Ta i trä, nr 2-21

Satsning med

för hållbar ökad tillväxt

John Widegren berättar

HÖST 2021 NR 2

Trä i tiden

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, A­hus och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

6

JOHN WIDEGREN BONDE I POLITIKEN

3 LEDARE

4 88 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

13 PER EKHÖGEN SKÖTER BOLAGETS SKOG PÅ SAMMA SÄTT SOM SIN EGEN

16 DEROME 75 ÅR

18 NOTISER

FAKTA DEROMEGRUPPEN:

Antal anställda: 2 500

Omsättning: ca 10 miljarder kr

Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlingskedjan –”Från skog till färdigt hus”.

10 NYA ÄVENTYR FÖR FELICIA OCH FREDRIK

OM DEROME SKOG:

Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

LÄS OM ÅTGÄRDSFÖRSLAGEN PÅ SID 4

Ta i trä nr 2 2021

Ansvarig utgivare

Gunnar Jakobsson, VD, Derome Timber

Redaktion och layout

Skribent: Marie Bäck.

Omslagsfoto: Per Svensson.

Foto: Per Svensson, Johanna Asplund, Tomas Jansohn, Andreas Svensson.

Deromes egna bilder.

Layout: Caroline Adolfsson.

Redaktionsadress

Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se

Utgivning 2 ggr/år

26 KORSORD

21 EMMA PÅ PELLETSUTLASTNINGEN

21 JURISTEN REDER UT VAD SOM GÄLLER KRING MOUNTAINBIKESKÖRNING I MARKERNA

22 KONTAKTA DIN INKÖPARE

Tryck Åtta.45

Sociala kanaler

Derome

Derome, DeromeBostad, DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus

Derome, Derome Bostad, A-hus, Varbergshus

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

Mångfald och produktion kan gå hand i hand

Möjligheterna kring den svenska skogen är onekligen stora, med alltifrån att vara klimatförbättrare till förnyelsebar.

Klimatförbättrare genom den växande skogens aldrig sinande upptag av växthusgasen koldioxid och förnyelsebar genom ett kretslopp där det produceras sågtimmer under omloppstid efter omloppstid – ett kretslopp som aldrig tar slut.

Att intresset kring skogen är stort har tydliggjorts den senaste tiden – inte minst i massmedia. I dessa sammanhang uppmärksammas skogen ofta genom en polariserande debatt. Många frågor kretsar kring brukandet av skogen där biologisk mångfald och skogsproduktion ställs mot varandra. För mig är detta inget motsatsförhållande. De allra flesta skogsägare har ett stort intresse för både själva skogen och för dess invånare. Stolta över att ha ett ormvråksbo på sina marker eller måna om att spara en kantzon utmed surdråget där tjäderkycklingarna har sitt tillhåll.

För att skapa den här mångfalden tror jag också det är avgörande att skogsägaren har en tydlig ägande­ och bestämmanderätt över sin fastighet. Det får inte övergå till att den som värnat mångfalden under många år, riskerar att ”belönas” med avverkningsförbud eller tvångsavsättningar. I en sådan värld finns det bara förlorare.

Nu är det höst och en perfekt period att planera för lämpliga åtgärder på sin fastighet. Vi har en fortsatt god efterfrågan av våra trävaror, även om priserna på virke toppat för den här gången. Det gör också att jag verkligen kan rekommendera dig som skogsägare att ta kontakt med våra inköpare för att diskutera lämpliga avverkningar och affärer. Jag är också övertygad om att ni tillsammans hittar en bra balans mellan de två målen vi har i svenskt skogsbruk – att skogen ska ge hög och värdefull virkesproduktion samtidigt som skogens miljövärden ska bevaras och utvecklas.

Ha nu en riktigt fin höst i din skog!

Gunnar Jakobsson, vd Derome Timber

MÅL 2050

Viktig satsning för hållbar ökad tillväxt

Skogsstyrelsen har, tillsammans med en rad aktörer inom näring, forskning och ideell naturvård, tagit fram en rapport med 88 åtgärdsförslag som kan bidra till en hållbar ökad tillväxt. Satsningen för att genomföra åtgärdsförslagen är i full gång och en rådgivningskampanj inleds inom kort.

Förväntningarna på vad skogen skall bidra med ökar. Skogen ska tillföra viktig råvara för omställningen till ett fossilfritt samhälle, men skogen har så klart också andra värden som skall värnas, till exempel biologisk mångfald och rekreation. Med aktiv skötsel och naturvård som går hand i hand kan både tillväxten och mångfalden öka. En av åtgärderna är att Skogsstyrelsen kommer att genomföra en rådgivningskampanj för ökad tillväxt i samverkan med andra skogliga aktörer, myndigheter och organisationer.

– Vi ligger i startgroparna och planerar för både digitala och fysiska skogsträffar i höst och kommande år i samverkan med exempelvis Derome. Inbjudningar kommer att skickas ut till

skogsägarna. Vi planerar även för webbaserade självstudier där till exempel skogsägare på egen hand kan få bra tips om hur man beställer skogsbrukstjänster eller hur man gör för att få en hög och säker tillväxt i sin skog. Syftet är att inspirera och ge dig verktyg berättar Johan Karlsson, skogskonsulent i Borås.

EN KOKBOK MED FÖRSLAG

Johan poängterar att de 88 förslagen är ett kartotek över hur man kan jobba. Det är inte tänkt att varje markägare skall genomföra alla förslag.

– Vi har enats om ett stort, nationellt åtgärdspaket, men för den enskilde skogsägaren är det viktigaste att ha kunskap om sina marker och

vilka åtgärder som gynnar såväl dig, din skog som arterna som finns där. Man kan se det som en kokbok med goda råd och förslag, sedan har markägaren stor frihet att välja de recept som passar de lokala förutsättningarna bäst. Och tänk på att du kan bedriva olika typer av skogsbruk på din fastighet. Du kanske väljer hyggesfritt på något område, medan du använder trakthyggesbruk på ett annat.

NÅGRA TIPS

Ett tips som Johan ger är att tänka långsiktigt när du väljer trädslag.

– Välj rätt trädslag som passar växtplatsen och som klarar framtida påfrestningar i ett ändrat klimat, då blir du en vinnare.

FÖRSLAGEN ÄR FRAMTAGNA FÖR

Åtgärderna som föreslås i rapporten har en potential att öka tillväxten i skogen med cirka tjugo procent till år 2050 i förhållande till den totala tillväxten i Sveriges skogar idag.

