! NATUR I rSYDVÄST å 0 4 r ylle
FNF f 10 0 1970 – 2
Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift No 1 - 2010, årgång 11, pris 50 kronor
Havets dag Klimatsmart mat Ängar för bättre miljö Måste Falsterbonäset evakueras? Förhandsboka vår jubileumsbok Större vattensalamandern och bygget Fler evighetsträd i Vellinge kommun? Vår- och sommarprogram 2010 Våra senaste yttranden Fototävling
Naturskyddsföreningen i Vellinge kommun
Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) är en ideell sammanslutning, bildad 1970 som en krets inom Naturskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen i Skåne. FNF verkar för en positiv utveckling av Vellinge kommun byggd på våra unika förutsättningar. Genom att ta tillvara de möjligheter som finns kan vi tillsammans skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Som remissinstans har föreningen skaffat sig möjlighet att påverka planering och andra natur-, kultur- och miljöärenden i Vellinge kommun. Föreningen har för närvarande ca 900 medlemmar. Kontaktuppgifter Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF), Box 32, 239 21 Skanör. E-post: info@falsterbonaset.se. Hemsida: www.falsterbonaset.se. Medlemskap 295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen i Skåne samt FNF och anmäls på www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9). Foto Omslag: Ejder och solnedgång - Jan-Åke Hillarp. Förblad till program: Arriesjön - Elisabeth Forsman. Övriga fotografer nämns i respektive artikel.
Innehållsförteckning 3 4 6 8 11 14 17 18 20 22
Några ord från styrelsen - David Carlson Havets dag - Lars A Samuelson Klimatsmart mat - Britt-Elise Björnhov Måste Falsterbonäset evakueras? - Bertil Ringberg FNF:s vår- och sommarprogram 2010 Ängar för bättre miljö - Jan-Åke Hillarp Inom synhåll men svåråtkomlig / Bengt Borgströms minne - Arne Schmitz Större vattensalamandern och Bygget - Jan-Åke Hillarp Fler evighetsträd i Vellinge kommun? - Britt-Elise Björnhov Yttranden, värva medlemmar, Naturskyddsfonden, Fototävling 2
Några ord från styrelsen Text DAVID CARLSON
FNF startade 1970 fyller således 40 år i år! Det kommer vi att fira med olika aktiviteter, bland annat genom fler programpunkter än någonsin förut, hela 24 st i vår- och sommarprogrammet! Den 1 augusti inleds vår jubileumsvecka som innehåller dagliga aktiviteter i olika delar av Vellinge kommun. Den 6 augusti invigs vår jubileumsutställning. Utställningen kommer sedan att turnera runt i kommunen under hösten. Samtidigt släpper vi vår påkostade jubileumsbok som både berättar vår fyrtioåriga historia och presenterar det bästa av natur- och kulturmiljövärden i Vellinge kommun (passa på att förhandsboka ett rabatterat exemplar redan idag via talongen på denna tidnings baksida). En annan intressant aktivitet under jubileumsveckan är besöket i vår grundare Mikael Kristerssons trädgård, då han pratar om sin mångfaldigt prisbelönta film ”Ljusår” som spelats in just här. Jubileumsåret bjuder också på Rosor på Falsterbonäset som i år går av stapeln för femte året i följd samt Havets Dag som arrangeras för tredje gången. Alla vi som bor i Vellinge kommun vet att vi bor i en mycket attraktiv del av Skåne och som p g a detta är i ständig utveckling. FNF spelar en viktig roll då vi i vårt arbete på olika sätt stödjer, lämnar förslag och kommenterar denna utveckling. I demokratisk ordning lämnar vi också synpunkter som remissinstans. Vi får stundom höra att ’FNF överklagar allt’. Det verkar i vissa kretsar nästan ha blivit ett mantra. Vi uppfattas ibland som obekväma och irriterande då vi för kommunens unika natur- och kulturmiljös talan. Fakta är att under 2009 hanterade Vellinge kommun cirka 40 detaljplaner varav FNF som remissinstans lämnade synpunkter på ett 10-tal men bara var starkt kritiska till två, Nya Badhytten i Skanör och Strandhotelltomten i Falsterbo. Två projekt som om de genomförs allvarligt påverkar naturoch kulturvärdena i sin omgivning p g a sin storskalighet. FNF strävar efter en positiv och balanserad utveckling i Vellinge kommun där man tar hänsyn till de olika natur- och kulturmiljöernas unika karaktär. På så sätt bygger vi vidare på det arv som skapats och förvaltats i generationer. Således skiljer sig ett utvecklingsprojekt i Vellinge centrum från ett dito i Falsterbo eller Arrie. Det kan handla om att främja kvaliteter som närhet och tillgänglighet, att platsen skall ha ett affektionsvärde, vara estetiskt tilltalande, kännas autentisk eller att naturen skall påverkas så lite som möjligt. Hållbar utveckling är alltid en process, inte ett kortsiktigt projekt. Det krävs genomtänkta visioner för ett skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. FNF:s uppdrag är att visa, vårda och värna natur- och kulturmiljövärden i vår kommun. Det gör vi genom att se framåt med öppet sinne och en positiv anda. Detta arbete är omöjligt utan alla våra entusiastiska medlemmar! Hjälp oss gärna att bli fler så vi får ännu mer tyngd bakom vara ord. Läs om medlemsvärvning på sidan 22. Vi ses på aktiviteterna under jubileumsåret! 3
Havets dag Text Lars A Samuelson foto L.E.Möller Två år i rad har nu Havets dag arrangerats vid Falsterbokanalen. Vi hoppas att evenemanget blir årligt återkommande och planerar för en fortsättning år 2010. Syftet med dagen är att belysa havets betydelse som livsmiljö och särskilt uppmärksamma förändringarna i denna samt att visa på skyddsbehovet för vårt marina kulturlandskap. Havet runt Falsterbohalvön är synnerligen viktigt ur många aspekter: -som fortplantningsområde för många fiskarter -som övervintringsområde för svanar, gäss och änder -av kulturhistorisk vikt då här finns stenåldersboplatser, medeltida skepp mm. -ur rekreations- och fritidsaspekter med bad och vattensporter En lång rad aktiviteter har genomförts: -filmer har visat t ex hur kanalen byggdes och om torskens situation -exkursioner har genomförts längs stränderna där geologi, flora och fauna har belysts -föredrag har hållits om havets situation, skeppsvraken utanför kusterna mm -Naturskyddsföreningens tipsrunda -utställningar har visat på vattenståndets variation, fynd från kusterna, bilder från olika epoker, omhändertagande av skadade djur mm -provtagningar har gjorts för att se vad som finns i vattnet -realtidsfilm från havet har visats -de olika verksamheterna som verkar kring kanalen har visat upp sig: båtklubben, sjöräddningen (se bilden), kustbevakningen, fiskare och sjöscouter
4
Arrangemangen har lockat mellan 2-300 deltagare årligen – år 2007 trots urusla väderförhållanden. Havets dag har FNF, Falsterbokanalens båtklubb och Calluna som huvudarrangörer. Vid planeringen har även medverkat experter från Teknisk Geologi, LTH, Öresundsfonden, SEA-U, Malmö Kulturmiljö och Malmö Stad. Verksamheten har huvudsakligen finansierats med bidrag från Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet.
Sjöräddningen visar sin verksamhet på Havets dag 2009
5
Klimatsmart mat - var miljömedveten och minska klimatpåverkan från maten du äter Barn i natur
Text och foto Britt-Elise Björnhov Temat för höstens miljövecka var klimatsmart mat. Såg du vår utställning på Skanörs bibliotek eller fick du en receptsamling i någon av kommunens livsmedelsaffärer? Många visade intresse för frågan och intresset lär inte ha svalnat efter den heta grisdebatt som följde strax innan jul. Vill du äta mer klimatsmart? Så här kan du äta för att halvera din klimatpåverkan. 1. Ät vegetariskt en eller två dagar i veckan. Pröva att äta lunch på en vegetarisk restaurang eller laga vegetarisk matlåda. Recept finns på www.naturskyddsforeningen.se/klimatmat 2. Släng inte mat. Lita på dina sinnen, lukta och smaka innan du slänger. Tips på hur du tar vara på rester finns på www.naturskyddsforeningen.se/klimatmat 3. Ät ekologiskt. Miljösmart kött är ekologiskt kött och svenskt naturbeteskött, även viltkött. 4. Ät efter säsong. Försök att följa de svenska säsongerna för grönsaker och frukt. Undvik att slentrianmässigt välja sallad, tomat och gurka.
Ur ’Recept för ett bättre klimat’ Rödbetsburgare med snäll pepparrotsslaw Rödbetornas söta smak går fint ihop med den lite starkare pepparroten 4 bröd Solrosskott eller alfagroddar 2 stora rödbetor 1 stor kokt potatis 1 ägg ½ gul lök Salt och svartpeppar En bit vitkål 2 morötter 2 msk riven pepparrot 5 rejäla msk turkisk yoghurt 6
Finriv pepparrot och rör ner i yoghurten tillsammans med salt och peppar. Strimla vitkålen mycket fint och riv morötterna på den grova sidan av rivjärnet. Blanda ner det i yoghurten och låt det stå och dra en stund. Skala rödbetorna med en potatisskalare och riv dem sedan grovt på ett rivjärn. Pressa bort överflödig vätska. Mosa den kokta potatisen med en gaffel och blanda samman med rödbetorna, ägg, finhackad lök och kryddor. Blanda en smet och forma till små biffar. Stek i lite olja på medelvärme ca 5 min på varje sida. Lägg rödbetsburgarna i brödet, toppa med pepparrotsslaw och garnera med solrosskott eller alfagroddar.
7
Måste Falsterbonäset evakueras? Text Bertil Ringberg foto Se resp. foto I början på oktober redovisade vår största skånska morgontidning Sydsvenska Dagbladet (SDS) vad som kommer att hända med Falsterbonäset, om det i framtiden översvämmas. I det första av två uppslag med tillhörande kartor visade man, hur Näset kommer att se ut om det översvämmas upp till 2-3 m. Samma dag hävdade en s.k. sakkunnig i Region Skånes klimatberedning, att man på sikt måste överväga att flytta hela Näsets befolkning, eftersom det är tveksamt om invallning är en evighetslösning. Dessutom påstod han, att det inte var avsikten att skrämma upp folk. Nästa dag hade SDS inne en karta som visade Näset ”om havsnivån höjs med 3 meter” och frågade ett antal invånare, om de tror att de påverkas. Det är inte första gången som SDS presenterar liknande artiklar och man kan nu märka en viss trötthet mot de återkommande profetiorna. Näsetborna är nämligen vana vid tillfälliga översvämningar och låter sig inte skrämmas av orimliga antaganden. Årets första översvämningar inträffade den 9 och 14 oktober till 80 respektive 90 cm över havets medelvattenyta. Den senare var ovanligt långvarig och höll i sig nästan två dygn men gick som vanligt tillbaka mycket snabbt. Översvämningen orsakade främst skador
Fig.1. Översvämning på Flommens golfbana i Skanör den 14 oktober 2009. foto Bertil Ringberg.
8
Fig.3. Måkläppen 1994. Sedan bilden togs har Måkläppen tillväxt bl.a. mot norr. Foto Björn Hillarp
på Flommens golfbana (Fig.1) men orsakade inga skador på bebyggelsen (Fig.2). Oftast förekommer översvämningar i november-februari då vindar från nord-nordost pressar Östersjöns vatten mot Öresund och de danska sunden. Översvämningar i oktober kan således sägas vara tidiga. Professor Hans Hanson vid Lunds Tekniska Högskola har studerat vattenståndsmätningarna som utförts sedan 1942 i Falsterbokanalen och Skanörs hamn. Han är kommunens konsult vad beträffar havets vattenståndsutveckling i framtiden. Hanson antar att högvattenstånd, statistiskt sett, förväntas överskrida +1,5 m i genomsnitt vartannat år kring 2050 och att jordvallar torde utgöra den lämpligaste åtgärden mot tillfälliga översvämningar. Detta är en gammal visdom, som praktiserades av näsets befolkning redan under medeltiden, då man som skydd mot översvämningar byggde ca 1,6 m höga tångvallar. Vellinge kommun har i Vellinge Kommuniké (nr.6, okt.-nov. 2009) presenterat ett förslag till en plan mot tillfälligt höga havsnivåer genom att bygga vallar. Förslaget innebär att hänsyn tagits till vind- och vågpåverkan och risk för överspolning av vallarna. Enligt förslaget kommer uppbyggnaden på flera ställen att ske genom förstärkning av befintliga vallar i form av vägbankar, banvallen, sanddyner och de gamla tångvallarna. Inom låglänta områden där skydd helt saknas måste nya vallar eller olika typer av konstruktioner anläggas. Exempel på detta är slussport vid Slusan, förstärkning av vågbrytare, höjning av pirarmar och kajkonstruktioner vid Falsterbokanalen och Skanörs hamn samt en fördämning och pumpstation i Bredeväg. 9
Fig.2. Översvämning vid Slottsstigen den 14 oktober 2009. Foto Bertil Ringberg
Falsterbonäset har, efter att det bildades för mindre än 4.000 år sedan, kännetecknats av en ständig tillväxt genom havets tillförsel av sand och grus. Denna tillväxt är sedan 1800-talets mitt väl dokumenterad genom kartor och på senare tid genom flygbilder (Fig.3). Tillväxten har främst skett i sydväst och väster genom att Måkläppen ökat i storlek efter 1950. Måkläppens förlängning bidrar också till att stranden norr om Falsterbo fyr breddas. Nya revlar tillväxer samtidigt utanför stranden upp mot Skanörs hamn. I söder, väster om Ljunghusen, har en revel stängt av den stora lagunen vid Ängsnäset. om Rosor Norr på Falsterbonäset Skanörs hamn växer reveln Norra Haken med hög fart mot norr. Världshavet stiger för närvarande med ca 1,5 mm per år. Samtidigt pågår en landsänkning i södra Skåne som är ca 0,5 mm per år, alltså totalt 2 mm per år. Uppenbarligen påverkas inte Näsets tillväxt av dessa små förändringar. Halvön fortsätter att växa med revlar och allt bredare strand på Öresundssidan. Detta kommer att motverka havets nedbrytande förmåga vid stormar och tillfälliga högvatten. Falsterbonäsets naturliga tillväxt, kompletterad med de föreslagna vallarna, kommer således även i framtiden att skydda sin befolkning. I de domedagsprofetior, som presenterats i SDS och andra media, har Falsterbonäsets tillväxt förbigåtts med tystnad. Antingen beror detta på okunskap eller också på att en tillväxt inte passar in i det scenario, som man vill presentera. Våra kommunpolitiker och tjänstemän är värda beröm för att de håller huvudet kallt och inte tänker börja planera en evakuering av Näsets befolkning. 10
