Fyrisgården i Uppsala

FYRISGÅRDEN

– en sprallig gamling

Det är svårt att förklara Fyrisgården på ett samlat sätt. Hemgården i Uppsala, som funnits i 77 år, är som en stor godispåse med en salig blandning aktiviteter och engagemang. Gemensamt för Fyrisgårdens utbud är dock att det ska finnas något för alla, oavsett vem man är och vilket bagage man har.

Text: Cecilia Brusewitz, Foto: Johan Lindberg

På Fyrisgården i Uppsala är det uppsluppen stämning. Det är fredag eftermiddag och personalen förbereder såväl hemgång som veckans sista aktivitet – innebandy. Veckan har varit intensiv med mycket fokus på bland annat Musikhjälpen – som ägnat årets tema till ”Alla är olika”. Något som passar Fyrisgården utmärkt för här får alla vara som de är och alla får vara med.

Deltar utifrån sina förutsättningar

Tanken med Fyrisgården när den öppnade var att det skulle vara en plats för människor att mötas på. En plats särskilt för dem som har svårt att hitta aktiviteter i andras regi. Den tanken har levt vidare med gården och är högst närvarande i verksamheten även idag. Här sjuder det av liv och rörelse och Ulrica, som är anställd på gården, visar oss runt i snickeriverkstaden, legorummet, dansstudion, musikrummet, vävstugan och pysselrummet. Här finns något för alla och alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar - även barn och unga med en funktionsvariation. – För 25 år sedan så tog Fyrisgården initiativ till att starta just verksamhet för personer med funktionsvariation. Man såg ett stort behov av det då och det är lite av hemgårdens hemlighet: örat mot marken: vad behövs nu? Vad är det för målgrupp just nu som har ett behov av extra insatser, helt enkelt, säger Ulrica.

Låter intressena styra

Ulrica återkommer flera gånger till hur viktigt det är att det finns platser, som Fyrisgården, som välkomnar alla. Oavsett ålder, etnicitet, kön och funktion. Men också vikten av att få till en blandning. Vi diskuterar om det finns svårigheter med att ”blanda” målgrupper med olika slags funktionsvariationer – såsom personer med utvecklingsstörning och de som inte har det. – Jag tycker att vi har fått det att fungera och det beror till stor del på att vi har så många grupper att välja på. Vi tänker allmänt på Fyrisgården att det är intressena som styr. Det är där fokus ligger och det är kring intressena vi samlas och då spelar det mindre roll om någon har lite svårare och någon mer avancerad. I vår legogrupp till exempel så kanske någon kan bygga enklare byggen efter förmåga medan någon annan bygger något betydligt mer avancerat. Men man kan ju fortfarande sitta vid samma bord. Intresset för lego är ändå lika stort. Man gillar klossar helt enkelt, säger Ulrica.

Summercamp lockar barn och unga

Flera barn och ungdomar kommer in i Fyrisgårdens verksamhet via hemgårdens summercamp. På sommarlägret finns det möjlighet att testa många olika aktiviteter som att spela i band, spela innebandy, teater eller pyssla. När man söker väljer man en inriktning med det är helt ok att byta allteftersom lägerveckan förflyter. Alla aktiviteter som finns på summer camp finns hos oss även till vardags. Så då är det bara att fortsätta när höstterminen kommer.

Rimliga förväntningar i idrottsverksamheten

Vi avslutar besöket inne på Fyrisgården och Ulrika visar vägen till den närliggande sporthallen för en träff med bandylaget. I sporthallen vimlar det av bandysugna barn i låg- och mellanstadieålder och på en inglasad läktare småpratar föräldrar med varandra med utsikt över planen. Här får de barn som tidigare har haft svårt att hitta fungerande idrottsform en chans

att visa för de går för utan att utmärka sig som annorlunda eller svåra.

Alvin som är åtta år ansluter sig intresserat till mig och fotografen i halvtid och låter sig villigt fotograferas med pappa Anders goda minne. Le vill han inte på bild, men gärna visa upp tuff bandyattityd tillsammans med bandyledare Thomas. På frågan om han gillar Fyrisgårdens bandyträning svarar Alvin tveklöst ”ja” men tillägger sedan att det enda som är tråkigt är att han inte får göra flera mål. Och att han gärna skulle ha bollen lite mer för sig själv. Annars får bandyn tummen upp. – Och en gång gjorde jag nio mål!, utbrister han och visar exakta antalet med fingrarna spretande.

