Page 1

NATUR I SYDVÄST Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift Nr 1 - 2012, årgång 13, pris 50 kronor

Svar på frågor om fisk och fiske Hölls Fiskehoddeförening Minnesord Arne Schmitz Vårens och sommarens program Fjärilar på Näset

Naturskyddsföreningen i Vellinge kommun


Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) är en partipolitiskt obunden ideell förening, bildad 1970 som en krets inom Naturskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen i Skåne. FNF vill verka för att öka värdet på natur- och kulturmiljöer inom Vellinge kommun. Vi vill genom att värna, vårda och visa dessa värden bidra till en mer hållbar utveckling. I detta syfte driver FNF aktuella frågor och utvecklingsprojekt. Föreningen anser att det krävs genomtänkta visioner för att skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Som remissinstans vill vi påverka Vellinge kommuns fysiska planering samt deras behandling av olika natur- och kulturmiljöärenden. Föreningen har för närvarande ca 900 medlemmar. Kontaktuppgifter Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF), Box 32, 239 21 Skanör. E-post: info@falsterbonaset.se. Hemsida: www.falsterbonaset.se. Facebook: Sök på Falsterbonäsets Naturvårdsförening Medlemskap 295,-/år (24 kr/mån). Familj 365,-/år (30 kr/mån). Ungdom (under 26 år) 195:-/år (16 kr/ mån). Medlemskapet gäller i Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen i Skåne samt FNF och anmäls på www.naturskyddsforeningen.se. Man kan också stödja FNF:s arbete via enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (8 kr/mån). Betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9. Foto Framsida: Vid Hölls Fiskehoddeförening - Britt-Elise Björnhov. Foton på baksidan Jan-Åke Hillarp. Övriga fotografer nämns i respektive artikel.

Innehållsförteckning

3 4 8 11 14 18 22

Några ord från styrelsen - Jan-Åke Hillarp Fjärilar på Näset - Ulf Westerberg Minnesord Arne Schmitz - Jan-Åke Hillarp och Mikael Kristersson Vårens och sommarens program 2012 Hölls Fiskehoddeförening - Rolf Tillberg Svar på frågor om fisk och fiske - Britt-Elise Björnhov / Mikael Overgard Diverse medlemsinformation

2


Några ord från styrelsen Text JAN-ÅKE HILLARP, vice ordförande

När man ser hur snabbt ett samhälle kan förvandlas och hur okänsligt detta görs blir åtminstone jag beklämd och undrar vart vi är på väg. Trottoarer, kantsten och belysning där de inte behövs och soptunnor i plast utanför äldre vackra hus… Det senaste är den fina nya Hagarondellen, som hade prytt vilken stad som helst, MEN INTE HÄR! Inte i kanten på ett naturreservat, en mångtusenårig rest av kulturmark. Är det bara oförstånd? Den har kostat en hel del. Två miljoner sägs det. Vår kommun vill ha fler turister till Näset under alla delar av året. Varför kommer turisterna? Ja vissa kommer för hästarna, fåglarna eller baden, men varför kommer de övriga? Jag tror att de kommer hit för att här är idylliskt, tyst och naturnära. Men så bygger man bort detta istället för att satsa på att rätta till fel och brister, som t ex moderna belysningsstolpar i äldre bebyggelse och att soptunnor, skyltar och skräpkorgar är förgrundsmotiv, när turisten vill fotografera genuina och intressanta miljöer. Stressade stadsmänniskor behöver grönska och idyll för att varva ner. En strandpromenad, en spatsertur i våra skogsliknande parker eller i lugna kvarter med äldre hus, träd och buskar gör att batterierna laddas. Man får mersmak och kommer tillbaka. Gör man det om man möts av Hagarondellen, ett industriområde (i värsta fall) och modern bostadsbebyggelse, som man lika gärna kan se i vilken stad som helst? Bidrag till anpassning av växtligheten i den äldre bebyggelsen kunde delats ut istället för att slänga pengarna på cirkulationsplatsen. Vi behöver mera rosor, stockrosor, kungsljus och gräs och mindre lavendel och singel. Politikerna borde börja med att ställa frågorna: Vad vill vi åstadkomma? Hur skall vi gå till väga för att åstadkomma det vi vill? Och slutligen, vilken organisation behöver vi för att kunna genomföra förändringen? Om man ställt sig dessa frågor, skulle man då låtit Toppenområdet expandera på bekostnad av Vellinges, Höllvikens och Skanörs centrum? Kan man diskutera ökad turism samtidigt som man stadigt bygger bort det som turisterna söker? Eller varför inte fråga oss som flyttat hit. Våra intressen sammanfaller kanske med turisternas. I utbyggnadsplanernas samrådshandlingar så är det sällan någon privatperson som yttrar sig över något annat än trafiken utanför den egna fastigheten. Varför tar man inte upp behovet av skolnära grönområden, har synpunkter på grönområdenas snuttifiering eller på huskropparnas utformning i förhållande till närliggande fastigheters. Man stirrar sig blind på bagateller, men glömmer bort samhället i stort. Alla har vi ansvar för samhället. När man sett vissa “palats” växa fram så undrar man om kommunens planerare tänker lika kort som privatpersonerna med sin närtrafik. Det behövs KONSEKVENSANALYS. Jag skall väl inte bara klaga. Till slut beslutade politikerna att marklov krävs för fällning av  träd i Höllviken, men bara i Höllviken. Varför blev det inte samma bestämmelser i andra kommundelar?  De senaste åren har faktiskt en begynnande förbättring av dialogen mellan kommunen och naturvården skett. Hagarondellen får ses som ett olycksfall i arbetet. 3


