Fräga oss

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Kan jag göra mer?

Jag är medlem och månadsgivare hos er sen några år tillbaka. Men finns det något mer jag kan göra för att hjälpa djuren?

SVAR: Stort tack för ditt stöd! Förutom att vara medlem och månadsgivare finns det flera andra sätt att hjälpa djuren.

Ett sätt är att uppgradera din e-handel till ge-handel när du handlar på nätet. Att ge-handla innebär att du kan skänka pengar till Djurens Rätt genom dina vardagsinköp, utan att det kostar dig något extra. Det enda du behöver göra är att ladda ner appen Team Together till din mobil eller ett tillägg på din webbläsare om du hellre handlar via datorn. Efter att du har anslutit dig som ge-handlare kan du genom dina köp i 250 olika välkända nätbutiker skänka pengar till Djurens Rätt. De anslutna butikerna erbjuder allt från mode och fritid till media, hälsa och kontorsmaterial. För varje köp skänker du i genomsnitt 30 kronor till Djurens Rätt. Eftersom det är butikerna som donerar så behöver du bara välja Djurens Rätt som mottagare för dina bidrag. Lycka till och tack för att du engagerar dig för djuren! /Rebecca Otterström, insamlingsansvarig hos Djurens Rätt

Hur stoppar vi virusutbrotten?

I våras läste jag om fågelinfluensan som härjat både utomlands och här i Sverige. Det känns så hemskt att miljoner hönor och kycklingar avlivades enbart i Sverige på grund av viruset. Varför uppstår denna typ av sjukdomar och vad kan vi göra för att förhindra att de sprids?

SVAR: Visst är det hemskt! Fågelinfluensa är en virussjukdom som likt covid-19 uppstått bland djur. I det här fallet sprids virusen bland vilda fåglar, med eller utan symptom. När de flyger över gårdar med tama höns eller kycklingar riskerar tamfåglarna i sin tur att få ett allvarligt sjukdomsförlopp som snabbt sprids.

En annan risk med det här är, förutom stora antal höns som dör, är att viruset muterar och blir ännu mer smittsamt. Vissa fågelinfluensavirus har setts drabba både människor och andra djur, såsom minkar. Eftersom stora utbrott av smittor med risk för mutationer nästan alltid sker hos tama fåglar så finns det många argument för att antalet höns och kycklingar bör bli färre. I Sverige föds över 99 miljoner kycklingar upp för slakt varje år och de hålls på gårdar med i genomsnitt över 110 000 kycklingar per uppfödningsomgång. Det är 99 miljoner risker för smittspridning om vi ska vara krassa.

Allt du handlar på nätet kan generera gåvor för djuren.

”Det är 99 miljoner risker för smittspridning, om vi ska vara krassa.”

Sverige har en av de mest intensiva kycklingindustrierna i EU.

Som privatperson är det viktigt att välja bort kycklingarna och äggen från tallriken i den mån det går, och genom att vara medlem stötta Djurens Rätts arbete för mer restriktioner kring storskalig djurhållning. Mot de här virusen finns inga vaccin. /Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Hindra djurplågeri utomlands?

Jag såg bilderna och läste om det fruktansvärda plågeriet som djuren utsattes för i försökslaboratoriet i Madrid. Hur kan sådana grymheter få pågå? Gör politikerna i Sverige något för att stoppa detta? Och vad kan jag göra för att förhindra detta? Känner mig så hjälplös.

SVAR: Visst är det hemskt att se! Flera av de situationer som syns på bilderna och i filmen är tyvärr ett ganska standardiserat utförande av säkerhetstester där djur utsätts för svårt lidande. Den typen av verksamhet är alltid grym och hänsynslös mot djuren.

I det här specifika fallet ser vi också att personalen på djurförsöksanläggningen hanterar djuren på ett hänsynslöst och oförsvarligt sätt, vilket förstås gör det ännu värre. Det är skönt att laboratoriet i Madrid har fått stänga nu, men tyvärr plågas fortfarande miljontals djur årligen i liknande laboratorier och djurförsök.

Jag tror att det framför allt är två saker som bidrar till att sånt här kan hända. För det första har inte tillräckligt gjorts för att fasa ut djurförsöken. Enligt försöksdjursdirektivet ska alla försök på levande djur ersättas så snart det är möjligt, men det har aldrig fastställts någon tidsram för när det ska ske på EU-nivå. Nederländerna är det enda landet i Europa som antagit en plan för utfasning av djurförsök. I Sverige fick Jordbruksverket nyligen i uppdrag att kartlägga åtgärder för att minska djurförsöken så långt det är möjligt (mer om det på sidan åtta). Ett liknande uppdrag gavs till den nationella kommittén i Nederländerna år 2016, som sedan ledde till att de antog sin handlingsplan. Djurens Rätt jobbar nu för en liknande utveckling i Sverige.

