NATUR I SYDVÄST Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift No 2 - 2009, årgång 10, pris 50 kronor
Natur- och kulturvandring – i och runt Falsterbo Stadspark Det skånska guldet Först och högst Groddjur på Falsterbonäset
Höst- och vinterprogram 2009-2010 Bestämmelser för Dig och Din hund i Vellinges natur Kulturföreningen Calluna en presentation Yttranden
Naturskyddsföreningen i Vellinge kommun
Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) är en ideell sammanslutning, bildad 1970 som en krets inom Naturskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen i Skåne. FNF verkar för en positiv utveckling av Vellinge kommun byggd på den befintliga värdegrunden. Genom att ta tillvara de unika möjligheter som finns kan vi tillsammans skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Som remissinstans har föreningen skaffat sig möjlighet att påverka planering och andra natur-, kultur- och miljöärenden i Vellinge kommun. Föreningen har för närvarande ca 900 medlemmar. Kontaktuppgifter Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF), Box 32, 239 21 Skanör. E-post: info@falsterbonaset.se. Hemsida: www.falsterbonaset.se. Medlemskap 295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen i Skåne samt FNF och anmäls på www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9). Foto Omslag: Söderslätt, bronsåldershögar - Arne Schmitz/N. Förblad till program: Skärfläcka - Jan-Åke Hillarp. Baksida: Pilallé - Elisabeth Forsman. Övriga fotografer nämns i respektive artikel.
Innehållsförteckning 3 4 6 10 11 14 16 18 20 22
Några ord från styrelsen - David Carlson Natur- och kulturvandring i och runt Falsterbo Stadspark - Britt-Elise Björnhov Det skånska guldet – leran och sanden - Bertil Ringberg Några av våra arrangemang våren 2009 FNF:s höst- och vinterprogram 2009-2010 Kulturföreningen Calluna - en presentation - Ingemar H Johansson Groddjur på Falsterbonäset - Jan-Åke Hillarp Bestämmelser för Dig och Din hund i Vellinges natur Först och högst - Arne Schmitz/N Yttranden, värva medlemmar, Naturskyddsföreningen 100 år, Naturskyddsfonden 2
Några ord från styrelsen Text DAVID CARLSON
Först och främst vill jag tacka för förtroendet från FNF:s medlemmar som enhälligt valde mig till ordförande i samband med vårens årsmöte. Lars A Samuelson avgick samtidigt från styrelsen efter tre år som ordförande för att bland annat hinna med att leva ett mindre stressigt pensionärsliv. Ordförandeskapet för FNF kräver nämligen en hel del arbete och engagemang. Vi tackar Lars för hans tid som ordförande! På senaste årsmötet valdes Maria Lomholt och Mathias Nordström in i styrelsen. Maria är en erfaren kommunikatör, van att driva processer och har ett stort engagemang för samhällsbyggnadsfrågor. Maria har varit bosatt i Falsterbo i snart 30 år. Mathias ansvarar för växtodling, trädgård och djuruppfödning och är mycket engagerad i miljöfrågorna i den egna verksamheten Ängavallens Gård. Mathias kompetens och boplats i Håslöv breddar styrelsen kompetensmässigt och geografiskt, eftersom vi har hela kommunen som verksamhetsområde. Som du säkert läst i diverse media, eller i tidigare nummer av Natur i Sydväst, tycker vi att de planerade höga bostadshusen på Strandhotellstomten i Falsterbo rimmar illa med den värdegrund och de unika förutsättningar som vuxit fram på orten under flera hundra år. I FNF är vi av den uppfattningen att man måste arbeta i ett långsiktigt perspektiv när det handlar om hållbar utveckling. Detta ställer krav på politiker och entreprenörer i form av genomtänka och övergripande visioner för utvecklingen av vårt samhälle. Representanter för styrelsen hade under senvåren ett givande möte med våra ledande politiker där vi diskuterade hur föreningen på bästa sätt kan vara med och skapa en positiv utveckling av Vellinge kommun. Det handlar såväl om att värna, vårda och visa vår unika natur- och kulturmiljö som att skapa attraktiva orter där boende, arbete, handel, natur och kultur kan integreras. Vi vill gärna höra dina tankar kring bevarande och utveckling i Vellinge kommun. Därför bjuder vi in alla medlemmar till den första av något vi kallar FNF:s framtidsdagar tisdagen den 8 september kl. 19 på Bäckagården i Skanör. Vi hoppas att så många som möjligt kan vara med i diskussionerna och dela med sig av sina tankar. Som namnet antyder återkommer vi med ytterligare framtidsdagar längre fram. FNF kommer i höst att delta i ett offentligt samtal om frihet tillsammans med bland annat biskop Antje Jackeléns; ett intressant ämne med tanke på kommunens slogan om att friheten är större i Vellinge. Kom gärna och lyssna på Strandbaden i Falsterbo och den 9 oktober kl. 15–17.