Skötsel för hög och värdefull tillväxt

Bästa möjliga skogsodlingsmaterial

Aktiv klövviltförvaltning

Hantera skadeorsaker utöver klövviltet

Askåterföring på fastmark

Dikesrensning

Forskning, utveckling och kompetensförsörjning

Infrastruktur

viktig för skogsförvaltning

Fördjupade rådgivningsinsatser

Skogsskötsel för andra samhällsmål

Tre insatsområden bedöms stå för närmare 70–80 procent av den möjliga potentialen för ökad skogsproduktion:

Främmande trädslag

Skogsgödsling

– Genom att röja och gallra i rätt tid och till rätt täthet kan du utveckla din skog till att bli robust, vital och lönsam nu och sen.

– Teknikutvecklingen går snabbt framåt och vi vet inte vad framtidens marknad efterfrågar för trädslag. Därför kan det även vara klokt att sprida riskerna och inte lägga alla ägg i samma korg. Att tänka på klimatanpassning för framtiden är klokt, och det har rapporten vägt in.

Johan tipsar också om att naturvården i den brukade skogen kan bli ännu effektivare genom små skötselinsatser, i samband med exempelvis gallring.

– Vi kan jobba mer aktivt med att skapa olika substrat eller mikromiljöer som det finns brist på, så kallade briststrukturer. I trädgrupper eller kantzoner kan vi passa på att göra saker som gynnar miljöer som exempelvis vilt, fåglar, insekter eller svampar behöver.

– Vi behöver också bli bättre som kollektiv på att kommunicera hur skogen sköts för att skapa förtroende hos allmänheten och kunder.

KLÖVVILTSSKADOR

En aktiv klövviltsförvaltning har identifierats som en nyckelfaktor för att lyckas.

– Skadeproblematiken kring de ökade klövviltstammarna är så pass stor att det är nödvändigt att vi i samverkan skapar en bättre balans så att skogen kan leverera.

» Hela rapporten hittar du på skogsstyrelsen.se

I RAPPORTENS SAMMANFATTNING KAN VI LÄSA FÖLJANDE:

Ambitionen är att försöka visa möjliga vägar till ett framtida skogsbruk med väsentligt högre tillväxt, ökade skönhetsvärden och stärkt artbevarande. Visionen på lång sikt (omfattande flera skogsgenerationer) är ett effektivt och lönsamt skogsbruk med minskade behov av stora avsättningar för andra samhällsmål – en förvaltning av naturresursen skog med mycket stora utmaningar. Idéer och förslag i föreliggande rapport kan utgöra grunden för en ny inriktning av svensk skogsskötsel. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Uppföljning och ständiga förbättringar.

Johan Karlsson

JOHN WIDEGREN

BONDE OCH RIKSDAGSLEDAMOT:

”Vi

måste vara flexibla och beredda att förändra”

John Widegren har förmånen att bo i gränstrakterna där östgötaslätten möter skogen, endast ett stenkast från Småland. Tillsammans med hustrun Sarah äger och driver han tre stora gårdar med blandad verksamhet. Dessutom hinner han vara riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesman för Moderaterna.

Brytningslandskapet i sydvästra Östergötland är oemotståndligt vackert. Ombergs hjässa tronar mörkt och magiskt vid

Vätterns klippiga strand, och nedanför breder slätten ut sig med Tåkerns lugna spegel och naturbetesängar i ögonvrån. Vänder vi blicken åt andra hållet tar lövskogspartier vid, som snart övergår i barrskog och blåbärsris. – Vi har fått det bästa, både bra jordbruksmark och bördig skog. Men om jag fått välja hade jag bara varit skogsägare, för det vad jag brinner för, berättar han.

VARIERAD VERKSAMHET

John växte upp på Walla Säteri mellan Ödeshög och Väderstad, utbildade sig till lantmästare vid Alnarp och träffade hustrun

Sarah Hamilton Widegren, som är utbildad agronom. Hon medförde släktgården Sättra Gård i Väderstad och tillsammans har de köpt granngården Stora Kullen, där de bor med sonen Carl­Robert. De tre gårdarna utgör stommen i företaget Hamilton och Widegren, och totalt äger de 1350 hektar, fördelat på 260 hektar åker och cirka 800 hektar skog. Resten består av naturbetesmark. Utöver detta arrenderar de mer åkeroch betesmark.

– Vi bedriver många olika verksamheter som är anpassade utifrån gårdarnas förutsättningar. Det är växtodling, nötkötts­

produktion, skogsbruk, jakt och fiske.

Sarah är väldigt intresserad av ridning och islandshästar, och vi har uppfödning samt tar emot inackorderingar. På gårdarna finns också ett antal bostäder som vi har renoverat till en bra standard och hyr ut. Vi märker ett större intresse av att bo på landet nu när möjligheterna att jobba hemifrån har ökat genom digitaliseringen.

Hur hinner ni med allt detta?

– Jag behöver inte så mycket sömn (skratt). Det är en hög belastning, men eftersom vi älskar det vi gör går det bra. Våra arbeten är också våra intressen. Sedan har vi förstås anställda, och dessutom god hjälp av min pappa Hans, som bor kvar på Walla och arbetar heltid i företaget, samt Sarahs mamma Paula, som bor på Sättra.

Hur resonerar ni kring skogsbruket?

– Skogen är dubbelcertifierad och vi har såväl naturvårdsavtal, ädelskogsbruk som naturreservatet Sättra Ängar på våra arealer, och vi bedriver både trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. På högproduktiva ytor prioriterar vi tillväxt, men vi förnekar eller förkastar inte naturvärden och mångfald, utan jobbar aktivt med de frågorna också. Samtidigt kan man känna en viss rädsla för att bygga upp för höga natur­

Naturbetesmarker som växer igen ett mycket större hot än skogsbruket, menar John Widegren.

» Hela kedjan behöver

vara med och stärka lönsamheten så att skogsägaren har råd att fortsätta göra avsättningar och andra åtgärder som stärker klimatoch naturnyttan. «

värden som man riskerar att tappa bestämmanderätten över i framtiden. Att det ska behöva vara så är otroligt olyckligt. Visst finns de skogsägare som vill ha granåkrar, men de flesta är trots allt intresserade av mångfald.

Hur påverkar klimatförändringarna ert skogsbruk?

– De innebär att vi måste vara flexibla och beredda att förända och våga pröva nytt. Vi märker till exempel att det har blåst mer och vi gör därför sista gallringen något tidigare för att stormsäkra bestånden. Generellt behöver det svenska skogsbruket kanske acceptera en lägre avverkningsålder och då måste lagstiftningen följa med i tiden. Ädellövskog är spännande för framtiden och här finns möjligheter till snabbare tillväxt, men man måste samtidigt få avsättning. Vi jobbar sedan lång tid tillbaka både med naturvärdesek i betesmarkerna och rena produktionsbestånd av ek. Föryngringarna är dock skötselintensiva och de måste röjas från hassel och annat som konkurrerar varje år under de första fem åren.

Hur kom du in i politiken från början?

