelabbet tar reda på hur dygnsrytmen påverkar kroppen >> 33

Foto: Mikael Skoglund. Ingemar Jonsson ute på skyttevallen.

ADRESSÄNDRING

Förbundskansliet

ANNONSERING

Ät för att träna >> 26 Inbjudningar till sju Polis-SM och ett Nordiskt mästerskap >> 45

POLISIDROTT | Nr 4-2021

Förbundsmedia AB Prästgatan 31 B 831 31 Östersund Telefon: 070-098 18 25

TRYCK

Danagårds Litho AB


//LEDAREN //AVSNITTSRUBRIK

”Kajaken liksom snurrade på vågtoppen i den otroligt gropiga sjön som kom från alla håll.”

Hej alla läsare i hela Sveriges avlånga land. Hoppas att ni alla har haft en lika fantastisk sommar som jag haft. Juli månad gick inte av för hackor om man gillar sol och värme. Nu närmar vi oss hösten, som i sig är en härlig färgsprakande årstid, men som betyder kyligare temperaturer och därmed mer kläder på kroppen vid olika utomhusaktiviteter. Jag har en tråkig nyhet att förmedla och det är att Nordiska polismästerskapen i skytte som skulle gått av stapeln på Island dessvärre är inställt. Anledningen är en viss pandemi som aldrig tycks släppa greppet. Antalet smittade och insjuknande på Island stiger för var dag och vi i Svenska Polisidrottsförbundet tillsammans med övriga nordiska länders motsvarighet har beslutat att ställa in tävlingarna. När det gäller nordiska polismästerskapen i orientering som ska hållas i Stockholm med omnejd så pågår planeringen för fullt med styrelsemedlemmen Lina Berglund i spetsen. Vi utgår alltså från att tävlingarna kommer att genomföras och att läget gällande Covid inte förvärras. Häromdagen så paddlade jag och en likaledes pensionerad kollega över Södra Björköfjärden. Målet var att ta oss till Birka eller Björkö som ön heter. Båda två hade varsin havskajak, vädret såg bra ut med enbart lite sydvästlig vind och möjligen 1-2 dm höga vågor. Avståndet att paddla är cirka 12-13 kilometer enkel resa. Normalt avverkar man det på cirka knappa två timmar. Paddlingen till Birka som skedde med vinden i ryggen gick alldeles utmärkt. Väl framme så tog vi en promenad från hamnen upp till Ansgarskorset, ett monument som restes redan 1834, hela 1.000 år efter missionären Ansgars ankomst till Birka. Därefter med en stärkande lunch i magen så begav vi oss till våra kajaker. Det hade börjat blåsa upp en aning och ett annalkande regn var på gång. Något som SMHI inte hade med i sin dagliga prognos över området. Himlen i horisonten

var alldeles mörkblå nästan svart. Trots detta så satte vi oss i kajakerna då det såg ut som att ovädret skulle dra förbi. Vi kände oss också relativt vana vid paddlingen, i vart fall min paddelkompis. När man är mitt ute på Södra Björköfjärden så har man cirka två kilometer till närmaste land åt vilket håll man än tänker åka. Vinden tilltog och vågorna blev högre och högre. Någonstans mitt i farleden för de större fartygen som är på väg västerut i Mälaren uppskattade jag våghöjden till närmare en meter. Regnet, som skulle dra förbi, piskade oss i ansiktet. Vi tog det säkra före det osäkra och paddlade rakt mot vågorna. Man känner sig ganska liten kan jag försäkra när stäven på kajaken skär ner i vågdalen och vattenmassorna som ett resultat av det sköljer över dig där du sitter helt utlämnad till naturens krafter i din lilla sittbrunn. Hela tiden kollade jag var kollegan befann sig. Vi hade pratat om det, litet på skämt, men också på allvar att träna med varandra om någon skulle välta och hur vi skulle bete oss. Till råga på allt kom en turistbåt i hög fart mot oss som drog upp ett stort vågsvall. Där trodde jag att “nu välter jag”. Kajaken liksom snurrade på vågtoppen i den otroligt gropiga sjön som kom från alla håll. Två kilometer, det är väldigt långt. Att paddla i den sjö som rådde tar åtminstone 20-25 minuter, att simma tar absolut betydligt längre tid, om man ens kommer fram vill säga. Men, som genom ett under bedarrade vinden relativt snabbt, regnet upphörde och åskknallarna hördes mindre och mindre. Sköt om er och håll tummarna för att pandemin släpper greppet och att fler och fler i landet ser till att vaccinera sig. LARS HALLBERG

Ordförande, Svenska Polisidrottsförbundet

2 POLISIDROTT | Nr 4-2021


För framtidens hjältar Det är i våra fastigheter vi börjar vårt lärande och det är även där vi summerar vår livsgärning. Vi utformar samhällsfastigheter med fokus på människorna som bor och vistas där, så att de får rätt förutsättningar för arbete, undervisning, vård och omsorg. Läs mer på hemso.se

3 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//VÄTSKA OCH TRÄNING

Myter om vätska och träning “Du behöver dricka mer än törsten signalerar!” “Om du hunnit bli törstig så är du redan uttorkad!” Häng med när näringsfysiologen Anki Sundin tar oss på en tu genom myter och forskning om vätska och träning. Den förhärskande uppfattningen hittills har varit, och är fortfarande bland många, att vi behöver dricka mer än vi svettas ut det för att undvika försämrad vätskestatus och därmed prestationsnedsättning i samband med träning. Det har samtidigt betytt att törsten inte uppfattats vara en tillräckligt stark signal för att säkerställa att man spontant dricker tillräckliga mängder, utan att man skulle behöva dricka mer än törsten kräver. Vad är belagt? Och hur kommer det sig att vätskeförlust inte är samma sak som prestationsnedsättning? DEN SENASTE FORSKNINGEN PÅ OMRÅDET

Att vi förlorar vätska under träning och tävling är självklart, och att olika drycker återvätskar olika bra står också klart. Sportdryck som innehåller både salt och kolhydrater återvätskar bättre än vanligt vatten på kort tid, och chokladmjölk med salt i ännu bättre än sportdryck. Men att vi förlorar vätska under träning och att vätska som innehåller både salt och kolhydrater är effektivare för återvätskning på kort tid är inte samma sak som att vätskeförlust orsakar prestationsnedsättning och rubbad vätskebalans.

4 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//VÄTSKA OCH TRÄNING

”Ska vi ut och springa eller cykla någon timme eller två, eller träna i en lokal med god ventilation, räcker det gott med vanligt vatten.” Det gör att vi behöver ifrågasätta om vi först och främst måste dricka mer än törsten kräver, och i vilket samband som sportdryck och kanske till och med chokladmjölk för den som är förtjust i det kommer till sin rätt. Merson et al, 2008, undersökte prestationsskillnaden när deras försökspersoner fick återvätska sig med antingen vatten eller sportdryck och fyra timmar senare genomföra ett cykeltest till utmattning. Resultatet blev att det inte spelade någon roll vad de drack. På fyra timmar hade de samma blod- och plasmavolym oavsett om de fått vatten eller sportdryck att dricka efter träningen. De presterade också lika bra i utmattningstestet. VÄTSKEFÖRLUST UNDER OREALISTISKA FÖRHÅLLANDEN

Den officiella rekommendationen om sportdryck under träning eller tävling som håller på runt 90 minuter eller längre står fortfarande fast. En del menar att ett intag av sportdryck behövs redan om man planerar att hålla på längre än 60 minuter. En vältränad person kan under vissa omständigheter svettas så mycket som två liter per timme, i extrema fall tre liter och det ger kanske i förstone också en logik till påståendet att vi måste dricka mer än törsten kräver. Här låter det lika logiskt att sportdryck med sina salter och kolhydrater därför kan vara extra värdefullt. Men det är alltså detta vi behöver ifrågasätta, inte minst med tanke på att många av de studier som funnit någon sorts fördel med sportdryck har varit kopplade till företag som tillverkar sportdryck. Det måste inte betyda att resultaten måste förkastas, men att det kan vara på sin plats att vara extra försiktig med författarnas egen tolkning av sina data. >>

5 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//VÄTSKA OCH TRÄNING

Det finns de som argumenterar för att vätskeförlust skulle vara så prestationsnedsättande, men de flesta av försöken som visar något i den riktningen är utförda på löpband eller cykelergometer, ibland i klimatkammare (rent av en bastu för att påskynda vätskeförlusten). Det är för många av oss orealistiska träningsförhållanden, eftersom det inte är samma sak som att springa eller cykla fritt utomhus någon timme eller två, eller styrketräna i välventilerad miljö inomhus. Att droppsvettas på löpband eller på cykelergometer behöver således inte alls ge samma effekt på temperaturreglering och prestation som när svett istället får avdunsta från huden under mer realistiska träningsförhållanden. Det som alltså inte tas hänsyn till är normalt förekommande svalkande luftströmmar.

landet av vätskebalans. Det är dock inte sant. Att bara väga en person före och efter träning och notera hur mycket svett som han eller hon har förlorat säger inget om den faktiska graden av undervätskning, om det skulle föreligga en sådan. Om du skulle svettas ut en liter vatten under ett pass, men ser till att dricka lika mycket vatten under samma tid, betyder inte det automatiskt att du skulle vara i bättre vätskebalans än om du inte hade druckit just en liter. Om du befinner dig i vätskebalans eller inte måste ju rimligtvis bero på var i kroppen vätskan befinner sig – i magtarm-kanalen, inne i cellerna eller i plasman? Det är snarare saltbalansen som behöver uppmärksamhet. Dricker vi för mycket vatten späder vi ut blodet och saltkoncentrationen minskar. Det ökar risken för rubbad saltbalans. Därför är en rimlig viktnedgång i form av vätska under träning snarare bra för saltbalansen och behöver inte innebära någon prestationsnedsättning. Det framgår av undersökningar på framför allt löpare. Att det är den omgivande miljön med temperatur och luftväxling som är den viktigaste parametern för hur mycket vi svettas framgår också klart av flera andra undersökningar – även här på maratonlöpare och ultraidrottare.

”För mycket vatten späder ut blodet och minskar saltkoncentrationen.”

MÅTTLIG VÄTSKEFÖRLUST BRA FÖR SALTBALANSEN

I många vätskeundersökningar har man valt att översätta ”viktnedgång” under ett träningspass med ”dehydrering”, det vill säga någon grad av uttorkning. Har man gått ned ett kilo under ett träningspass har det alltså tolkats som att man rubbat vätskebalansen med en liter. Man har också förutsatt att bibehållandet av kroppsvikten under ett träningspass måste vara detsamma som bibehål-

6 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//VÄTSKA OCH TRÄNING

Anki Sundin är en av Sveriges mest välkända näringsfysiologer. Hon är en mycket uppskattad föreläsare och kursledare i sammanhang där kost, näringslära och prestation står i fokus. Anki är också författare till ett flertal böcker, bl.a. Optimal viktminskning och Näringslära för Personliga Tränare och Kostrådgivare. Dessutom har hon själv en övertygande idrottslig meritlista bakom sig, med SM-guld i bänkpress och SM-silver i styrkelyft i medaljsamlingen. På ankisundin.se hittar du fler artiklar och hennes podcast.

DU KAN LITA PÅ TÖRSTEN

Droppsvettning minskar vår förmåga att reglera kroppstemperaturen, och ökad kroppstemperatur leder till prestationsnedsättning. Vi orkar helt enkelt inte träna lika hårt när vi blir för varma. Därför kan vi med rätta ställa oss frågan om någon form av kolhydrat- och saltinnehållande dryck kan vara på sin plats under riktigt varma dagar om vi ska träna i en dåligt ventilerad gymlokal eller utövar någon idrott där heltäckande klädsel eller skydd förhindrar god luftväxling, när vi vet med oss att vi kommer att droppsvettas mycket – inte för att det motverkar temperaturhöjningen i någon större grad, utan för att det motverkar risken för saltbalansrubbning när vi spontandricker stora mängder för att släcka törsten. Ska

vi däremot ut och springa eller cykla någon timme eller två, eller ska träna i en lokal med god ventilation, räcker det gott med vanligt vatten. Att törstreflexerna i de allra flesta fall är fullt tillräckliga för att bibehålla vätske- och saltbalans även för idrottare på hög nivå börjar vi få mycket goda underlag för att hävda nu. Vi kan därför med rätta spekulera i att en vätskekälla med salt och kolhydrater i mängder som släcker törsten kan vara ett bra alternativ till vatten när vi ska köra ett långpass, särskilt när vi vet med oss att vi kommer att droppsvettas mycket. När temperaturen är behagligare, eller när vi inte droppsvettas särskilt mycket ändå, kan vi nöja oss med vanligt vatten. Och dricka så mycket som törsten kräver.

7 POLISIDROTT | Nr 4-2021


Ett bostadsbolag med hyresgästen i fokus

hembla.se

8 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//Uppdatering gällande Corona På grund av rådande omständigheter runt COVID-19 har Svenska Polisidrottförbudet varit tvungen att i samråd men våra lokala arrangörer ställa in en hel del Svenska Polismästerskap. Detta är naturligtvis mycket tråkigt liksom allt annat som blir drabbat av denna pandemi. I tävlingskalendern längst bak i tidningen kan ni i nuläget se vilka mästerskap detta gäller. För att följa uppdateringen så kika på vår hemsida polisidrott.se för att se vad som gäller för respektive SM. De ekonomiska förluster som eventuellt drabbar enskild polisanställd eller förening behandlar vi vartefter från fall till fall. Har ni frågor angående detta kontakta er arrangör eller kansliet på info@polisidrott.se.

>> STYRELSEN GENOM MIKAELA KELLNER

Tävlingar som är inställda eller har nya datum Polis SM i Funktionell Fitness skulle gått i februari i Stockholm. Tävlingen är inställd men tävlingsledningen hoppas på att kunna återkomma med ett nytt datum snart och att det skall bli ett mästerskap under hösten 2021. Polis SM i Beachvolley skulle ha gått i slutet av augusti men har blivit flyttat. Polis SM i swimrun är inställt. Polis-SM i halvmarathon är inställt eftersom arrangören av Göteborgsvarvet valt att ställa in tävlingen. För frågor kontakta Mikaela Kellner 0708-381320, info@polisidrott.se.