3
Natur- och kulturvandring – i och runt Falsterbo stadspark Text och foto BRITT-ELISE BJÖRNHOV Vi i Falsterbonäsets Naturvårdsförening vill skapa en vandringsslinga i och runt Falsterbo stadspark för att lyfta fram och visa de unika kultur- och naturvärden som finns där. Vår uppgift som förening är att visa, vårda och värna dessa värden och vår övertygelse är att de som sett och uppmärksammat det unika i denna miljö är de som sedan önskar vårda den och också värna den när den ”hotas”. Förståelse för områdets specifika karaktär är viktig vid genomförandet av framtida exploateringsplaner för orten. Vi önskar också att den småskaliga näringsverksamheten på orten ska gynnas. Vi vill att slingan till största delen ska vara tillgänglighetsanpassad d.v.s. framkomlig för både barnvagnar och rullstolar och kommer att få rådgivning för att anpassningen ska bli så bra som möjligt. Vi tror att det är en del i rehabilitering och friskvård att få möjlighet att röra sig i gröna miljöer. Slingan ska också kunna användas i pedagogiskt syfte av förskolor, skolor och andra barngrupper. Slingan ska vara utmärkt på en karta och information på skyltar resp. det digitala nätet ska finnas tillgänglig i anslutning till slingan. Uppkoppling till det digitala nätet ska kunna erbjudas gratis på ett par ställen i Falsterbo. Kartor ska finnas att tillgå på kommunens på bibliotek, turistbyrån och andra publika ställen. Orienteringstavlor behöver sättas upp vid ingången till parken. I föreningen finns både natur- och stadsmiljögrupper med lokal expertis på området men vi kommer även att samarbeta med Vellinge kommun, lokala natur- och kulturföreningar och näringslivet på orten. Vandringen planeras starta vid Nya Strandbaden och fortsätta med en naturslinga genom parken och en kulturslinga genom centrala Falsterbo. Senare ska man kunna välja ytterligare en slinga som sträcker sig längre söderut mot Falsterbo fyr. I parken planerar vi att märka ut vissa speciellt intressanta växtmiljöer eller träd med stationära anspråkslösa skyltar. Resten av informationen kommer att finnas på kartan och/ eller på det digitala nätet. Vi kommer inte att märka ut privata hus men berättar deras historia i vår information. Projektets mål är; Förbättrad miljö – att visa omsorg om och utveckla den specifika miljön och dess kännetecken Vi vill visa, vårda och värna de unika natur- och kulturvärden som området besitter. Förbättrad livskvalitet – att stärka förutsättningarna för ett gott liv Vi vill göra miljön tillgänglig både för familjer med barnvagn och för personer som är rörelsehindrade. Att röra sig i gröna miljöer anser vi är hälsofrämjande. 4
Ökad konkurrenskraft – att utveckla besökarnas Söderslätt Vi anser att området blir en attraktion rikare med denna vandrings- och informationsslinga både för bofasta och för besökare. Slingan blir en del av Söderslätts kultur – och fritidsutbud. Dessutom bör besökarna gynna det lokala näringslivet. Vi startade arbetet med projektet tidigt på våren 2009 och planerar att inviga slingan runt den 1 maj 2010, mitt i den vackraste tiden med vitsippor och nyutslagna bokar i parken.
5
Falsterbo Stadspark
Det skånska guldet – leran och sanden
Barn i natur
Text BERTIL RINGBERG Foto JAN-ÅKE HILLARP Jordbruksmarken, åker och betesmark i vår kommun, är utsatt för flera konkurrerande intressen. Förutom jordbruksnäringens behov finns behov av mark för bebyggelse, fritid och naturupplevelser. Behoven kan sägas vara särintressen, som delvis konkurrerar och delvis överlappar varandra. De geologiska förutsättningarna i kommunen (Fig1), dvs. fördelningen mellan bördig moränlera och näringsfattig sand, är nästan helt avgörande för fördelningen mellan de olika intressena. Moränleran finns på Söderslätt, väster om gamla landsvägen MalmöYstad (väg nr 101) och öster om Falsterbohalvön Den senare utgörs helt och hållet av sand. Moränleran bildades för ca 15.000 år sedan vid bottnen av den vikande landisen. Sanden på Falsterbohalvön är betydligt yngre och började bildas för ca 4.000 år sedan när halvön höjde sig ur havet, det s.k. Littorinahavet, som sträckte sig upp till 5m över nuvarande havsnivå. Båda leran och sanden har på olika sätt blivit guld värda för kommunens invånare. När Linné i juni 1749 reste mellan Malmö och Trelleborg beskrev han Söderslätt på följande sätt: ”Landet mellan Malmö och Trälleborg var det härligaste i världen och liknade merendels Flandern, ty det var en slätt utan berg, backar, stenar, floder, sjöar, trän eller buskar. Det gick småningom uti helt jämna konvexiteter av hela kvarters längd, som knappt kunde märkas. Allt var denna tiden betäckt med den härligaste säd av vinterråg och korn