Pappa Anders bekräftar att bandyn är viktig och att Alvin kan känna en stolthet över vad han åstadkommer på plan. För ett barn med autism och ADHD som Alvin kan det ibland vara svårt att uppnå känslan av att lyckas i andra idrottssammanhang. – Här är förväntningarna rimliga, säger Anders och blickar ut över bandyplanen. Det viktiga är att man kommer och att man har kul. Och samtidigt så umgås de kring ett intresse och då blir det regelstyrt på ett bra sätt. Och fritidsledarna är fantastiska på att möta de här barnen. Det är så här det borde vara överallt, avslutar Anders och vinkar åt en uppsluppen Alvin som höjer bandyklubban i en segergest nere på plan. ■

Idrott för alla

– aktivering för en meningsfull fritid

Projektet Idrott för alla har under tre år inspirerat och hjälpt många föreningar ute i landet att arbeta mer konkret för en inkluderande friti d. En NPF-utbildning för idrott sledare är lanserad, nu samlas all informati on från projektet i en digital plattf orm för idrott och NPF, och sen väntar en framti dskonferens den 3e maj i Stockholm. – Vi har hjälpt ti ll att sätt a fokus på problemen och få olika aktörer att börja agera, men det här är bara början som jag ser det. Fler behöver inse vikten av ett förändrat synsätt på idrott och friti d, vad inkludering betyder konkret och att samordningen i kommunerna måste förbätt ras, säger Lena Lindahl projektledare. Här kan ni ta del av tre goda exempel där kommuner tagit ansvar för allas rätt ti ll en meningsfull friti d.

Lena Lindahl är projektledare för Idrott för alla.

Vallentuna – satsar på unga och fritid!

HELENA HENRIKSSON är utvecklingsledare på barn- och ungdomsförvaltningen. Tillsammans med två kollegor driver hon satsningen ”Idrott och kulturprojektet”.

Projektet involverar 800 elever i åk 2 och 7 och är ett samarbete mellan Barn och ungdoms- och Kulturoch fritidsförvaltningen samt ca 10 föreningar, Kulturskolan och Biblioteket. LIKE (Lek, idrott och kultur ger energi) är riktat till årskurs 2 där man har aktiviteter i klasserna.

AKADEMI (valbara aktiviteter i Vallentuna) riktar sig till årskurs 7. Då får man välja aktivitet/akademi och eleven åker till aktiviteten själv.

– Vallentuna har ett systematiskt värdegrundsarbete ”Mod att gå före”, som helt klart berett väg för projektet. Framsynta chefer och kunskap i frågan i Barn och ungdomsnämnden har också hjälpt, menar Helena. Utmaningarna är allt praktiskt arbete i projektgruppen, att man blir beroende av ledarna och svårigheten att nå elever som inte är motiverade, som vi framförallt ser hos 7:orna, säger Helena.

Projektmedarbetarna i Vallentuna

LÄS MER:

www.vallentuna.se/ forskola-och-skola/ grundskola-och-fritidshem/ idrotts--och-kultursatsning/

Öckerö – möter ungdomarnas behov!

EWA VIDELL, föreningssamordnare i Öckerö kommun har haft ett nära samarbete med den lokala Attentionföreningen.

– Först bjöd vi in ungdomar till oss, men när ingen kom förstod vi att vi behövde gå via skolan, och mötas på deras tid och villkor. Fokus var inkludering och att nå elever med NPF, så skolan hjälpte till med en specialpedagog inriktad på fritid och ”hemmasittare”. Under våren 2019 ska vi få till en mer tillgänglig ”yta” tillsammans med föreningarna. Dessutom har vi haft jättelyckade tjejgrupper ”Fritidskoll”, som vi hoppas kunna fortsätta med.

– Utmaningen är när verksamheten bara bygger på ideellt engagemang. Så vi försöker tillsammans hitta andra arbetssätt som är mer hållbara eftersom vi gärna vill fortsätta - det ger ungdomarna så mycket, säger Ewa.

Barns fritid är vuxnas ansvar

Hela samhället måste hjälpa till för att ge barn och unga möjlighet till en aktiv fritid. ”Vi täcker upp när andra vuxna inte har förmågan att räcka till”, säger Maja Arvidsson, samordnare för Aktivitet Förebygger – ett samarbete mellan Ängelholms kommun, civilsamhälle och näringsliv.