Kartfjäril

Fjärilar på Näset

Text och foto ULF WESTERBERG I dessa tider av kraftiga miljöförändringar är det ofta i insektsfaunan vi ser de första tecknen på förändringar i vår fauna. Fjärilar med sin snabba generationsomsättning om ofta 1-2 generationer per år gör att vi hos dem snabbt kan se populationsnedgångar. Om t.ex. larvens värdväxt lokalt blir fåtalig kan en fjärilsart försvinna därifrån på bara några få år, något som tyvärr hänt alldeles för ofta i Skåne de senaste 100 åren. Men det finns vinnande arter också i dessa allt varmare tider. Det ökade kvävenedfallet som har pågått i flera decennier har också påtagligt förändrat vår flora med ökade bestånd av brännässlor och hundkäx. Dessa ogräs har trängt undan många rara örter, men det finns också fjärilsarter som dragit nytta av denna utveckling. Längs banvallen på Ljungen kunde några enträgna fjärilsentusiaster i början av 1980-talet rapportera in de första förekomsterna av kartfjäril i vårt land. Sannolikt

4


handlade det om hitflugna exemplar från Danmark där den sedan länge varit etablerad på bl.a. Amager. Länge var kartfjärilen en sällsynthet och expansionen gick långsamt med viss etablering i bl.a. Klagshamn på mitten av 1990-talet. Men sedan hände något. Efter sekelskiftet skedde en våldsam utvidgning och arten blev på bara några år en av Skånes vanligaste fjärilar. I dag kan kartfjärilen lätt ses inte bara i Skåne utan också i Halland, Småland och på Öland börjar den synas allt mer. Sannolikt kommer med vårt allt varmare klimat expansionen att fortsätta. Men det var på Näset det började. Kartfjärilens larver lever under sin uppväxt på brännässlor, vilket flera andra av våra vanliga fjärilar också gör. Nässelbeståndet har i det närmaste exploderat vilket säkert har spelat en stor roll för dessa fjärilars expansion, t.ex. var påfågelögat inte alls så vanligt under första halvan av 1900-talet som det är idag. Den svenska dagfjärilsfaunan berikades med ännu en art på 1980-talet. Denna gången med en av Europas största och mest spektakulära arter, sälgskimmerfjärilen. Från en blygsam förekomst på ett fåtal orter på skånska västkusten (bl.a. på Ljungen) har den idag expanderat och kan ses upp till Jönköping. Lika vanlig som kartfjärilen är den dock inte. Amiral

5


Sälgskimmerfjärilens larver är knutna till sälg, och stora sälgbestånd i vår kommun kan vi hitta på delar av Ljungen. Den vuxna fjärilen flyger helst i trädtopparna och söker sig mycket sällan till blommor, vilket gör den svårsedd. Med lite tur kan man se hanarna en varm högsommardag komma ner till grusgångarna för att suga fukt. Detta gör de för att få i sig mineraler, något de är helt beroende av för att kunna producera sina könsceller. Med sina blåskimrande vingar (som skimrar eller ”blinkar” beroende på vinkeln mot ljuset) är de något av det vackraste som finns i vår fjärilsfauna. Bästa tiden att se en sälgskimmerfjäril brukar vara när badgästerna trängs som mest på våra stränder i juli månad. Gamla banvallen är också i detta fallet en bra utgångspunkt. Andra, tillfälliga dagfjärilsarter har också visat upp sig hos oss på Näset. Sommaren 2004 fanns en vaken fjärilskådare i Falsterbo Stadspark som kunde rapportera om den första tryfjärilen på svensk mark sedan den dött ut 1969. Tryfjärilen invandrade till Skåne på 1940-talet och lyckades upprätthålla populationer runt Krankesjön och Stenshuvud samt på några ställen i Blekinge. Efter observationen i Falsterbo har den setts nästan årligen i Skåne, men alltid i enstaka exemplar. Måhända är den nästa art att återbesätta sina gamla utbredningsområden. Ett villkor för detta är att det finns vildkaprifol eller skogstry för larverna, något vi hittar på flera ställen i kommunen, bl. a. i Falsterbo Stadspark. Att fjärilar kan vandra, ibland över hela kontinenter, har man vetat ganska länge. Man vad man däremot inte förstått förrän de absolut senaste åren är att fjärilarnas vandringsmönster är betydligt mer avancerade och regelbundna än vad man kunnat ana. En vandrarfjäril som ses varje år hos oss är amiralen. De individer som flyger hit från Sydeuropa på våren stannar här, förökar sig och dör. På hösten kan vi njuta av nykläckta individer i våra trädgårdar. Tills nyligen har man trott att allt detta varit förgäves. Amiralen är inte anpassad till vårt kalla klimat och man har länge taget för givet att hela populationen dog av köld och svält under vår långa vinter. Men forskning har visat att fjärilarna till viss del återvänder och flyger tillbaka till föräldrarnas hemmaplatser i Sydeuropa för att där övervintra och föröka sig. Resorna innebär strapatser över Östersjön och Alperna, vilket måste ses som en fullständigt otrolig prestation av en insekt på kanske ett gram! Precis som för fåglar är Falsterbonäset en mycket strategisk plats för de flyttande fjärilarna. Som en långsmal tarm ligger det där, sista anhalten innan havet tar vid. För att flytta behövs energi och detta kan de få i våra trädgårdar på Buddleia, kryddväxter och liknande. Amiraler är också oerhört begivna i saven från blödande björkar och detta lystmäte brukar de kunna få tillgodosett på Ljungen.