Fig.1 Karta över kommunen
6
Fig.2 Rapsfält (till höger) vid Vellinge Väster
samt några trädesfält för mulbete”. Redan Linné insåg således områdets betydelse för jordbruket. Idag anses Söderslätt, Lundaslätten och kustområdet norrut till LandskronaHelsingborg ha de mest högavkastande jordarna i Sverige och t.o.m. i Europa. Varför är då moränleran unik och så värdefull? Den bildades vid bottnen av den lågbaltiska isströmmen, som i istidens slutskede rörde sig från söder mot norr, längs och på båda sidor om Öresund. Isströmmen tog i sin botten bl.a. upp tidigare avsatta issjöleror och dessutom kritbergarter. Det innebär att den avlagrade moränleran blev stenfattig, näringsrik och rik på kalk. Den är så rik på lättupptaglig näring att den inte behöver mycket gödning för att ge goda skördar. Den är lättbrukad och tack vare litet innehåll av sten sliter den inte så mycket på jordbruksredskapen. På 1800-talet och in på 1900-talet ansågs moränleran så värdefull, att man i jordförbättrande syfte grävde upp den för hand och vände den över flygsanden inom ett triangulärt område med hörnen i St. Hammar, Kämpinge by och Räng. Arvet efter dessa idoga ansträngningar måste bevaras och dessa åkrar inte bebyggas. På Söderslätts moränlera odlas stråsäd, främst vete och korn, oljeväxter och sockerbetor medan potatis och grönsaker odlas på de lätta, sandigare jordarna (Fig.2-3). Sanden breder ut sig över hela Falsterbohalvön från Höllvikens östra del och västerut. Den utgörs av havssand och flygsand. Flygsanden förekommer dels som ett täcke över havssanden dels som dyner av varierande storlek. Tydligast syns dynerna utmed kusterna. Generellt sett skulle det vara bättre att bygga på den sandiga marken i stället för att bebygga den värdefulla fruktbara moränleran. Det har också gjorts främst i Höllviken. Där har emellertid tidigare sommarhusbebyggelse i så stor utsträckning ersatts av en förtätad permanent bebyggelse att protester nu uppstår vid varje försök att bebygga kvarvarande små grönområden. 7
Fig.3 Harvning på Söderslätt
Väster om Falsterbokanalen dvs. från Ljunghusen till Skanör-Falsterbo, dominerar ett antal naturreservat och naturskyddsområden. Dessa lever i symbios med tre golfbanor och ger rika möjligheter till bad, rekreation samt utövande av ridsport. Bland naturreservaten kan nämnas Skanörs Ljung, fuktheden mellan Ljunghusen och Skanör-Falsterbo, Måkläppen med sitt rika fågelliv och kolonierna av knubb- och gråsäl samt Flommen, med sina laguner och strandängar, som är unika för landet. Öster om Falsterbokanalen kan man främst nämna de skyddade våtmarksområdena vid Lilla Hammars Näs och Eskilstorps ängar. De flesta av de nämnda reservaten och skyddsområdena utnyttjas som betesmark (Fig.4), men är också grunden till att dessa kommundelar lockar tusentals besökare från när och fjärran året runt. Hur skall då kommunen i framtiden utnyttja de möjligheter som tillgång till den värdefulla leran och sanden ger? Det blir en utmaning att planera för framtiden. Man har liten tillgång till mark att bebygga och det gäller att värna och vårda de unika resurserna. Detta kräver ett nytänkande av politikerna. I ett globalt perspektiv råder internationell knapphet på livsmedel p.g.a. enorm befolkningstillväxt och energikris p.g.a. ökande oljepriser. Andra stora svårigheter att bemästra är eventuellt kommande klimatväxlingar, fördyring av handelsgödsel i i-världen och hungerkatastrofer i u-världen. Att i ett sådant läge slösa med den begränsade naturresurs som moränleran i västra och sydvästra Skåne utgör är otänkbart.
8
Leran är fullkomligt unik ifråga om jämn avkastning, praktiskt taget oberoende av väderleken. Den saknar motstycke ifråga om uthållig skörd utan tillförsel av handelsgödsel. Den måste brukas och vårdas, inte förbrukas. Konkret innebär detta för vår kommun att bebyggelsen på Söderslätt, dvs. Vellinge, Hököpinge, Håslöv, Gessie och M.Grevie inte får växa utöver nuvarande gränser. Man måste i stället förtäta. Beträffande Arrie, V.Ingelstad och Ö.Grevie kan de, om en järnväg blir verklighet, växa mot öster men inte väster om väg nr 101 ut på Söderslätt. Slutligen innebär det att våra kommunpolitiker måste lägga sig vinn om att på allt sätt stötta jordbruket och medverka till en lagstiftning som skyddar vår högklassiga åkermark genom att ge den status av riksintresse. Sanden på Falsterbohalvön är värdefull p.g.a. att den vid havet givit upphov till ypperliga badmöjligheter, rekreation samt goda möjligheter till utövande av hälsofrämjande idrotter som ridsport och golf. Samtidigt är området av stort europeiskt intresse genom sitt unika djur- och fågelliv, sin växtlighet och sin intressanta geologi. Inte heller sanden som naturresurs får förslösas genom ytterligare utvidgad bebyggelse. Tvärtom måste Falsterbonäset värnas, vårdas och visas för besökare från hela Norden och Europa. FNF har föreslagit att Falsterbohalvön väster om kanalen blir nationalstadspark. Det skulle ge ett starkare skydd för naturen men även för kulturvärdena i Skanör-Falsterbo, vilka har anor från medeltiden. Status som nationalstadspark skulle innebära att kommunen får betydligt lättare att få olika anslag för vård och visning av vår unika natur och intressanta kulturvärden. Fler besökare skulle inte minst medverka till det uppsving av näringsverksamheten, som våra tvillingstäder så väl behöver. Sanden skulle bli till guld.
Fig.4 Bete i Bakdjupetområdet, Skanör
9
Några av våra arrangemang våren 2009 Foto BRITT-ELISE BJÖRNHOV / DAVID CARLSON
Gökotta i Falsterbo Stadspark
Vårexkursion till Arrie
Rosor på Falsterbonäset
Natur och kultur i Kämpinge
10
Program
FNF:s höst- och vinterprogram 2009-2010 Riv gärna ut mittuppslaget med vårt program och placera på din anslagstavla. Vill du bli påmind om FNF´s aktiviteter? Skicka din epostadress till info@falsterbonaset.se. Våra aktiviteter sker i samarbete med Studiefrämjandet. 11
Höstens och vinterns program 2009-2010 På Bäckagården i Skanör serveras kaffe och kaka för 20 kronor vid eftersitsen. Frågor om programmet ställs i första hand till Bertil Ringberg, 040-470331.
EXKURSIONER Söndagen den 30 augusti kl. 10-14 Bivråkens dag. Traditionellt arrangemang med rovfågelsträck, försäljning m.m. I sydvästhörnet av Skanörs Ljung. Kl. 14 exkursion till Ängsnäset med Jan-Åke Hillarp. Falsterbo Fågelstation har ringmärkningsdemonstration vid Falsterbo fyr kl. 8.30. 29 augusti till 27 september UNDER FÅGELSTRÄCKET Falsterbo Konsthall tisdag till söndag kl. 12-17 Samlingsutställning med fåglar i måleri, foto, skulptur och grafik. Utställningen ”Kläckt” på Godsmagasinet 29/8 till 27/9 tisdag till söndag kl. 12-17 Skolbarns skapande på fågeltema. Onsdagen den 9 september kl. 19 Birding Kwa Zulu-Natal. Ekologen och naturfotografen P-G Bentz berättar på Falsterbo konsthall om djur, natur och människor i den sydafrikanska provinsen mellan Indiska oceanen och bergslandet Lesotho. Lördagen den 12 september kl. 9-12 Fåglar på Ljunghusen Golfklubbs golfbana. Start vid Ljunghusen Golfklubbs parkering kl. 9. Ledare: Jan-Åke Hillarp. Onsdagen den 16 september kl. 19 Fåglar och sälar på Sydgeorgien och Antarktis. Föredrag med bildvisning av Jan-Åke Hillarp på Falsterbo Konsthall. Söndagen den 27september kl. 9-12 Fåglar på Falsterbo Golfklubbs golfbana. Start vid fyrträdgården, västra grinden. kl. 9. Exkursionen avslutas på Falsterbo Konsthall. Ledare: P-G Bentz
12
EXKURSIONER Söndagen den 4 oktober kl. 9-12 Svampexkursion i Falsterbo Stadspark. Än en gång återkommer den populära svampexkursionen under ledning av Sigvard Svensson från Botaniska Muséet i Lund och i samarrangemang med Friluftsfrämjandets Ljungenavdelning. Samling på Skoltorget i Falsterbo kl. 9. Medtag matsäck och korgar för svampen. Söndagen den 8 november kl. 9-12 Gåsexkursion i Knävången. Vi upprepar den omtyckta gåsexkursionen Samling på parkeringsplatsen vid ruinen bakom Skanörs kyrka kl. 9. Ledare: Lars A. Samuelson. Söndagen den 31 januari kl. 9-13 Måkläppen - sista chansen för besök i vinter. Jan-Åke Hillarp leder den traditionella vandringen. Samling vid Flommens Golfklubbs parkering kl. 9. FÖREDRAG Söndagen den 6 september kl. 19 Sälar. Föredrag av Anna Roos, Naturhistoriska Riksmuséet och Jan-Åke Hillarp på Måkläppsföreningens årsmöte på Bäckagården i Skanör kl. 19. Måkläppsföreningen bjuder på kaffe. Tisdagen den 8 september kl. 19 FNF:s framtidsdagar. FNF bjuder in till en första diskussion om hur vi gemensamt kan utveckla ett hållbart samhälle utifrån vår kommuns unika förutsättningar. Lokal: Bäckagården i Skanör. Tisdagen den 13 oktober kl. 19 Is. Föredrag av Olle Karlsson på Skanörs Bibliotek. Onsdagen den 25 november kl. 19 Natur i Sydväst – året runt i sydvästra Skåne. Föredrag av Jan-Åke Hillarp i matsalen på Västra Ingelstads skola.
13
Kulturföreningen Calluna, en presentation Text INGEMAR H JOHANSSON Foto CALLUNA Kulturföreningen Calluna som har sitt namn efter vanlig ljung, ”calluna vulgaris” på latin, startade sin verksamhet i september 1995 med mottot ”att stödja och uppmuntra de som ideellt arbetar för att sprida kunskap om Ljungen”. Boken Höllviken – bilder och minnen från förr växte fram med ekonomiskt stöd från Ljungens Villaägareförening och kommunen som ställde upp med en ekonomisk garanti. Under vår trettonåriga verksamhet har vi nu gett ut 14 böcker och småskrifter. Mottagande har varit överväldigande och bokförsäljningen och antalet medlemmar har bara ökar under åren. Föreningen har instiftat en KulturPenning som utdelats nio gånger. Mottagaren får numera 6 000 kronor samt ett diplom. Ett Kulturstipendium på 15000 kronor har också delats ut vid tre tillfällen, stipendiet är avsett för ungdomar från kommunen som gjort stora framsteg och bedöms ha goda framtidsutsikter inom sin specialitet. Totalt har Calluna hittills delat ut sammanlagt 170 000 kronor! Medlemmar har under åren bidragit med gåvor i samband med inbetalningen av medlemsavgiften på tillsammans 25 000 kronor. Föreningen har mottagit Vellinge kommuns kulturpris och Lions Clubs Liontass, ”för förtjänstfulla kulturella insatser inom kommunen”. Detta gjorde att vi kände oss ytterliggare styrkta i vår strävan att arbeta vidare. Vi har också utställningsverksamhet, bl.a. kan nämnas utställningar under Arkivens dag tillsammans med kommunens arkivarie Karin Löfgren. En uppmärksammad utställning på Magasinet i Falsterbo kallade vi ”Tåget har gått”. Den sågs av 1500 besökare under 12 dagar. I samband med Margaretadagarna hade vi en med rubriken ”Fru Kungen”. Tillsammans med Lars Dufberg och Galleri Stallet producerade vi en utställning om bränderna i Skanör och Falsterbo under 1800-talet och under 2006 hade vi ett annorlunda tema på en utställning, ”Flygbilder över Höllviken-Ljunghusen” Utställningen blev mycket uppmärksammad och vår dåvarande styrelseledamot Roy Larsson, som fotograferat, fick många lovord. På våra möten, minst två per år utöver årsmötet, har vi program i föreningens anda ”att förmedla kunskap om Ljungen och tider som varit” Antingen som föredrag eller bildspel med kommentarer. Externa föredragshållare har också varit välkomna. Våra möten brukar vara välbesökta och det tar vi som ett bevis på att vi funnit rätt både vad avser program och gemytlig samvaro. Vi började i februari 1998 att ge ut medlemstidningen På Ljungen, som utkommer fyra gånger om året. Tidningen har blivit mycket väl mottagen av våra 600 medlemmar, vilket 14
Från invigningen av utställningen ”Falsterbohus – med tårrna i sanden och klackarna i taket” på Magasinet i Falsterbo sommaren 2008.
vi är glada och tacksamma för. Vi har också en hemsida, med hittills över 9 000 besökare; adressen är www. calluna.nu Vi arbetar även med bildspel som vi visat i olika skolor. Det handlar då om barnens närmiljö och miljö kring de skolor de går i. På Ljungen finns många historiska miljöer och att visa dessa för barnen har blivit ett led i deras lektioner om hembygden. Vi har även haft tillfälle att visa samma bildspel för barnens föräldrar, det blev också mycket uppskattat. I december 2007 blev vi färdiga med boken om Kämpinge – fiske, jordbruk och sommarliv. Boken ger en god bild av historien och människorna både på ”lejet” och inne i byn. Badrestaurangen och Strandhotellet ”hos Jönsson” och de glada festerna är också skildrade. Badlivet utgjorde ju också en stor del av sommarlivet kring Kämpinge, badbilder av äldre datum ger en extra touche. Under år 2008 gav vi ut en bok i samarbete med bostadsrättsföreningen Falsterbohus 3. Falsterbohus fyller 100 år och i samband med detta hade vi en utställning, en exposé i ord och bild över ”Husets” historia. Boken kallade vi träffande nog ”Falsterbohus – med tårna i sanden och klackarna i taket”. Utställningen blev en succé och boken har blivit positivt mottagen. Det är vår förhoppning att vi skall kunna arbeta vidare med olika projekt, vi har genom medlemmar och andra intresserade fått in förslag om nya projekt och det är vi mycket tacksamma för. 15
Groddjur på Falsterbonäset Text och foto JAN-ÅKE HILLARP FNF har sedan mitten av 1970-talet arbetat med de minskande populationerna av groddjur på Falsterbonäset. Med golfklubbarna har vi kommit överens att dessa inte klipper fairways innan daggen har försvunnit under den tid då smågrodorna kommer upp ur vattnet efter metamorfosen. Under 1980-talet inventerade Håkan Olofsson som specialarbete på gymnasiet förekomsten av groddjur på Näset, vattenkvalitetens betydelse för grodleken och var groddjuren fanns på golfbanorna. Detta ledde till att man förbjöd golfbollplockning under grodleken, ett frivilligt åtagande från Flommens och Falsterbo Golfklubbar. Idag är detta helt sanktionerat av såväl Vellinge kommun som Länsstyrelsen i Skåne län. Håkan fann också att de mest hotade paddorna – grönfläckig padda och strandpadda (förr kallad stinkpadda) krävde neutralt till svagt basiskt vatten för sin akvatiska tillvaro. Det har tagit lång tid för detta faktum att slå igenom. Många stora utsättningar har gjorts utan att ge något resultat. Nu har den trenden ändrats, så därför ser vi ett hopp för groddjurens framtid. Flommens Golfklubbs satsning på att minska vassarealerna och öka genomflödet samt att nya småvatten grävts och bildats har varit klart positivt för djuren. De många hoten mot groddjuren och att vissa bakslag skett har lett till att bl a den grönfläckiga paddan stått på utrotningens rand på Näset. Sådana problem är den allt ökande trafiken, byggnation i övervintringsområdena och ökad mängd mörtfisk och dammgroda (tidigare ätlig groda) i Flommens vattenområden. Hur man skall kunna skapa bra övervintringsområden diskuteras fortfarande. Dammgrodorna arbetar Länsstyrelsen med att få bort men mörtfisken har hittills ingen rått på. FNF har med hjälp av kommunen fått upp skyltar som varnar för grodddjur på vägarna. Tyvärr är det många som struntar i skyltarna och t o m medvetet försöker köra över dessa nyttiga djur. Ett annat problem är kantstenarna längs gatorna - ett tecken på ökad urbanisering. När man satte kantsten mellan gång/cykelbanan och körvägen till Skanörs hamn blev denna ett vandringshinder för grodor och paddor som skulle leka i Mellerstan – dammen vid Möllevallen. Mängder av groddjur kördes ihjäl. Efter FNF:s påpekande gjorde emellertid kommunen en snabb och lyckad insats genom att såga passager genom stenbarriären, så att först groddjuren och sedan även skärfläckeungarna kunde ta sig över vägen. Vi tackar kommunen för en snabb och bra insats och hoppas att vi får vara med och diskutera lösningar då andra ställen skall besättas med kantsten. På flera ställen som t ex på Strandbadsvägen vid Skanörs Ljung, Falsterbovägen vid S:t Knut, korsningen Mellangatan och Nyvångsvägen och på Storevångsvägen körs mängder av vuxna groddjur ihjäl varje år. Tyvärr är vägarna i jämnhöjd med omgivningen, så att det är svårt att göra tunnlar under vägen vilket annars är en vanlig lösning. 16
Groddjur på väg
FNF vill också tacka alla dem som gör aktiva insatser för att hjälpa groddjuren över vägarna. Tänk bara på att flytta dem åt det håll de är på väg under vår och höst. När de går ut på varma vägbanor under sommarnätterna efter regn så kan insatsen bli kontraproduktiv eftersom man kanske flyttar dem åt fel sida och de då måste ta sig över vägen igen för att komma tillbaka till sin daguppehållsplats. Bäst för groddjuren är dock att man kör försiktigt och undviker att få dem under hjulen. Glädjande är också att de sista utsättningarna av akvarieuppfödda grönfläckiga paddyngel och småpaddor från romsträngar som plockats på Näset nu blivit könsmogna och låter höra sitt vackra spel på Flommen. För detta kan vi tacka Lås-Lars eller Lars Håkansson i Svedala, som i många år hjälpt groddjur att överleva den första svåra yngelperioden och därmed är far till bl a lyckosamma lövgrodeoch grönfläckiga paddutsättningar på flera håll. Slutligen ett par ord om större vattensalamandern i Skanörs Storevång. Inga djur kommer att infångas och placeras i den nya dammen i år. Istället kommer detta arbete att påbörjas 2010. FNF har protesterat mot att man utan förstudie gräver en ny damm i ett område där inga större vattensalamandrar finns trots sedan länge etablerade dammar. En damm är aldrig fel. Men området är knappast rätt för vattensalamandern. Mera om detta i vårupplagan av Natur i Sydväst.
