Fokus - Minskad köttkonsumtion

Fokus PÅ RATT ELLER?

av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation Grönt går som tåget,

för första gången i modern tid minskar köttkonsutionen

i Sverige. Svenska lantbruk har potential att ställa om till odling av växtbaserat protein för att möta den ökande efterfrågan, men få politiker är beredda att växla till det gröna spåret.

Fokus - PÅ RATT SPAR, ELLER? I

NTE GLÄDJE, INTE heller eufori, inte ens lättnad. När Jordbruksverket rapporterade att köttkonsumtionen minskade under 2020 var misstro den dominerande känslan för Benny Andersson, som är verksamhetschef hos Djurens Rätt. – Jag sa ”du måste kontrollräkna, siffran är för bra, jag vågar inte tro på den”.

Kollegan räknade om vad konsumtionsminskningen på 4,5 procent innebar för djuren. Samma summa. 7,6 miljoner

kycklingar och 97 000 grisar undvek ett öde på tallriken, så här lite kött har inte svenskarna ätit sedan 2001. – Jag skulle ljuga om jag inte säger att jag känner mig otroligt nöjd. Mitt perspektiv på det här är 25-årigt. Många av framgångarna för djuren vi ser i dag vore otänkbara för 20 år sedan, det fanns inte ens på kartan att drömma om det här, säger Benny Andersson.

SKA DJURENS RÄTT verkligen utbyta ryggdunkningar? Beror inte minskningen snarare på pandemin? Få orkar väl krångla hemma med krävande kötträtter och överlåter hellre detta till en restaurang.

Benny Andersson tror att minskningen av grisköttskonsumtionen främst beror på färre restaurangbesök. Men mycket tyder på att den svenska djurrättsrörelsen har anledning att skryta. Pandemin är global, men Sverige är ensam om denna dramatiska minskning av köttkonsumtionen. Rött kött har visserligen sakteligen förlorat mark på grund av sitt skamfilade klimatrykte, men kycklingkonsumtionen är på fortsatt stark frammarsch i världen. De 7,6 miljoner kycklingarna som svenskarna inte åt sticker därmed ut på världskartan. – Vår undersökning av svenskarnas kycklingkonsumtion visar att kyckling ses som ett lättlagat vardagslivsmedel, något som konsumeras hemma. I början av 2020 hade vi därför en stark farhåga om att kycklingkonsumtionen skulle öka när pandemin slog till och vi var hemma mer. Det hade inneburit att många individer skulle behöva sätta livet till, eftersom en kycklingkropp inte kan mätta många, säger Benny Andersson.

Så vad har Sverige som inte de andra länderna har? Sedan 2018 pågår en informationssatsning riktad mot folket. Djurens Rätts kycklingkampanj 99 miljoner har haft annonsplatser i kollektivtrafik, tidningar och teve. Kycklingarna har diskuterats på gator och torg under sommarturnéerna, bilderna inifrån kycklingindustrin har delats hundratusentals gånger i sociala medier. Kommentarsfälten är fulla av flexitarianer som bestämt sig för att bojkotta kyckling. – Vi har puttat in otroligt mycket resurser. De första två åren låg fokus på att lyfta hur det faktiskt ser ut i kycklingfabrikerna. Många har blivit väldigt chockade – sker det här i Sverige, ser det verkligen ut så här? Under 2020 och 2021 fokuserar vi på en väg framåt genom att visa vad man kan äta istället för kycklingar. Stor del av vår kommunikation är riktad mot flexitarianerna, det är inte bland redan engagerade vegetarianer och veganer som vi kan göra störst skillnad för flest djur. Det är flexitarianerna som till störst andel drivit ner antalet djur som utnyttjas i djurfabrikerna, säger Benny Andersson. DET ÄR FÅ politiker som firar faktumet att svenskarna väljer bort köttet i allt högre utsträckning. Fram till 2030 styrs den svenska matpolitiken av en bibel som heter livsmedelsstrategin. När du bläddrar igenom den hittar du tydliga mål om att lantbrukets tillväxt, produktivitet och lönsamhet ska upp. Mer specifikt finns konkreta mål om att exempelvis odla mer fisk och mer vildsvinskött till svenskarna. Däremot finns inga uttalade

”Många av framgångarna för djuren vi ser i dag vore otänkbara för 20 år sedan.”

mål om att äta mindre kött eller äta mer vego.