– Släkten har alltid varit mycket politiskt intresserad, men ändå var det lite av en tillfällighet att jag började engagera mig. Jag blev ombedd och tackade

ja till att stå med på Moderaternas lista i min hemkommun Ödeshög. Valet gick bra och jag kom in i kommunfullmäktige. Efter en tid insåg jag att de frågor som jag vill engagera mig i måste drivas högre upp, och jag kandiderade därför till Riksdagen i valet 2018. Först satt jag i konstitutionsutskottet, sedan flyttade jag till miljö­ och jordbruksutskottet och blev landsbygdspolitisk talesperson för Moderaterna. Där kan jag jobba med mina hjärtefrågor och det är fantastiskt roligt. Men i grunden är jag bonde och visst känns det tufft att lämna familjen och verksamheten här hemma för jobbet i riksdagen.

Vilka är styrkorna i det svenska skogsbruket?

– Vi levererar ett hållbart skogsbruk och har byggt upp stora virkesförråd samtidigt som vi har skördat. Den biologiska mångfalden och många arter har ökat. För den biologiska mångfalden är naturbetesmarker som växer igen ett mycket större hot än skogsbruket. Skogsindustrin har varit framgångsrik och utvecklat nya produkter och anpassat sig till marknaden genom viktiga, innovativa lösningar. Däremot är lönsamheten hos primärproducenterna, det vill säga skogsägarna, fortfarande för låg. Hela kedjan behöver vara med och stärka lönsamheten så att skogsägaren har råd att fortsätta göra avsätt­

ningar och andra åtgärder som stärker klimat­ och naturnyttan.

Hur går arbetet i politiken och riksdagen till när det gäller skogsfrågor?

– Enskilda politiker har möjlighet att skriva motioner om lagändringar under den allmänna motionstiden på hösten. Som talesperson har man ansvar för partimotioner och där föreslår man lagändringar som partiet står bakom.

De har ofta större möjlighet att få framgång än enskilda motioner. Alla motioner går vidare till utskotten som behandlar dem. Motioner om skog går till oss på miljö­ och jordbruksutskottet, som arbetar igenom frågan på olika sätt och formar ett skogsbetänkande. Det innehåller utskottets förslag till vad riksdagen bör besluta i frågan. Som ledamot kan vi reservera oss och redogöra för varför vi inte håller med om förslaget i betänkandet. Sedan presenteras förslaget i riksdagen. Ibland blir det en debatt innan omröstning sker och beslut fattas. Det är sedan regeringens sak att verkställa riksdagens beslut. Vill vi genomföra stora förändringar tillsätts utredningar som går på remiss till olika instanser innan ett lagförslag presenteras för riksdagen. Sedan 1993 har skogspolitiken endast haft mindre förändringar, men stora lagförändring närmar sig nog nu. Vad jag kan minnas har det

aldrig tidigare varit så många som vill ha del av skogen och många anser att skogen har en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Vilka frågor ser du som viktigast för den svenska skogens framtid? – Ägande­ och brukanderätten. Skogen skall vara en nationell fråga, men EU:s politik är ett hinder och ett stort problem. EU har inte tillräcklig kunskap om det svenska skogsbruket. Ta till exempel EU:s taxonomi, som är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, och en del i EU:s gröna giv för att bli en klimatneutral zon. Där ville man utesluta de svenska skogarna som hållbara investeringar, men i Sverige ser vi tvärt om skogsbruket som en viktig del i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det går helt enkelt inte att dra skogsbruket i alla europeiska länder över en kam.

– Debatten, särskilt äganderättsbiten, har blivit mycket känslomässig och det handlar mer om att få rätt än att ha rätt. Det finns många som tycker att skogen är en allmän egendom, men då glömmer de att skogsägaren betalar räntor och amorteringar och skall leva på sin verksamhet. Skogen är en helhetsfråga för landsbygdens framtid. Skogsägarna lånar ofta till andra investeringar med skogen som säkerhet. Om staten löser ut skogarna från privata skogsägare tar vi bort deras möjligheten att skaffa kapital till att utveckla andra verksamheter, och då menar jag att vi lägger en död hand över landsbygdens utveckling. c

» Läs mer om John och Sarahs gårdar och verksamhet på hamiltonwidegren.se

SNABBA MED JOHN

WIDEGREN...

Intressen och fritid? Jakt och hundar, jag jobbar med mitt intresse – skogen och gården.

Hur kopplar du av? Jag är bra på det och kan fånga stunden, till exempel när jag kör bil eller jagar.

Hur firar du en framgång? Med familjen, vi äter och dricker gott.

Hur tacklar du en motgång? Jag brukar inte gräva ner mig eller bli långsint, men jag tänker på hur jag ska göra för att det inte ska upprepas. Livet är fullt av med- och motgångar och det är bara att ta dem.

Vart skulle din tidsresa gå? Det hade varit himla roligt att se hur livet var här på gårdarna för cirka 300 år sedan. Hur bedrev de verksamheten då och hur levde de?

Vilken är din personliga miljöinsats? Att jag bedriver ett aktivt jord- och skogsbruk och att vi har naturbetesmarker.

Vilka är dina tips till skogsägare? Bruka skogen!

Felicia hade läst en kandidat i ekonomi med inriktning marknadsföring och arbetade i Stockholm. Fredrik reste runt i världen för att åka snowboard och försörjde sig med olika säsongsjobb. Så öppnades en oväntad möjlighet att ta hand om släktgården Assarp i Abild öster om Falkenberg.

Nu bor båda på gården och jobbar på Derome.

Gårdens stora boningshus är ett renoveringsobjekt som står tomt. Fredrik och hans sambo bor i ett mindre hus som renoverats tidigare, och Felicia skaffade sig en villavagn för att testa om hon skulle trivas med att bo på gården. Nu satsar de på en gemensam framtid här och i framtiden vill de bygga sig nya hus på gården.

Fredrik är 33 år och Felicia är 30. De är uppvuxna i en villa i byn Johansfors utanför Halmstad. Som barn tillbringade de mycket tid hos mormor och morfar på gården i Abild. Där lades grunden för deras stora naturintresse. Så småningom ärvde deras mamma och morbror gården, men när morbrodern oväntat gick bort för några år sedan blev mamma Lena ensam ägare och behövde barnens hjälp att sköta om skogen och byggnaderna. Arealen är 100 hektar, varav cirka hälften är utarrenderad åker­ och betesmark. Skogen består av cirka 70 procent barrskog och resten lövskog, mest ek och björk.

– Mamma äger fortfarande gården men familjen sköter driften tillsammans. Jag hade andra framtidsplaner efter min examen, men när möjligheten att jobba med gården dök upp var det som en helt annan, spännande värld öppnade sig. För att få djupare kunskaper om grunderna i skogs­

bruk och hur vi kan förvalta skogen på bästa sätt gick vi kursen Hållbart familjeskogsbruk på Linnéuniversitetet, och Fredrik gick en vuxenutbildning till skördar­ och skotarförare, samt senare en lövskogskurs på Linnéuniversitetet, berättar Felicia. Syskonen fokuserar sina egna insatser i skogen till att röja.