17
Grodskylt vid infarten till Skanör-Falsterbo
Bestämmelser för Dig och Din hund i Vellinges natur Foto ELISABETH FORSMAN Det är inte lätt med alla olika hundbestämmelser som finns i Vellinge kommun. FNF har därför i samarbete med kommunen gjort denna lilla guide för att underlätta för Dig som hundägare. Hundägare har alltid strikt ansvar. Detta bör man tänka på när det gäller hundens beteende mot t ex hemdjur som hästar, kor, får och höns. Med koppel avses en fast förbindelse mellan hundens förare och hundens halsband eller sele. Jaktlagen gäller där inget annat anges. 1.3 – 20.8 Hund får inte löpa lös i område där det finns vilt (vilda fåglar och däggdjur). 21.8 – 29.2 Hund ska hållas under sådan uppsikt att den inte förföljer vilt. Jaktlagen har också vissa bestämmelser för hundträning och hund vid jakt, som den som bedriver sådan verksamhet ska känna till. Vellinge kommuns lokala ordningsföreskrifter: 15.5 – 31.8 Hund får inte vistas på badstränder kl 06.00 – 20.00. Undantag är hundbadplatsen vid Skanörs hamn. (Obs detta upphäver inte koppeltvånget i vissa reservat). Upplockningskrav efter hunden gäller badplatser, lekplatser och begravningsplatser. I naturreservat och djurskyddsområden: Måkläppens djurskyddsområde: Hund får aldrig medföras. 1.2 – 31.10 Beträdnadsförbud. Lilla Hammars näs fågelskyddsområde: 15.4 – 15.7 Beträdnadsförbud. 16.7 – 14.4 Jaktlagen. Ängsnäsets fågelskyddsområde: 1.4 – 15.7 Beträdnadsförbud. 16.7 – 31.3 Jaktlagen. Norra revelns fågelskyddsområde: 1.4 – 15.7 Beträdnadsförbud. Om häckning inte förekommer i området hävs förbudet och då gäller samma bestämmelser som i Flommenreservatet.
18
För övrigt gäller 1.3 – 31.3 samt 16.7 – 31.10 Koppeltvång. 1.11 – 29.2 Jaktlagen. Eskilstorps ängar och Eskilstorps holmar: 1.1 – 31.12 Jaktlagen. Flommenreservatet: 1.3 – 31.10 Koppeltvång. 1.11 – 29.2 Jaktlagen. Ljunghusens och Ljungskogens strandbads naturreservat: 1.3 – 31.8 Koppeltvång. 1.9 – 29.2 Jaktlagen. Skanör - Hölls naturreservat: – 20.8 Koppeltvång. 21.8 – 29.2 Jaktlagen. Norra Ljunghusens, Kämpinge Strandbads och Östra Kanalområdets, Skanörs Ljungs och Gavelsbjers naturreservat: 1.1 – 31.12 Jaktlagen. Blåeld och Labradorer
19
Först och högst Text och foto ARNE SCHMITZ/N
Naturreservaten är numera många i Vellinge kommun men först av alla officiella sådana var Gafvelsbjär som redan 1938 fick denna status av länsstyrelsen (Måkläppen fick visserligen motsvarande skydd redan 1902 men den gången tillkom detta på enskild väg innan begreppet naturreservat ens var påtänkt – först 1972 tog länsstyrelsen över ansvaret). Gafvelsbjär tillhör liksom andra närbelägna moränkullar det sydskånska backlandskapet men de utgör mer eller mindre fristående utskott av de böljande landformerna som sträcker sig ända bort förbi Ystad. Grustäkt har härjat svårt i området, som bland annat fått en sjö som ersättning, men Gafvelsbjär hann endast få ett smärre ingrepp i det sydöstra hörnet, innan räddningsaktionen i form av reservatbildning satte in. Nu reser sig ”bjäret” anmärkningsvärt brant ur det omgivande åkerlandskapet vid Arrie, klädd av naturlig gräsvegetation och vårlig blomprakt. Vården skulle enligt skötselplanen utövas av nötkreatur eller hästar, men det ansågs nog för äventyrligt att låta tunga djur klättra i branterna varför mera småvuxna hästar eller får numera fått överta betesrollen. Trampet av klövar och hovar har bildat längsgående terrasser på kullens sidor. På Gafvelsbjärs topp står man på Vellinge kommuns högsta punkt och har där en utsikt, som väl lönar den möda, som bestigningen kostat. Kullen reser sig omedelbart öster om Arrie och går inte att förbise om man färdas förbi på Landsvägen (väg 101).
Toppen för små hästar.
20
Gullvivorna dominerar v책rfloran p책 sluttningen.