9 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//AVSNITTSRUBRIK PROFILEN ANDREAS BERGWALL

”Som målvakt är du sista utposten och får räkna med att det gör lite ont emellanåt.”

TEXT>> LARS HALLBERG FOTO>> LARS HALLBERG, PRIVAT OCH ARILD VÅGEN

10 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//PROFILEN

Gammal är äldst. Andreas Bergwall är 47 år och fortfarande en av Sveriges bästa bandymålvakter. Här berättar han om sin långa karriär, hur man håller sig i form och hur sporten bandy kan bli roligare.

Lesjöfors är en liten bruksort i Värmland som idag har mindre än 1.000 invånare. Orten är känd för sitt bruk och framförallt för sitt bandylag. Härifrån kommer Andreas Bergwall, landslagsmålvakten i bandy med inte mindre än 195 landskamper på sin meritlista. Någonstans under hans tidiga uppväxt i den värmländska idyllen, kanske 7 år gammal, fick han en svartgul halsduk av sin morbror som spelade allsvensk bandy i Broberg. Den svartgula halsduken tillsammans med en kompis mamma som kom från Stockholm blev grunden till varför Andreas blev en hängiven AIK supporter! Till en början för hockeylaget men sedan tog fotbollen över. Idag är det förstås AIK bandy han brinner för. Pappa Sven spelade bandy på högsta serienivå för Lesjöfors eller “bandybaronerna” som de kallades. Pappan var målvakt och eftersom storebrodern Marcus, även han landslagsman med närmare 140 landskamper i bandy, spelade ute ville nog gärna pappa Sven att Andreas skulle föra traditionen vidare som målvakt. Så blev det och det har ju gått ganska bra, eller hur? När jag läser upp ett citat “Det finns målvakter, det finns stjärnmålvakter och så finns Andreas Bergwall” så frågar jag honom hur han känner för det fina epitetet. Svaret jag fick var att han beskriver sig själv som en ödmjuk person som

inte behöver hävda sig. Han tycker att det är kul med idrott och har alltid varit nöjd och glad för det som idrotten givit honom. Såklart är det roligt att andra tycker att han är en bra spelare. Han beskriver sig vidare själv som en lugn person men som har ett otroligt fokus när det behövs. 7 VM-GULD OCH 5 SM-GULD

Ett exempel på hans sätt att vara som person visar sig när jag ställer frågan “du som spelat 198 landskamper”… Längre kom jag inte innan Andreas rättade mig och säger ”enligt förbundet är det nog bara 195 landskamper”. Hans ödmjukhet kom att prägla hela vår intervju. Hur som, 195 landskamper, 7 VM guld och 5 SM Guld, årets spelare 2010, proffsspel i ryska Kazan under 4 år med ryska språket som bonus. Meritlistan kan göras lång och den är inte slut ännu. Andreas är uttagen i VM truppen även för kommande säsong. En bedrift utöver det vanliga, 47 år gammal. Han har också bestämt sig för att vakta målburen ytterligare ett år i topplaget AIK bandy. Den egentliga orsaken till ytterligare ett års satsning är att han inte vill avsluta sin karriär med spel inför tomma läktare. Han tränar stenhårt idag, hårdare och mer än i yngre år. Allt för att hålla jämna steg med yngre lagkamrater. >>

”Enligt förbundet är det nog bara 195 landskamper”

11 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//PROFILEN

FAKTA | ANDREAS BERGWALL Ålder: 47 år. Hemort: Västerås Längd: 188 cm lång Vikt: Ca 90 kg Meriter: 18 VM turneringar, 195 landskamper, 7 VM-guld 5 SM-guld. Vaktar målet i AIK säsongen 21-22. Uttagen till landslaget säsongen 21-22 Övriga meriter: Den ende spelaren som vunnit SM-guld på Tele2 Arena, Friends Arena och Studenternas IP. Klubbar Andreas spelat för: IFK Kungälv, Västerås SK, Vetlanda BK, Hammarby IF, Dynamo Kazan (proffs i 4 år), Tillberga IK, AIK Gör honom glad utöver bandyn: Familjen, flugfiske occ golf Gör honom arg: Orättvisor

Sommaren 2020 genomförde han också “sixteen weeks of hell” och ett år senare har han ungefär samma vältränade kropp som efter de 16 veckorna. Någon beskriver Andreas som ett exklusivt årgångsvin, det vill säga han blir bara bättre och bättre ju äldre han blir. En passande beskrivning som Andreas ler lite åt. Han lägger till att träningen på och vid sidan av bandyplanen är rolig och att han har kul under tiden, vilket förstås är en förutsättning för att orka hålla på med i stort sett daglig träning året om. Han känner inte att han behövt försakat något för att bli den han är idag. Han ångrar inget och är förstås både glad och stolt över sin karriär. Idag arbetar Andreas som idrottslärare på Widenska gymnasiet i Västerås där han tränar blivande fotbollsmålvakter.

på plan” skulle få ta en större roll. Idag får man knappt stöta i varandra utan att bli avblåsta och utvisade. Han vill ha ett tuffare spel med mera fart men som självklart ska hålla sig inom de givna reglerna. Hur är det då med bandysporten och inkomsten. Du blir inte ekonomiskt oberoende av sporten, det är en sak som är säker. Minst 10 år som proffs i Ryssland gör att du kanske kan lägga undan en slant men det är skillnad på sport och sport. Den roligaste upplevelsen på bandyplanen är absolut när Sverige tog VM-guld på hemmaplan i Västerås 2009 med storebrodern Marcus som gjorde sin sista VM match. Tilläggas kan göras att de båda bröderna var en starkt bidragande till att Sverige vann mot Ryssland. När det gäller ledarskapet som tränare/lagledare så framhåller Andreas några egenskaper som han tycker är viktiga. En bra tränare ska vara bestämd men ändå lyhörd. Tränaren ska lyssna på spelarna och framförallt de som innehar nyckelpositioner i laget. Han ska dessutom alltid, utan undantag, försvara laget och den enskilde spelaren i vått och torrt. En tränare som levde upp till detta och som Andreas har som förebild är hans tränare under tiden i ryska >>

”Lite mer bus på plan borde få ta en större roll.”

BEHÖVER LOCKA FLER TILL BANDYN

Andreas Bergwall skulle gärna se att bandyn gjordes mer attraktiv för att locka fler blivande bandyspelare men också fler som tittar på sporten. Det krävs att bandyn blir mer underhållande och att spelet idag som präglas av ett defensivt och taktiskt tänkande skulle spela mindre roll och att glädjen och “lite mer bus

12 POLISIDROTT | Nr 4-2021


Andreas är den enda spelaren som vunnit SMguld på alla tre arenorna Tele2 Arena, Friends Arena och Studenternas IP. Foto: Arild Vågen, Wikimedia.

13 POLISIDROTT | Nr 4-2021

Andreas "in action" i Västeråströjan under SM-finalen i bandy 2015 mot Sandviken. Västerås vann med 6-4. Foto: Arild Vågen, Wikimedia.


14 POLISIDROTT | Nr 4-2021

//AVSNITTSRUBRIK

Andreas har bestämt sig för att vakta målburen ytterligare ett år i topplaget AIK-bandy.


//PROFILEN

Två legendariska tröjor. Den ena bar Andreas vid första VM-guldet 1997 och den andra vid hans första år i högsta serien med IFK Kungälv 1995-1998.

Kazan - Dynamo, Vladimir Jankov. Han var sällan med på isen men lyssnade på sina spelare och skyddade dem i alla lägen. OM ATT VARA "KÄNDIS"

Att vara en spelare på yttersta elitnivå innebär förstås att du blir en förebild för många och hur lever Andreas upp till detta själv. Det är inget att han går och grubblar över men han vet att han är en känd idrottsprofil och uppträder därför i enlighet med det. Även här är ödmjukheten en viktig del. Att stanna upp och prata med någon som hejar på stan är bara kul men ibland kan det bli för mycket av det goda, t,ex om han går på restaurang med kompisar eller familjen. Många vill prata bandy…... Har du varit rädd någon gång i bandymålet, frågar jag honom. Nej, aldrig är svaret. Trots bollar som kommer i nära nog 200 kilometer i timmen så känner han sig trygg i det han och utespelarna gör. Skydden gör ju även sitt till. Målvaktshandskarna är en egen design. Men visst har han haft en hel del skador genom åren. Som målvakt är du sista utposten och får räkna med att det gör lite ont emellanåt. Jag undrar också hur det kommer sig att en bandyspelare i stort spelar 2 x 45 minuter utan byte, (liten överdrift)

och hockeyspelare byter efter 30 sek, (också liten överdrift) Han svarar att hockeyspelare tränar mer på explosivitet och bygger mer muskler för sitt mer intensiva sargspel mm, bandyspelare tränar mer på att få en hög syreupptagningsförmåga. En strävan som man jobbar med inom bandyn är att maxåkningarna ska bli fler och fler. Det vill säga att kunna spela mer på max av sin kapacitet, göra fler rusher etc. Hela tiden är målsättningen att göra en till och en till.

”En strävan som man jobbar med inom bandyn är att maxåkningarna ska bli fler och fler.”

FAMILJEN ÄR LIVSKVALITET

Familjen ligger Andreas varmast om hjärtat. Han nämner sin yngste son som för drygt tre år sedan genomgick en hjärttransplantation och som idag mår riktigt bra. För bara någon vecka sedan fiskade han med yngste sonen. Det betyder livskvalitet för honom. Andreas spelar dessutom golf och är väl inte så pjåkig på det heller, eller vad sägs om 2 i handikapp? Intervjun avslutas med att jag lovar att komma till nästa års bandyfinal och jag lovar dessutom att heja på AIK på ena planhalvan, något annat vore otänkbart efter att ha lyssnat på en av Sveriges största idrottsprofiler genom tiderna och som för övrigt lär vara världens äldste bandymålvakt in action på yttersta elitnivå.

15 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//POLISSKYTTE

”Skyttet som bedrivs inom Polisidrotten är till stor del sociala arrangemang arrang emang där det viktigaste inte är att vinna.”

16 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//POLISSKYTTE

>>>>

Han har 88 individuella medaljer och 110 lagmedaljer i polismästerskap. Skyttelegendaren Ingemar Jonsson guidar oss genom polisskyttet, karriären och varför antalet skyttar minskar vid tävlingarna. TEXT>> FREDRIK MARTINSSON FOTO>> FREDRIK MARTINSSON OCH MICHAELA HÄGBOM

17 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//POLISSKYTTE

För alla er som någon gång har varit på ett polismästerkap (SPM), en landskamp, ett nordiskt eller ett europeiskt mästerskap i skytte, så har ni garanterat stött på Ingemar Jonsson. Han har antingen varit där i form av deltagare (och det är inte helt omöjligt att han har slagit er), arrangör, lagledare eller som en representant för SPI. Ingemar har som aktiv skytt skördat en hel del framgångar genom sin skyttekarriär, men har också engagerat sig som ledare inom Svensk Polisidrott. Ingemar berättar om sin karriär inom Svensk Polisidrott. Ingemar, hur kom du in på polisidrott och skytte?

i SPM fältskytte med mitt tjänstevapen och köpte efter ett par år även en cal 22 pistol. Pistolskyttet tog riktigt fart 1995 då jag arbetade som vapeninstruktör på PHS ihop med bland annat Lennart Rehnström, Sten Ellis och Janne Fredriksson vilka var etablerade skyttar i polislandslaget. Gevär och k-pistskyttet har varit mina huvudsakliga grenar inom polisidrotten men pistolskyttet har växt sig starkare allt efterson både polisärt och civilt.

>> I grunden är jag en föreningsmänniska och engagerar mig i klubbar både utanför polisen och inom SPI. Inom SPI började det hela i Uddevallapolisens IF där jag bland annat var kassör och ledare för skyttet inom klubben. 1999 började jag arbeta i Trollhättan och gick över till Trollhättepolisens IF och har varit ledamot och vice ordförande där under drygt 20 år. 1995 var jag kassör i Svenska Polisidrottsförbundet och från samma år till dagens datum har jag varit med som lagledare för gevärsskyttarna på alla landslagsuppdrag (landskamper, nordiska- och europeiska mästerskap). Det sista EPM som Sverige var med i gick i Danmark 2011 En gång har jag varit med som aktiv skytt i landslaget. Det var i mitten av 1990 talet då jag i Malmö var med och sköt luftgevär i en landskamp mot Norge. >>

”I grunden är jag en föreningsmänniska.”

>> Jag har skjutit gevär aktivt sedan 1971 och när jag började på polisskolan 1980 letade jag efter en klubb i Stockholm för att kunna träna och tävla under mina studier och min aspirantutbildning. Jag blev medlem i Stockholmspolisens IF och redan samma år som jag började polisutbildningen var jag med på mitt första SPM i Sundsvall. Då man även sköt k-pist i Stockholmspolisens IF, började även jag skjuta k-pist. Min placering i denna gren på mitt första SPM var inte något att skriva hem till mamma om. 1983 fick jag tjänst i Uddevalla och gick med i Uddevallapolisens IF. Intresset för pistolskytte väcktes i mitten av 80-talet i samband med att jag blev vapeninstruktör. Jag började delta

Hur har ditt övriga engagemang sett ut inom polisidrotten Ingemar?

18 POLISIDROTT | Nr 4-2021


19 POLISIDROTT | Nr 4-2021


Vilken träffbild! Serien sköt Ingemar på ett klubbmästerskap i precisionsskjutning med tjänstevapnet. 25 meter och ingen stödhand. Tavlan pryder en vägg på skjutbanan i Trollhättan.

20 POLISIDROTT | Nr 4-2021

Ingemar på en k-pistbana.

Ingemars samling av individuella medaljer från polismästerskap.


//POLISSKYTTE

FAKTA | INGEMAR JONSSON Ålder: 65 år (i december). Hemort: Trollhättan Yrke: Polisinspektör Familj: Fru, två barn och tre barnbarn Aktiv skytt sedan: 1971 Meriter på SPM: 88 individuella medaljer i 12 olika skyttegrenar varav 31 guld, 20 silver och 37 brons. 110 lagmedaljer (37 guld, 43 silver, 30 brons).

Har skyttet inom SPI förändrats under din skyttekarriär?

>> Intresset för skyttet inom SPI har förändrats över tid. Intresset för individuell idrott har minskat överlag och det gäller inte bara inom polisidrotten. Denna utveckling följer även det civila skyttet. Vissa grenar minskar och andra ökar. Dessutom har vi i dag inom SPI väldigt få skyttar från flera landsdelar som tidigare varit välrepresenterade. Ser man till mina huvudgrenar gevär och k-pist var det 60-70 deltagare på SPM när jag startade. Idag tävlar endast 10-15 stycken. Denna trend återkommer även i vissa pistolgrenar. På pistolsidan har dock nya grenar tillkommit på SPM för att attrahera framförallt yngre skyttar. Något som har förändrat sig är landslagsuppdragen i skytte. Vi har inte längre något landskampsutbyte mot Norge och det saknar jag väldigt mycket. Dessa tävlingar var en bra inkörsport för skyttar till polislandslaget och ett bra tillfälle att knyta kontakter med grannlandet Norge. Tävlingen var i mindre format och därmed inte lika kostsam. Detta gjorde att vi ta med fler skyttar som kunde få chansen att pröva på. Sverige har ju inte deltagit i de nordiska mästerskapen sedan 2009 och är inte längre med på EPM i skytte vilket är väldigt tråkigt. Glädjande är dock att vi i år kommer delta vid NPM på Island nu i september om restriktionerna tillåter.

Hur får vi fler till att bli intresserade av skytte och polisidrott?

>> Mycket hänger på att vi har entusiaster ute i våra föreningar som är drivande gällande skyttet. Vi måste få ut budskapet av nyttan med polisidrott, det vill säga att träffa andra kollegor där man skapar nya kontakter som är till nytta både för sin tjänst men också för sitt skytte. Skyttet som bedrivs inom Polisidrotten är till stor del sociala arrangemang där det viktigaste inte är att vinna. Det är helt enkelt friskvård som i många andra idrotter och det vinner alla på i längden.

”Vi måste få ut budskapet av nyttan med polisidrott.”

Vad har SPI och skyttet betytt och gett dig?

>> Mitt engagemang inom polisidrotten har gett mig väldigt mycket genom åren. Jag har fått uppleva en härlig gemenskap där jag har fått träffat och knutit kontakter med kollegor på olika SPM från Kalix till Trelleborg. Många roliga minnen både under själva tävlingarna men även utanför skjutbanorna. Ett roligt minne är från SPM i Kalix där det kom in renar på skjutbanan och tävlingen fick avbrytas. Detta är inte så vanligt där jag kommer ifrån. Det har varit en stor förmån att få vara med som lagledare vid olika landslagsuppdrag. Det har varit lärorikt, spännande och väldigt kul. >>

21 POLISIDROTT | Nr 4-2021


”Ryssarna var väldigt givmilda med klara drycker under banketten.” Jag har med mig många minnen från de 5 EPM som jag har varit med på. Både från själva tävlingarna där Sverige har haft framgångar men även utanför skjutbanorna efter tävlingsdagen. Det var en otrolig upplevelse att få komma till EPM i Moskva 2003 Skyttet gick på de gamla OS banorna och laget bodde i OS byn. Känslan att gå med skyttelaget över Röda torget var fantastisk. Banketten sista dagen var lite av det ovanligare slaget. Ryssarna var väldigt givmilda med klara drycker under banketten. Det blev en uppslupen stämning där ingen hörde varken talen eller prisutdelningen som genomfördes. Däremot hördes den italienske lagledaren tydligt då han gick runt bland middagsgästerna och sjön ”O sole mio” högt och tydligt. Mindre rolig var det att nästan hela laget bjöds på magsjuka på hemresedagen. Måste också framhålla jobbet i landslagsföreningen före detta Skyttesektionen där man fått jobba och samverka med polisiära skytteprofiler som Sonny Svensson, Inga-Lill Fransson, John-Åke Andersson och Stefan Lundqvist med flera. Dessa personer har gjort oerhört mycket för polisidrotten och våra landslag.

Dynamiskt skytte (IPSC) En form av skytte som går ut på att man skjuter på flera tavlor på flera avstånd på tid utan att kompromissa med säkerhet. Den skytt som har den bästa sammanlagda tids- och träffpoängen vinner. En bra träningsform för att höja sin skyttekapacitet som polis och vara förberedd inför ett skarpt läge.

Hur ser din framtid ut inom polisidrotten?

>> Jag kommer att förbli skytt och delta vid SPM, men under nästa år kommer jag avgå som ordförande för landslagsföreningen. Tanken är att jag går i pension nästa år. Avslutningsvis har jag ett medskick till Polismyndigheten och det är att jag hoppas att de fortsätter stötta polisidrotten med möjligheten att kunna ta ledigt för tävlingar och även ge ekonomisk stöttning. Idrott är bra friskvård och ger en ökad trivsel och gemenskap inom polismyndigheten. Alla kommer att tjäna på detta!

Läs mer om de olika skyttegrenarna som det anordnas Polis-SM i.

>>>>>>>>>>

Gevär och k-pist Tävlingen genomförs med gevär 6.5 mm kaliber eller med k-pist i liggande, ställning eller fältskjutning. Gevären tävlar i banskjutning mot tavlor på 300 meters avstånd och i fältskjutning med samma vapen mot olika mål på olika avstånd. För k-pist är skjutavståndet 100 meter.


//POLISSKYTTE

Luftvapen

Fältsport

Precisionsskjutning med luftpistol eller luftgevär på 10 meters avstånd. Många skyttar som under de varmare perioderna på årets skjuter grenar med krutvapen, letar sig gärna in till luftpistolbanorna på vintern för att bibehålla sin färdighet med pistolen.

I fältsport ingår orienteringslöpning, skjutning med pistol samt punktorientering. Alla grenarna går i en följd. Skjutningen utförs på två skjutstationer. På varje station skjuts tio skott mot ett mål. Skjutavståndet ska vara 12,5 m. Denna gren hör till orientering.

Pistolskytte

Springskytte

Fördelas på grenarna fripistol, grovpistol, sportpistol, standardpistol, polissnabb och Precision Pistol Competition (PPC), tjänstevapen och fältskjutning.

Springskytte med pistol påminner om skidskytte. Vanligen löper man fyra till sex varv på en 1 km lång slinga som går förbi en skjutbana där man för varje varv lossar fem till sex skott mot olika mål. Målen kan antingen vara fallmål eller pappfigurer. Viktigt är uthållighet, kondition och precision i skyttet..

23 POLISIDROTT | Nr 4-2021


Vi bygger samarbeten för ett tryggare samhälle

Moderna lokaler i traditionsrik miljö

SANDRA TIPSAR OM INNESPORTEN PADEL

BÅLENS BETYDELSE FÖR LÖPARE

MYTER OM ASPARTAM

NORDISK FOTBOLL UNDER CORONA

STRETCHNING VS STYRKETRÄNING

POLISIDROTT ROTT ID IS POL Monica KOM IGÅNG MED LÖPNINGEN

En tidning från Svenska

Polisidrottsförbundet

En tidning från Svenska Polisidrottsförbundet | Nr 3 - 2021

| Nr 2 - 2021

mot nya höjder Allt du behöver veta om klättring!

Testa på Rekordmilen i vår Tävlingen som klarar alla PADEL

GEVÄR & K-PIST

STYRKELYFT

”Det är kollegorna som gör polisarbetet speciellt.”

Intea Garnisonen AB Brigadgatan 26 • 013-35 99 60 www.garnisonsfastigheter.se

restriktioner

SKYTTE

ORIENTERING

Inbjudningar till BEACHVOLLEY mästerskap CYKEL GOLF

10

PROFILEN MIKAELA KELLNER

FÄLTTÄVLAN

SPRINGSKYTTE

Läs tidigare nummer av Polisidrott digitalt på polisidrott.se. 24 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//INFO FRÅN FÖRBUNDET

>>§

Regler för bidrag Riktlinjer för utbetalning av bidrag till Svenska Polismästerskap från Svenska Polisidrottsförbundet Förbundsstyrelsen har beslutat följande angående arrangörsbidrag beslutet gäller för mästerskap som arrangeras från år 2020 tillsvidare. Arrangörbidrag betalas ut till alla arrangörer av ett SPM som uppfyller kraven nedan.

● Ett SPM skall ha ett deltagarantal på minst 10 deltagare för att få bidrag ● Ett SPM i lagidrott skall ha minst fyra deltagande lag för att få bidrag ● Grunden för bidrag från Polisidrottsförbundet är till för att främja arrangemang av polisidrottstävlingar.

Storlek på bidraget:

● 5000 kr är grundbidraget för SPM som genomförs under 1 dag. ● 10 000 kr grundbidrag för SPM som genomförs under 2 dagar. ● 15.000 kr grundbidrag för SPM som genomförs under fler dagar än 2.

Andra hälften av bidraget betalas endast ut om arrangören skickat in följande till kansliet:

● Ett skrivet referat från arrangemanget skall ha inkommit via mail till kansliet inom fyra veckor efter SPMet. ● 10–15 högupplösta användbara bilder från arrangemanget skall ha inkommit via mejl eller ett postat USB till kansliet inom fyra veckor efter SPMet. Samt bildtexter till dessa bilder. ● Resultat i Word eller Excel från arrangemanget skall ha inkommit via mejl till kansliet inom fyra veckor efter SPMet.

Riktlinjer för utbetalning av 1000 kr extra i bidrag till vissa större SPM. Vissa mästerskap kan få 1000 extra i bidrag efter genomfört mästerskap. Kraven för att få detta bidrag är följande.

Tre månader före tävlingsdatum ska ni ta kontakt med Helene på Förbundmedia via mail helene.bottner@fbmedia.se Så snart ni kan skall ni tillgodose Förbundsmedia med:

Varje arrangör som anser sig behöva mer i bidrag skall skicka in en handlingsplan för genomförande av SPM.

Handlingsplanen skall innehålla en enkel beskrivning av antal tävlingsdagar, tävlingsplats, alla eventuella kostnader såsom lokalhyra, funktionärer, domare mm. Allt som är av vikt och bör ligga till grund för hur stort bidraget skall bli utöver grundbidraget. Alla arrangörsbidrag utbetalas vid två tillfällen. Hälften utbetalas ca 4 veckor före mästerskapet och resterande senast 4 veckor efter mästerskapet.

● Inbjudan med bild och/eller logotyp ● Tävlingsprogram / Startlista ● Information om tävlingen samt annan kuriosa som ni vill ha med ● Antal program ● Leveransadress, gärna hemadress med mobilnummer.

Ni förbinder er även att distribuera programbladen till tävlingens deltagare och publik. Svenska Polisidrottsförbundet utbetalar ersättningen till respektive förenings bankkonto efter avslutad tävling.

FÖRBUNDSSTYRELSEN >>2019-11-11

25 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//ALLT OM LÖPNING

Ät för att träna Sophia Sundberg, kostrådgivare och löpcoach berättar i denna artikel om vikten av att äta rätt och vad du bör få i dig som löpare för att orka och även för att hålla dig frisk. TEXT: SOPHIA SUNDBERG, KOSTRÅDGIVARE OCH LÖPCOACH

Denna artikel kommer ursprungligen från www.alltomlopning.se

Ditt mål är att springa en specifik tävling/ lopp längre fram i år, eller kanske flera? Du lägger ner timmar på din träning och följer diverse framtagna träningsprogram. Det är viktigt att hitta en kontinuitet i träningen för att du ska känna att du gör allt som krävs för att prestera när det gäller. Men hur gör du med kosten? Det finns ett flertal olika riktlinjer som belyser vikten av att fylla på med extra energi ett par dagar innan loppet för att kunna prestera optimalt, men hur gör du under träningsperioden? Myndigheterna tipsar om att äta mindre fett, mindre socker och mer frukt och grönt. Men vilka riktar sig de råden till? Jo, till majoriteten svenskar som har en stillasittande livsstil. Tunga träningsperioder bryter ofta ner kroppen mer än vad den specifika tävlingen gör. För att orka träna inför att tävla gäller det att ha samma kontinuitet för kosten som för träningen. Nyckelordet här är timing. Du måste stoppa i dig rätt energi vid rätt tidpunkt för att kroppen ska återhämta sig optimalt. Du kan träna hur mycket du vill men får du inte i dig rätt bränsle så kommer du inte vara mottaglig för all den träning som du utsätter kroppen för. >>

26 POLISIDROTT | Nr 4-2021


”Du måste stoppa i

dig rätt energi vid rätt tidpunkt för att kroppen ska återhämta sig optimalt.”

Foto: Anna Koldunova, Mostphotos


//ALLT OM LÖPNING

”50 % av maten du

lägger på tallriken bör vara råris, bulgur, quinoa, rotfrukter, mathavre, bönor, linser, pasta och grönsaker.”

Det är då du lättare drabbas av skador eller sjukdomar. Begreppet du är vad du äter har faktiskt en sanning i sig. Under ett år förändras din kropp utifrån vad du äter. Proteinet som finns i maten byggs i din kropp om till kroppseget protein. Man kan alltså säga att består din kost till stor del av lax så kommer du att delvis bestå av lax. Löpträning ökar din energiförbrukning. I vila gör du av med cirka 1 kcal per minut, medan vid löpning ökar denna förbrukning upp till 10-20 kcal per minut beroende på intensitet. Varje dag omsätter vi en viss mängd energi. Denna energi får vi från kolhydrater, fett och protein. Hur mycket vi omsätter, och därmed hur mycket energi vi behöver äta och dricka, bestäms av huvudsakligen tre komponenter. BMR (vår basalomsättning), hur mycket av den energi som vi äter som omvandlas till värme (den termogena effekten) samt den fysiska aktiviteten. BMR motsvarar runt 1300 kcal för kvinnor och runt 1700 för män. Dessa kalorier förbrukar man i fullständig vila, alltså när du ligger helt stilla. Din energiförbrukning beror här på att dina muskler, hjärna och organ kräver en viss mängd energi

för att fungera fullt ut. Så fort du utför en rörelse ökar din förbrukning. DE ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNENA

Kolhydrater ger oss snabbt energi och behövs för att hjärna och nervsystem ska fungera fullt ut. Kolhydrater är den optimala energin för att orka med den hårda träning som du utsätter din kropp för eftersom den förutom att ge snabb energi även fyller på dina glykogenförråd. Varje gram kolhydrater binder även 4 gram vatten vilket fungerar som en bra vätskereserv då du ska aktivera dig under en längre tid. När man pratar kolhydrater nämns ofta snabba och långsamma, eller med högt respektive lågt GI. De långsamma kolhydraterna ger dig en jämn blodsockerkurva under dagen och gör att du orkar prestera i allt du gör. Snabba kolhydrater kan vara en fördel att äta/dricka precis före träning, så att du får en blodsockerhöjning lagom tills passet börjar. Även under för att fylla på och upprätthålla blodsockernivån, samt efter träning då det finns studier som visar på att snabba kolhydrater fyller på glykogendepåerna

28 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//ALLT OM LÖPNING

i musklerna mer effektivt, vilket har stor betydelse för återhämtningen. Svårigheten när det kommer till längre träningar eller tävlingar är dock att kroppen endast kan lagra in cirka 500 gram kolhydrater. Runt 200-400 gram lagras in i musklerna och runt 100 gram i levern. Därför behöver vi alternativa bränslen som kan användas när lagren av kolhydrat börjar ta slut. Din kost bör baseras på kolhydrater av god kvalité och utgöra 50 % av maten du lägger på tallriken som råris, bulgur, quinoa, rotfrukter, mathavre, bönor, linser och pasta samt 1/3 av grönsaker. Detta ger dig en jämn blodsockerkurva under dagen och du orkar prestera i allt du tar dig för. Snabba kolhydrater som russin, banan, fruktyoghurt och nyponsoppa kan vara en

fördel att äta och dricka före, under och efter aktivitet, detta för att ge snabb energi. För att reparera de skador som uppkommer i muskelcellerna av träningen är ett intag av protein tillsammans med kolhydraterna bra. Till exempel mjölk, keso och lättkesella fungerar perfekt som återhämtningsmål. Det finns två tillfällen som vi använder protein som bränsle i större utsträckning, och det är vid negativ energibalans, som vid viktminskningsdieter, och vid uthållighetsträning. När vi tränar ökar förbränningen och intensiteten blir väldigt hög, som när vi springer i ett snabbare tempo vill kroppen använda kolhydrater som bränsle. Eftersom kolhydrater endast finns lagrat i begränsad mängd minskar förråden snabbt. För att vi ska kunna fortsätta springa i samma fart måste kroppen hitta andra bränslekällor. En källa är fett, men fettförbränningen >>

”Mjölk, keso och lättkesella fungerar perfekt för återhämtning”


Avokado är en bra källa för att få i sig fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror.

är en långsam process och har därför svårt att ensamt ersätta kolhydrater som bränsle. Alternativet då blir att förbränna protein. Vissa aminosyror, speciellt de grenade (valin, leucin och leuin), kan fungera som snabbt bränsle och bidra med den energin som musklerna behöver. Finns det inte tillräckligt med grenade aminosyror i blodet kommer kroppen att börja bryta ned kroppens egna proteiner, och då först muskelprotein för att frigöra de eftertraktade aminosyrorna. Detta resulterar i muskelnedbrytning. Tränar man mycket löpning kan det vara positivt med ett högre proteinintag för att motverka den muskelnedbrytande effekt som faktiskt träningen har. Bra proteinkällor är fågel, fisk, skaldjur, kött, ägg, mjölkprodukter och bönor. Fett krävs för att fettförbränningen ska kunna fungera. Kroppen är en fantastisk maskin och är gjord för att anpassa sig till de situationer vi utsätter den för. Vid energibrist tar kroppen till alla medel den kan för att spara på energi. Ett sätt att anpassa sig till ett lågt fettintag är att minska på fettförbränningen, vilket självklart inte är positivt för en idrottare eller för den som vill hålla sig i form. Brist på fett kan ofta vara det som ödelägger en löpares karriär på grund av benskörhet. Det försvårar även upptaget av viktiga fettlösliga vitaminer A,D,E,K. Jämfört med kolhydrater är fett mer än dubbelt så energirikt vilket passar högenergiförbrukare. Genom att äta tillräckligt mycket fett genom en varierad kost får du också ett bra intag av fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror, som är en förutsättning för god hälsa och bra prestation i synnerhet. Bra fettkällor hittar du bland

annat i fet fisk som makrill, sill och lax, men även i avokado, oljor och nötter. TAJMINGEN ATT ÄTA RÄTT MAT VID RÄTT TID!

För att du ska orka hela dagen bör du äta 5-6 mål om dagen där huvudmålen är frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål. Detta för att hålla blodsockerkurvan på en jämn nivå. Äter du mer sällan blir du lätt trött och orkeslös. 3-4 timmar före träningen bör du äta ett huvudmål som består av både kolhydrater, fett och protein. Kolhydraterna ska helst komma från långsamma kolhydrater, eller kolhydrater med lågt GI. 30-60 minuter innan är det bra att få i sig ett mellanmål bestående av snabba kolhydrater, eller högt GI som ger snabb energi. Undvik fett och fibrer då det kan ge problem med magen. Det finns studier som visar på att snabba kolhydrater och protein senast 30 minuter efter träningen har en stor betydelse för återhämtningen. Det direkta intaget bidrar både till att återhämtningsprocessen startas samtidigt som risken för uppkomst av infektioner minskar. Detta är dock bara en akut åtgärd och du behöver självklart inta en större måltid innehållande samtliga näringsämnen 1-2 timmar efter avslutat pass. Samtliga näringsämnen är alltså viktiga för att man ska orka prestera. Då menar jag inte bara i löpningen utan även livet i övrigt. Eftersom fysisk aktivitet har en nedbrytande effekt på kroppen, ge den då möjlighet till att återhämta sig ordentligt och göra sig redo för nya påfrestningar. Ät av allt men i begränsad mängd! Äter du dessutom en väl sammansatt kost behöver du inte oroa dig för brist på vitaminer och mineraler.

”För att du ska orka bör du äta 5-6 mål om dagen.”

30 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//INFO FRÅN FÖRBUNDET

Glädje, kamp och kamratskap Vill ni arrangera Polis-SM? Svenska Polisidrottsförbundet söker ständigt efter arrangörer till kommande svenska polismästerskap. Svenska Polisidrottsförbundet (SPI) bildades 1925. SPI:s verksamhetsidé är att stimulera Sveriges nuvarande och tidigare polisanställda till fysiska aktiviteter samt främja intresset för deltagande i nationella polisidrottstävlingar.

SPI arrangerar varje år ett 20-tal svenska polismästerskap genom landets polisidrottsföreningar. KONTAKTA OSS OM NI VILL ARRANGERA

Om er polisidrottsförening är intresserad av att arrangera ett SPM på er hemmaplan - ta kontakt med kansliet på 0708-381320 eller via info@polisidrott.se. På polisidrott.se under Tävlingskalender ser du vilka SPM som saknar arrangörer.

31 POLISIDROTT | Nr 4-2021


OM EN KL S O G Å S N A D E R

SV

ASSIKER!

! L A E M L A N I G I R ERIGEKORVEN O Premiär 13/9

79 kr rek. pris 99 kr

SVERIGEKORVEN ORIGINAL MEAL! EN EXTRA LÅNG KORV MED MOS, POMMEZ, RÄKSA AD OCH 0,4 L DRYCK.

Historiskt sett har padel funnits länge. 1898 startade sta svenska banan i Grevie, Båstad. Från Båstad har sporten en präst, Frank Peer Beal i New York en variant av lawn tensedan spridits sig till övriga delar av landet. nis för att fattiga barn på Manhattan skulle få något meningsSandra sysslade med tennis och innebandy i sin ungdom. fullt att göra på sin fritid. Istället för tennisracket användes Hon slutade spela tennis vid 18-års ålder för att sedan börja kortskaftade träracket och spelet var på en betydligt mindre med innebandy. Tennisen var även anledningen till att Sanbana. dra började spela padel. Hon träffade sin gamla tennistränare På 1920-talet spelade passagerare på engelska kryssAndreas och tenniskompisar vid ett tillfälle i Uppsala. De ningsfartyg tennis på en bana som avgränsades med väggar började prata om padel. Andreas var den som satte upp första runtom. Spelet på fartygen var mer av ett tidsfördriv. Vill du synas här eller på padelbanan i Uppsala. 1969 byggde Enrique Corcuera, rik affärsman i Acapulco, Sandra kände polisidrott.se och samtidigtför att prova på och upptäckte hur roligt Mexico en underdimensionerad tennisbana med väggar på padel var och sedan var hon fast för spelet. sin tomt. Bollen kunde spelas med hjälp av väggarna stödja på ett Svenska liknande sätt som i squash och racket som användes var det Polisidrottsförbundet? EN BLANDNING AV TENNIS OCH SQUASH som används i padeltennis. Enrique anses som fader till den Enklast beskrivet är att padel är en blandning av tennis typ av padel som spelas idag. och squash. Normalt spelas padel på dubbelbana med fyra Kontakta info@fbmedia.se Först hade Enrique tänkt bygga en tennisbana i sin spelare men det finns singelbanor att tillgå också. Poängräkmer trädgård men utrymmet räckte inte till så istället för blev det en information ningen i matchspel är samma som används i tennis med set ochrunt annonsbokning. underdimensionerad tennisbana. Han byggde murar och game. Banans storlek är 20x10 meter. Det viktigaste är banan för att hålla borta buskar och annan växtlighet samt inte att slå hårt utan spela taktiskt och försöker placera bollen att bollen de spelade med inte hela tiden skulle hamna hos där motståndarna inte är. Sandra gör liknelser med schack grannen. Det visade sig att Enrique hade skapat ett roligt spel när hon beskriver padel. Det är enklare att spela och kräver som är mycket underhållande och lätt att lära sig. mindre teknik än t ex tennis. Ett spel startar med serve som 1974 kom Prins Alfonso de Hohenlohe från Spanien som slås diagonalt till serverutan på motståndarsidan. Serven slås var god vän till Enrique på besök. Efter lite förändringar av med ett underarmsslag och racket får inte vara över midjan. regler och spelplan tyckte Prins Hohenlohe så mycket om Om bollen går direkt i motspelarens vägg så räknas den som spelet att han byggde två padelbanorna på sin privata Marute. Innan bollen tar i motspelarens vägg så måste den studsa bella Club i Spanien. Spelet blev snabbt populärt. De spelregi marken. Man får spela volley (inte på serve). Bollen får ler som skapades 1974 är de regler som fortfarande gäller. studsa på glas och gallervägg. Man får även slå bollen på sin 1998 kom padel till Sverige efter det att Thommy Andersegen glasvägg för att få över den till motspelarens planhalva. son från Båstad hade varit i Marbella och spelat padel. Han Oftast spelas en match bäst av tre set och först till sex game i tyckte om spelet och efter hemkomsten byggde Thommy förvarje set för att vinna setet. En match där spelarna är ganska 32 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//SPECIALEN //AVSNITTSRUBRIK KROPPEN OCH KLOCKAN

Kan kroppen klockan?

Hur påverkar dygnsrytmen din kropp? Det är ämnet jag avhandlar i den här artikeln, och det är ett komplicerat ämne. Artikeln handlar om cirkadiska rytmer och hur din dygnsrytm påverkar, ja, i princip allting. Ljus och mörker, maten du äter, och inte minst när du äter den, påverkar allt från din hälsa till din kroppssammansättning. TEXT>> ANDREAS ABELSSON FOTO>> DEAN DROBOT, MOSTPHOTOS Denna artikel är ursprungligen publicerad på Styrkelabbet.se

33 POLISIDROTT | Nr 4-2021

"Din kropp kan klockan". Du är säkert bekant med det uttrycket. Det stämmer inte. Det är faktiskt ett ordentligt felaktigt påstående. Kroppen kan klockan, på ett synnerligen avancerat och exakt sätt. Exakt är det dock bara om vi inte sätter klockan ur spel så den börjar ticka i fel takt. I princip alla levande organismer på planeten fungerar efter cirkadiska rytmer som rör sig enligt ett 24 timmar långt mönster. Man tror att tidiga organismer utvecklade de här mekanismerna ofattbart långt tillbaka i historien, kanske för att anpassa sig till jordens växlingar mellan natt och dag, mellan ljus och mörker. >>


//SPECIALEN KROPPEN OCH KLOCKAN

Även vi människor styrs av cirkadiska rytmer. Du har en central klocka, en huvudklocka eller primärklocka, i form av den suprachiasmatiska kärnan. Ett enklare ord för den är dygnsrytmskärnan. Din centrala klocka är extremt liten storleksmässigt, men desto mer komplex funktionsmässigt. Den består av 20 000 neuroner och ligger i hypotalamus, den del av hjärnan som ansvarar för många av dina kontrollmekanismer. I nästan all vävnad i kroppen finns perifera klockor. Dessa klockor synkroniserar med den centrala klockan med hjälp av ljus. När ljus träffar din näthinna, sänds signalerna från ljuset vidare till den centrala klockan i hypotalamus. Den svarar med att synkronisera alla perifera klockor runtom i kroppen med hjälp av nervsystemet. Det här låter kanske som dålig science fiction, men är faktiskt verklighet. De perifera klockorna svarar inte bara på signaler från den centrala klockan, utan även på yttre, vävnadsspecifik påverkan som träning, födointag och andra sociala aspekter. DEN CIRKADISKA KLOCKANS ROLL FÖR HÄLSA OCH SJUKDOM

Dina cirkadiska rytmer reglerar många viktiga funktioner som påverkar hjärtat och kärlsystemet. Perifera klockor huserar i varje typ av celler i ditt hjärta och dina blodkärl. Därifrån är de med och styr ditt blodtryck, din hjärtrytm och

din endotelfunktion, det vill säga hur väl cellerna som täcker blodkärlens insida fungerar. De perifera klockorna ser till att ditt kardiovaskulära system fungerar i takt med dygnet. Låt oss ta blodtrycket som exempel. Vi människor är dagdjur. Vårt blodtryck stiger på morgonen innan vi vaknar till sina högsta nivåer på förmiddagen, för att sedan sjunka allt eftersom kvällen och natten närmar sig. Blodtrycket hos nattdjur som råttor beter sig precis tvärtom. Oavsett om vi pratar om möss eller människor regleras de här variationerna i blodtrycket över dygnet av cirkadiska rytmer och våra kroppsegna klockor. Störda cirkadiska rytmer är kopplade till många olika medicinska tillstånd, inklusive neurologiska sjukdomar, infektioner, hjärtsjukdom och cancer. Cirkadiska rytmer verkar påverka allt från risken att drabbas till hur illa man drabbas om man insjuknar. DJURSTUDIER

Det är lättast att studera den här saken med hjälp av djurstudier. Genom att genmanipulera råttor så deras interna klockor inte längre synkroniserar korrekt eller genom att stänga in dem i utrymmen med onaturligt eller konstant blinkande ljus förstör man deras cirkadiska rytm. När djurens klockor inte längre synkroniserar ordentligt,

34 POLISIDROTT | Nr 4-2021


I SAMARBETE MED

”Störda cirkadiska rytmer är kopplade till många olika medicinska tillstånd.”

ARTIKEL FRÅN STYRKELABBET I några nummer av Polisidrott får ni ta del av artiklar från Styrkelabbet. Styrkelabbet är en prisbelönt blogg som drivs av sex eldsjälar som brinner för träning och hälsa. Bloggen syftar till att hjälpa intresserade att få bättre resultat av sin träning. I bloggen finner man hundratals pedagogiska artiklar och guider helt gratis. Vi på Polisidrott är så glada att vi får dela med oss av dessa fantastiska artiklar i vår tidning. År 2014 belönades Styrkelabbet med Guldhjärtat i kategorin ”Årets blogg/hemsida”. Bloggen har även rankats som en av Sveriges bästa träningsbloggar av både Muscles och Cision. Författarna av artiklarna kommer vara olika. Styrkelabbet har även en gratis träningsapp som finna att ladda ner för både iOS och Android.

Foto: Irene Mercader, Mostphotos

ser man att de drabbas av hjärtmuskelsjukdomar och att den inre hinnan i deras hjärtan blir sjukligt förtjockad. Så småningom utvecklar de systoliska problem och till slut dör de av kardiovaskulära orsaker. Stör man dygnsrytmen hos djur som redan är sjuka, förvärrar man deras sjukdomsförlopp med en sämre prognos som följd. En störd dygnsrytm påverkar inte bara djurens hjärta påverkas negativt. Djuren utvecklar även insulinresistens och åderförkalkning, samtidigt som deras produktion av hormoner och neurotransmittorer som styr kärlens funktion försämras. STUDIER PÅ MÄNNISKOR

Djurförsök har lärt oss många av de mekanismer som dygnsrytmen både styr och styrs av. Människor är dock svårare att studera i sammanhanget. Av någon anledning uppskattar etiknämnder inte genmanipulation av människor eller att man stänger in folk och förstör deras dygnsrytm och hälsa genom att utsätta dem för onaturlig ljuspåverkan. Istället får vi till största delen förlita oss på observationsstudier. Här ser man en tydlig koppling mellan störningar i den cirkadiska klockan och dygnsrytmen och risken för sjukdomar. Även det motsatta verkar gälla: att diverse sjukdomar

stör den cirkadiska klockan, så det blir som en ond cirkel, oavsett om ägget eller hönan ploppar upp först. Den vanligaste orsaken till att vår dygnsrytm störs är dock inte sjukdomar eller genetiska fel. Du tittar på en av orsakerna just nu. Konstgjort ljus från TV-apparater, mobiltelefoner och datorskärmar lurar dina inbördes klockor att tro att det fortfarande är dag, när det egentligen är kväll eller natt och solen har gått ned bakom horisonten. Att regelbundet ta in ljus vid fel tidpunkter stör synkroniseringen mellan din centrala klocka och de perifera. Det blåa ljuset från skärmar och LED-ljus, till exempel från vanliga glödlampor, är extra stora desynkroniserande bovar. Den typen av ljus vid fel tidpunkter är kopplat till ökad risk för många olika sjukdomar och hälsoproblem. Man har sett en ökad frekvens av psykisk ohälsa och sjukdomar, metabola sjukdomar och störningar, trötthet och helt enkelt en försämrad livskvalitet, i synnerhet hos “morgonmänniskor”. Skiftarbetare är sannolikt den mest studerade gruppen i sammanhanget. Vi känner sedan länge till kopplingen mellan skiftarbete och hjärtsjukdom, övervikt, stroke, diabetes, metabolt syndrom och till och med förtida död. Kopplingen mellan skiftarbete och sjukdomar behöver förstås inte betyda att störningar i dygnsrytmen orsakar alla hälsoproblem hos skiftarbetare. >>

35 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//SPECIALEN KROPPEN OCH KLOCKAN

Även om en negativ påverkan av ljus och mörker vid fel tidpunkter spelar in, äter skiftarbetare överlag sämre, är mer stressade, röker mer och sover mindre än någon som jobbar på dagen och sover på natten. Sådant påverkar förstås också hälsan. Men man ser också att till exempel patienter på sjukhus, som konstant utsätts för ljus, kanske dygnet runt i fallet intensivvård, drabbas av störningar i dygnsrytmen som inte behöver ha med sjukdomen de ligger där för att göra. Deras blodtryck, puls, kroppstemperatur och hormonfrisättning förändras till det sämre på ett sätt man inte ser hos personer med samma sjukdom som vårdas i en normal natt- och dag-miljö.26 Personer med konstant jetlag, som piloter, flygvärdar och flygvärdinnor, liksom de som lider av kroniska sömnproblem, löper också större risk för ovannämnda hälsoproblem. KLOCKAN PÅVERKAR NÄR SJUKDOMAR BRYTER UT

Många sjukdomar och medicinska nödsituationer sker i mycket högre utsträckning vid specifika tidpunkter på dygnet. Hjärtrytmproblem, stroke, aortaaneurysm och plötsligt hjärtstillestånd inträffar väldigt ofta tidig morgon. Risken att råka ut för en hjärtinfarkt är också flera gånger högre på morgonen fram till mitt på dagen. Det här beror antagligen dels på att det autonoma nervsystemet, som kontrollerar bland annat blodtrycket, har sin egen cirkadiska variation över dygnet, dels på att våra perifera klockor styr riskfaktorer som blodplättarnas funktion och störningar i hjärtats polarisering. I och med att de klockstyrda riskfaktorerna för hjärtrelaterade incidenter är som högst på morgonen, är det också då dessa incidenter triggas eller bryter ut. KORRELATION ELLER KAUSALITET

Samband eller orsak och verkan? Bara för att man ser ett samband mellan en sak och en annan, behöver den förstnämnda inte orsaka den andra. Detsamma gäller kopplingarna mellan störningar i synkroniseringen mellan kroppens klockor och diverse sjukdomar. Kopplingarna finns där, utan minsta tvekan, och de gäller både risken att drabbas och sjukdomens förlopp och utfall. När dygnsrytmen och de cirkadiska klockorna inte fungerar som de ska, ser man i observationsstudier att risken för till exempel hjärtproblem och kärlsjukdom ökar. Oavsett om man ställt till det för sig själv genom att vända på dygnet och spelat datorspel till småtimmarna, om man jobbar skift, eller om man lider av någon annan sjukdom som antingen i sig stör dygnsrytmen eller som gör att man inte kan sova. Djurstudier, där man kan kontrollera saker och ting mycket mer exakt, visar på ett direkt orsakssamband ned på cellnivå. Det är fullt möjligt att störda cirkadiska rytmer skapar ohälsa även hos oss människor, även om många andra faktorer säkert är inblandade på samma gång. DEN CIRKADISKA KLOCKAN OCH ÖVERVIKT

Vårt ätbeteende och vår kaloribalans kontrolleras av hormonella och näringspåverkade signaler till hjärnan. Hypotalamus får signaler från belönande och motiverande mekanismer. Det kanske inte gäller en kroppsbyggare som minutiöst väger upp varje gram han eller hon stoppar i munnen och ignorerar allt vad hunger och belöningssystem gäller, men väl för den överväldigande majoriteten av jordens befolkning. 36 POLISIDROTT | Nr 4-2021


I SAMARBETE MED

I alla fall de av oss som är lyckligt lottade nog att ha mat att stoppa i munnen. Djurförsök visar att möss som utsätts för ljus på natten, äter betydligt mer än möss som lever i en naturlig cykel av nätter och dagar. Det leder till viktökning, och överätningen beror inte på att gnagarna inte kan sova och därför roar sig med att äta istället. Möss och råttor är ju nattdjur och är ändå aktiva på natten. Det är ljuset som påverkar dem. Utsätter man råttor för konstant ljus, börjar de äta 25 % mer mat, samtidigt som deras kaloriförbrukning sjunker med mer än 10 %. Det senare är intressant, då ett större födointag normalt, när allt fungerar som det ska, innebär större kaloriförbrukning, inte mindre. Både hos möss och människor. Om både kaloriintaget ökar och kaloriförbrukningen minskar samtidigt, ökar risken för övervikt förstås extra mycket, mer än vad kosten i sig åstadkommer. Dessutom ser man att mössens insulinkänslighet påverkas. Normalt går insulinkänsligheten upp och ned över dygnet. När man stör råttornas dygnsrytm genom att låta dem leva i ljus på natten, försvinner den variationen och ersätts av en jämn och konstant dålig insulinkänslighet istället. Här finns det faktiskt människostudier som inte hör till det observationella slaget. Överviktiga kvinnor som tillbringar en del av morgonen i starkt ljus förbättrar sin aptitkontroll och går ned mer i vikt än de som inte gör det. En annan studie lät 25 överviktiga deltagare motionera i 6 veckor, med eller utan ljusterapi. Båda grupperna gick ned lika mycket i vikt, men bara de som belystes gick ned i vikt i form av fett. Att tillbringa morgonen i starkt ljus verkar också motverka den ökade hunger och lust att äta som man ofta upplever vid sömnbrist. Leptinnivåerna stiger och ghrelinnivåerna sjunker.

”Det är möjligt att ljus påverkar kroppsvikten genom att reglera våra hunger- och aptithormoner.”

Foto: Aleksei Filatov, Mostphotos

Det är alltså möjligt att ljus påverkar kroppsvikten genom att reglera våra hunger- och aptithormoner och därmed vårt födointag och hur mycket vi stoppar i oss. Det här är dock fortfarande ett outforskat område och vi förstår inte riktigt hur eventuella mekanismer fungerar. Ett annat sätt att störa aptithormoner och hungerhormoner är att leva enligt ett mönster som avviker från det normala 24-timmarsdygnet. I en studie tillbringade 10 män och kvinnor 10 dagar i ett laboratorium, där forskarna lät dem leva efter ett konstgjort, 28 timmar långt, dygn.36 Resultaten var slående. På lite mer än en vecka sjönk deltagarnas leptinnivåer och deras naturliga kortisolsrytm slogs ut fullständigt. Dessutom steg både deras blodsockernivåer och insulinnivåer otrevligt mycket. Hos tre av deltagarna försämrades blodsockersvaret på en måltid så mycket att de i princip nådde nivåer som räknas som förstadium till diabetes. Dessutom drabbades de av högre blodtryck och fick svårare att sova. >>

37 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//SPECIALEN KROPPEN OCH KLOCKAN

Risken för övervikt är dokumenterat större för skiftarbetare än för någon som jobbar från morgon till eftermiddag eller kväll och sover på natten. Foto: Magnus Fyhr, Mostphotos

SKIFTARBETE

Vi rörde flyktigt vid skiftarbete i kapitlet om sjukdomar. Skiftarbete är en av de främsta orsakerna till en störd dygnsrytm hos människor. Det är rätt logiskt att din normala dygnsrytm reagerar, om du mer eller mindre vänder på dygnet. Tyvärr är som sagt skiftarbete kopplat till en rad otrevliga sjukdomar och medicinska tillstånd, men även risken för övervikt är dokumenterat större för skiftarbetare än för någon som jobbar från morgon till eftermiddag eller kväll och sover på natten. Skiftarbete kan förstås betyda många saker. Så länge det involverar regelbundet nattarbete och ibland även arbete fram till tidiga morgnar, räknas det i sammanhanget till skiftarbete och är kopplat till hälsoproblem och övervikt. Rent nattarbete där någon alltid jobbar samma standardtimmar fast på natten hör också hit. Studier som tar hänsyn till deltagarnas ålder och kosthållning ser fortfarande kopplingen mellan skiftarbete och övervikt. De konstaterar att skiftarbete kan vara en direkt orsak till övervikt, inte bara något som beror på att skiftarbetare kanske äter sämre eller på grund av andra bidragande faktorer. Även om sådana naturligtvis bidrar. En japansk studie som följde fler än 7 000 män och kvinnor såg i skiftarbete en oberoende riskfaktor för övervikt. Varför går skiftarbetare oftare upp i vikt då? Det finns många aspekter att ta hänsyn till, och det går inte att peka ut en enskild anledning. Även om skiftarbetet i sig visar sig vara en helt oberoende faktor, bidrar givetvis beteendemässiga

sådana till den observerade risken för övervikt. Redan för mer än 40 år sedan visade man att skiftarbetare i genomsnitt sover färre timmar än någon som jobbar dag. Sömnbrist är en stor riskfaktor för övervikt. Sover man färre än 7 timmar per natt, ökar risken för övervikt med 9 % för varje timme. De flesta studier ser inga skillnader i kaloriintag mellan skiftarbetare och personer med dagsarbete. Däremot ser man att skiftarbetare väljer vad de äter mer baserat på tidpunkten och vad som finns tillgängligt snarare än på hunger. Planerar man inte sin matlåda är det kanske enkelt att köpa något skräp från en automat. Mitt i natten är det svårare att hitta öppna matbutiker eller restauranger att köpa något vettigt från. Kaloriintaget kanske blir detsamma, men om du alltid äter skräp istället för någorlunda vettigt sammansatta måltider påverkas din kropp därefter. Även vid ett identiskt kaloriintag kan mer av energin gå till att bilda kroppsfett istället för att bygga upp andra vävnader. Skiftarbetare rapporterar också större avvikelser från sitt vanliga ätande på dagar de är lediga. Utöver rena beteendemässiga orsaker till den ökade risken för övervikt, kan den även vara kopplad till den cirkadiska klockan och störningar av dygnsrytmen. I väl kontrollerade djurstudier ser man att råttor går upp i vikt när de jobbar skift (simulerat med manipulering av ljus), även om de äter exakt lika mycket som kontrollråttor som lever efter sin naturliga dygnsrytm. Om man tvingar råttorna att jobba, genom att långsamt gå