För det andra fungerar djurskyddskontrollerna bristfälligt i EU. Enligt försöksdjursdirektivet ska minst en tredjedel av alla försöksdjursanvändare kontrolleras varje år. I den senaste rapporten visade det sig att nio länder fortfarande inte lever upp till kraven. Djurens Rätt har undersökt kontrollverksamheten i Sverige och tyvärr upptäckt stora brister i myndigheternas rutiner och att det utförs allt för få kontroller även här. Vi arbetar just nu med att Sverige ska lyckas leva upp till kraven.

Hårdare eller fler kontroller är dock inte en komplett lösning på det här problemet. Den hänsynslösa hanteringen av djuren sker givetvis inte framför ögonen på myndighetspersonalen och försvinner heller inte genom årliga kontroller. Laboratoriet i Madrid är ett bra exempel på det. Det syns på bilderna att de höll primater i anläggningen och enligt reglerna skulle de spanska myndigheterna därför utföra kontroll där minst en gång per år. Ändå såg det ut som det gjorde på bilderna. Alla djurförsök utförs heller inte i permanenta anläggningar.

Det enda sättet att få bukt med problemen är att på allvar börja fasa ut djurförsöken genom att anta handlingsplaner, sätta deadlines och satsa mer pengar på djurfri forskning. I Sverige satsas till exempel bara 15 miljoner på så kallad 3R-forskning varje år. Djurens Rätt har vid flera tillfällen fört fram krav om att anslagen åtminstone måste tiodubblas, nu har frågan om mer pengar till djurfri forskning tagits upp av ett fåtal politiker i riksdagsdebatten. Ännu har anslaget dock inte ökats, så vi fortsätter vårt arbete även på den fronten.

Som privatperson och konsument är det tyvärr svårt att påverka branscher som använder djurförsök. En sak som alla kan göra är att leta efter produktmärkningar som garanterar att produkter har säkerhetstestats med djurfria metoder. Några sådana märkningar är Djurens Rätts egen märkning I’M VEGAN och märkningen Leaping Bunny. /Peter Hultgren, sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt

”Kor och andra djur behöver mer utevistelse, inte mindre.”

I media

I samband med årets kosläpp debatterade Djurens Rätt i Svenska Dagbladet om kornas rätt till bete. LRF svarade men Djurens Rätt fick slutrepliken. Ordförande Camilla Bergvall syntes även i SVT Halland där hon pratade om att LRF vill ta bort beteskravet för kor i lösdriftsstall.

Släppa taget om kosläppet?

När jag växte upp hade min familj som tradition att gå och titta på kosläppet varje år. Jag är vegan sedan något år tillbaka och vill förklara för min familj varför det är problematiskt med detta jippo. Har ni några tips på hur jag ska förklara för familjen så att de förstår?

SVAR: Först och främst, jag förstår att kosläppen är väldigt populära. Jag blir också glad av att se kor få komma ut på bete. Men ja, jippon som dessa är problematiska.

Det jag vill trycka på är något många inte vet. Samtidigt som mjölkbranschen gärna visar upp när korna släpps ut, så lobbar den för att kornas lagliga rätt till bete ska försämras eller slopas helt. Ett aktuellt exempel på det är att LRF:s riksförbundsstämma i höstas tog beslut om att LRF ska verka för att beteslagstiftningen görs mer flexibel. Vilket i det här fallet betyder att de ska verka för att de flesta kor i Sverige, det vill säga de som hålls i lösdrift inomhus (alltså inte uppbundna), bör undantas från beteskravet.

Det här är allvarligt eftersom alla kor både behöver och vill komma ut på bete. Lösdrift inomhus kan aldrig ersätta betesgång utomhus. På bete kan korna äta färskt gräs och röra sig på ett helt annat sätt än inomhus, där golven ofta är hårda och hala. De kan också umgås mycket enklare, vilket är viktigt eftersom kor är sociala. Forskning har visat att betesgång är bra för kornas ben- och klövhälsa, att korna är starkt motiverade att få komma ut och tillgång till bete ökar kornas känslomässiga välmående.

Djurens Rätt arbetar för att betesrätten ska vara kvar och utökas. Kor och andra djur behöver mer utevistelse, inte mindre. Hoppas att det hjälper dig på vägen till att prata med din familj. Lycka till och tack för ditt engagemang! /Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt