Våld lämnar spår. Sök hjälp, den finns!

Våld lämnar spår s!

Sö k hj äl p, de n fi nn

Behandlar någon dig våldsamt?

Då man talar om familjevåld tänker

Vi talar om familje- och närståendevåld,

man först på fysiskt våld. Så om ingen

om någon är våldsam mot en nuvaran-

hos oss använder nävarna, kan vi lätt tro

de eller tidigare partner, ett barn eller

att familjevåld är inget som gäller mig

annan närstående. Du kan lättare iden-

eller mina närstående.

tifiera våld i den egna familjekretsen eller i omgivningen, när du vet vad som

Att slå, sparka och strypa, liksom att

avses med våld.

knuffa, lugga, ge smällar eller riva i kläder är våld. Men våld lämnar inte alltid

Sök hjälp. Du kan mycket lättare slip-

fysiska spår. Att missbruka makt och att

pa våldet, om du inte är ensam. Hjälp

förtrycka en annan eller att skrämma

andra att söka hjälp. Då du reagerar på

och kontrollera en annan är psykiskt

våld tar du det första steget för att få ett

våld. Att försöka kontrollera en annans

slut på det.

fritid eller ekonomi, att bryta mot en annans sexuella självbestämmanderätt eller att begränsa någons rätt till religion eller åsikt är också våld.

”Värst av allt var det psykiska grepp han fick om mig. Slagen lämnade spår, men de läktes, men inte den mentala börda som vårt förhållande förorsakade. Det känns konstigt att jag så totalt kunde tappa bort mig. --- Hur kunde jag låta en annan ta sådan makt över mig, trots att jag visste att det var fel, så lät jag det ändå hända. Det var just det som var värst.” (Tarinakengät*)

KARIN SMEDS / G O R I L L A

sö ke r hj äl p. e öv er vå ld , om du Du ko mm er lä tt ar

Visste du?

Våld är också

– att verbalt kuva och förödmjuka, antingen på tumanhand eller i andras närvaro – att betvinga och skrämma – också om det händer genom att ropa, slänga saker eller genom att hota skada närstående eller ett sällskapsdjur – att försöka kontrollera hur någon rör sig, hur personen använder sin tid och sina pengar eller att förbjuda personen att träffa sina vänner och släktingar – att mot någons vilja tvinga eller pressa

GETTY IMAGES

denna till sexuella gärningar – att kontinuerligt och avsiktligt låta bli att beakta någons behov.

Våld börjar ofta småningom och i smyg Våldet uppenbarar sig sällan i ett förhållande plötsligt och tydligt. Tvärtom – det kan finnas mycket gott i samvaron. Den svartsjuka som din partner visar om ni tillbringat tid avskilda från varandra och i någon annans sällskap kan kännas som ­ en kärleksförklaring. Befallande egenskaper och häftighet kan väcka funderingar, men de känns som små saker jämfört med allt det goda – ingen är ju perfekt!

Men i en bra relation ska du ändå aldrig behöva känna dig rädd eller hotad.

”Till en början var det begränsningar, jag fick inte ha kontakt med mina vänner eller knappt gå någonstans. Sedan kom

Om du är rä dd , k hj äl p. ta la om de t oc h sö

skällor och kuvande. Jag skulle klä mig på ett visst sätt, klippa håret på ett visst sätt och göra en viss sorts mat. I själva verket ville han bestämma om precis allt. Vi hade sällskapat i kanske ett år, då han första gången började slå mig.” (Tarinakengät)

”Det började med att han surade och inte pratade med mig. Först förstod jag inte ens

”Mina kompisar började säga att han

att han var sur på mig.

behandlar mig dåligt och att jag borde

Detta upprepade sig en gång i månaden

göra slut med honom. Men de förstår inte

och under sådana perioder betedde han sig

att han på riktigt är härlig, trots att han

som om jag inte existerade.”

kallar mig för hora och knuffar mig då

(Tarinakengät)

han är arg.” (Jenna, 15 år.)

Våldet upprepar sig ofta och blir råare med tiden Psykiskt och fysiskt våld smular sönder offrets självförtroende, självmedvetande och känslor. Våldet börjar kännas som en vanlig del av livet.

Det är bedrägligt enkelt att överskrida gränsen till råare våld. Våldet slutar sällan av sig själv, därför måste man ingripa i det.

”Hela tiden fick jag vara på min vakt. Om något inte gick efter hans vilja, fick jag vara rädd för att snart kastar han något mot mitt huvud, eller hur länge tänker han låta bli att prata med mig eller kanske stryper han mig om halsen alltför hårt.” (Tarinakengät)

”Sedan blev jag gravid. Vi skulle bli en riktig familj. Efter den första helt oväntade misshandeln förändrades något i grunden. Jag hoppades att allt ännu skulle vända sig till det bättre, men något i mitt undermedvetna sade mig, att det här var början på något ännu

GETTY IMAGES

värre.” (Tarinakengät)

n kv ar. ph ör, bl ir rä ds la up en ag sl om en Äv

Att lämna någon avsiktligt och upprepade gånger utan vård är också våld Våld är inte bara att man gör något, utan kan också vara att man låter bli att göra något, om det äventyrar en närståendes välbefinnande och säkerhet. Ofta är våld att inte ge vård eller hjälp eller förnedrande behandling. Särskilt utsatta är barn, åldringar och handikappade, som är beroende av andra människors stöd.