38 POLISIDROTT | Nr 4-2021


I SAMARBETE MED är ett nattdjur eller inte. i roterande hjul under tiden de normalt skulle sova, påverkas Möss, som normalt sover på dagen och äter på natten, går genuttryck som styr synkroniseringen mellan deras centrala upp dubbelt så mycket i vikt om man bara ger dem mat när och perifera klockor negativt. de egentligen vill sova. Detta även vid identiskt kaloriintag Människostudier visar att vi får onormalt blodsocker- och som kontrollmössen. Begränsar man däremot födointaget insulinsvar på måltider vi äter på natten. Nattätande verkar till tiden de är vakna i naturen, så de inte har möjlighet att äta alltså försämra glukostoleransen och insulinkänsligheten. på “fel” tider, förhindrar man både övervikt och den störda Om du kombinerar en störd dygnsrytm med sömnbrist blir synkroniseringen mellan deras interna klockor. utfallet ännu sämre. Då sjunker även din kaloriförbrukning. Djurstudier är tacksamma, då man kan kontrollera deras Dessutom verkar det gå fort, på bara några veckor. Relevant födointag, aktivitetsnivå och allt annat för skiftarbetare, med andra ord. ned i minsta detalj. Även fullständigt Både ätbeteende och ätmönster kontrollerade studier visar att djur går skiljer sig mellan personer som jobbar ”Ätbeteende och upp i vikt av att äta när de inte är skapaskift och personer med dagsarbete. ätmönster skiljer de att äta. Man ser ingen skillnad i kaloriintag, Kontrollerade människostudier men det faktum att skiftarbetare väljer sig mellan personer lyser dock med sin frånvaro, särskilt sina måltider baserat på vad som finns långsiktiga sådana. Man kanske kan till hands kanske leder till att de äter som jobbar skift isolera frivilliga människor i en metabol sämre. Kombinera det med en störd och personer med kammare under en begränsad tidsperidygnsrytm och negativ påverkan på od och kontrollera så mycket det bara blodsocker och insulin, så har du dagsarbete.” går, men knappast den tid som krävs för förutsättningar för att lagra in mer fett att se något avgörande. Saker och ting även om du inte äter fler kalorier. Eksker långsammare i våra kroppar än hos vationen kalorier in minus kalorier ut råttor, och även om det handlar om bara några veckor, är det säger ju inte mycket om vad din kropp använder kalorierna väldigt dyrt och frihetsberövande. till när du väl svalt dem. HUR PÅVERKAR TIDPUNKTEN DU ÄTER?

NATTLIGT ÄTANDE

Night Eating Syndrome, eller nattligt ätande, är en ätstörning där den drabbade upplever en överdriven lust att äta på kvällen. Sedan vaknar han eller hon på natten och kan inte somna om förrän att ha stoppat i sig något ätbart. >>

Foto: Romeo, Mostphotos

Djurstudier visar att födointag på “fel” tidpunkt på dygnet leder till viktuppgång oberoende av kaloriintag. Vad som är fel tidpunkt varierar från djur till djur, beroende på ifall arten

39 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//SPECIALEN KROPPEN OCH KLOCKAN

”Din kronotyp avgör om du är en morgonmänniska eller kvällsmänniska och styrs av genetiska faktorer.”

Det är också, tillsammans med skiftarbete, ett av de mest studerade exemplen på effekterna av att äta på “fel” tidpunkter. Nattligt ätande leder ofta, men inte alltid, till övervikt och gör det svårare att lyckas med en föresatt viktnedgång. Det här behöver förstås inte bero på en störd dygnsrytm och klockor satta ur spel. Har du redan täckt ditt kaloribehov när du går och lägger dig, och sedan går upp mitt i natten och länsar kylskåpet, hamnar du på kaloriöverskott och går upp i vikt. Men klockstyrda och klockstyrande gener kan ha ett finger med i spelet och, om inte annat, förstärka den negativa effekten. ATT ÄTA SENT I ALLMÄNHET

Ovanstående “night eating syndrome” är just ett syndrom, en ätstörning. Även hos friska vuxna ser man dock en koppling mellan att äta sent, efter klockan 20:00, och en större risk för övervikt. Detta oberoende av hur mycket du sover eller när du sover. Det här är dock en koppling som inte behöver betyda att du automatiskt lägger på dig kroppsfett och kroppsvikt om du äter på kvällen. Studier på överviktiga som försöker gå ned i vikt antyder större framgång om dagens huvudmål ligger före klockan 15:00. Det handlar om kopplingar, inte några säkra orsakssamband. En enstaka randomiserad kontrollerad studie visar på större viktnedgång och bättre insulinkänslighet hos deltagarna som åt mest till frukost och mindre till middag. Det är dock inte tillräckligt för att säga att vi har vetenskaplig evidens för att en ordentlig middag gör dig tjock. Långt därifrån. Du har säkert hört att du inte bör äta efter klockan sex på kvällen eller efter någon annan mer eller mindre slumpmässig tidpunkt. Även om det sannolikt är negativt att vända på dygnet och sova på dagen och vara upp och äta på natten, med större risk för viktuppgång som följd, behöver du inte äta middag före klockan sex för att hålla dig i form. Det finns helt enkelt inga vettiga eller vetenskapliga belägg för sådana påståenden. I sådana fall beror det mest på kaloribalansen, helt enkelt. Ju fler restriktioner du sätter upp i ditt ätande, desto svårare blir det att spontant överäta. Slutar du äta klockan sex på kvällen, begränsar du ditt ätande till färre timmar och hinner kanske inte trycka i dig lika mycket. En slags periodisk fasta, med andra ord, inget magiskt eller ens konstigt. Att vända på dygnet fullständigt påverkar kanske, till och

med troligen, vår cirkadiska rytm och vår metabolism negativt, med möjlig viktuppgång som följd. Att äta middag vid åtta känns inte som riktigt samma sak. Vår glukostolerans och insulinkänslighet är förvisso bäst tidigt på dagen och försämras mot kvällen. Äter du en stor mängd kolhydrater på kvällen stiger ditt blodsocker mer efter maten och du frisätter mer insulin. Det är tveksamt om det påverkar kroppsvikt och kroppsfett, även om det kanske kan påverka risken för diabetes typ 2. TRÄNING

Tre huvudsakliga faktorer avgör din dagsform och din förmåga att prestera bra eller dåligt i förhållande till din fysiska status. Yttre påverkan från din omgivning, som du inte alltid kan kontrollera. Några exempel är temperaturen du tränar i och både den fysiska och mentala effekten din omgivning har på dig. Störande eller motiverande element som du inte rår över, men som påverkar din prestation för stunden. Din livsstil, både i form av kontrollerbara saker och okontrollerbara faktorer. Du kanske jobbar på den tid på dygnet där din fysiska prestationsförmåga är som högst, men du kan inte utnyttja den saken i gymmet eftersom du står vid det löpande bandet på margarinfabriken just då. Här påverkar också din sömn och eventuella brist på sömn, och din förmåga att hantera den sömnbristen. Inre påverkan från dig själv, till exempel din egen biologiska rytm och det sätt dina inre klockor tickar. Hur väl du anpassar dig till frivilliga eller påtvingade förändringar i den rytmen påverkar hur väl du presterar i din träning. Många faktorer är säkert inblandade i när på dygnet vi presterar bäst. Vår kroppstemperatur är dock sannolikt den med störst koppling till vår dygnsrytm och de cirkadiska klockorna. Den är som högst just på eftermiddagen och kvällen. Det är också då de flesta av oss presterar som bäst. På morgonen presterar majoriteten sämre. En studie från 2011 visar ytterligare bevis för kroppstemperaturens roll för den fysiska prestationsförmågan. Där värmde deltagarna upp extra noga innan morgonträningen. De värmde upp 20 minuter längre än vanligt, tills deras kroppstemperatur motsvarade kvällens. Det eliminerade också i princip skillnaderna mellan morgonens och kvällens förmåga att prestera. En annan studie, från 2005, kom fram till liknande resultat. När deltagarna värmde upp ordentligt innan morgonträningen, presterade de bättre. >>

40 POLISIDROTT | Nr 4-2021


Foto: Romeo, Mostphotos

I SAMARBETE MED

41 POLISIDROTT | Nr 4-2021


Foto: Romeo, Mostphotos

//SPECIALEN KROPPEN OCH KLOCKAN

Här gick dock kvällspassen fortfarande bättre än morgonpassen, även om skillnaderna de två emellan minskade. En viktig sak att ta hänsyn till är din kronotyp. Din kronotyp avgör om du är en morgonmänniska eller kvällsmänniska och styrs av genetiska faktorer. Är du en tidig kronotyp ligger du till exempel före dygnets ljuscykel och är piggast och presterar bättre på morgonen. När jag skriver att prestationsförmågan är som bäst på sen eftermiddag och tidig kväll gäller det majoriteten av befolkningen. Din kronotyp kan göra att du avviker från normen på den punkten. Det är inget fel i det, utan bara en sak att vara medveten om i sammanhanget. HORMONER

Testosteron och kortisol påverkar dina träningsresultat, och båda styrs av dina inre klockor. Testosteron är säkert det mest kända hormonet bland styrketränande och har mycket kraftfulla muskelbyggande egenskaper. Dina testosteronnivåer är som högst på morgonen för att sedan sjunka allt eftersom dagen går. Kortisol är ett nedbrytande hormon som följer en liknande dygnsrytm som testosteron. Även här är dina nivåer högst på morgonen, sjunker långsamt under dagen, för att sedan nå en ny topp strax efter du har somnat. Träning ökar frisättningen av både kortisol och testosteron i samband med passet. Det finns dock inga bevis för att träning påverkar de två hormonernas grundläggande rytm och utsöndring vid olika tillfällen över dygnet. Om så vore fallet, och du skiftar deras cirkadiska toppar till dina träningspass, skulle det möjligen ge din prestation en skjuts. Det är inte omöjligt att träning vid samma tillfälle under lång tid åstadkommer en sådan skiftning, men som sagt, det finns inga vetenskapliga bevis för att så är fallet. Många gör även allt för att maximera frisättningen av anabola hormoner i samband med träningspassen. Även här är det dock tveksamt om det gör någon praktisk nytta,

om vi talar om frisättning du skapar med naturliga medel. Fluktuationerna är väldigt små i förhållande till vad dopning åstadkommer. Både din prestationsförmåga och dina muskelbyggande hormoner följer definitivt ett cirkadiskt mönster, men man ser inget orsakssamband mellan de två. Inte heller ser man något signifikant orsakssamband mellan naturliga skiftningar i tillväxthormoner och testosteron och din förmåga att bygga muskler och bli starkare. HUR FIXAR DU TRASIGA KLOCKOR?

Hur förhindrar du att dina inre klockor hamnar ur synk med dygnet? Kan du minimera skadeverkningarna om desynkroniseringen är oundviklig, till exempel om du jobbar nattskift? Och hur lagar du en trasig klocka? Det vill säga, om skadan redan är skedd, kan du göra något åt det? Det uppenbara sättet att undvika en störd dygnsrytm är förstås att inte skaffa en onormal dygnsrytm. Tidigt uppe, tidigt i säng. Var aktiv och ät när det är ljust ute, och sov när det är mörkt. Är det ditt liv är det bara att gratulera. Då har du säkert inte mycket att oroa dig för. I det moderna samhället är dock ovanstående mer en idyll än verklighet. För hundratals år sedan var de flesta tvungna att leva efter solen. Idag har vi fler möjligheter. Även om du inte jobbar natt, finns det för många andra saker som lockar till nattliv. Fler möjligheter leder tyvärr inte bara till positiva effekter. Har du inget val så har du inte. Oavsett om det är arbete, barn, sjukdomar eller annat som tvingar dig att vända på dygnet. Om du däremot sitter uppe till småtimmarna och roar dig och sover till eftermiddagen på grund av det, då är valet upp till dig. Antingen prioriterar du din hälsa och styr upp ditt dygn, eller riskerar ohälsa i det långa loppet.

42 POLISIDROTT | Nr 4-2021


I SAMARBETE MED

Låt oss säga att du är jobbar natt för enkelhetens skull. Tyvärr finns det inte alltför många studier med resultat som ger idéer till konkreta, praktiska åtgärder. En översiktsartikel från 2020 lägger dock fram en rad förslag. Alla har inte 100 % övertygande vetenskapligt stöd från kontrollerade studier, men de skadar inte och kan vara värda att botanisera bland.

Tips för dig som måste vända på dygnet Fasta mellan 6 och 12 timmar per dag. Ät ditt sista mål omkring tre timmar innan du vanligtvis går och lägger dig. Ät mer tidigt under din vakna tid och mindre ju närmare sänggåendet du kommer. Det gäller i synnerhet om du har några kardiometabola riskfaktorer som övervikt, blodfettsrubbningar och högt blodtryck. Är du frisk och tränar under andra halvan av ditt vakna dygn gäller den här rekommendationen inte dig. Då har du nytta av ett större matintag kring träningspasset. Dela upp ditt proteinintag jämnt över dina måltider. Mängder på 0,4 gram protein per kilo kroppsvikt och måltid är en bra utgångspunkt, om du äter fyra mål per dygn. Har du problem med blodsockret kan du inleda måltiderna med proteinrika livsmedel och avsluta med kolhydraterna. Här handlar det om medicinskt konstaterade problem, inte att du är frisk och tror att du får blodsockerfall av att inte småäta var tredje timme.