6


Sälgskimmerfjäril

Ofta finns här en eller två björkar som savar ordentligt (p.g.a. angrepp från en fjärilslarv; trädödaren). De två senaste åren har detta hänt direkt innanför parkeringen och ingången till reservatet vid Ljungens camping. Här har man kunnat njuta av kanske 30-40 amiraler som hela tiden virvlar runt en skadad björk för att få bästa möjliga födoposition eller solplats. Det är ett strålande spektakel som någonstans på Ljungen utspelar sig varje höst. Går man ner till Nabben en varm september- eller oktoberdag syns ofta amiraler flyga runt bland alla fågelskådare. Stannar man upp ett tag är det möjligt att se en fjäril ta höjd, högt, högt upp i luften för att plötsligt vända rakt ut över havet! Dessa vandringsmönstren hos amiralen och dess släkting tistelfjärilen måste anses som några av de största miraklen i naturen överhuvudtaget. Att Falsterbonäset med sitt strategiska läge är en mycket viktig plats, inte bara för flyttande fåglar utan också för fjärilar i farten, stärks av alla dessa händelser och observationer. Dock är fjärilsfaunan i stort ganska okänd och odokumenterad i hela vår kommun, därför startar FNF i samarbete med Lunds Universitet nu i vår en kurs i insekter med inriktning på fjärilsinventering. Fjärilsinventeringar har gjorts de senaste åren i hela Sverige (se mer på www.dagfjarilar.lu.se). Kursen har rönt stor uppmärksamhet och är redan fullbokad. 7


8


Minnesord Arne Schmitz

Text JAN-ÅKE HILLARP och MIKAEL KRISTERSSON, Foto ELISABETH FORSMAN Naturfotopionjären och författaren Arne Schmitz, 83 år, Falsterbo har avlidit efter en tids sjukdom. Hans närmaste är hustrun Ulla och döttrarna Elisabeth och Birgitta med familjer. Arne Schmitz föddes i Malmö 1928.Redan under barndomens somrar i Falsterbo grundlades hans naturintresse i allmänhet och kärleken till Falsterbonäsets natur i synnerhet. Som 17-åring gick han med i Svenska Naturskyddsföreningen, långt innan denna vuxit till nuvarande folkrörelse. Han kom sedan under hela livet att på olika sätt verka inom föreningen på det regionala och lokala planet. I början av 1940-talet tillhörde Arne den lilla skara ungdomar, kring nestorn Gustaf Rudebeck, som ”upptäckte” det fantastiska flyttfågelsträcket vid Falsterbo. Då föddes också Arnes vilja att skriva om och skildra den svenska naturen i ord och bild. Med åren ledsagades denna publicistiska verksamhet av ett allt starkare engagemang i naturvårdsfrågor och miljöproblematik. Arne utbildade sig till lärare, men efter ett antal år i yrket tog hans naturintresse över och han verkade till sin bortgång som frilansande skribent och fotograf samt var på olika sätt ideellt engagerad i flera föreningar. Under många år var Arne Schmitz redaktör för Skånes Naturvårdsförbund årsbok och flitig medarbetare med egna artiklar. Han hade under ca 10 år en naturfotospalt i Aktuell Fotografi och medarbetade med text och foto i flera andra tidskrifter och bokverk. Under 25 års tid - varje vecka – fanns Arnes uppskattade natursida i denna tidning, Sydsvenska Dagbladet. Han gav också ut ett tiotal böcker med titlar som ”Djur i skånsk natur”, ”Kampen om utrymmet”, ”Landskap Förvandling”, ”100 år på Måkläppen” och så sent som 2009 romanen ”Achilles Stjärnkrona”. 9


Arne var med och bildade Falsterbonäsets Naturvårdsförening 1970 och var under tio år även dess ordförande. En annan förening som låg honom varmt om hjärtat var Måkläppsföreningen, Nordens äldsta naturvårdsförening (bildad 1899). Arne verkade under 39 år fram till sin bortgång som föreningens tredje sekreterare genom tiderna och redigerade så sent som några veckor före sin död dess årsskrift 2011. Arne Schmitz var också pådrivande då skyddet för Måkläppen utvecklades så att ön och dess omgivning 1971 blev avsatt som statligt naturreservat och sälskyddsområde. För sina insatser inom naturvården - och speciellt sitt omfattande arbete för att rädda den skånska kronhjorten - fick Arne Skånes Naturvårdsförbunds högsta utmärkelse, Kronhjortsplaketten. Hans lokala naturvårdsarbete belönades 1996 med Vellinge kommuns miljöpris. Långt före dagens genombrott av modern teknik med digitala kameror, bildstabilisatorer och autofokus, var Arne en pionjär och förnyare inom naturfotogenren, framför allt vad gäller svartvit fotografering/kopiering. Han vågade experimentera med rörelseoskärpa – vilket levandegjorde motiven av fåglar och hjortdjur på ett tidigare okänt sätt – och han kopierade ofta fram bilder i grafiskt hård kontrast, där resultatet blev mer konst än ren dokumentation. Tidigt drev Arne också frågorna om ett etisk ansvarsfullt naturdokumentärt foto, en högst aktuell problematik idag sedan genombrottet för photoshop och andra manipuleringsmöjligheter. Han var följdriktigt en av initiativtagarna när föreningen Naturfotograferna/N bildades 1966 och han blev dess förste ordförande. Vi har under drygt 40 år haft den stora förmånen att på nära håll lära känna Arne och arbeta tillsammans med honom. Han var en försynt man, som ofta verkade i bakgrunden som osjälvisk mentor, stöd och kunskapskälla för oss i nästa generation inom den lokala och regionala naturvårdsrörelsen. Det är tungt att han inte fortfarande är med oss och vi kommer att sakna honom mycket. Men framförallt kommer vi att minnas Arne med glädje och tacksamhet.