– Det är helt absurt att ha som mål att köttproduktionen ska öka. Vi vet den stora klimat- och miljöpåverkan vår stora köttkonsumtion har. Det är inte bra för miljön, djuren eller folkhälsan med dagens storskaliga köttindustri som är förut-

sättningen för att kunna äta så mycket kött som vi gör, säger Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

Livsmedelsstrategin har kritiserats från flera håll för att gå stick i stäv med Sveriges klimatmål. Senast år 2045 ska landets nettoutsläpp vara nere på noll, det förutsätter en 85-procentig minskning av utsläppen år 2045 jämfört med 1990. Experter är överens om att minskad animaliekonsumtion är ett av de bästa redskapen för att minska belastningen på klimatet. Av de två regeringspartierna är Miljöpartiet villiga att minska köttkonsumtionen, medan Socialdemokraterna inte vill uppdatera livsmedelsstrategin med konkreta mål som premierar växtbaserad kost. – Vi vill öka den svenska självförsörjningsgraden av både växtbaserade proteiner och animalieproduktion, samtidigt som miljömålen ska nås. Livsmedelsstrategin är väldigt tydlig i detta, säger Malin Larsson (S) som är ledamot i riksdagen samt miljö- och jordbruksutskottet.

Hon tycker inte att det är paradoxalt att öka animalieproduktionen samtidigt som man försöker minska utsläppen. – Vi behöver minska vår köttkonsumtion av framför allt importerat kött och byta ut det mot att äta svenskare och vildare kött, menar Malin Larsson.

Vad händer med det svenskproducerade köttet som svenskarna i allt högre utsträckning ratar till förmån för vego? Det ska ut ur landet. Enligt livsmedelsstrategin är målet att Sverige ska exportera

GRÖNA VÅGEN I SIFFROR

4,5

Minskningen av köttkonsumtionen under år 2020.

och soja. 14,5 %

Av alla utsläpp orsakas av djurindustrin, enligt FN.

75

Minskningen av klimatavtrycket vid skifte från kött till vego.

205 000

ton

Anna-Clara Acevedo

Sveriges totala produktion av baljväxter år 2017.

692

miljoner

Försäljningen av växtbaserat kött i matbutikerna 2019.

20

Genomsnittlig bedömning av tillväxtprognosen för vegetariska produkter.

hälften av allt livsmedel som produceras, i dagsläget ligger siffran på runt 30 procent. Ett konkret exempel från förra året är att svenskt griskött började skickas till Filippinerna, en överenskommelse som landsbygdsministern Jennie Nilsson beskrev som ”mycket glädjande”. Exporten är helt i linje med livsmedelsstrategin. Utöver intäkterna för den svenska köttbranschen betraktar myndigheterna fläskexporten som en chans att exportera ”god djurhälsa, låg antibiotikaanvändning och en hög livsmedelssäkerhet”. Exporten möttes av hård kritik från djur- och miljöorganisationer. Benny Andersson på Djurens Rätt menar att Sverige har en skev självbild kring landets djurskydd, och att Sverige sjunker snabbt i internationella jämförelser. Han framhåller att köttkonsumtion inte ska främjas oavsett om landet ifråga är Sverige, Filippinerna eller något annat – den totala köttkonsumtionen måste sjunka, både för djuren och planetens skull. – Det vore rent skamligt att fortsätta hålla fast vid den befintliga strategin när vi ser vad som måste göras. Vi måste ta ledartröjan. Vi har bra förutsättningar för att bli ledande inom växtbaserad produktion, säger Benny Andersson och får medhåll av Anna-Clara Acevedo: – Att efterfrågan på kött i Sverige minskar är något bra, och en chans som livsmedelsindustrin borde haka på. Från vår sida är vi inte emot ökad lönsamhet i lantbruket, men det är dumt att cementera lönsamheten i en marknad som vi vet är på nedgång. Den här omställningen till växtbaserade proteiner och växtförädling har oerhört stor potential för svenskt jordbruk.