Dricker du inte kaffe finns det andra alternativ. Var dock vaksam på din individuella tolerans och begränsa dig till omkring 6 mg koffein per kilo kroppsvikt och dygn. Felaktigt tajmat koffeinintag kan störa din dygnsrytm ännu mer, så undvik koffeinhaltiga saker de närmaste sju timmarna innan du kryper till kojs. Du vill inte störa din sömn på ett artificiellt sätt, särskilt som du redan sover på “fel” tidpunkter. Kreatin bygger inte bara muskler, utan hjälper även din hjärna att hantera sömnbrist och störningar i din sömnrytm. Ännu en anledning att använda kreatin regelbundet, med andra ord. Melatonin kan hjälpa nya skiftarbetare att sova bättre eller vana skiftarbetare att anpassa sig till nya arbetstider. Doser på 0,3 till 5 mg har lagts fram som effektiva. Notera att melatonin är ett läkemedel, så individuell rådgivning eller dosering gör sig inte via en sådan här artikel, utan rådfråga en läkare om du funderar på det.

Känner du att du måste du äta utanför ovan nämnda ätfönster, håll dig till små måltider på högst 20 % av ditt kaloribehov, gärna mindre. Näringsrika, proteinrika, mättande och minimalt behandlade mellanmål som ägg, nötter, proteinshakes, naturella mjölkprodukter och torkat kött är några lämpliga exempel som också är lätta att ha med.

Det finns även andra, receptbelagda och mer kraftfulla, mediciner som används för att behandla allvarligare cirkadiska störningar, men det ligger utanför den här artikelns område. Tala med din läkare. En studie från 2020 visade att choklad till frukost förhindrar eller motverkar cirkadisk desynkronisering hos råttor när de utsätts för simulerat skiftarbete. Det finns inte vetenskapligt stöd för att detsamma gäller människor, men en ursäkt att äta choklad är ju aldrig fel. Ett flertal studier visar att ljusterapi på morgonen skyddar dina inre klockor. Starkt ljus i en halvtimme arla morgonstund är en effektiv strategi. Ljusterapi är ett av de bästa sätten att träna om ditt cirkadiska system. Träning är, som vanligt, bara positivt. En studie visade att 15 minuter på en motionscykel varje timme hjälper skiftarbetare att justera sina cirkadiska klockor så de tickar korrekt trots nattarbetet. Alla har förstås inte möjlighet till sådana åtgärder på arbetstid. Försök i alla fall att ta regelbundna korta promenader under din arbetstid. Rör på dig. Träning + ljus är bättre än det ena eller det andra. En kombination av kraftigt ljus på sen natt och träning på tidig morgon ställer effektivt om din inre klocka till det bättre.

Koffein är inte fel, särskilt om du har sovit dåligt. Regelbundna koppar kaffe varannan timme håller dig alert.

Foto: Wilsan, Unsplash.

43 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//SPECIALEN KROPPEN OCH KLOCKAN //AVSNITTSRUBRIK

//Slutsater Är du inte intresserad av detaljerna i artikeln, kan du nöja dig med de här sammanfattande punkterna: Din kropp och dess funktioner styrs av en klocka som följer dygnets 24 timmar och skiftningarna mellan ljus och mörker. Din kropp kan klockan och vänder du på dygnet är det antagligen dåligt för det mesta i det långa loppet. Däremot är det tveksamt om det spelar någon roll hur du fördelar ditt matintag över dagen eller när du styrketränar eller konditionstränar. Men försök att vara aktiv på dagen och sova på natten, om du inte är tvungen till det motsatta, till exempel genom skiftarbete. Du har miljoner klockor i alla typer av celler i din kropp. De reglerar de flesta av dina kroppsliga funktioner, som i sin tur följer dygnets rytm av ljus och mörker. Vänder du på dygnet stör du din dygnsrytm. Det ökar risken för ohälsa och övervikt. Är du inte tvungen att vara uppe på natten och äta och verka på “fel” tid, försök att vara aktiv på dagtid och sova på natten. Måste du vända på dygnet se till att äta vettigt, få ordentligt med ljus (inte blått skärmljus!) och motionera.

44 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM BORDTENNIS

Inbjudan till Polis-SM

//Bordtennis

Plats >> Klövernhallen, Sjöhagsvägen 7 i Västerås Datum >> 23-24 oktober 2021 Arrangör >> Västeråspolisens Idrottsförening och Västerås BTK

ANMÄLAN OCH AVGIFTER Senast 8 oktober 2021 till Peter Eriksson på adressen peter-i.eriksson@polisen.se

lag (födda 1981 eller tidigare) • Veteransingel, veterandubbel, veterander lag (födda 1971 eller tidigare)

Anmälan ska innehålla namn, personnummer, klasser och tillhörande polisidrottsförening.

• Äldre veteransingel, äldre veterandubbel, äldre veteraner lag (födda 1956 eller tidigare) • Motionsklass (max 999 rankingpoäng) Ej SM-status

Singel- och dubbelklasser 100 kr/start Lagklasser 150 kr/start Betalning sker i samband med anmälan genom banköverföring till Swedbank clearing 8424-4 konto 944 343 731-5 Västeråspolisens IF. Det går även bra att betala via swish på 123 340 840 8 KLASSER • Herrsingel, herrdubbel, herrar lag • Damsingel, damdubbel, damer lag • Oldboyssingel, oldboysdubbel, oldboys

STARTBEGRÄNSNINGAR • I dubbel får spelare bilda par oavsett föreningstillhörighet • I lagtävling måste spelare tillhöra samma polisidrottförening • Spelande i veteran- och äldre veteranklass för inte spela såväl veteranklass som oldboysklass • Spelande i äldre veterander får heller inte delta i singel eller dubbel i seniorklassen.

45 POLISIDROTT | Nr 4-2021

SEEDNING I samtliga klasser kommer seedning att ske på grundval av föregående mästerskaps resultat. ÖVRIGT Tävlingsarrangören förbehåller sig rätten att göra avsteg från startbegräsningarna om det behövs för tävlingens arrangemang. BANKETT Anmälan till bankett sker i samband med anmälan. UPPLYSNINGAR Peter Eriksson 070-346 34 47 >>Läs mer på polisidrott.se


//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM SPORTFISKE

Inbjudan till Polis-SM

//Sportfiske

Plats >> Ringsjöarna i Höör och Sätoftasjön. Datum >> 13-14 november 2021 Arrangör >> MPGI (Malmö Polismäns Gymnastik och Idrottsförening)

ANMÄLAN Anmälan fram t.o.m. 7 november, glenn. olsson@polisen.se Anmälan är bindande.

Utöver rådande regler, se www.ringsjon.net/index_3.htm, så gäller följande:

FRÅGOR Via mail till glenn.olsson@polisen.se eller jonas-e.andersson@polisen.se.

AVGIFT 400kr/pers, fiskekort 2 dagar inräknat. Betalt senast 7 november. (240kr för de med giltigt årskort). Swisch till 0738515136.

Endast handredskap tillåtet, såsom fluga, spinn eller mete. Endast ett redskap aktivt åt gången. Catch & Release skall tillämpas.

ÖVRIGT I anslutning till tävlingscentret finns det möjlighet att tälta, ställa upp husvagn eller sova i gemensam lokal (föranmälan krävs). Annars finns Jägersbo camping med stugor och även mer luxuösa boenden inne i Höör. Sjösättningsramp finns. Kamratmiddag kommer att hållas efter lördagens fiske på kvällen 13 november.

TÄVLINGS-PM Skickas ut på mail till anmälda deltagare 8 november. TÄVLINGSREGLER Individuell tävlan. Vinner gör den fiskare med längst totallängd på sina 3 längsta gäddor över helgen! Andra arter kan komma att belönas.

Fiske är tillåtet ifrån båt, flytring, vadare och land. Trolling eller annan form av släpfiske med motor, åror eller dylikt är icke tillåtet. FÖR VEM? För den som innehar anställning inom Polismyndigheten 2021.

Mer info skickas ut, 8 november, till de som skickat in intresseanmälan. >>Läs mer på polisidrott.se

46 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM STYRKELYFT

Inbjudan till Polis-SM

//Styrkelyft

Plats >> Göteborg kraftsportklubbs lokaler, Friskis & Svettis Datum >> 27 november 2021 Arrangör >> Göteborgs Polismäns IF

INGÅR INTE I SPM Det kommer även avgöras en lagtävling med 3-mannalag i bänkpress på poäng vilken inte ingår i Polis SM.

TID & PLATS 27/11 - 2021. Göteborg kraftsportklubbs lokaler, Friskis & Svettis, Majorna. Karl Johansgatan 152, Göteborg. Alla deltagare som anmäler sig kommer i god tid få information om tid för invägning och tävlingsstart via e-post. TÄVLINGSREGLER Tävlingen kommer att hållas i så kallad klassisk/RAW stil vilket innebär begränsningar i den utrustning som får användas (bälte, handledslindor, knävärmare är tillåtna). Tävlingen kommer att avgöras på koefficient vilket innebär att alla tävlar mot alla. Tävlingen kommer dock fortsatt att vara uppdelad i en dam- och en herrklass för senior och masters (+40). Tävlingen har SPM-status vilket innebär att svenska mästare kommer utses i grenarna bänkpress och

ANMÄLAN Sker via e-post till joel.lax@polisen.se. Skriv namn & personnummer samt vilken polisidrottsförening, station eller klubb du tävlar för. styrkelyft sammanlagt. Detta innebär att du kan tävla antingen i styrkelyft (3 grenar) alternativt endast i bänkpressmomentet. Svenska Styrkelyftarförbundet har fattat beslut om att inte arrangera några serietävlingar 2021 och därför kommer licensierade lyftare inte kunna registrera några poäng för sina respektive civila klubbar.

47 POLISIDROTT | Nr 4-2021

AVGIFT 300 kr för tävling och gemensam middag på kvällen. 200 kr för enbart tävling. Betalas via swish till 0725-22 28 54. Skriv ditt namn i meddelandet. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Joel Lax, 0704-74 11 85 Marcus Karlsson, 0725-22 28 5 >>Läs mer på polisidrott.se


//AVSNITTSRUBRIK //PRENUMERERA

Vill du hänga kvar i täten?

Prenumerera på Polisidrott! Du som är polisanställd, före detta polisanställd eller polisstuderande erbjuds av Förbundmedia AB att få tidningen Polisidrott gratis hemskickad till din bostadsadress. Intresserad? Maila då din adress till kansliet på via info@polisidrott.se. För övriga kostar en årsprenumeration 100 kronor och ger dig sex nummer per år hem i brevlådan. Sätt in pengarna på bankgirokontot 129-4149, som tillhör Svenska Polisidrottsförbundet. Skriv ”Polisidrott” i fältet för meddelanden. Maila även ditt namn och fullständig adress till info@polisidrott.se.

Utgångsdatum för prenumerationen står till höger om ditt namn på tidningens baksida. Du måste själv hålla reda på, när det är dags att betala in för fortsatt prenumeration. Adressändring görs till kansliet via info@polisidrott.se.

>> Gratis hem i brevlådan 6 gånger per år för dig som polisanställd

48 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM CYKEL

Inbjudan till Polis-SM

//Cykel

Plats >> Halmstad och Varberg Datum >> 15-16 september 2021 Arrangör >> Varbergspolisens SoIF och Halmstad Brandkårs IK

TÄVLINGSPROGRAM Onsdagen den 15 september. Start 14:00. Landsvägcykel tempo, ca 20 km. Landsvägar öster om Halmstad. Torsdagen den 16 september. Start 10:00. Mountainbike 20 km. Åkulla bokskogar öster om Varberg. KAMRATMÅLTID På kvällen 15 september, 19:00. Restaurang Åkulla Outdoor Resort, Varberg. ANMÄLAN Anmälan via epost till otto.eriksson@ polisen.se, senast 5 september 2021. Efteranmälan senast 12 september mot 100kr förhöjd anmälningsavgift. Uppge namn, Polis/Brand, förening, klass och gren/grenar. Klasser: D/H21, D/H30, D/H40, D/H50, D/ H60.

Utanför mästerskapet genomförs lagtävling där resultatet av de tre främsta från samma förening räknas samman.

Det finns även uppställningsplats för husvagn eller husbil. Bokning via www. akullaresort.se.

AVGIFTER Anmälningsavgift 200kr per gren. Kamratmåltid 250kr.

Det går också bra att ringa 0340-83500.

Anmälningsavgiften och kostnaden för kamratmåltiden sätts in på Varbergspolisens Idrott och skytteförening: Varberg Sparbank 83881, 42036095 eller Swish 1233717220. Anmälan är bindande, ej återbetalning. Kom ihåg att skriva namn, klass och gren/ grenar vid inbetalning. Frågor besvaras av thomas.josarp@ polisen.se eller anders.nordlund@ halmstad.se LOGI Vi föreslår Åkulla Outdoor Resort, Varberg. Boende i form av hotell, vandrarhem eller campingstuga.

49 POLISIDROTT | Nr 4-2021

ÖVRIGT Prisceremoni sker efter tävlingen respektive dag. Banprofiler, PM, startlistor och resultat kommer att publiceras på www.brandsm. se samt på tävlingens Facebooksida ”Polis och Brand SM Cykel 2021 ” Följ Facebooksidan för kontinuerlig information om tävlingarna. Välkomna till Halland!! >>Läs mer på polisidrott.se


//AVSNITTSRUBRIK //INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM BOWLING

Inbjudan till Polis-SM

//Bowling

Plats >> Mora Parken bowling, Mora Datum >> 8-9 oktober 2021 Arrangör >> Dalapolisens idrottsförening

TID OCH PLATS 8-9 oktober 2021 hos Mora Parken bowling, på Parkvägen, 792 37, Mora. www.morabowling.se Bowlinghallen är en integrerad del i hotell- och konferensanläggningen Mora Parken på samma adress. www.moraparken.se STARTTIDER Beroende på antalet deltagare kan tre starter komma att genomföras, fredagen den 8 oktober, 09:30, 13:00 och 16:30. Banbehandling innan varje start. Final Lördag 9 oktober kl 10.00 KLASSER Individuellt Damer och Herrar seniorer och Herrar oldboys. Samt Utmanarklass för ”rookies”, de som inte är aktiva i någon hall-liga (typ

korpen) eller har/haft licens och det är första gången man spelar i Polis SM. Utmanarklassen ingår ej som mästerskapsklass.