10


Program

FNF:s vår- och sommarprogram 2012 Riv gärna ut mittuppslaget med vårt program och placera på din anslagstavla. Observera att programmet är på tre sidor denna säsong. Frågor om programmet ställs i första hand till Maria Lomholt, 070-5228850. Våra aktiviteter sker i samarbete med Studiefrämjandet. Söndagen den 29 januari kl. 9–13 Måkläppen – sista chansen för besök i vinter. Jan-Åke Hillarp leder den traditionella vandringen. Samling vid Flommens Golfklubbs parkering kl. 9. Tisdagen den 6 mars, kl. 19-21 Olja och vilt. Vilka är problemen med olja i Östersjön, hur fungerar vårt oljeskydd, hur arbetar man med oljeskadade fåglar och varför samt vilka däggdjur kan få problem med oljan. Oljeansvarig inom KFV:s Riksförbund Jan-Åke Hillarp talar om detta på Bäckagården i Skanör. Söndagen den 11 mars, kl. 9-11 Strandvandring i Höllviken. Vandring tillsammans med Jan-Åke Hillarp längs strandpromenaden för att se om vårfåglarna har kommit. Samling vid Jennys på östra sidan av Falsterbokanalen kl. 9. Torsdagar den 1, 15 och 29 mars, kl. 19-21 “Far och Flyg” fjärilskurs på Falsterbo Konsthall tillsammans med Ulf Westerberg och Lars Pettersson. Kursen är fullbokad. Söndagen den 25 mars, kl. 10-12 FNF Aktuellt - Hur påverkar stigande havsnivåer Falsterbohalvön och vår kulturmiljö? Guider Bertil Ringberg och Jan-Åke Hillarp. Samling vid Möllevallens parkering, Skanör, kl. 10. Måndagen den 9 april (Annandag påsk), kl. 9-11 Möt våren på Knösen. Vi letar vårtecken och vandrar under ledning av Jan-Åke Hillarp runt Knävången och Knösen. Samling kl. 9 vid Skanörs borgruin bakom Skanörs kyrka. Söndagen den 15 april, kl. 9-13 Ljungens Dag. Vi lär oss mer om Skanörs Ljung och röjer handfast björksly och arbetar för att vi skall få behålla Näsets fina öklimat. Ta med egen sekatör, såg eller yxa och matsäck. Stövlar och arbetshandskar är att rekommendera. FNF berättar om fuktljungheden och dess arter. Samarrangemang med Friluftsfrämjandets 11


Ljungen-avdelning. Barn särskilt välkomna. Samling på parkeringsplatsen, norra sidan av väg 100, mitt på Ljungen. Lördagen den 21 april, kl. 10-12 Jakten efter vikingatiden på Lilla Hammars Näs. En cykelexkursion med arkeologen Sven Rosborn, Vi tittar också på växter och fåglar med Jan-Åke Hillarp. Samling vid Q8-macken i Höllviken kl.10. Tåliga skor eller stövlar rekommenderas. Onsdagen den 25 april, kl. 19-20.30 FNF Årsmöte på Bäckagården i Skanör. Söndagen den 29 april, kl. 9-12 Besök på Falsterbo Fågelstation vid Falsterbo fyr. Hur går fågelflyttning till? Vad har fångats och ringmärkts idag? Duktiga guider berättar engagerat för alla åldrar. Samling utanför fyrträdgårdens västra sida kl. 9. Efter guidningen går vi en tur till Nabben. Ta gärna med fika! Barn särskilt välkomna. Lördagen den 12 maj, kl. 10-12 Lär dig mer om råkan. Catharina Lundberg Göransson KFV (Katastrofhjälp Fåglar & Vilt) tar emot och berättar om råkorna på prästgården i Mellan Grevie (Jordholmsvägen 22). Ta gärna med fikakorg och slå er ner i trädgården efteråt. Barn särskilt välkomna. Torsdagen den 17 maj, kl. 21-23 Kommer näktergalen till Näset även i år? En lätt vandring på Kärleksstigen och Falsterbo park tillsammans med Jan-Åke Hillarp för att förhoppningsvis höra näktergalen. Samling på Flommens Golfklubbs parkering, kl. 21. Söndagen den 20 maj, kl. 10-12 Stenarna på stranden berättar. Exkursion med geologen Bertil Ringberg. Samling på Flommens golfklubbs parkering kl. 10. Barn särskilt välkomna. Söndagen den 27 maj, kl. 06.00 Traditionsenlig gökotta i Falsterbo stadspark med ornitologen Tommy Holmgren som guide. Alltid lika intressant att lyssna till fåglarna och Tommy! Samling vid Skoltorget i Falsterbo. Ta gärna med fika! Barn är särskilt välkomna. Tisdagen den 5 juni, kl. 21-23 Naturnatt på Flommen. Lyssna till nattens ljud. Jan-Åke Hillarp guidar. Kläder efter väder. Ta gärna med ficklampa. Vi samlas på parkeringen vid Flommens Golfklubbs parkering, Falsterbo kl. 21. Söndagen den 17 juni, kl. 9-12 De vilda blommornas dag. Floravandring på Lilla Hammars näs med guidning av botanikern Bengt Örneberg. Samling mot slutet av Halörsvägen (förbi Fotevikens