EFTERFRÅGAN PÅ VÄXTBASERAT protein har ökat explosionsartat i Sverige. Enligt SVT ökade försäljningen av färska vegoprodukter med 40 procent under 2020 jämfört med året innan. Även fryst vego fick ett försäljningsuppsving med 15 procent hos de största livsmedelskedjorna. Just nu är försvinnande få produkter baserade på svenska råvaror – finns här en möjlig guldgruva för svenska lantbruk som vill expandera inom växtodling? Det tror Amanda Andersson som är verksamhetsansvarig på LRF Växtodling, som noterat den nya hungern efter växtbaserat protein. – Även i den här kategorin efterfrågas svenskt innehåll, det ser vi positivt på. Det som är drivande i vår produktion är konsumenternas efterfrågan. Men vi behöver få till de här kedjorna, det är väldigt stora investeringar som behöver göras, säger Amanda Andersson.

”Vi har bra förutsättningar för att bli ledande inom växtbaserad produktion.”

Kedjorna hon syftar på förklaras närmare i en LRF-rapport från förra året, som konstaterar att det just nu finns en flaskhals i form av få förädlingsmöjligheter. På ren svenska: du kan skala upp odlingen av ärtor bäst du vill, men om det inte finns fabriker som kan förvandla dem till exempelvis pulled pease så är odlingssatsningen förmodligen ingen bra affär för lantbrukaren.

Enligt Jordbruksverket skördades 205 000 ton baljväxter i Sverige under 2017. Det mesta blir djurfoder. Det finns uppstickare som förädlar delar av vår befintliga ärtproduktion för humankonsumtion, såsom livsmedelsföretaget Bärta. De använder gula ärtor från Östergötland och fermenterar dem i en gammal fabriksdel av Carlshamn Mejeri i Blekinge. LRF-rapporten är optimistisk när det gäller att skala upp baljväxtodlingen. Främst åkerbönan och ärtan pekas ut för storskalig potential, i dagsläget utgör dessa två arter 93 procent av alla baljväxter som skördas i Sverige. – Vi är stolta över växtodlingen vi har i Sverige. Den har både styrkor och nackdelar ur ett globalt perspektiv. Vädret vi har, vintern exemplifierar, gör att vi har mindre angrepp av växtskadegörare som andra länder har större problem med. Men växtodlingssäsongen är kortare. Det är stor variation i odlingsförutsättningar från norr till söder, säger Amanda Andersson.

Västra Götaland är produktiva inom gröna ärtor, medan Öland och Kalmar län har exklusiva förutsättningar för bruna bönor. Du kan tyvärr inte odla hur mycket baljväxter som helst, likt flera andra grödor kan de drabbas av problem vid odling på samma mark för många år i rad. Men det finns andra grödor som kan fylla de ytterligare 600 000 hektaren som LRF bedömer att Sverige har potential att odla på. – Det är lätt att man fokuserar på baljväxter när man pratar protein, men det finns även i andra växter men med lite lägre koncentration. Amanda Andersson lyfter fram oljeväxter (såsom raps) som en gröda med "intressant potential". I den kategorin ingår också havre och vete, som Sverige årligen producerar nästan fyra miljoner ton av. Det finska livsmedelsföretaget

6 HAJPADE FRAMTIDSFÖRETAG 1

Beyond Meat Företaget bakom de köttiga vegoprodukterna kallas ”vegovärldens Tesla” och är börsfavoriten som överskuggar konkurrenterna. I fjol invigdes fabriker i Nederländerna, vilket lett till stadigare leveranser till europeiska matbutiker och restauranger.