Final individuellt: De 14 bästa resultaten, oavsett klass, spelar final på lördagen över 6 serier. Finalspelet börjar om från scratch (0 poäng).

OBS. För första gången införs denna gång en veteranklass, för de deltagare som är födda 1956 eller tidigare.

Återkval/desperado: De som inte är bland de 14 främsta får på lördagen kl 09.30 spela en serie och de två bästa resultaten tar plats i finalen som då består av 16 deltagare. Anmälan till återkvalet sker senast i samband med banketten på fredagskvällen.

Lagtävling indelas i 2 personers och 4 personers lag. Har man svårt att fylla lag från egen förening så ser vi snällt på regionslag eller liknande och även mixade lag från alla klasser. Lagtävlingen avgörs i kvalspelet och de som spelar tillsammans startar tillsammans på samma bana eller banpar. TÄVLINGSREGLER Kval över 8 serier individuellt och samtidigt avgörande av lagspelet på fredag.

50 POLISIDROTT | Nr 4-2021

Individuella klassegrare blir de som har högst resultat i finalen. MÄSTARNAS MÄSTARE Finalens 5 bästa oavsett klass gör upp i en stegfinal om titeln mästarnas mästare.


//AVSNITTSRUBRIK

ANMÄLAN Anmälan med spelarens namn, klass/ lag och förening skickas via e-post till: stefan.dangardt@telia.com SENAST söndag den 19 september 2021. Av anmälan ska också framgå om man avser att deltaga i banketten, samt eventuell kontaktperson för deltagarens lag/förening. BANKETTEN Banketten serveras kl 20:00 i restaurangen i direkt anslutning till bowlinghallen och boendet. Det blir en typ grillbuffé med olika rätter samt sallad och bröd och alkoholfri måltidsdryck. Kaffe och något tilltugg till dessert. Priset blir 300 kr/pers. Restaurangen har alkoholtillstånd för den som vill ha alternativ måltidsdryck.

AVGIFTER Anmälningsavgiften är 350 kr/deltagare. Den, och eventuellt bankettpris betalas in till Dalapolisens idrottsförening senast söndag den 19 september 2021 via Swish, nr 123 224 1131 Glöm inte att ange vem det är som betalar i meddelandefältet. PRISUTDELNING Direkt efter stegfinalen på Lördag. BOENDE Mora Parkens hotell: moraparken.se Enkelrum 895 kr inkl frukost Dubbelrum 1095 kr inkl frukost Ett par stugalternatv med möjlighet till självhushåll finns enligt nedan. Det finns också ställplats för ev. husbilar på intilliggande camping. För att boka detta

51 POLISIDROTT | Nr 4-2021

boende till maila till Stephanie.yxerius@ moraparken.se. Då får ni rätt priser, d.v.s. de som står i inbjudan. Glöm inte att ange ange Polis SM Bowling 2021. Parhus Östergården 4B: Parhus 38 kvm, 4 bäddar. 1 sovrum med dubbelsäng, 1 sovrum med våningssäng. Pris 1195:Parhus Västergården 5B: Parhus 38 kvm, 5 bäddar. 1 sovrum med dubbelsäng, 1 sovrum med våningssäng + 1 enkelsäng. Pris 1295:ÖVRIGT Eventuella frågor kan ställas till Stefan Dangardt, 076 78 722 79 eller stefan.dangardt@telia.com >>Läs mer på polisidrott.se


//INBJUDAN//AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM SPRINGSKYTTE

Inbjudan till Polis-SM

//Springskytte Plats >> Jämmerdalens skjutfält, Falun Datum >> 17 september 2021 Arrangör >> Dalapolisens idrottsförening

TID OCH PLATS 17/9-21 på Jämmerdalens skjutfält utanför Falun. Första start kl.11:00

Vid första skjuttillfället är stödhand inte tillåten. Vid andra till sjätte skjutningen är stödhand tillåten.

KLASSINDELNING DH21 (21-34 år), DH35 (35-49 år), DH50 (50-59 år), H60 (60-64 år), H65 (65-69 år) och H70 (70- år).

Innan start läggs ammunition och magasin på anvisad skjutplats.

Vid för få anmälningar i en klass sker nedflyttning till lägre klass. OMFATTNING Löpning 6 x cirka 1 km (6 x cirka 600 m för H65/70). 6 skjuttillfällen med 6 skott per tillfälle, totalt 36 skott. Skjutavstånd 20 m. Varje tävlande tilldelas två precisionstavlor, fördelas max 18 skott per tavla.

TIDSTILLÄGG Inom svart område, ring 7-10 = inget tillägg. Ring 4-6 = tillägg 30 sekunder. Ring 3-1 och ej tavelträff = tillägg 60 sekunder SLUTTID Löptid + tidstillägg. VAPEN OCH VAPENHANTERING Tjänstevapen Sig Sauer och Walther 7,65. Tilldelat tjänstevapen ska användas. Vapenhantering och laddning får endast ske på anvisad skjutplats. Tävlande ska

52 POLISIDROTT | Nr 4-2021

bära vapen i hölster under löpningen. Övrig tid ska vapnet förvaras i hölster eller annan bäranordning. Överträdelser av säkerhetsbestämmelser medför tidstillägg eller diskvalifikation. Propp behövs inte, då vapnet ska vara hölstrat. Kontroll av tomt magasin och tomt vapen ska ske efter målgång eller avslutad skjutning. Vapenkontroll ska utföras i god tid innan start. ANMÄLAN Anmälan till erik.mansson@polisen.se Uppge namn, klass samt klubbtillhörighet AVGIFT 150 kr, Swish till 0702-99 94 36 (Vid inställd tävling återbetalas startavgiften) >>Läs mer på polisidrott.se


//INBJUDAN//AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM //AVSNITTSRUBRIK DYNAMISKT SKYTTE

Inbjudan till Polis-SM

//Dynamiskt skytte Plats >> Jönköping Datum >> 16-17 oktober 2021 Arrangör >> Jönköpingspolisens Skytte- & Idrottsförening

DATUM Lördag 16 oktober och Söndag 17 oktober PLATS Jönköpings PKs anläggning, Ryhovsvägen 6 Jönköping OMFATTNING 8 stationer SCHEMA Production förmiddag, MP5 eftermiddag Skytten väljer själv lördag eller söndag. REGLER Enligt SPI och senaste IPSC regelbok.

WEBBPLATSER Webplats Production: https:// shootnscoreit.com/event/22/13275/ Webplats MP5: https://shootnscoreit. com/event/22/13276/ PRISUTDELNING Coronasäker via webanslag. ARRANGÖRER Match Director: Mikael Janeman Range Master: Jonas Björk (0702792445) KONTAKT Använd kontaktfunktionen för respektive match på SSI.

53 POLISIDROTT | Nr 4-2021

UTRUSTNING Av myndigheten tilldelad utrustning. Respektive divisions regler enligt IPSC regelbok tillämpas. ÖVRIGT Medtag egen mat om du skjuter både förmiddag och eftermiddag samma dag. Toalett med rinnande vatten finns. >>Läs mer på polisidrott.se


//INTRESSEANMÄLAN NORDISKA MÄSTERSKAPEN ORIENTERING 2021

Nordiska mästerskapen

Oriente Anmäl intresse om du vill vara med i svenska truppen! Plats >> Stockholm Datum >> 26-28 oktober 2021.

Svenska Polisidrottsförbundet har efter ett antal års utevaro ifrån officiella internationella mästerskap beslutat att återigen delta. Vi har sista åren skickat poliser för att representera Sverige i olika idrotter i våra Nordiska länder. Nordiska mästerskapen i Orientering går av stapeln i Stockholm 26-28 oktober 2021. 2021. ANTAL PLATSER Svenska Polisidrottsförbundet kommer utse 6 damer och 6 herrar för att representera Sverige. Det kommer tävlas i tre olika discipliner, sprintstafett, långdistans samt medeldistans. Varje stafettlag består av två damer och två herrar så varje land kan ställa upp med tre lag. I långdistans samt medeldistans kommer deltagarna tävla i två klasser M21 and W21. UTTAGNING Är du en bra orienterare, med meriter och erfarenhet som gör att du är en av våra

värdiga representanter? Tveka inte att höra av dig till Svenska Polisidrottsförbundet med en intresseanmälan som innefattar dina tidigare meriter både på civila tävlingar samt polismästerskap. Skicka ett mail med din intresseanmälan och en meritförteckning till Mikaela på info@polisidrott.se. KOSTNAD Du står själv för resa till och från boendet i Sigtuna. Övriga kostnader såsom kost och logi står Svenska Polisidrottsförbundet för. Mer information får ni vid en intresseanmälan samt ytterliga information till er som blir uttagna till mästerskapet. >>Läs mer på polisidrott.se

54 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//AVSNITTSRUBRIK

ring 55 POLISIDROTT | Nr 4-2021


//KALENDARIUM

>>Kalender över Polis-SM TÄVLINGSDATUM

GREN

PLATS

ARRANGÖR

31 aug - 2 sep

Orientering

Tollarp/Åhus

Räddningstjänsten Kristianstad

15-16 september

Cykel

Halland

Varbergspolisens SoIF

17 september

Springskytte

Falun

Dalapolisens Idrottsförening

25-26 september

Gevär och kpist

Norrtälje

Norrtäljepolisens skytte- och idrottsklubb

8-9 oktober

Bowling

Mora

Dalarnas polisidrottsförening

21-22 oktober

Padel

Halmstad

Halmstadpolisens Idrotts & Skytteförening

23-24 oktober

Bordtennis

Västerås

Västerås Polisidrottsförening

13-14 november

Sportfiske

Höör

Malmöpolisens Idrott- & Gymnastikförening

15-16 november

Innebandy

Malmö

Malmöpolisens Idrott- & Gymnastikförening

Detta är läget vid tryck i slutet av. Tävlingar kan ställas in. Se uppdatering på polisidrott.se.

>>Långtidsplanering Svenska Polisidrottsförbundet söker ständigt efter arrangörer till kommande SPM. Om du och din polisidrottsförening är intresserade av att arrangera ett SPM – ta kontakt med kansliet för mer information.

>>Planering över Nordiska polismästerskap GREN

2021

2022

2023

2024

2025

-

-

Sverige

-

-

Inställt

-

-

-

Danmark

Handboll

-

Sverige

-

-

Norge

Marathon

-

-

Estland

-

-

Orientering

Sverige

-

-

Estland

-

Skytte

Inställt

-

-

-

-

Skidor

-

Finland

-

-

-

Volleyboll

-

-

-

Danmark

-

Fotboll Golf

>>Uppdatera oss om din polisidrottsförening Vi önskar att Polisidrottsföreningar och Länspolisidrottsförbund meddelar oss styrelsesammansättningen efter årsmöten eller om ni har upphört. Blankett finns på polisidrott.se under ”dokumentbank”.

Vi behöver ha uppdaterade uppgifter, så att vi kan nå ut till er med information, och för att kunna informera polisanställda som ringer till kansliet med förfrågningar, som t.ex. vem de ska kontakta för att bli medlem i just er förening.

>>MIKAELA KELLNER

56 POLISIDROTT | Nr 4-2021


<

Polisförbundet Försäkring erbjuder upp till 35 % rabatt för medlemmar i Polisförbundet! 20 % rabatt vid all nyteckning av bil-, hem-, och villahemförsäkring. Utöver nyteckningsrabatt, erbjuder vi även en samlingsrabatt om du tecknar flera försäkringar:

Nyteckningsrabatt

- 10 % om du tecknar två huvudförsäkringar* - 15 % om du tecknar tre huvudförsäkringar

Samlin gsrabatt

10 %

15 %

*Huvudförsäkringar är bil, hem, villahem och fritidshus

Kontakta Polisförbundet Försäkring idag! Telefon: 08-676 97 00 (tonval 2) E-post: forsakringar@polisforbundet.se

polisforbundet.se/forsakringar

20 %

20 %

20 %

1 produkt

2 produkter

3 produkter


Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

Avs: Förbundsmedia AB Prästgatan 31B 831 31 Östersund

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Posttidning B

Boka beachvolley i Världens största Beachvolleyhall – beachcenter.se Aimpoint®

Optik för proffs och kräsna jägare.

Snabbhet... möter

Precision!

Egenskaper på alla Aimpoint® sikten • • • • • •

Obegränsat synfält Parallaxfria och obegränsat ögonavstånd Påverkas inte av extrema väderleksförhållanden Extremt robust och hållbar konstruktion Inga miljöfarliga material Batteritiden mäts i år

Ibland befinner du dig i situationer där du behöver agera snabbt för att få övertaget. Då gäller det att du kan lita på din utrustning.

För ett tryggt arbetspass

Ett sikte från Aimpoint® fungerar lika bra i arktisk kyla som i ökenhetta eller tropisk fuktighet – och framför allt är det utvecklat för att göra dig skjutklar riktigt snabbt. Med båda ögonen öppna lägger du instinktivt den röda punkten på målet. I samma ögonblick är du redo att trycka av. För mer info om Aimpoint sikten, besök www.aimpoint.com

Aimpoint AB • Jägershillgatan 15 • SE-213 75 Malmö • Sweden • www.aimpoint.com • e-mail: info@aimpoint.se

”Den hjälp jag har fått från förbundet gör att jag tryggt kan fortsätta jobba trots det som hänt.” /Carl Som medlem i Polisförbundet står du aldrig ensam i frågor som gäller dig och din arbetsplats. Vi förhandlar dina villkor och är din röst – för ett bättre arbetspass med ökad trygghet, bättre lön och bättre arbetsmiljö.

På polisforbundet.se kan du se filmen med Carls berättelse och läsa mer om vårt stöd.

M01037