12


Vikingaby). Samåkning och cykel rekommenderas (få parkeringsplatser). Samarrangemang med Sveriges Botaniska Förening. Söndagen den 24 juni, kl. 12-17 Rosor på Falsterbonäset. Trädgårdsfest med föredrag, försäljning, fika och växtbyte på Skoltorget i Falsterbo. Därefter rundvandring till olika rosenträdgårdar. Samarrangemang med Rosensällskapet i Skåne och Skånska Trädgårdsföreningen. Söndagen den 1 juli, kl. 7-10 Sälmorgon vid Nabben. Jan-Åke Hillarp berättar om sälarna på Måkläppen och visar dem i sin tubkikare. Kom när du vill. Vi träffas 200 meter öster om Ule Nabbe (Nabben) söder om Falsterbo Fyr. Barn särskilt välkomna. Söndagen den 8 juli, kl. 9-12 Våra naturreservat – Foteviken, Gessie och Eskilstorps ängar. Vandring längs strandängarna tillsammans med Jan-Åke Hillarp, Bertil Ringberg och Ulf Westerberg. Samling på parkeringen vid Eskilstorps ängar kl. 9. Söndagen den 22 juli, kl. 9-11 Våra naturreservat – Flommen. Vandring där Nils-Arvid Andersson guidar oss på strand och äng. Samling på Flommens Golfklubbs parkering, Falsterbo kl. 9. Söndagen den 29 juli, kl. 10-15 Havets Dag. Succén vid Falsterbokanalen med filmförevisning, verksamhetsvisning, föredrag, provtagning, utställningar och exkursioner fortsätter. Ett samarrangemang där bl. a. Falsterbokanalens Båtklubb, Calluna, Lunds Tekniska Högskola, Katastrofhjälp Fåglar & Vilt, Sjöräddningssällskapet, Ljungens Sjöscoutkår och FNF ingår. Barn särskilt välkomna. Söndagen den 12 augusti kl. 8–11 Fåglar på Ängsnäset. P-G Bentz guidar. Samling vid LV4:s skjutfältsgrind invid Ljungens camping kl. 8. Söndagen den 19 augusti kl 10–13 Insekternas dag på Skanörs Ljung. Vi letar fjärilar och andra insekter. Tommy Holmgren guidar bland småkrypen. Ta gärna med egen håv. Denna utflykt är mycket väderberoende och ställs in vid regnigt väder. Samling vid LV4:s skjutfältsgrind invid Ljungens camping kl. 10. Barn är särskilt välkomna. 31 augusti – 2 september Falsterbo Bird Show. Mer härom i nästa nummer. Stort tack till Focus Nordic och Thomas Werbo för den generösa gåvan av 5 kikare till Natursnokarverksamheten. Tack också till Björn Hillarp som varit FNFs kontaktperson. = arrangemang som är del av vårt Natursnokarprogram. Barn är särskilt välkomna! = Blåflagg-arrangemang 13


Hölls Fiskehoddeförening

Text ROLF TILLBERG foto ROLF TILLBERG (bild 1), BRITT-ELISE BJÖRNHOV (bild 2) Höll, platsen att trivas på. Hölls fiskehoddeförening har sin plats vid Höllvikens västra strand. En idyll i samklang med naturen. Vi kan se räven traska förbi, visserligen inte på isen. Fågellivet både till lands och till havs är stort. Detta till glädje för fågelskådare som här sökt sin lokal för den verksamheten. Många konstnärer, professionella såväl som amatörer har funnit sina motiv här. Åtskilliga har på sina väggar akvareller med motiv från Höll. Vill ni sola och bada är inte Höll Er plats. Solen kan ni naturligtvis få på landbacken. Stranden är full med sten, kantig och ogästvänlig sådan. Enligt uppgift är det en gammal utfyllnad. Så är den plats som kallas Höll. Historik. Varje förening oavsett verksamhet har sin historia. Tyvärr försvinner historien då den i de flesta fall överförs endast sporadiskt. Visst finns det 14