2

Impossible Foods Betraktas som Beyond Meats rival nummer ett, deras främsta produkt är också en köttig och blödande vegoburgare, men har långt ifrån samma räckvidd. Deras köttprodukter finns än så länge i USA, Kanada, Hongkong och Singapore.

3

Good Catch Hajpat vegofiskföretag, deras tonfisk baserad på sex olika vegetariska proteiner fullkomligt flyger av hyllorna i USA. Finns inte i Europa än, men investerare häller pengar på dem och resten bönar om börsnotering. Succédokumentären Seaspiracy lär elda på efterfrågan.

4

Else Nutrition Vegansk och sojafri mjölkersättning på bland annat bovete, tapioka och mandlar. Trots basen i Israel finns produkten främst i USA och är knepig att få tag på i vår del av världen. Börsnoterades förra årsskiftet och dundrade fram sitt första år.

5

Oatly När det gäller veganska mejeriprodukter så är det ett svenskt företag som är den internationella snackisen. Japp, du kan faktiskt köpa Oatly på varje kontinent. Företaget börsnoterades i maj och rusade direkt, och att vara omgiven av finansiärer som Oprah Winfrey och Natalie Portman gör inte saken sämre.

6

The Very Good Butchers Denna uppstickare sägs ha tillräckligt goda produkter för att bli nästa Beyond Meat. De säljer vegochark (såsom vegorevbensspjäll) och veganska ostar. Syntes 2017 i teveprogrammet Dragon’s Den, finns nu på börsen och ska snart expandera utanför Kanada och USA.

Gold&Green använder havreprotein, men deras köttiga produkter blev en dagslända på den svenska marknaden. Veteprotein (också kallat seitan) är ett vanligt komplement i många produkter, men får plats på scen i storsäljarna vegokebab och vegogyros från Schysst käk. Företaget köper dock råvaran från Nederländerna, det går inte att få tag på veteprotein på svensk råvara. Det är ett tydligt exempel på hur avsaknaden av förädling hämmar svenska lantbrukares möjlighet att skala upp produktionen för att möta hungern efter svenskt, växtbaserat protein. – Det är stora investeringar som behöver göras, vi behöver hjälpas åt att ta risken. Just nu upplever vi på LRF att förädlingsdelen fattas, men vi får inte heller glömma bort de andra delarna, till exempel forskning och utveckling kring odling, sortanpassning, odlingsteknik, de delarna. Allt hänger ihop, säger Amanda Andersson. ÄVEN DEN MEST nitiska veganen finansierar kött- och mejeribranschen, men via skattsedeln. Pengarna flödar till EU och portioneras ut igen till medlemsländerna i form av olika bidrag. Det handlar om 40 procent av EU:s totala budget, cirka 620 miljarder kronor. Anna-Clara Acevedo säger att systemet har blivit skevt. – Det är en rest efter andra världskriget, då man skulle säkerställa att det inte blev svält i Europa. Då var det motiverat att ge väldigt stora stöd för att få igång jordbruket. Det fanns en fin tanke från början men den har fått eget liv, eftersom branschen haft mycket att vinna på att ha kvar de enorma bidragen som premierar storskalighet. Många politiker är överens om att vi betalar alldeles för lite för maten, matkostnaden i de flesta människors liv är försumbara jämfört med boendekostnader och andra saker. Det beror till stor del på att maten är väldigt subventionerad, vi betalar genom skatten istället för i butiken.