Program
FNF:s vår- och sommarprogram 2010 Riv gärna ut mittuppslaget med vårt program och placera på din anslagstavla. Vill du bli påmind om FNF:s aktiviteter? Skicka din epostadress till info@falsterbonaset.se. Våra aktiviteter sker i samarbete med Studiefrämjandet. Söndagen den 31 januari kl. 9-13 Måkläppen - sista chansen för besök i vinter. Jan-Åke Hillarp leder den traditionella vandringen. Samling vid Flommens Golfklubbs parkering kl. 9. Lördagen den 13 februari kl. 9 Strandpromenad i Höllviken. Vi ser på fåglar tillsammans med Friluftsfrämjandets Ljungenavdelning och med Jan-Åke Hillarp som sakkunnig guide under ca en timme. Samling vid Turistbyrån i Höllviken kl. 9. Torsdagen den 25 februari kl. 19.30 Viltrehabilitering. Jan-Åke Hillarp kåserar om arbetet med sjuka och skadade vilda djur. Lokal Bäckagården Skanör. Lördagen den 13 mars kl. 9 Strandpromenad i Höllviken. Vi ser på fåglar med Lars A. Samuelson som sakkunnig guide under ca en timme. Samling vid Turistbyrån i Höllviken kl. 9. Söndagen den 28 mars kl. 9-12 Möt våren på Knösen. Vi letar vårtecken på med Jan-Åke Hillarp. Samling på parkeringsplatsen vid ruinen bakom Skanörs kyrka kl. 9. Medtag fikakorg. Lördagen den 17 april kl. 9-12 Vårvandring på Kämpinge strandäng. Vi ser på fåglar med Peter Öhrström som sakkunnig guide och hoppas också få se backsipporna blomma. Samling vid Bärnstensmuséets parkering kl. 9. 11
Torsdagen den 22 april kl. 19.30 Årsmöte på Bäckagården. Föredrag av undervattensfotograf Magnus Lundgren (N). ”Under ytan i skånska vatten”. Söndagen den 25 april kl. 9-12 Natur och kultur mellan Ängavallen och N. Håslöv. Cykeltur med inslag av geologi, arkeologi , jordbruk och bebyggelseplanering under ledning av Leif Brost, Mathias Nordström och Bertil Ringberg. Samling vid Ängavallen kl. 9. Söndagen den 9 maj kl. 9-12 Fågelguidning vid Falsterbo Fågelstation. Barn särskilt välkomna. Guide: Karin Persson. Guidningen avslutas med en promenad till Ule Nabbe . Samling vid Falsterbo fyr kl. 9. Söndagen den 30 maj kl. 7 Gökotta i stadsparken i Falsterbo. Ledare: Tommy Holmgren. Samling på Skoltorget i Falsterbo kl. 7. Lördagen den 5 juni kl. 21-23 Naturnatt. Vad finns att se och höra vid Flommen och Månstorps Gavlar på natten? Vi samverkar med Friluftsfrämjandets Ljungenavdelning. Jan-Åke Hillarp och Lars A. Samuelson guidar. Samling vid Flommens Golfklubbs parkering respektive Månstorps Gavlar kl. 21. Lördagen den 19 juni kl. 9-12 Vilda blommornas dag med Bengt Örneberg i Falsterbo Stadspark. Samling på Skoltorget i Falsterbo kl. 9. Blå flagg-exkursion. Söndagen den 27 juni kl. 14 Rosor på Falsterbonäset. Den populära rosträffen firar 5-årsjubileum! Vi börjar kl.14 hos David Carlson, Strandbadsvägen 2 i Falsterbo. Vi bjuder på fika. Kl. 15 besöker vi ett antal intressanta rosenträdgårdar på Näset. Samarrangemang med Rosensällskapet i Skåne. Flora Linnea är på plats och säljer rosor och produkter med rosenanknytning. Ledare: David Carlson. Lördagen den 3 juli kl. 7-10 Sälmorgon på Nabben. Titta i tub. Sälräknaren Jan-Åke Hillarp berättar om Måkläppens sälar. Kom när Du vill till Ule Nabbe. Blå flagg-exkursion. Söndagen den 11 juli kl. 9-11 Vandring över Skanörs Ljung. Vi ser på växter, insekter och fåglar med Jan-Åke Hillarp som guide. Sandmarksexkursion i samarbete med Länsstyrelsen. Samling vid LV4:s skjutfältsgrind invid Ljungens Camping kl. 9. Lördagen den 17 juli kl. 9 Strandängsvandring på Flommen. Nils Arvid Andersson guidar oss på strand och äng. Samling vid Flommens Golfklubbs parkeringsplats kl. 9 Blå flagg-exkursion.
12
Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) 40 år. Jubileumsvecka. 1-8 augusti Söndagen den 1 augusti kl. 9.30-15 Havets dag. De senaste årens succé med program i anslutning till Falsterbokanalens norra ände upprepas. I samarbete med Falsterbonäsets Båtklubb, Calluna, Malmö Kulturmiljö, SEA-U, Lunds Tekniska högskola, Sjöräddningen, Kustbevakningen Sjöscouterna m.fl. blir det filmförevisning, föredrag, provtagning, visning av diverse verksamheter och exkursioner. Måndagen den 2 august kl. 16 Leif Brost visar Aktuell utställning på Bärnstensmuséet i Kämpinge Tisdagen den 3 augusti kl. 19 Mikael Kristersson Visar sin trädgård och berättar om inspelningen av filmen Ljusår. Samling hos Mikael Kristersson på Östergatan 12 i Falsterbo. Onsdagen den 4 augusti kl 18.30 Cykeltur V. Ingelstad - M. Grevie - Bolmers högar - M.Grevie - V.Ingelstad. Vi ser på den gamla bykärnan i V.Ingelstad och besöker en råkkoloni i M. Grevie hos Catharina Göransson-Lundberg. Under cykelturen ser vi på odlingslandskap. Ledare: Jan-Åke Hillarp och Bertil Ringberg. Samling kl. 18.30 vid V.Ingelstad kyrkas parkering. Torsdagen den 5 augusti kl. 10-14 Kika och fika på Skanörs Ljung med hela familjen. Vi ser på fåglar med sakkunnig guide. Samling vid parkeringsplatsen utmed campingplatsen kl. 10. Fredagen den 6 augusti kl. 17 Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) fyller 40 år. Invigning av jubileumsutställning samt presentation av FNFs jubileumsbok. Utställningen pågår i två veckor. Lokal: Magasinet, Falsterbo. Lördagen den 7 augusti kl. 10-13 Humlekurs med humleexperten och författaren Göran Holmström. Samling på Skanörs bibliotek kl. 10. Inspirerande humleprat och därefter cykelexkursion. Ta gärna med en håv och en handsle Söndagen den 8 augusti kl.8-11 Fåglarna på Ängsnäset. Samling vid skjutfältsgrinden intill Ljungens camping kl. 8. Ledare: P.G.Bentz. Bivråkens dag 29/8. Mer härom i nästa nr. På Bäckagården i Skanör serveras kaffe och kaka för 20 kronor vid eftersitsen. Frågor om programmet ställs i första hand till Bertil Ringberg, 040-470331.
13
Billigt och bra - ängar för bättre miljö Text och foto Jan-Åke Hillarp Ängen är åkerns moder var uttrycket i det gamla bondesamhället. Ängen som oftast slogs två gånger per år – första gången kring midsommar – producerade det hö som skulle föda kor och hästar över vintern. Med spillningen från djuren gödslades åkern. Idag så drömmer många om vårens ängsblommor och sommarängen, men istället har man en grön gräsmatta, som luftas och gödslas och växer och växer och ständigt har behov av att klippas. Gräsklippet körs till avfallsstationen och hamnar i komposterbart avfall som sedan kommer tillbaka som kompostjord och köps för att göda rabatterna eller gräsmattan och som därmed skapar mera arbete. Gräs kräver gödsling och växer fantastiskt. Blommor i rabatten trivs med gödning, men då måste man hålla borta konkurrerande ogräs. Om det är våtarv så ät upp det. Det är bättre än sallad.
Äng i Storevång i Skanör med prästkrage, vanlig smörblomma, knölsmörblomma och ängssyra.
14
Gödsling ger alltså merarbete och merkostnad i dagens kreaturslösa samhälle. Vill man ha en avkopplande sommar, så skall man inte göda, lufta, vattna och klippa gräsmattor. Man skall ägna sig åt ängsskötsel, som i bästa fall faktiskt kan ge en slant om ängen är tillräckligt stor. Tala med Länsstyrelsen om EUstöd för ängsskötsel. Extra bidrag kan dessutom fås för att den slås för hand. Ängen skall aldrig gödslas. Gödningen gynnar gräset, som kväver örterna (blommorna). Att göra om en gräsmatta till äng kräver mycket arbete eller lång tid. Tas grässvålen bort eller grävs ner, så går det ganska fort att etablera äng. Om inte så måste under åratal näring ständigt bortföras. Att på detta sätt få en äng av en gödslad gräsmatta kan ta upp till 100 år eller längre beroende på hur mycket näring som är bundet i grässvålen. Ängen är alltså alldeles för värdefull för att gödslas bort, som man gjort i de flesta betesmarker i Vellinge kommun. På Falsterbonäset finns i stort sätt bara torrängen mellan skogsdungen i Storevång och Storevångsvägen kvar. Allt annat gödslades bort med kalciumfosfat från Skanörs reningsverk . Tyvärr skall denna äng snart bebyggas. Andra ängsmarker som fortfarande har lite ängskvalitet finns inne på Hagaområdet i Skanör. Resten av ängsmarkerna är nu kraftigt förslummade genom att gräs inte borttagits vid slåtter utan fått ligga kvar, brytas ner och göda den allt tätare grässvålen. Den ört som i detta skede oftast finns kvar är hundkäx, som är en kvävegynnad art. Ännu kraftigare gödsling kännetecknas av brännässlor. När ängen slås, så skall höet ligga kvar och torka under några dagar, så att örterna får fröa innan höet samlas in. Inget hö får bli kvar. Är höet av god kvalitet och utan förorening av t ex hundar, så kan det utnyttjas till hästar och kaniner. Ett rätt slaget och väl torkat ängshö är rikt på vitaminer. Jag talade för flera år sedan med den äldre man som hade haft ansvar för visenterna (europeisk bison) i nationalparken Bialowiecza i Polen under 30-talet år. Han berättade att förr köpte man in gräshö från gödslad vall till visenterna. De fick tarmproblem och dålig fäll. Han införde att man tog hö från ängsmarkerna runt nationalparkscentret och stödfodrade med detta örtängshö under vintern och visenterna blev i utmärkt kondition. Dessa ängar lyste av blomsterprakt vid mitt besök likt den man kan se på Öland och Gotland. I den äng som slås och där höet får ligga kvar och brytas ner så får vi samma effekt som vid upphörd ängsskötsel – gräsen tar över och örterna försvinner. Ängen slås två till tre gånger per år. Vanligen sker detta omkring eller strax efter midsommar. Nästa gång är oftast i augusti - september. Växer den mycket bra kan det vara nödvändigt att den slås vid ytterligare ett tillfälle och då blir sista skötseltillfället senare. På våren är det lämpligt att samla upp nedfallna löv och grenar och ta bort dem. Detta kallas fagning. Totalt ger detta tre till fyra tillfällen för arbetsinsatser medan gräsklippning krävs minst en gång per veckas under 15 – 20 veckor förutom kantskärning, luftning, toppdressing och gödsling. Ängen är en enorm arbetsbesparing i trädgården. Jämfört med gräsmattan är ängen lättskött.
15
Mรถns klint
16
Inom synhåll men svåråtkomlig Text och foto Arne Schmitz/N I klart väder reser den en mörk siluett långt borta över horisonten, men är, trots det mellanliggande sundet, en stycke grannland. Möns klint reser sig 150 meter över havet sydväst om Falsterbo och är jämte Stevns klint vad vi härifrån har närmaste ögonkontakt. På närmare håll är klinten bländande vit av kritkalksten. Genom att det tvärbranta stupet lätt utsätts för mindre ras hinner växtlighet inte få nämnvärt fäste och den vita karaktären bibehålls. Samtidigt bildas hyllor, som en sådan raritet som pilgrimsfalk sedan en del år accepterat för sin häckning. Möns klint är en storslagen upplevelse och således ett härligt utflyktsmål en vacker vårdag. Den kan här te sig närbelägen, men att ta sig dit per bil betyder en rätt lång omväg över öar och broar. Väl framme har man att ta sig ner på en iordningställd trappstig med avsatser och bänkar. De senare är välbehövliga då det är dags att vända tillbaka på de 149 trappstegen.
Bengt Borgström Text Arne Schmitz I somras avled efter en längre tids sjukdom professorn Bengt Borgström. Vid sidan om sin medicinska gärning hade Bengt flora som sitt kanske främsta intresse, något som också kom FNF tillgodo. Han invaldes i föreningens styrelse 1991 och kvarstod där till 1994. Under två år fungerade han som dess sekreterare. Som floraexpert gjorde han en fin insats under föreningens exkursioner och vid sidan om dem var han sakkunnig i förekommande, aktuella ärenden. Tillsammans med Allan Kristersson och Sten Tersmeden utgjorde Bengt en liten floragrupp, som årligen och under trivsamma former företog inventeringar i olika delar av kommunen. Även sedan han själv fick svårt att röra sig i markerna följde han noga med vad som hände i naturen, inte minst via FNF:s verksamhet. Vid hans frånfälle uppmanade hans familj att till Bengts minne skänka ev. gåvor till FNF. Inte mindre än nära 17000 kronor blev resultatet, vilket föreningen med stor tacksamhet lät sätta in i en fond i hans namn och med framtida uppgift att stödja arbetet med och upplysningen om floran i Vellinge kommun, främst med inriktning på ungdomen.