verksamhetsberättelser, en för varje verksamhetsår. En sådan berättelse talar i princip bara om hur duktig den sittande styrelsen har varit i att bemästra olika problemområde. Året var 1992 då riksbanken höjde marginalräntan till 500 %. USA fick en president vid namn Bill Clinton. Vi läste i dagspressen om Toblerone-affären likaså tog vi del av dåvarande LO basens uttalande om vissa stim. Allt detta överskuggades då av att ett mindre sällskap herrar på ett konstituerande möte beslöt att bilda en förening med namnet Hölls Fiskehoddeförening. Ett möte med kommunen arrangerades. Det visade sig att kommunen också hade ett intresse för detta. Målsättningen från båda parterna var att tilldelat område skulle vårdas. Några fiskebodar fanns lite utspridda men dock. Dessa fick i enlighet med dialekt benämningen hoddor. Detta uttryck används än i dag. Samtliga hoddor fick samlas på den plats vi än i dag nyttjar. Länsstyrelsen har också varit inblandade då hela området är naturskyddsområde. Vi är tacksamma för att det ligger under denna lagstiftning. Begreppet herrar användes. Det fanns inga, eller mycket få, aktiva kvinnor med intresse för fiske. Frågan om deras medverkan i styrelsearbete föll till intet. Här kan vi bara tänka oss vilket arbete som gjorts för att samla lite (antagligen) motsträviga viljor, men det lyckades över all förväntan. Den man som startade det hela hette Kjell Wilhelmsson. Tack Kjell. Året var 1992. I dag finns det 57 hoddor uppförda på området. Naturligtvis betalar alla en arrendeavgift, via föreningen, till kommunen. Slutligen vill på allvar poängteras att vi i dag har 2 mycket aktiva kvinnor med i styrelsen. Tiderna förändras, andra synsätt kommer i dagen. Uttryck. Här måste jag utgå från egen situation. Från en mycket god vän lärde jag mig att inte önska lycka till när någon skulle gå ut för att dra sina garn. Lycka till, kan vara en vardaglig artighetsfras men inte här. Garn, inte sådant hustru eller liknande stickar med, utan fiskenät. Bödar, den som bödar lagar nyss nämnda garn. Rusor fångar man ål i. Rusor används inte längre då det är förbjudet att fiska ål för fritidsfiskare. Det är enbart fritidsfiskare i Höll. Man palmar garn. Med palma menas att man drar ett använt garn över en bågformad ställning. Samtidigt rensas garnet från sjögräs och tång. Vita kläder bör inte användas vid palmning. Garnet dras ner i ett tråg där flyttell resp. sjunktell skall hamna rätt. När det gäller båtarna är de förtöjda på svaj. Vem Fiskar i Höll. Naturligtvis de som tillhör föreningen. Det är detta som gör sammanhållningen till det, det är. Vi har, som vi kallar, hoddemedlemmar och vi har båtmedlemmar. Alla har ett gemensamt intresse, vi fiskar. För att äga en hodda i Höll måste man vara bosatt i kommunen. Ser vi i medlemsmatrikeln kan det konstateras att

15


medlemmarna representerar alla skikten i samhället. I Höll märks inte detta. Detta är en del av idyllen. Alla kan bli medlemmar i Hölls Fiskehoddeförening. Naturligt är att man har ett intresse för fiske parat med naturvårdande insatser. Har ni detta intresse, besök området. Lär er då områdets karaktär. En fördel är om ni har, eller tänkt köpa en mindre båt. Detta med båt kan nog anses vara en förutsättning. Önskar ni sedan fiska med spö går det bra. Flertalet väljer dock att fiska med garn. Det är den enskilde som bestämmer. Oavsett hur ni gör, finns inget bättre än att rensa, tillaga och äta den fisk ni själv dragit upp. Vad fiskas. En stor del av den sammanlagda fångsten är plattfisken skrubba. En havets läckerhet. Annat som landas är (beroende på årstid) torsk, lax, sill och makrill. Trevligheter och tråkigheter Solen har sina fläckar. Även hos oss blir vi påminda om detta. Vi har dagligen besök av människor med olika intressen. Det har nämnts fågelskådare och vandrare. Hästfolk, med eller utan hästar. Personer som enbart vill njuta av stillheten kommer. En sak har dessa gemensamt, de är hjärtligt välkomna. Tyvärr finns det besökare som glömmer att ta med sig resterna av medhavd matsäck. En urdrucken öl eller ciderburk måste vara viktmässigt lättare att ta med sig tillbaka. En annan typ av besökare som vi absolut inte vill ha, är de som tycker att båtmotorerna platsar bättre på annan plats. Under senare år har det försvunnit c:a 12 utombordsmotorer. Dessa personer som sysselsätter sig med sådant, måste ha varit på plats dagtid för att orientera sig för att skrida till handling under dygnets mörka timmar. Båtvrak. Ett lokalt problem som också är ett nationellt sådant är problematiken med övergivna båtar. Detta uppmärksammades så tidigt som 2002. Då hade dessa vrak legat där under åtskilliga år. Föreningen önskade att de båtvrak som fanns skulle omhändertas. Samma problem har vi idag 2011 med i många fall samma båtar. Ett annat problem vi upplever är en mängd övergivna surfingbrädor av lite äldre modell. Det kan garanteras att inga fiskare i Höll använder sig av dylika fortskaffningsmedel. Någonting måste göras åt denna nedskräpning av naturen. Vi har ett mycket gott samarbete med Skogsstyrelsen som fick i uppgift av länsstyrelsen att forsla undan dessa. Tyvärr krockade detta med en annan myndighet. Enligt uppgift från polisens jurister får inte dessa båtar forslas undan. De får flyttas men skall placeras inom synhåll från den plats där de ligger nu. Så är den information jag erhållit från Skogsstyrelsen. Vi beklagar detta. Vår ambition är 16


att hålla vårt fantastiska Höll rent. Vårt samarbete med den lokala polisen är gott. En skräphög har förmågan att växa till skillnad från en hög matjord som har förmågan att minska. Slutord. Inledningsvis ser ni en bild av ett vintrigt Höll. Vi längtar till våren då båtarna skall skrapas putsas och målas inför nya fisketurer. Motorerna är, förhoppningsvis, servade. Spänningen är stor då man första gången drar i startsnöret för säsongens första fisketur. För många infaller detta i början av Maj månad. Vår årligen återkommande hornfisketävling går av stapeln i regel första helgen i nämnda månad. En annan begivenhet som kan nämnas är familjedagen. Under denna dag arrangeras det olika former av tävlingsmoment. En annan typ av aktivitet är vad vi kallar arbetsdag. En del år kan det bli två sådana dagar. Stranden rensas på allt som flutit i land. Det märkligaste är att det bl.a. kan röra sig om dataskärmar. Att ta bort trävirke, annat flytegods är lite lättare att förstå. Framtiden för Hölls Fiskeshoddeförening är god. Vi har visioner som utgör grunden för en levande förening. Slutligen ett tack till vår revisor, Lennart Persson, för hans uppgifter från 10 – årsjubileet.

17


Svar på frågor om fisk och fiske av Mikael Overgard, marinbiolog Text och Foto BRITT-ELISE BJÖRNHOV

Mikael Ovegård gick i skolan i Skanör och tog studenten på Sundsgymnasiet. För några år sedan blev han färdig marinbiolog med ett examensarbete om torskfällor och har sedan arbetat vid Fiskeriverket i Öregrund och är nu verksam vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil för Sveriges Lantbruksuniversitet. För Katastrofhjälp Fåglar och Vilt har han arbeta som svensk ledare för ett EnSaCo projekt (EU) kring oljeskadade fåglar i Östersjön som bl a lett till samordning av insatserna för oljeskadat vilt mellan Sverige, Finland och Estland. Många frågor om fisk och fiske har nått oss under och efter FNFs Hållbarhetsdag i oktober månad. Marinbiolog Mikael Overgard har svarat på 10 av dem här nedan. Svaren är fulla av intressant information - både oroande och hoppingivande bl a får vi veta att situationen för öresundstorsken ännu inte har stabiliserats men också att barn i dag troligtvis växer upp i en giftfriare miljö än vad deras föräldrar gjorde. 1. Finns det några aktuella mätningar gjorda på giftinnehållet i olika fiskarter i Öresund? Ja, där finns både kontinuerligt återkommande kontrollprogram som testar halter av toxiner (ett generellt samlingsord för ämnen som är mer eller mindre giftiga för oss eller andra levande organismer) i vissa modellorganismer t.ex. blåmussla och skrubbskädda, och specifika undersökningar för halter av toxiner i just visa arter av konsumtionsfisk. 2. Var kan man i så fall hitta den informationen? Gärna en e-mailadress. Den regionala kontinuerliga miljöövervakningen sköts av Länsstyrelser och kustvattenvårdsförbund och den specifika av olika företag eller universitet, oftast på uppdrag av Livsmedelsverket eller Naturvårdsverket. Resultaten går att hitta på respektive hemsida; Länsstyrelsen Skåne län: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/ tillstandet-i-miljon/kust-och-hav/Pages/index.aspx Öresunds vattenvårdsförbund: http://www.oresunds-vvf.se/ Livsmedelsverket: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-omfisk/

18


Fiskebรฅt Hellebo Skanรถr

19


3. Har Danmark och Sverige något samarbete när det gäller mätningarna av gifter i Öresund? Ja, i något som kallas Öresundsvattensammarbetet så mäts halterna av ett flertal toxiska ämnen på stationer på både danska och svenska sidan av Öresund (framförallt i hamnområden). Att mäta halter av gifter är bara en liten del av detta gränsöverskridande projekt som strävar efter att uppnå ett “Rent Öresund”. De har en mkt bra och informativ hemsida (på svenska/danska) som förutom att förklara vad det finns för olika typer av gifter i våra vatten även berättar varför det är så svårt att dra generella slutsatser om vår miljö från enstaka observationer. Öresundsvattensamarbetet: http://www.oresundsvand.dk/Svenska/html/toxic_ substances.html     4. Hur sprids det giftiga avloppsvattnet från Köpenhamn med t ex strömmarna? På denna fråga finns där inget enskilt svar. Det beror på vilka gifter man är intresserad av (olika ämnen har olika stabilitet när de löses i vatten, vissa kan färdas långt andra bryts snart ner) samt olika abiotiska faktorer (strömförhållanden, temperatur, salthalt, syrehalt, vattenomsättning, osv.). Den svenska myndigheten som ansvarar för att mäta abiotiska förhållanden är SMHI, de har även tagit fram modeller över hur gifter (framförallt utsläpp av olja) kan förväntas spridas vid olika förhållanden, systemet kallas SeaTrack.       5. Finns det några fiskarter i Öresund som man bör vara extra försiktig med ur giftsynpunkt t ex feta fiskar? Sill? Lax? Öring? Generellt är det högre halter av de farligaste typerna av toxiner i så kallade feta fiskar, så som just sill och laxfiskar. Detta hänger ihop med att dessa ämnen oftast är fettlösliga och därför lagras och ackumuleras i fettvävnader hos dessa fiskar. Fisk med lägre fetthalt så som torsk och plattfisk lagrar inte in lika mycket av dessa fettlösliga gifter.        6. Får bottenlevande fiskar t ex plattfiskar i sig mer gift än andra t ex torsk? Generellt sätt nej, men det beror givetvis på vilken typ av gift som vi talar om och var fisken fångats. En skrubba i Malmö hamn kan mkt väl innehålla mer kvicksilver än en sill fångad mitt i sundet.    7. Hur nära gränsvärdena för “ätlig fisk” ligger Öresundsfisken? Där finns ingen exakt gräns för “ätlig eller icke ätlig” fisk, det som är av intresse för oss som individer är hur stor den totala halten av gift blir i våra vävnader. D.v.s. du skulle kunna äta massor av fisk från Östersjön med höga halter av dioxiner om

20


du bara såg till att allt annat du åt inte innehåller några dioxiner överhuvudtaget. Dessutom så går meningarna isär hur giftig fisken är beroende på vem och hur man frågar, för det är ju så att även om fisken innehåller gifter så innehåller den även mängder med viktiga nyttoämnen. Det hela är alltså en balans mellan risknytta som är högst beroende av vad du äter i övrigt. Det finns alltså inget enhetligt svar som gäller för alla människor, men som någon form av riktlinje kan man använda sig av Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessa finns på livsmedelsverkets hemsida under “Råd om fisk” · http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-fisk/ 8. Med tanke på barnbarnen vågar man inte ta några risker med hemfångad fisk. Finns det särskilda gränsvärden för barn? 9. Hur ofta kan man ha Öresundsfisk på menyn? En gång/vecka, en gång/ månad? Livsmedelsverket rekommenderar bland annat att barn och gravida inte bör äta fisk med höga halter av toxiner mer än 2 - 3 gånger per år. Som kommentar till detta kan jag nämna att de i de undersökningar jag sett på halterna av miljögifter i sill och ål från Öresund så ligger värdena här betydligt lägre än värdena i egentliga Östersjön. D.v.s. generellt är en öresundsfångad sill bättre att äta än en östersjöströmming. Sen kan det även vara värt att nämna att i stort sätt alla de miljögifter som mäts har minskat markant sen 1970-talet, barnen som växer upp idag har alltså troligtvis en betydligt giftfriare miljö än den ni växt upp i.     10. Torsken från Östersjön anses ju nu lovlig att fiska (grönlistad), hur är det med Öresundstorsken? Öresundstorsken tillhör per definition det västra beståndet som enligt ICES inte visat en så positiv ökande trend som det östra torsk beståndet. Ändå rekommenderar ICES en 2.8% ökning av fångsterna i det västra beståndet till 2012. Problemet i Öresund är att ingen vet hur mkt fisk som tas upp genom det utbredda sportfisket. Räddningen för Öresundstorsken har hittills varit trålförbudet i sundet, men om sportfisket fortsätter att öka (speciellt om folk fortsätter fiska på lekande fisk) så kan läget snabbt bli sämre. Enligt WWFs rekommendationer så bör man inte äta torsk från det västra beståndet.

Har ni fler frågor så hör av er till info@falsterbonaset.se

21


Hjälp oss i vårt arbete - värva medlemmar Medlemskap kostar 295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i SNF, SkNF samt FNF och anmäls på Naturskyddsföreningens hemsida www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9).

Avgivna remissvar och yttranden FNF yttrar sig som remissinstans regelbundet i olika planärenden som rör Vellinge kommun. Under hösten 2011 har vi bl a lämnat synpunkter på följande ärenden (läs alla yttranden i sin helhet på www.falsterbonaset.se); Östra Grevie stationsområde (yttrande) Strandhotellstomten (komplettering) Östra Höllviken (yttrande) Kyrkogatan i Falsterbo (yttrande) Skötseln av Skanörs Ljung (skrivelse) Vindkraftpolicy i Skåne (skrivelse) Skrivelse om taggtråd (skrivelse) Handlingsplan stigande havsnivåer (yttrande)

Vill du få påminnelser? Vill du bli påmind om FNF:s aktiviteter? Skicka din epostadress till info@falsterbonaset.se.

Upprop till evenemangslista Vi behöver då och då hjälp vid olika event som föreningen deltar i. Det kan vara allt från egna värvningskampanjer till evenemang som Rosor på Falsterbonäset, Falsterbo Bird Show eller Hållbarhetsdagen. Hör gärna av dig till vår sekreterare Britt-Elise Björnhov om du vill hjälpa till vid framtida aktiviteter.

Ny frågespalt Artikeln om fisk och fiske av Mikael Overgard är starten på en ny “frågespalt” där våra medlemmar får möjlighet att ställa frågor om saker som rör natur och miljö i Vellinge kommun. Frågor skickas till info@falsterbonaset.se 22


FNF:s styrelse David Carlson Jan-Åke Hillarp Elisabeth Forsman Britt-Elise Björnhov Sophie Ehnbom Maria Lomholt Mathias Nordström Bertil Ringberg Ulf Westerberg

040-470025 040-472369 040-471909 040-472578 040-470688 040-471110 040-423250 040-470331 040-468014

Ordförande Vice ordförande Skattmästare Sekreterare

Adjungerad

Natur i Sydväst, Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift distribueras till såväl medlemmar som prenumeranter två gånger årligen, i februari och augusti. Närtryckt på 130 g Galerie Art Silk papper hos JMS Mediasystem AB i Vellinge. Upplaga 900 ex. Säsongens program sitter inhäftat så att det kan lossas och som påminnelse fästas på köksväggen. Redaktion David Carlson (redaktör och grafisk form), Strandbadsvägen 2, 239 42 Falsterbo, tel 040-470025, epost info@falsterbonaset.se. Britt-Elise Björnhov, Tvärskiftesvägen 6, 239 42 Falsterbo, tel 040-472578 Elisabeth Forsman, Vallbovägen 31, 239 42 Falsterbo, tel 040-471909.

23


Två exempel från Skanör på den charm som Jan-Åke Hillarp beskriver i tidningens ledare på sidan 3.

Natur i Sydväst 1 2012  

Natur i Sydväst är utgiven av Falsterbonäsets Naturvårdsföreningen (FNF). Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) är en partipolitiskt obun...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you