– Det är kul att vara delaktiga i processen och röjning är det enklaste och mest ekonomiska att göra själv. Samtidigt är det den viktigaste insatsen som vi gärna vill ha kontroll över. Där kan vi påverka framtidens skog och utfallet, förklarar Felicia.

LYFTA UPPLEVELSEN

De har ett kombinerat mål för skogsbruket. Tillväxt och ekonomi i produktionsskog är ett ben och upplevelse och rekreation ett annat.

– Vi ser fler värden och försöker lyfta upplevelsen. Vi testar gärna nytt där det passar. Exempelvis har vi satt tall på lämpliga områden. Terrängcykling med mountainbike är en stor passion för oss båda och vi har skapat träningsslingor i vår egen skog. Dit kan andra intresserade också komma och träna. Förhoppningsvis kan de blir en extra inkomstkälla så småningom, berättar Fredrik.

Byggnaderna skapar också möjligheter för fler framtida sidoinkomster.

– Vi har byggt en festlokal i den gamla sågen och vi håller på att renovera ladugården så att den kan användas till någon form av verksamhet i framtiden. Vi har även byggt ett växthus där vi odlar för husbehov. Det mesta gör vi själva med värdefull hjälp av våra föräldrar, partners och goda vänner. Möjligheterna är många och vi är taggade, men vi tar en sak i taget. Det känns fint att gården får gå i arv från mormor och morfar och det är lättare när vi är flera som hjälps åt och vi delar ett brinnande intresse för att utveckla den, säger Felicia och Fredrik instämmer.

KOMPLEXT ARBETE

Som virkesadministratör är det Felicias uppgift att bland annat kontrollera kontrakt och att mark ägarna får rätt betalt för leveranserna.

– Det är ett komplext, kul och varierande arbete. Jämfört med tidigare ekonomijobb som jag haft är det många fler aspekter att ta hänsyn till här. Det genereras information från många olika led, till exempel från entreprenörer, transpor törer eller mätstationer och fullärd blir man

Fredrik och Felicia "ser fler värden och försöker lyfta upplevelsen".

nog aldrig. Branschen som sådan är intressant och det känns bra att vara i en grön verksamhet som Deromes, där det händer mycket positivt, menar Felicia.

NYTT ÄVENTYR

Fredrik arbetar på sågen i Kinnared. – Det känns fint att komma hem igen efter elva år på resande fot. Arbetet på sågen är intressant och lärorikt. Erfarenheterna av att ha träffat mycket folk och testat nya saker har jag nytta av nu. Jag är inte rädd för att fråga för att lära, och processen med gården är ett nytt äventyr för oss alla.

» Du kan följa Fredriks och Felicias utveckling av gården på Instagram @assarpgarden

Per Ekhögen sköter bolagets skog på samma sätt som sin egen.

PÅ DALS FÖRVALTNINGS AB

DE FÖRVALTAR

25 000 HEKTAR PRODUKTIV SKOG

Hur är det att förvalta mycket stora skogsegendomar åt en annan ägare?

Vi har talat med Per Ekhögen som arbetar åt På Dals Förvaltnings AB i Dalsland. Hur prioriterar man och vilka utmaningar ställs han inför?

Hur mycket bestämmer han själv, och hur mycket är ägardirektiv?

På Dals Förvaltnings AB ägs av skogsbolagen Bonnier Skog och Edmåla Skog i Dalsland, men förvaltar även Borgvik Skog AB och JKAB i Värmland. Bolagen har cirka 25 000 hektar produktiv skog. Med så stora arealer ryms de flesta typer av skogar inom förvaltningen. Bland annat har man naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen på cirka 800 hektar för att gynna den vitryggiga hackspetten.

– Vitryggen trivs i lövskog, men när naturen får sköta sig själv tar granen oftast över. Det kräver mycket skötsel att plocka ur gran, och det gör vi enligt skötselavtal, dock utan ersättning.

På markerna i övrigt lägger vi fokus på naturvård i områden där det finns höga naturvärden, gärna vid vatten. Men även där krävs oftast kontinuerliga åtgärder för att bibehålla naturvärdena.

Hur resonerar ni kring den generella skötseln av skogarna?

– Vi prioriterar värdetillväxten över tid, med en god direktavkastning. Basen för alla våra insatser som vi gör är att utnyttja markens produktionsförmåga på bästa sätt. Ingen är betjänt av skog som växer långsamt.

Hur stor beslutsrätt har du?

– Jag arbetar med frihet under ansvar och jag sköter bolagets skog på samma sätt som jag sköter min egen skog. Självklart diskuterar jag de stora idéerna med ägarna och min kollega i Värmland är också ett bra bollplank. Vi har kontinuerliga möten för utvärderingar och planering och det fungerar bra. Tidigare arbetade jag som gårdsmäklare och det är en bakgrund som jag har nytta av när det gäller att värdera vilka insatser som är värdehöjande på sikt.

Du äger alltså egen skog?

– Ja, jag är uppvuxen på en skogsgård och äger cirka 230 hektar produktiv skogsmark.

Vilka åtgärder i skogen tycker du är viktigast att genomföra?

– Vi eftersträvar friska bestånd med hög volym och då är röjning den viktigaste åtgärden. Har man röjt väl kan man sedan avstå från att gallra i vissa bestånd. Det minimerar risken för stormskador och röta.

Hur ser utmaningarna ut?

– På svårföryngrad mark får vi många gånger leka detektiver för att hitta orsaken till att det inte vill växa. Då är det guld värt att ha tillgång till beståndshistoriken och personer som har kunskap om vilka problem som funnits tidigare. Ofta är mikroklimatet bekymret. Jordarten kan vara bra, men det kan vara frostkänsliga partier, till exempel vid järnnätter på försommaren. Då försöker vi hitta lösningar som att ha en skyddande skärm av löv eller tall. Vi har också prövat att höglägga med grävmaskin och sätta plantorna högre i tiltan.

SPRIDER RISKERNA

Att ståndortsanpassa är en annan viktig åtgärd för tillväxten, men som så många upplevt så kan det vara lättare sagt än gjort. Per menar att blandbestånd kan vara ett sätt att sprida riskerna. – Även om betestrycket är hårt och det kan kännas lönlöst med tall, så måste man försöka. Som alternativ kan det gå att sätta glest med gran som bas och hoppas på självföryngring av tall och löv. Jag tycker att man bör pröva att ha tall högre upp i bonitetsklasserna. Vi har sett i våra skogar att det fungerar bra, ända upp till G 28, alltså på vad som betraktas som bördig granmark, och på så sätt sprider vi riskerna och skapar mer motståndskraftiga blandbestånd.