Hon konstaterar att de stora stöden fått en rad oavsiktliga följdeffekter. Bidrag har hamnat i oligarkers fickor. Jordbruket pressas mot högre intensitet. Mjölkstöden har gjort det billigt att producera mjölk. – För några år sedan föreslog dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson att staten skulle stödköpa mjölk från svenska mjölkbönder – och sen slänga bort det. Bara för att mjölkbönderna skulle få lönsamhet. Så ja, det finns en rad extremt dumma effekter av stöden. Det börjar bildas konsensus om att göra marknaden mer konsumtionsstyrd. Om ingen efterfrågar

Det här gör Djurens Rätt

1. Informerar allmänheten om djurindustrin för att inspirera till informerade och djurvänliga val.

2. Påverkar företag att göra djurvänliga val, till exempel att anta striktare djurvälfärdskriterier.

3. Ser till att djuren är på agendan genom att informera politiker om djurens situation och ställa krav på djurvänliga åtgärder, både på nationell nivå och EU-nivå. mjölk, då ska produktionen minska och priset gå upp, så som det funkar i en normal marknadsekonomi, säger Anna-Clara Acevedo. Utan bidragen skulle många mjölkföretag kollapsa, i norra Sverige handlar om var fjärde mjölkgård enligt Jordbruksverket. År 2019 utbetalades 417 miljoner stödkronor via det nationella stödet för mjölkproduktion. Det finns fler öronmärkta stöd, bland annat nötkreatursstöden, gårdsstöden och vallodlingsstöden, tillsammans blir det miljardbelopp. – Djurens Rätt vill att offentliga medel inte ska gå till animalieproduktion – undantaget om det handlar om djurvälfärdsförbättrande insatser. Vi tycker också att det saknas ett stöd för förädling av växtbaserade proteiner, säger Acevedo.

Det finns satsningar på växtförädling för humankonsumtion, även om de summorna ser bleka ut intill stöden för mjölkföretagen. Malin Larsson (S) lyfter fram regeringens påslag med fem årliga miljoner till Grogrund, som är ett kompetenscenter för växtförädling vid SLU. Regeringen satsar också 380 miljoner över en fyraårsperiod på det nationella forskningsprogrammet för livsmedel (som i sin tur styrs av livsmedelsstrategin). Bland de beviljade forskningsprojekten finns enstaka projekt som skulle kunna ha betydelse för en omställning till vegetabiliska proteiner. – Den svenska växtförädlingen lägger grunden för framtidens jordbruk i Sverige. Sverige har helt klart en potential att odla mer växtbaserade livsmedel, kommenterar Malin Larsson.

Så skulle Socialdemokraterna kunna tänka sig att ta djärvare beslut för en grönare framtid? Det finns en dörr på glänt i höst, då är det dags för Socialdemokraternas partikongress. – Vi har många partikamrater som har ett stort engagemang för djurskyddsfrågorna och vi förväntar oss att det kommer flera konstruktiva motioner på detta område. Och, ja, vi vet att det är några motioner på gång, säger Malin Larsson.

VID SOCIALDEMOKRATERNAS SIDA i regeringen finns Miljöpartiet, som är mer progressiva i sin djurpolitik. Under våren blev Miljöpartiet först ut bland riksdagspartierna med ett djurpolitiskt program. De cirka 30 sidorna är ett eko av åtgärderna som Djurens Rätt har förespråkat i många år – om förslagen skulle bli verklighet skulle miljontals djur i Sverige få ett betydligt bättre liv. Elisabeth Falkhaven är Miljöpartiets djurpolitiska talesperson:

Det går inte att generalisera kring vilka lantbrukare som enklast skulle kunna ställa om till produktion av växtprotein, menar Amanda Andersson på LRF Växtodling. Det beror på företagets inriktning och vad som är möjligt att odla där företaget håller till.

FOTO: FREDRIK HJERLING

– Människan har också kommit en bra bit på väg inom etologiforskningen nu, så att vi vet att det inte går någon skarp gräns mellan upplevelsevärlden, det vi upplever i form av känslor och intryck, hos människan respektive andra djur. Våra känsloliv är likartade på ett grundläggande plan. Vi anser att med nyttjandet av djur följer ett moraliskt ansvar där djurens behov som kännande varelser måste respekteras. Djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem, säger Falkhaven.