17
Större vattensalamandern och bygget Text och foto Jan-Åke Hillarp
I pressen har stått att förekomsten av större vattensalamander i Storevång, Skanör, hindrar byggandet av 480 villor i området, som i planerna kallas Skanörs vångar. Detta är icke med sanningen överensstämmande. I såväl nordvästra som sydöstra delarna av området, som står på tur att först byggas är inte vattensalamandrarna problemet utan snarare grundvattnet och behovet av att kunna hålla detta lågt även under regniga och våta perioder, som vi kan förvänta oss under den pågående klimatförändringen. Större vattensalamandern eller som den förr kallades större vattenödlan är ett stjärtgroddjur, som förr var mycket vanligt och nu är på stark på tillbakagång. Eftersom bara deras lekbiologi är välkänd, så vet vi väldigt lite om större vattensalamandern och dess miljökrav. Vad vi vet är att den är ett rovdjur som äter olika små ryggradslösa långsamma djur på land och i vatten kan ta betydligt snabbare insekter, maskar och kräftdjur. Den övervintrar under olika skydd som trädstammar, halmbalar och brädlappar. Det är också troligt att den går ner i hål under mark. Den blir aktiv redan vid rätt låga vårtemperaturer och börjar då söka sig till sitt traditionella lekvatten. Under vandringen börjar utväxterna på rygg och stjärt att ta form så att de när den kommer i vattnet ser ut som en liten svart drake med svartprickig rödorange till gulorange buk. Det som främst skiljer större vattensalamander från dess mindre och allmännare släkting är den mindres släta hud medan den större har en vårtig hud med en vit prick i toppen av varje vårta. I vattnet parar sig djuren genom att hanen avsätter ett spermiepaket (spermatofor) på bottnen och får honan att ta upp denna med sin kloak. Större vattensalamandern har alltså inre befruktning. Honan klistrar sedan fast ägg för ägg i växtligheten i dammen. Sammanlagt kan det bli upp till 200. Äggen utvecklas sedan och små larver liknande de vuxna kläcks. Dessa har dock yttre fjäderformiga gälar och är ljusa nästan genomskinliga. De äter små hinnkräftor och vattenloppor och ligger gärna och solar i ytan på dammen. Mot slutet av sommaren går de över till lungandning, förlorar gälarna och lämnar vattnet. De har nu fått samma mörka nästan svarta färg som de vuxna. De är mycket utsatta för rovdjur i vattenmiljön som vattenlevande skalbaggar, skinnbaggar, vattenspindel och fisk. På land finns också många faror för dem, men det är osäkert om fåglar tar dem, då deras bukfärg indikerar ”giftig” eller åtminstone ”kraftigt illasmakande”. På 1970-talet fanns större vattensalamandern i flera dammar i Skanör och Falsterbo. Idag finns den endast kvar i Storevångs tillfälliga småvatten och i Holmevanningen och Per i
18
Större vattensalamander i Storevång våren 2009
Vångens vanning. Antalet vuxna djur är litet. Försurning, trafik och byggnation är troliga orsaker. Populationen vid Falsterbo borgruin har troligen dött ut p g a att vallgravarna runt denna nu är igenvuxna och saknar fria vattenspeglar. Vad FNF protesterat mot är förflyttningen (translokationen) av Storevångs vattensalamandrar. Få flyttningar har lyckats här och i utlandet. Länsstyrelsen stipulerar hur populationen vid flyttning skall utvecklas, men ingenting finns i deras föreskrifter om vad som skall göras om förflyttningen misslyckas. Ny damm har grävts i skogen norr om Skanörs Ljung. Där finns redan flera dammar. Ingen av dessa hyser större vattensalamander, vilket de borde gjort eftersom de ligger inom naturligt spridningsavstånd från dammen i Storevång. Tolkningen måste vara att dessa dammar inte är lämpliga för arten eller att den omgivande skogsbiotopen inte är det. Slutligen så är det troligt att salamandrarna måste korsa flera vägar än tidigare för att nå sina övervintringsområden och att dessa vägar efter byggnationen kommer att ha än större trafikintensitet än tidigare. Hade man tagit hänsyn till våra förslag om vad som borde skyddas i exploateringsområdet så hade diskussionen troligen inte behövt uppkomma. FNF har inte motsatt sig att det planerade området bebyggs, men önskat bevara några områden i vången som har en fin flora och/eller intressant fauna.
19
Fler evighetsträd i Vellinge kommun? Text och foto Britt-Elise Björnhov
Våren 2009 uppmanade vi våra medlemmar att delta i FNF:s inventeringen av Evighetsträd i Vellinge kommun. En första inventering är nu gjord i de västra kommundelarna. Säkert finns det fler kandidater runt om i kommunen. Nu söker vi träd i de östra delarna. Till dags dato har vi fått in anmälningar från Räng, Höllviken, Skanör och Falsterbo från olika markägare; privata, stiftelser, kyrkan och kommunen. Dessa träd kommer att diplomeras under 2010. Känner du till något stort gammalt lövträd som bör skyddas? Kontakta oss så hjälper vi dig med utnämningen. Vill du veta mer om evighetsträd? Gå till www.naturskyddsforeningen.se och klicka på länken evighetsträd.
Kastanj vid Per i Vången i Skanör
20
21
Ek vid Gässlingen i Skanör
Hjälp oss i vårt arbete - värva medlemmar Medlemskap kostar 295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i SNF, SkNF samt FNF och anmäls på Naturskyddsföreningens hemsida www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9).