Arbetar ni aktivt för att hjälpa tillväxten på traven?

– I regel är det lönlöst att jobba mot naturen och enda gången vi gör det är när vi röjer bort gran där den av olika skäl inte hör hemma. Däremot använder vi förädlade plantor och frön, markberedning och dikesrensning för att öka tillväxten.

Markberedning är inte alltid populärt bland allmänheten, hur ser du på det?

– Vårt mänskliga öga upplever markberedning som en störning, men en störning behöver inte betyda att det är fel. Naturen skapar egna störningar genom exempelvis bränder och stormar. Markberedning gör dels att föryngringen går bättre, dels ger lövuppslaget mer tillgång till mat åt viltet, vilket minskar betestrycket på tallen.

TESTAR ATT SÅ OCH GÖDSLA

Att så i stället för att plantera är en gammal metod som Per testar på några ytor. De första bestånden såddes 2018. – Vi har kommit fram till att det bör vara mineraljord för att det ska bli bäst. Torvjord är inte lika lämplig. Fördelarna är mycket lägre kostnader än vid plantering. Om det lyckas får man upp fler plantor, men i gengäld blir röjningen jobbigare. Samtidigt blir urvalet större och plantorna är inte lika begärliga som bete för viltet.

Har ni gjort försök med att skogsgödsling?

– Vi har ett bestånd som vi vet skogsgödslades för cirka sju till tio år sedan. Det är grönare, har längre barr och bredare årsringar, så någon påverkan har det helt klart haft. Nu ska vi testa ett nytt område i höst. Jag tycker det är viktigt att prova sig fram och inte ha för bråttom.

SKOGENS INFRASTRUKTUR

Diken är tillsammans med vägar en del av skogens infrastruktur som Per anser är väldigt viktiga att underhålla.

– Vi går sannolikt mot ett förändrat klimat med mildare vintrar, och då blir både diken och vägar allt viktigare. Diken för att hindra försumpning och vägar som håller för maskiner och lastbilar året om. Att rensa diken kräver kunskap och ska göras vid rätt årstid. Anlita gärna ett proffs. Börja uppströms när det är torrt så sker en naturlig rening när slam fastnar nedströms. Gör inte allt

I regel är det lönlöst att jobba mot naturen och

enda gången vi gör det är när vi röjer bort gran där den av olika skäl inte hör hemma.

på en gång, utan ta en sträcka i taget. Är det känsliga miljöer kan det krävas samråd med Skogsstyrelsen.

– En annan aspekt är att klimatet även blir torrare med ökad risk för skogsbränder på somrarna. Då är det viktigt att ha skogsbilvägnät så att räddningstjänsten kan komma fram. Vi har byggt väg nära en tjärn för att kunna få upp vatten för brandbekämpning och vi har även grävt en branddamm i ett grustag med högt grundvatten. Bra vägar underlättar även tillsynen. Just nu bygger vi två nya skogsbilvägar.

SNYTBAGGE OCH NEDSKRÄPNING

Finns det några andra problem som ni kämpar med?

– Snytbaggen är ett gissel och vi har testat hyggesvila i tre år innan mark beredningen och sedan planterat på det fjärde året. Då går det lite bättre, men är det bördigt finns risk att annat tar över, så det är en avvägning. Andra utmaningar är att vi har så varierande marker med kuperad, bergig terräng med insprängda myrar och avstånden kan vara långa. Vi har ett högt betestryck, särskilt i frostlänt terräng. Vi vet inte varför, men kanske är plantorna inte lika bittra där och smakar bättre.

– Tyvärr har vi stora och onödiga problem med nedskräpning. Folk dumpar hela släpkärror med vitvaror, isolering och däck. Vi vill helst inte ha bommar, men blir tvingade att stänga vägarna för att undvika detta. I år har det varit otroligt många grillplatser i skogarna, men lyckligtvis oftast i närheten av sjöar och vattendrag. Risken att grillningen ska starta skogsbränder är en annan anledning till att vi nödgas stänga av vägarna med bommar. Men vi har en bra dialog med ortsbefolkningen och samarbetar med hembygdsföreningen för att hålla vandringslederna öppna.

HISTORIELÖS DEBATT

Skogsbruket debatteras intensivt nu

och vi måste fråga Per om hans tankar i frågan.

– Jag tycker att debatten till stora delar är historielös och tonläget är onödigt högt. Skogen har en lång omloppstid, mellan 50 och 120 år, och mycket av naturvärdena är skapade av människans störningar, likväl som naturens egna i form av skogsbränder eller stormar. Det är viktigt att inte vara kategorisk. Hyggesfritt fungerar inte på alla marker. På fel mark kan det i stället bli glesa och sönderhuggna skogar, som det varit historiskt. Då får vi endast granskog som klarar beskuggningen. För några årtionden sedan hade vi tvångsavverkningar och flygbesprutning, vilket inte gav några goda erfarenheter. Nu är pendeln på väg att slå i botten åt andra hållet. Om skogsägarna tillåts sköta sina skogar efter eget huvud får vi den naturliga variationen eftersom några sköter skogen intensivt och andra inte alls, vissa väljer hyggesfritt och så vidare.

Hur tänker du själv kring hyggesfritt?

– På vår egen mark har jag och min far haft ett hyggesfritt försöksområde av nyfikenhet i cirka 20 till 30 år. Det är skötselintensivt och det uppstår lätt röt­ och fällskador på ungskogen när man fäller äldre träd. Vi har fällt både manuellt och med gallringsskördare. Vi ser mer gran här för lövet tar sig inte upp ur skuggan, förutom hassel och någon enstaka asp, björk samt solitär ek. Hyggesfritt är en bra skötselmetod nära bostadsområden där vi värnar om sociala värden.

Avslutningsvis undrar vi vilken relation företaget har till Derome. – Vi har sålt avverkningar åt Derome under många år på vissa områden. Derome har en hög förädlingsgrad, de får ut mycket värde av virket som de köper. Det ger en god betalningsförmåga och genererar bra virkespriser. c

Derome firar 75 år

I år är det 75 år sedan snickaren Karl Andersson startade verksamheten Derome Såg & Virkesaffär 1946. Han skötte sågningen under sommarhalvåret och arbetade som snickare under vintern. Som fordon hade han en motorcykel, både för affärernas och familjelivets resor.

Historiska hållpunkter för Derome

1955 köper Karl en hyvel och en Epa­traktor.

1960 startas en bygghandel i liten skala.

1968 bildas aktiebolaget

Derome Såg AB och sönerna köper in sig i företaget.

1973 införskaffas en ny såglinje och volymen dubbleras. Året efter byggs ett nytt hyvleri.

1975 bildas Varbergshus som tillverkar monteringsfärdiga hus i Veddige.

1981 förvärvas sågverket och husfabriken i Anneberg, Kungsbacka.

1990 köper Derome Kinnaredssågen i Hylte.

1993 köper Derome en fabrik i Berlin för att tillverka hus och takstolar för den tyska marknaden.

1995 börjar Derome utveckla bostadsområden.

2000 tredje generationen Andersson bestämmer att de vill driva företaget vidare. Därefter har en rad förvärv av trä­, bygg­, järn­ och industriföretag genomförts och egna nya fabriker och lager har byggts.

2003 omorganiseras råvaruinköpen och Derome Skog bildas med ansvar för timmerförsörjningen till sågverken.

2006 impregneringsverksamheten Woodtec startar i Varbergs hamn. En pelletsfabrik byggs i Kinnared, en bygghandel köps i Göteborg och en takstolsfabrik i Mjölby.

2007 byggs en ny impregneringsanläggning i Anneberg.

2015 startar Derome en takstolsfabrik i Tanum.

2016 blir Magnus Andersson koncernchef.

2018 invigs den nya husfabriken i Värö, som drivs helt med sol­, vind­ och vattenkraft.

2019 undertecknar Derome en miljöplan för fossilfri verksamhet 2045.

2020 gör Derome sin största bostadsaffär hittills med 645 bostäder till Upplands­Bro.

2021 levererar Derome färdiga hotellrum i modulform till Sara Kulturhus, ett av världens högsta trähus. Derome fyller 75 år. Deromes styrelseordförande Karl­Eric Andersson får medalj av kungen för sina värdefulla insatser inom svenskt näringsliv. 300 miljoner investeras i sågverken. Idag

IDAG ÄR

DEROMEKONCERNEN

Sveriges största familjeägda träindustri med flertal sågverk, husfabriker och produktionsanläggningar över hela landet, samt drygt femtio bygghandlar längs västkusten, i Skåne, Blekinge och Småland, där yrkeskunder kan handla ett heltäckande sortiment för bygget. I runda slängar är 2500 personer anställda.

ANNAN SKOGLIG HISTORIK

På 1950­talet kommer mekaniseringen av skogsarbetet igång på allvar. De första motorsågarna är så tunga att det krävs två man för att bära dem. På 1960­talet har tekniken förbättrats så mycket att motorsågarna slår igenom.

Barkmaskinerna kommer på 1950­talet och ersätter manuella barkspadar.

Häst står för majoriteten av timmertransporterna ut ur skogen under 1950­talet. Skogstraktorn, föregångaren till skotaren, kommer och lastbilar ersätter succesivt flottningen för längre transporter.

På 1960­talet infördes yrkesutbildningar för skogsarbetare.

Rastkojan för skogsarbetaren blir allmän på 1960­talet.

Skördare som utförde alla moment kommer på 1970talet.

Engreppsskördarna slår igenom i gallringar och överträffar alla förväntningar på 1980­talet.

Kemiska lövbekämpningsmedel (t.ex. hormoslyr) förbjuds 1977.

Systematisk naturvård introduceras under 1980­talet.

1994 införs en ny skogsvårdslag som jämställer produktionsmål med miljömål.

I slutet av 1990­talet införs certifieringssystemet FSC, Forest Stewardship Council, för storskogsbruk och PEFC, Programme for the Endorsment of Forest Certificaiton, för privat skogsbruk och mindre skogsföretag.

2010­tal börjar man tala om skogens sociala värden.

2020 står skogen i centrum för en hållbar bioekonomi. Skogsutredningen presenteras och skickas ut på remiss.

KUNGLIG MEDALJ

TILL DEROMES ORDFÖRANDE

Deromes styrelseordförande, Karl-Eric Andersson, belönas med Hans Majestät Konungens medalj i 12:e storleken för sina värdefulla insatser inom svenskt näringsliv.

Medaljen delas ut på Stockholms slott den 20 oktober.

– Jag känner mig väldigt hedrad över att få ta emot denna medalj. Derome har gått från att vara det lilla lokala företaget till att bli Sveriges största familjeägda träindustriföretag som sysselsätter över 2500 människor runt om i landet. Att få en sådan hedersam utmärkelse gör mig stolt, men utmärkelsen går till alla anställda inom Derome. Det här är medarbetarnas medalj lika mycket som min, säger Karl­Eric Andersson och fortsätter:

– Som familjeägt företag har vi möjlighet att jobba långsiktigt och det har vi alltid gjort. Det har skapat en trygghet hos våra anställda, våra kunder och samarbetspartners. Vi har vuxit till det företag vi är idag genom ett stort engagemang hos Deromes anställda. Samtidigt som vi växer värnar vi om den unika Deromeandan som vi haft från start, det jordnära och personliga sättet. Vi vill fortsätta vara entreprenören och utmanaren trots att vi idag är marknadsledande inom flera områden.

– DEROMES NYA VARUMÄRKE FÖR BYGG

OCH INDUSTRI

Derome har lanserat Dereko, ett eget varumärke för ett noga utvalt sortiment av produkter med hög kvalitet, bra pris och god miljöprestanda. De säljs endast via Deromes bygg­ och industrihandel. Du som skogsägare har möjlighet att handla produkterna, både i fysiska butiker och online.

– Med ett eget sortiment får vi god kontroll över hela produktionskedjan. Vi kan garantera att produkterna håller hög kvalitet och att de är tillverkade på ett schysst sätt med material och metoder som är miljömässigt hållbara ­ reko produkter helt enkelt. Vi börjar med infästningsprodukter i form av trall­ och träskruv och utökar sortimentet successivt med fler produkter som förenklar vardagen för kunderna, säger Johan Winroth, vd Derome Bygg & Industri AB.

Kontakta din virkesinköpare för att bli kund i vår bygghandel.

MED RÖTTERNA I SKOGEN

» Om du är intresserad av att få veta mer om Deromes historia så hör av dig till din inköpare så får du ett exemplar av boken om vår historia.

JURIDIK

KAMMARRÄTTEN GER SKOGSÄGARE RÄTT

OM NYCKELBIOTOP

Kammarrätten i Stockholm ger en skogsägare i Norrtälje rätt om nyckelbiotop. Det är en mycket viktig dom för landets alla skogsägare.

Mathias Mattsson i Norrtälje tog strid mot att Skogsstyrelsen registrerat delar av hans skog som nyckelbiotop. Han menar att en nyckelbiotopsregistrering borde anses vara ett förvaltningsbeslut och vara möjligt att överklaga. Han förlorade i första instans, Förvaltningsrätten, men vann i Kammarrätten. I domen från den 23 juni 2021 menar Kammarrätten att registreringar av nyckelbiotoper har sådan påvisbar effekt

för den enskilde skogsägaren att det är frågan om ett överklagbart beslut. Men Kammarrätten menar också att de instruktioner som Skogsstyrelsen hänvisar till för att registrera nyckelbiotoper är allt för ospecifika för att utgöra ett rättsligt stöd, eftersom de inte anger när och hur en registrering skall ske, vilka överväganden som skall ligga till grund för ett beslut om registrering samt hur ett sådant beslut kan överklagas och till

vilken instans. Kammarrätten menar att Skogsstyrelsen inte heller på någon annan grund haft stöd i rättsordningen. Det betyder helt enkelt att Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper är olaglig. Registreringen har pågått sedan 1993 och omfattar drygt 200 000 hektar produktiv skogsmark över hela landet. Domen kan innebära att skogsägare som mot sin vilja fått sin mark registrerad som nyckelbiotop har möjlighet att begära att beslutet upphävs.

DEROME ÄR NY PARTNER

TILL SKOGFORSK

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut och de arbetar för att tillföra kunskaper som är till nytta för skogsbruket och samhället.

Forskningen spänner över allt som har med skogsbruket att göra, från pollen till industrin. Skogforsk har 135 anställda, varav 80 är forskare. De är experter på bland annat förädling av träd som växer bättre och som kan möta framtidens klimatförändringar, bättre miljövård, högre skogsproduktion, effektivare skogsmaskiner som är skonsamma både mot föraren och miljön, effektivare logistik och värdeskapande virkesutnyttjande.

Verksamheten finansieras både av skogsnäringen och staten. Sedan den 1 juli är Derome en partner till Skogforsk. – Samhällets utmaning med att minska klimatpåverkan med förnybar skogsråvara ligger som grund för vårt

beslut att bli partner till Skogforsk. Konkret handlar det om att fortsätta att utveckla skogsskötseln för att möta en ökad efterfrågan på trähusbyggande och fler skogsbaserade produkter. Anpassningar till ett förändrat klimat, biologisk mångfald och fler ekosystemtjänster är exempel på viktiga frågor. En grund för allt detta är att öka kunskapen och utveckla nya metoder i skogsbruket. Där ser vi att Skogforsk är en central aktör som tar ett helhetsgrepp på flödet från skogen till industrin, säger Gunnar Jakobsson, vd på Derome Timber.

Kryssa och vinn

I detta nummer av Ta­i­trä har du chans att vinna den fasta startavgiften för att upprätta en skogsbruksplan, om ni löser korsordet och skickar in rätt svar på ordflätan. Värde 3000:­

SPECIALOMRÅDE HÅNFULL REMTYG SCENUNDERHÅLLNING MÅTT

FAMLA

ROLL I "REDERIET " KAN BO I RIGA LIKNAR GLORIA BILDAS AV TVÅ UTÖVARE KUNGLIG PAJAS

KOSTRÅD FRANSK DEL SÅRKLÄMMA

LUNDASPEX MINNESPINNE

PRÄST SÅDAN BRINNER

KRONOR KORT VANLIG FRÅGA RENTJURAR LANDSMÅTT

VÅRD AV SJUKT BARN ALPDRAG PARK I STADEN

DEL AV KATOLSKT STIFT SPLIT BLEV SOLBRÄND

LÄGGA MÄRKE TILL METALL

TRAV PÅ STÄLLET EOS I ROM

AVSLÖJA MEDGE TYST KANSAS AVSER LIBANON NÄRKEELVA LIVSLOTTERNA

UNG HÄST ÅSNA NEON KORT VIMSA VÄXJÖELVA

OS I VÄST BAKVERK KASSALJUD

LOCKAR HUNGRIG SPARV I SKALAN TRO GER STÖD VID FRAKTUR

ANONYMA MOT KÄRNAN VÄXT OCH DRYCK SIDNUMMER

DÖPA TICKAR PÅ

KAN SES PÅ TORN

OMOGEN FRUKT

LEDIG SPRÅKFADÄS SÖKSYSTEM

RED MED LANS NÖJD

TOG PÅ FLÄCKEN PENNINGGÅVA

BRITT AV BÖRD SYNSÄTT

BREDA BÄCKAR DRAS LIVREM VINTERRÄNNA FÖRE-

INTE UT VIBRERA

RÖRLIG DEL PÅ RÄKNESTICKA

SATELLITE

RITA AV

LÄNGDENHET KALLE ANKA

FISKEREDSKAP SÄNKA HAR VEMODIG KLIPPA TILL

KAN MAN ORÅD TORR TOPP FLYTANDE MAT

HAR FOTFÄSTE LITET BO KORT TALLIUM DESMOND

FÖRESTÄLLNINGSLÄRA VALUTA

BALLERINA EN OMBUDSMAN PASSÉ OLLONTRÄD

ENZYM SOM BRYTER NER KISS SARGAD

UTVECKLING

Lösningen på ordflätan mailas till: info@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs fastighetens beteckning.

BEDÖVADE FÖRR

DANK

Skicka in ditt svar senast 15/11. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna.

Vinnare av Erika Åbergs bok om byggnadsvård var: Ditte Sörensen, Halmstad

Hallå där!

Emma Bengtsson

Du jobbar i utlastningen och ansvarar för säcklinjen på Deromes pelletsfabrik. Hur länge har du haft det jobbet?

Jag började på Derome för tre år sedan och på pellets fabriken under våren 2021.

Vad fick dig att söka jobb på Derome?

Jag hade hört gott om företaget och det verkade vara en bra arbetsplats.

Vad gjorde du tidigare?

Då arbetade jag på Stena Recycling i Halmstad som hjullastarförare och produktionspersonal.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det är varierat, ibland kör jag truck, ibland lastar jag på bilarna och ibland jobbar jag vid säcklinjen.

Vilka svårigheter stöter du på?

Det är inte särskilt många svårigheter än så länge. Vi får se hur vintern blir. Jag har ett gott samarbete med Eva­Lena som gör ordrarna och vårt arbete flyter bra. Felsökning på maskinerna är fortfarande lite av en utmaning att lära mig eftersom jag är så ny.

Vilken är din relation till skog och landsbygd?

Jag är uppvuxen på en skogsgård och har varit med och kört motorsåg och kört ut virke sedan jag var ung. Jag gick lantbrukslinje på gymnasiet och har jobbat både på mindre gårdar med mjölkkor och spannmålsodling tidigare. Jag bor med min sambo i hus på landet och trivs med det.

Vad gör du på fritiden?

Vi jagar en hel del och vi har två jakthundar som går på ”allt”, så vi jagar de mesta viltslagen. För övrigt är det fiske och att jobba i skogen hos föräldrarna. Det känns bra att det vi tar hand om ger resultat och det är en frihet att ha sitt eget i familjen. c

Juristspalten

Mountainbike på gott och ont §

Fråga: Måste jag tåla cykling på min mark?

Svar: Frågan anknyter till allemansrätten och dess bortre gräns. En klar gräns kan inte utläsas i lagstiftningen och är subjektiv men att gå, cykla och rida på annans mark omfattas normalt av allemansrätten. Motortrafik omfattas normalt inte. Äganderätten är inskränkt såtillvida att andras nyttjande i viss mån måste tålas.