21
FNF:s naturskyddsfond Falsterbonäsets Naturvårdsförening har instiftat en särskild naturskyddsfond i syfte att förvärva mark eller på andra sätt säkerställa att värdefulla naturområden i Vellinge kommun kommer att bevaras för kommande generationer. Bidrag till fonden kan sättas in på FNFs plusgriokonto 534526-9. Märk talongen med ”Naturskyddsfonden”.
Hjälp oss i vårt arbete - värva medlemmar Medlemskap kostar 295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i SNF, SkNF samt FNF och anmäls på Naturskyddsföreningens hemsida www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9).
Avgivna remissvar FNF yttrar sig regelbundet i olika planärenden som rör Vellinge kommun. Under hösten 2008 har vi bl a yttrat oss i följande ärenden; •Vi har överklagat Länsstyrelsen beslut att avslå vår överklagan av ny detaljplan för Nya Badhytten i Skanörs hamn. Vi vill att den nya Badhytten skall passa in i den trivsamma och småskaliga hamnmiljön. Vi föreslår till regeringen att den nya huskroppen får samma höjd som de intilliggande sanddynerna. •Vi har lämnat synpunkter på detaljplan för södra Höllviken/White Sands. Vi finner fortfarande att föreslagen bebyggelse är alldeles för omfattande och storskalig för att passa in i den befintliga bebyggelsestrukturen och dessutom att den strider mot det allmänintresse som uttrycks i och med att området ingår i kustzonen. Särskilt anmärkningsvärt är att de nya husen skulle tillåtas uppföras i 3 och 4 våningar när husen i omgivningen i allmänhet är i 1,5-plan. Vi anser mot denna bakgrund att detaljplanen bör ändras så att max 2 våningar tillåts uppföras och vid behov prövas mot riksintresset. Befintligt grönområde är en synnerligen viktig del i kustzonen i det aktuella, högexploaterade området och skulle med den föreslagna bebyggelsen ytterligare begränsas. Vi anser att befintliga byggnader kan ersättas med nya men inte att ytterligare mark i området ska bebyggas. Två av de inritade nya flerfamiljshusen är således placerade inom befintligt grönområde och borde strykas.
Naturskyddsföreningen 100 år Naturskyddsföreningen fyller 100 år och firar detta med en jubileumsrea i Naturbutiken.
22
Nu med eget bokbinderi i huset!
• • • ••
••
trycker allt – från visitkort, kuvert, brevpapper till böcker, avhandlingar, broschyrer, tidningar och affischer. trycker också digitalt – upp till A3 format i ny digitalpress. lämnar offert normalt samma dag eller dagen efter förfrågan. har en toppmodern prepressavdelning med digitalt arbetsflöde. har arkoffset från visitkort upp till en meter.
FNF:s styrelse David Carlson Jan-Åke Hillarp Elisabeth Forsman Britt-Elise Björnhov Sophie Ehnbom Björn Hillarp Maria Lomholt Mathias Nordström Bertil Ringberg
040-470025 040-472369 040-471909 040-472578 040-470688 040-474099 040-471110 040-423250 040-470331
gillar att ta hand om och vidareutveckla samarbetet med våra kunder. kompetent och trevlig personal. Postadress: Box 4117, 227 22 Lund Besöks-/Leveransadress: Traktorvägen 13, 226 60 Lund Telefon 046-31 19 80 vx. Fax 046-30 44 00 E-mail: info@grahnstryck.com www.grahnstryck.com
Ordförande Vice ordförande Skattmästare Sekreterare
Natur i Sydväst, Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift distribueras till såväl medlemmar som prenumeranter två gånger årligen, i februari/mars och juli/augusti. Tryckt på 130 g Tom-Otto Silk papper hos Grahns Tryckeri AB i Lund. Upplaga 700 ex. Säsongens program sitter inhäftat så att det kan lossas och som påminnelse fästas på köksväggen. Redaktion David Carlson (redaktör och grafisk form), Strandbadsvägen 2, 239 42 Falsterbo, tel 040470025, epost info@falsterbonaset.se. Britt-Elise Björnhov, Tvärskiftesvägen 6, 239 42 Falsterbo, tel 040-472578 Elisabeth Forsman, Vallbovägen 31, 239 42 Falsterbo, tel 040-471909. 23
Hjälp oss att bli flera. Klipp ut talongen och
!ge till en vän i Vellinge kommun.
Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) arbetar med att värna, vårda och visa den unika naturen och miljön i Vellinge kommun. Vi behöver din hjälp! Enskilt medlemskap kostar 295 kronor/år och för en hel familj 365 kronor/år (då blir man också medlem i såväl Naturskyddsföreningen som Naturskyddsföreningen i Skåne. Gå in på www.naturskyddsforeningen.se och klicka på “Bli medlem”. Vill man enbart prenumerera på FNF:s tidskrift Natur i Sydväst (utkommer med 2 nummer per år) betalar man in 100 kronor på FNF:s PlusGiro 534526-9.