FNF:s naturskyddsfond Falsterbonäsets Naturvårdsförening har instiftat en särskild naturskyddsfond i syfte att förvärva mark eller på andra sätt säkerställa att värdefulla naturområden i Vellinge kommun kommer att bevaras för kommande generationer. Bidrag till fonden kan sättas in på FNFs plusgriokonto 534526-9. Märk talongen med ”Naturskyddsfonden”.
Avgivna remissvar och yttranden FNF yttrar sig som remissinstans regelbundet i olika planärenden som rör Vellinge kommun. Under hösten 2009 har vi bl a lämnat synpunkter på följande ärenden (läs alla yttranden i sin helhet på www.falsterbonaset.se); •Strandhotellstomten •Elledning över Söderslätt •Banvallen Skanör-Ljunghusen •Skanörs vångar •Skanörs centrum / Axelssons torg
Fototävling för FNF:s medlemmar Härmed bjuder FNF in samtliga medlemmar att lämna in bilder till FNF årliga kalender Natur i Sydväst för 2011. Lämna in max en påsiktsbild per månad - i max storlek 20x30cm (liggande format). Bilder som blir utvalda skall finnas antingen som en digital fil eller som ett negativ eller diapositiv. Vinnande bidrag får användas fritt av FNF i vår årskalender. Som tack får vinnarna en kalender. Bilderna skall lämnas in senast den 1 maj 2010 till Björn Hillarp, Båtsmansvägen 53, 239 31 SKANÖR. Märk samtliga bilder med namn och adress, samt vilken månad den skulle passa i.
22
Nu med eget bokbinderi i huset!
• • • ••
••
trycker allt – från visitkort, kuvert, brevpapper till böcker, avhandlingar, broschyrer, tidningar och affischer. trycker också digitalt – upp till A3 format i ny digitalpress. lämnar offert normalt samma dag eller dagen efter förfrågan. har en toppmodern prepressavdelning med digitalt arbetsflöde. har arkoffset från visitkort upp till en meter.
FNF:s styrelse David Carlson Jan-Åke Hillarp Elisabeth Forsman Britt-Elise Björnhov Sophie Ehnbom Björn Hillarp Maria Lomholt Mathias Nordström Bertil Ringberg
040-470025 040-472369 040-471909 040-472578 040-470688 040-474099 040-471110 040-423250 040-470331
gillar att ta hand om och vidareutveckla samarbetet med våra kunder. kompetent och trevlig personal. Postadress: Box 4117, 227 22 Lund Besöks-/Leveransadress: Traktorvägen 13, 226 60 Lund Telefon 046-31 19 80 vx. Fax 046-30 44 00 E-mail: info@grahnstryck.com www.grahnstryck.com
Ordförande Vice ordförande Skattmästare Sekreterare
Natur i Sydväst, Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift distribueras till såväl medlemmar som prenumeranter två gånger årligen, i februari/mars och juli/augusti. Tryckt på 130 g Tom-Otto Silk papper hos Grahns Tryckeri AB i Lund. Upplaga 700 ex. Säsongens program sitter inhäftat så att det kan lossas och som påminnelse fästas på köksväggen. Redaktion David Carlson (redaktör och grafisk form), Strandbadsvägen 2, 239 42 Falsterbo, tel 040470025, epost info@falsterbonaset.se. Britt-Elise Björnhov, Tvärskiftesvägen 6, 239 42 Falsterbo, tel 040-472578 Elisabeth Forsman, Vallbovägen 31, 239 42 Falsterbo, tel 040-471909. 23
Förbeställ vår jubileumsbok! Klipp ur talongen och skicka in
!eller sänd oss epost på info@falsterbonaset.se FNFs jubileumsbok släpps den 6 augusti i samband med att vår jubileumsutställning öppnar på Magasinet i Falsterbo. Jubileumsboken är fylld av fantastiska fotografier från alla hörn av vår kommun tillsammans med intressanta texter om vår kommuns unika värden i form av natur, kulturmiljö, djurliv, geologi och växter. Boken innehåller också initierade texter om vårt arbete med natur- och kulturmiljöfrågor i Vellinge kommun från tidigare ordföranden som Mikael Kristersson, Arne Schmitz, Jan-Åke Hillarp och Lars A Samuelson. Helt enkelt en bok som är en resa genom FNF:s fyrtioåriga historia samtidigt som du får ett rikt illustrerat uppslagsverk till såväl natur- som kulturmiljön i Vellinge kommun. Riktpriset är 295 kronor men som medlem erbjuder vi dig nu en möjlighet att förhandsboka ett eller flera exemplar för endast 245 kronor styck. Skicka in talongen (eller skicka epost till info@fasterbonaset.se) med uppgift om namn och adress samt hur många exemplar du önskar. Betala samtidigt in 245 kronor per bok till vårt plusgiro 534526-9. Du avhämtar sedan din beställning under de två veckor vår jubileumsutställning pågår i Falsterbo.
Namn + adress
Antal böcker jag beställer
FNF
Box 32
Porto
239 21 Skanör