Allemansrättens grundtanke är att ”inte störa, inte förstöra”

Allemansrättens grundtanke är att ”inte störa, inte förstöra”. Hemfriden och markägarens ekonomiska intressen får inte kränkas. Det går att se på allemansrätten som en rättighet att färdas över annans mark och att uppehålla sig där under kortare tid, eller som en skyldighet att visa hänsyn i sitt umgänge med naturen. Allmänheten får inte ta sig sådana friheter att markägaren tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada. Mark med växande gröda får inte beträdas med stöd av allemansrätten. Med tanke på den högre risken för skador vid transport med cykel jämfört med till fots, måste större hänsyn visas och särskilt undvika mjuka delar och frilagda rotsystem m.m. Alla faktiska skador som kan uppstå till följd av nyttjandet kan grunda ersättningskrav. Vidare är allemansrätten knuten till individer och inte till grupper. Var och en i en organiserad grupp har alltså sitt ansvar enligt allemansrätten när den tillämpas. Den som arrangerar exempelvis cykelturer i grupp med stöd av allemansrätten kan hållas ansvarig för skador som gruppen eller någon i gruppen orsakar. Det finns enligt Högsta Domstolen inget som hindrar ett utnyttjande av allemansrätten för kommersiella ändamål.

Att orsaka skada på annans mark är alltså aldrig inom ramen för allemansrätten. Inte heller att anlägga fysiska anordningar. En cykelpark med exempelvis hinder, staket och andra anordningar innebär således ett ianspråktagande som kräver markägaens medgivande. Själva cyklingen i sig kan ha stöd av allemansrätten men vid ett aktivt anläggande och om det sker organiserat återkommande på ett och samma ställe, kommer utövaren längre ifrån det allemansrättsliga och behöver ett avtal med markägaren.

Det sagda gäller under förutsättning att fastigheten inte är detaljplanerad och när det inte finns lokala bestämmelser om cykelleder och parker.

Sammanfattningsvis behöver du alltså tåla cykling på din mark, så länge det inte orsakar någon skada på det sätt som beskrivits. c

Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

Din hjälp i skogliga frågor

Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320-181 33 per.franzen@derome.se

g Kinnared Simon Eriksson Heige Virkesinköpare 0345-58 58 22 simon.eriksson-heige@derome.se

g Simlångsdalen Dan Karlsson Virkesinköpare 035-280 51 12 dan.karlsson@derome.se

g Svenljunga Anders Olofsson Virkesinköpare 0320-181 37 anders.olofsson@derome.se

g Bollebygd Julia Gustafsson Virkesinköpare 0320-180 28 julia.gustafsson@derome.se

g Markaryd Magnus Benjaminsson Virkesinköpare 0433-420 63 magnus.benjaminsson@derome.se

g Svenljunga Björn Schönning Virkesinköpare 0320-181 38 bjorn.schonning@derome.se

g Svenljunga Mathias Svalin Virkesinköpare 0320-181 30 mathias.svalin@derome.se

g Horred Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320-181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Markaryd

Patrik Johansson Virkesinköpare 035-280 51 13 patrik.k.johansson@derome.se

g Svenljunga Lars-Erik Svensson Produktion och logistik Biobränsle 0340-58 25 66 frasse@derome.se

g Tanumshede Roger Jodensvi Virkesinköpare 0707-71 24 41 roger.jodensvi@derome.se

g Horred Anna Johansson Virkesinköpare 0320-20 98 59 anna.e.johansson@derome.se

g Simlångsdalen Emil Bryntorp Virkesinköpare 035-280 51 11 emil.bryntorp@derome.se

g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320-181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Tanumshede Patrik Älgemon Virkesinköpare 0707-71 24 42 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla

Martin Johansson

Virkesinköpare 0303-38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Uddevalla

Fredrik Johansson

Virkesinköpare 0522-44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Ullared

Magnus Wallin

Virkesinköpare 0340-66 65 84 magnus.wallin@derome.se

TANUMSHEDE

UDDEVALLA GÖTEBORG

ULRICEHAMN

BOLLEBYGD

HORRED SVENLJUNGA

DEROME

SIMLÅNGSDALEN

ULLARED

KINNARED

MARKARYD

g Uddevalla

Anders Källén

Virkesinköpare 0522-44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Ulricehamn

Jon Wallin

Virkesinköpare 0340-66 65 64 jon.wallin@derome.se

g Ullared Christian Bengtsson

Virkesinköpare 0340-66 65 09 christian.bengtsson@derome.se

MALMÖ

KONTAKT

Derome

Bollebygd

Horred

Kinnared

Markaryd

Simlångsdalen

Svenljunga

Tanumshede

Uddevalla

Ullared

Ulricehamn

Bjurumsvägen 14

432 68 Veddige 0340­66 65 00

Rävlandavägen 21 517 91 Bollebygd

Varbergsvägen 438 519 31 Horred

Marknadsvägen 13 314 95 Kinnared

Råstorp Träloravägen 8 285 93 Markaryd

Gästgivarevägen 14 313 96 Simlångsdalen

Vävaregatan 7

512 53 Svenljunga

Industrivägen 3D 457 31 Tanumshede

Spikvägen 1 451 50 Uddevalla

Mjöshult 105

311 62 Ullared

Garvaregränd 2D 523 30 Ulricehamn

Derome Skog 432 87 Veddige

Vill du sälja mark för bostäder?

Derome söker ständigt efter mark och träffar gärna markägare som vill sälja såväl enstaka tomter som större markområden och på så sätt bidra till att nya bostäder byggs och landsbygden utvecklas.

Deromes markchef Carl­Johan Billing har 30 års erfarenhet som kommer väl till pass för att hitta en bra lösning för alla parter:

– Det bästa med mitt jobb är att ingen tomt eller tomtägare är den andra lik. Det ställer krav på att vara flexibel och hitta unika lösningar. Vi börjar alltid med att lyssna på de behov som finnskanske ska säljaren själv bo granne med huset och är extra mån om hur det ser ut och placeras på tomten. Priset har också stor betydelse, men minst lika viktig är den kunskap vi kan erbjuda genom hela processen.

Markinköpen fördelas mellan företagets olika varumärken med villatomter till A­hus och Varbergshus och större bostadsprojekt till Derome Bostad.

– Fördelen med att sälja mark till

Derome är vår långa erfarenhet med kunskap inom hela processen från skogsskötsel till färdig detaljplan. Det ska vara enkelt att jobba med

oss, vi står för vad vi säger och tar snabba beslut.

➜ Kontakta Carl-Johan Billing för en förutsättningslös diskussion om du vill sälja mark till Derome. Mejla till: carl-johan.billing@derome.se