RICKARDS HÖRNA

På naturvetenskaplig grund med sikte på sam-

hällsvetenskapliga lösningar eller ska vi bara gå på magkänslan och det som passar den egna agendan för dagen? En debattartikel i DN med anledning av Den som följt höstens valdebatter kanske, likt mig, en politikers utspel formulerar det med ibland förundras över hur vissa frågor lyckas blomma orden; ”En politiker som är beredd att upp medan andra hamnar i ett dammigt hörn. Kan vi helt välja bort vetenskaplig evidens som inte på något mer objektivt sätt sortera ut och enas kring inte passar den egna världsbilden, är en vad som är de viktigaste frågorna? Kan vi inte via all farlig politiker…. information vi ändå har gallra fram mer objektiva svar? Vi måste också skilja på (ovetenskaplig) tro på sakTydligen verkar det vara svårt, speciellt i den politiska er som saknar evidens och (antivetenskaplig) tro på debatten. Vi verkar bli alltmer ideologisk styrda i frågor saker där det finns massiv evidens för motsatsen. som inte borde behöva vara det. Klimatfrågan har som ett exempel som lyftes upp i DN för en tid sedan blivit En krönika i Dagens Industri i slutet på somalltmer konfliktfylld, och mer splittrande mellan höger- maren spinner lite på samma tema; ”När vi och vänstervärderingar. I SOM-institutets rapport från borde oroa oss över klimatförändringar, minGöteborgs Universitet som publicerades i juni konstat- skad biologisk mångfald, mattillgång, orättvierades att i princip samtliga miljö- och klimatfrågor sor och oförmåga att skilja fakta från fiktion, är blivit alltmer polariserade under den senaste tioårspe- vi i stället rädda för …. Vi ser inte det stora för rioden. det lilla, vi silar mygg och sväljer kameler.” Varför har vi hamnat där? Att vi ser olika lösningsförslag på en gemensam utmaning är en sak men att inte ens enas kring statusen för en i det här fallet naturvetenskapligt väl belagd fråga är mer underligt.

Kanske är det på sikt det vetenskapliga perspektivet som är det viktigaste ni får mer er från

utbildningen. Martin Rosvall, professor vid Umeå Universitet var i somras med i en artikel i tidningen Filter under rubriken ”Syna skitsnacket” där han pekar på poängen med den vetenskapliga processen där det är konsensus bland forskare över tid som ger en trovärdig kunskapsgrund. I det finns förstås även en ödmjukhet för att framtiden kan ge nya svar över tid.

Om vi håller oss kvar vid hållbarhets- och klimatfrågorna så är ju det något som även ni i era framtida roller som ekonomer säkerligen kommer att hantera på ett eller annat sätt (risk eller möjlighet?). Ett polariserat politiskt landskap i frågan gör det inte lättare vilket 227 representanter för företag med

en sammanlagd omsättning på 1000 miljarder

kronor lyfte fram i en debattartikel i Aftonbladet precis före valet.

Politiker, sluta bromsa klimatomställningen. Vi behöver både incitament och tuffare regleringar från er sida, eftersom sådana krav gör oss bättre. Vi behöver långsiktiga spelregler och tydliga mål, eftersom det ger oss trygghet när vi gör våra investeringar. I den politiska debatten hörs ibland ett ifrågasättande av varför Sverige ska gå före i klimatomställningen. För oss är den frågan märklig. Inom näringslivet är det en självklarhet att gå före. Det är så vi gör oss relevanta

Även forskarvärlden höjde genom 1 944 svenska forskare, varav några från oss, rösten inför valet. Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar. Forskningen om klimatet och den biologiska mångfalden visar tydligt att de globala kriserna inom dessa områden huvudsakligen är kopplade till ohållbar konsumtion. Många politiker ser ny teknik som lösningen på samhällets omställning, men forskningen visar tydligt att en stor del av omställningen måste ske genom att vi ändrar våra beteenden. Det krävs både personliga och strukturella förändringar.

Vi hoppas att vi är en Handelshögskola som uppmärksammar er på de globala utmaningar där organisationer och företag både måste och förhoppningsvis även vill bidra till förbättringar men i Harvard Business Review (HBR) efterlyser man i ett inlägg skärpning även från utbildningssidan; Business Schools

Must Do More to Address the Climate Crisis

”Under de senaste decennierna har vi fokuserat på att ta itu med hur man skapar styrningsmekanismer och kraftfulla incitament för att öka aktieägarvärdet. Hur kan vi använda våra insikter – till exempel att ändra ersättningar till chefer eller styrelsestrukturer – för att förbättra styrningen kring att flytta företag för att påskynda resan mot mindre koldioxidintensiva verksamheter? Vilken

uppsättning mätvärden – både för extern och intern rapportering – kommer att säkerställa att företag, investerare, konsumenter och andra har solid och pålitlig information att basera beslut på?”

Jag stannar lite kort vid sista meningen, dvs den om mätvärden/KPI:er, för här tänker jag att ni kan bidra med intressanta frågeställningar när ni kommer ut i arbetslivet. Vilka mätetal styr oss mot en mer hållbart företagande och hur hanterar vi målkonflikter kring olika mål. Fundera över marknadsföring som område och nya måltal en sekund. Landade du i några nya tankebanor? Inlägget i HBR ovan sköt in detta; Hur kan företag (och regeringar) utveckla marknadsföringsstrategier för att avvänja konsumenter och företag från koldioxidintensiva livsstilar. Det skulle ju bli helt nya KPI:er för det området i så fall.

Ett frö gick också att hitta i Dagens Industri i våras; Klimatbonus ska pusha toppcheferna att ställa om. Av de 130 bolagen på Nasdaqs storbolagslista uppger i dag 45 stycken att de valt att koppla en andel av koncernledningens rörliga ersättning till mätbara hållbarhetsmål. Musiktips på detta tema då? Tja, kanske Eye in the sky med The Alan Parson Project som en lätt parafrasering till filmen Don´t look up eller lite rivigare med Aerosmith och Livin on the edge.

Från en rörig omvärld till ett levande campus De signaler jag hör från er är att det är full fart på det sociala livet på campus vilket låter härligt. Jag hoppas under hösten kunna bidra med lite inspel från Karriärsidan genom bland annat de alumner som gästar inom områden som SEO (marknadsföring), Investmentbranschen, Treasury, Digitalisering, Strategiarbete med mera.

Du är även välkommen med dina förslag på spännande ämnesområden.

Håll koll på mail från

information@usbe.umu se

och som alltid är du välkommen att höra av dig till mig på rickard.lindberg@umu.se när du vill diskutera personliga utvecklingsmöjligheter, mentorskap, jobbfunderingar och framtida arbetsmarknad.

Rickard Lindberg Rickard.lindberg@umu.se Karriärcenter Handelshögskolan