”Hemma på kvällarna är jag ibland

”Min fru behöver numera hjälp med

rädd, då mamma och pappa är borta

nästan allt. Hon kan inte längre ta vara

och jag inte vet var de är. Då skulle jag

ens på sig själv. Hennes minne fungerar

vilja gå till grannen.” (Emmi, 5 år.)

inte riktigt heller. Ibland blir jag så irriterad att jag far hemifrån för hela dagen, trots att jag vet att hon inte ens

di g Bl ir nå go n nä ra ut an om vå rd na d? n!

Gö r nå go t åt sa ke

kommer ihåg att ta sina mediciner.”

(Matti, 70 år.)

Barnens säkerhet är på en vuxens ansvar Barn får inte misshandlas eller fostras

barnet vara på sin vakt, vilket är oerhört

genom att använda våld. Att försumma

stressande för barnet. Barnet kan också

vården av ett barn, att skrämma eller att

skämmas över våldet i sin familj eller

kuva ett barn är våld. Även våld mellan

tro att det är dess eget fel.

vuxna är skadligt för ett barn, trots att barnet inte själv direkt utsätts för våld.

Det skadar barnet att leva bland våld

Ett barn som känner sig otryggt har

och det inverkar på familjens vuxnas

svårt att sova och äta. Inlärningen kan

möjligheter att vara trygga föräldrar.

försvåras och utvecklingen bli långsam-

Man måste lyssna på barnet, eftersom

mare. Illamåendet kan ta sig uttryck i

barnet inte själv kan förändra på sina

att barnet blir instängt eller använder

omständigheter. Det är de vuxna som

våld mot sig själv eller andra.

har makten att få en förändring till stånd. Barnet har rätt att leva i en trygg,

Alltid kan man inte utifrån se hur ett

kärleksfull och uppmuntrande miljö.

barn reagerar på våld. Ändå är barnet rädd för våld. Glädje och lekar förbyts

Oavsett vilken ställning du har, är det

mot oro för närstående, sällskapsdjur

din skyldighet att trygga barnets välbe-

och sig själv. På grund av våldet måste

finnande. Lämna inte barnet ensamt.

”Jag bygger en liten vrå och lägger mig där och låtsas att jag är en mus, som på låtsas äter hål i väggarna så att jag kommer ut från mitt fängelse.” (Jimi, 6 år)

HENRIK SÖRENSEN / G O R I L L A

he t, Vå ld är en he ml ig

et t ba rn . t ba rn et få r va ra so m fö rh in dr ar at

Var får jag hjälp?

Om du har utsatts för våld eller blivit

Skyddshemmet är avgiftsfritt för kun-

hotad, vänta inte på en bättre morgon-

den. Det är avsett som en kortvarig

dag. Våld är i ingen form acceptabelt.

skyddsplats, då det är skrämmande eller

En trygg vardag utan våld är möjlig.

farligt att stanna hemma på grund av våld eller hot om våld.

De skyddshem och öppenvårdstjänster som medlemsföreningarna i Förbundet

Öppenvårdstjänsterna hjälper vid behov

för mödra- och skyddshem tillhanda-

också en längre tid personer som ut-

håller hjälper över 6 000 människor

satts för våld eller som utfört våld. Hos

årligen runt om i Finland. Ring till ett

öppenvårdstjänsterna kan du boka tid

skyddshem, om du vill prata med någon

för diskussioner, delta i en ledd kam-

om vad du upplevt eller om du funderar

ratstödsgrupp eller få stödboende. Det

på om det är farligt att stanna i hemmet.

finns hjälp för både vuxna och barn. Även via webben får du information,

Till ett skyddshem kan du komma

kamratstöd och stöd av proffs via

ensam eller med ett barn dygnet runt.

www.nettiturvakoti.fi

, Äv en om du tv ek ar . rä ds la n oc h vå ld et sk a du än då ta la om hö rd .

Ta la ti ll s du bl ir p är ti ll gä ng li g.

Pr of es sio ne ll hj äl

Även den som brukar våld kan få hjälp Den som utför våldet bär alltid ansvaret.

Om du beter dig våldsamt eller oroar dig för att du inte kan behärska dig, ska du söka hjälp. För att du ska få hjälp räcker det med att du själv kontaktar öppenvårdstjänsterna för våldsarbete hos Förbundet för mödra- och skyddshem.

Det primära målet är att förutse farosituationer och att få våldet att upphöra.

Om du har barn, får du hjälp med att förstå situationen också ur deras synvinkel. Då du tar emot hjälp, tar du också ansvar för att våldet upphör.

GETTY IMAGES

Information om skyddshem och öppenvårdstjänster www.nettiturvakoti.fi

Nollinjen ger råd, tfn 080 005 005.

Förbundet för mödra- och skyddshem | Stationskarlsgatan 4 A | 00520 Helsingfors | tfn 09 4542 440 www.ensijaturvakotienliitto.fi

*Läs mer om Tarinankenkä www.nettiturvakoti.fi

GRAFISK LAYOUT: ROHKEA RUUSU | BILDEN PÅ OMSLAGET: GETTY IMAGES

ar sp år. en de ut öv ar lä mn Vå ld so m en nä rs tå äl p. ar e, om du få r hj Du kl ar ar de t lä tt