Text: Nicole Kling

Det hela började för tio år sedan; Maja Arvidsson arbetade som matematik- och idrottslärare i grundskolan och märkte att många av hennes elever inte hade någon fritidsaktivitet. Övertygad om att fysisk aktivitet förebygger utanförskap, mobbning samt såväl fysisk som psykisk ohälsa lade hon grunden för det som i dag är ett etablerat koncept i Ängelholm: Aktivitet Förebygger (AF). – Jag ville få till en helhetsgrepp för att förbättra barns hälsa och jag ville att alla barn skulle få samma möjligheter. Fysisk aktivitet ger bättre skolresultat och att eleverna träffas utanför skolan i nya konstellationer ger bättre gemenskap inom och mellan klasserna, säger Maja Arvidsson som i dag är anställd av Ängelholms kommun som samordnare för AF och tillägger: – Vi skapar förutsättningar för en mer jämlik hälsa i samhället. Barn i socioekonomiska svaga grupper stärks genom att de får samma chans till idrottande som barn med bättre förutsättningar.

AF består av fyra olika delar som på olika sätt syftar till att öka delaktigheten i det lokala föreningslivet. Ett tydligt ledarskap är centralt för verksamheterna: alla ledare går igenom en utbildning där inkludering utgör värdegrunden. – Vi täcker upp när andra vuxna inte har förmågan att räcka till. Det riktade stödet till barn som på ett eller annat sätt befinner sig i en socialt utsatt situation kan handla om att skjutsa till träningar, bekosta utrustning eller fungera som kontaktperson, säger Maja Arvidsson.

Kontinuiteten är högt prioriterad och i dag är verksamheten permanentad och förankrad hos alla involverade samhällsaktörer – politiker, skolledare, socialtjänst, näringsliv och föreningar. Samverkan mellan dessa olika instanser är nyckeln till framgång, menar Maja Arvidsson, samtidigt som hon pekar på den största utmaningen: att få alla att till fullo se och förstå helheten och de vinster som finns i att jobba preventivt.

Många föräldrar till barn med NPFdiagnoser hör av sig till AF och uttrycker att de har svårt att hitta idrottssammanhang som passar deras barn. Här, understryker Maja, är ledarskapet extra viktigt. – Vi ser inte diagnosen som en funktionsnedsättning, alla barn är olika. Det handlar istället om att hamna i rätt sammanhang och med rätt personer. När stimmiga lagsportsmiljöer inte har fungerat har vi exempelvis testat karate som har tydligare ramar. Det viktigaste är att barnen känner att de kan växa som människor och att de tycker att det är roligt. ■

Foto: Privat

Majas tre tips till kommuner som vill komma igång:

1. Skapa en budget och tillsätt en samordnare.

2. Inspireras av de goda exempel som finns och anpassa verksamheten efter hur just er kommun ser ut.

3. Prioritera kontinuitet och samverkan, barnen ska kunna lita på att stödet för dem finns där oavsett om personal slutar eller det politiska styret ändras.

DETTA ÄR Aktiviter Förebygger (AF)

Konceptet AF drivs av Maja Arvidsson och Albert Sundelius och består av fyra delar:

1. Obligatorisk föreningsverksamhet på skoltid

Alla elever i årskurs 4 och 6 får en extra timme idrott i veckan, men istället för att vara lärarledd sker denna verksamhet i olika föreningars regi. Eleverna erbjuds aktiviteter inom bland annat kampsport, bollidrott, dans, gruppträningsklasser och parasporter.

2. After school

Elever i årskurs 4 till 6 kan delta i den öppna verksamhet som äger rum efter skoltid och som kan liknas vid en fritidsgårdsliknande träff i idrottshallar. Tanken är att inbjuda till spontan aktivitet och fungera som en mötesplats.

3. Riktade insatser

Barn och ungdomar som befinner sig i utsatta sociala förhållanden (som asylsökande eller barn vars föräldrar har missbruksproblematik) kan få både ekonomiskt och socialt stöd för att kunna delta i fritidsaktiviteter.

3. Ledarskapsutbildningar

Alla ledare som verkar inom konceptet utbildas i ett tydligt och tryggt ledarskap som ser alla barn som individer.