Det här betyder att Sverige faktiskt har ett regeringsparti som uttalat vill minska köttkonsumtionen. De vill också höja djurskyddskraven på animalierna som konsumeras genom att exempelvis ställa högre krav vid upphandlingar, samt införa skatt när antibiotika överanvänts. – Både djuren, folkhälsan och miljön blir vinnare. Miljöpartiets klimatpolitik innehåller förslag som vegonorm och klimatskatt på livsmedel, som kan bidra till en minskad köttkonsumtion generellt, säger Elisabeth Falkhaven.

Kan det djurpolitiska programmet vara valfläsk? På frågan om Miljöpartiet har möjlighet att gräva i den politiska verktygslådan för att faktiskt driva igenom förändringar i linje med det djurpolitiska programmet, så svarar Falkhaven såhär: – Jag tror möjligheterna är relativt goda för att minska köttkonsumtionen. Det går åt det hållet, människor blir mer och mer medvetna om att deras livsval påverkar och vill då vara en del av lösningen istället för en del av problemet. Det finns så många vinster för alla i att minska köttkonsumtionen.

Vad ska ni konkret göra för att programmet inte ska förbli fina ord på papper? – Som med all vår politik kommer vi att göra allt som står i vår makt för att omsätta avsikterna i detta program till verklighet! För att det i sin tur ska kunna ske måste tillräckligt många rösta på oss så att vi ges en möjlighet att vara med och besluta om vilken riktning djurpolitiken ska ta framöver. Trots att vi inte har jättehöga opinionssiffror har vi hög genomförandegrad av vår politik, våra vallöften. Och nu när vi har ett tydligt djurpolitiskt program blir kompassen ännu enklare att förhålla sig till i förhandlingar och annat av vikt för att få genomförande på politiken.

OAVSETT OM POLITIKERNA bestämmer sig för att gasa eller bromsa den gröna utvecklingen så spår analytikerna en fortsatt strålande framtid för vegomaten. En tillväxt på 20–30 procent är ett typiskt spann som figurerar. Under våren sändes avsnittet Kött är dött i SVT:s Ekonomibyrån, där Avanzas aktieanalytiker Karl Lans

Detta kan du göra

Välj vego så ofta du kan och uppmuntra andra att göra djurvänliga matval. Ni gör extra stor skillnad när ni väljer bort kycklingköttet, läs mer på www.99miljoner.se och delta gärna i sommarturnén (mer om den på sidan 40–41). Hör av dig till dina förtroendevalda och kräv djurvänliga beslut. Hjälp Djurens Rätt att nå ut genom att dela information i sociala medier. Och förstås, var medlem i Djurens Rätt och värva en djurvän du känner. Det är medlemmarna som gör arbetet för djuren möjligt. SVT:s Ekonomibyrån diskuterar om kött är dött. Karl Lans är andra person från vänster.

bedömde att vegotåget kommer att köra om köttindustrin – förhållandevis snart. – Om man slår samman både labbkött som faktiskt är på gång, en produkt godkändes i Singapore i december, kycklingnuggets. Och de här plantbaserade köttalternativen, de allra mest positiva scenarierna säger 2040, om 20 år.

Det finns en mening i den nationella livsmedelsstrategin som kommer bli allt svårare att ignorera: ”produktionsökningen ska svara mot konsumenternas efterfrågan”. Djurens Rätt kommer fortsätta jobba för att politiken ska ta grönare beslut och Benny Andersson bedömer att chansen är god att köttkonsumtionen fortsätter att minska under 2021. – Det är skönt att se att arbetshypotesen stämmer: om vi stoppar in resurser, om vi är uthålliga, om vi är envisa, så kommer det ge resultat. Det har gått snabbare än vi vågat hoppas på. Minskningen är väsentlig. Vi är inte så annorlunda än andra länder, det som skiljer sig är insatserna vi gjort. Siffrorna talar för sig själva. ●

Köttkonsumtionens minskning beror inte på en lavinartad ökning av vegetarianer. Det är flexitarianerna som orsakat denna historiska minskning.