Magasin - Ta i trä 2, 2025

HÖST 2025 NR 2

Tips!

Mer kraft, mindre svinn:

Deromes nya såg är i toppklass! Amundholmen:

Naturvård på skärgårdsön

Hanna Osterman, skogsplanläggare på Derome:

”FRIHETEN I NATUREN ÄR FANTASTISK”

Besök muséet!

Trä i tiden Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varu­märkena Derome, A-hus, IMAB, Svensk Bygglogistik och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privat­kunder. Med hög service­ grad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

6

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

18

10

HANNA OSTERMAN

14

NATURVÅRD PÅ EN Ö

21

JURISTSPALTEN

FAKTA DEROME: Antal anställda: 2 500 Omsättning: ca 10 miljarder kr Sveriges största familjeägda träindustri, grundad 1946. Med verksamhet ”Från skog till färdigt hus”

OM DEROME SKOG: Derome Skog är ett fullservice­ företag till västsvenska skogs­ ägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

2

EN GRANSKOGSDRÖM MED HÖGA AMBITIONER OCH ­LERIG UTMANING

MÖT MULTISYSSLAREN MY FELDT

Ta i trä nr 2 2025 Ansvarig utgivare Linda Andersson, VD, Derome Timber

Tryck Stibo Complete

Redaktion och layout Text: Victor Kennmark, Rikard Barthon och Hanna Lindell Foto: Andreas Svensson, Julia Sjöberg och Deromes egna bilder. Layout: Peter Winqvist

Sociala kanaler Derome

Redaktionsadress Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se Utgivning 2 ggr/år

erome, Hemfranderome, D DeromeSkog, Derometrateknik erome, Hem från Derome, D Derome Skog, Derome Träteknik Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

Starkare tillsammans:

Vi har skogens värde i fokus Marknaden för sågade trävaror är avvaktande. Behovet av nya och renoverade bostäder finns absolut, men byggan­ det tar ändå inte riktigt fart i vare sig Europa eller USA. Osäkerheten kring ekonomin gör att många skjuter upp sina investeringar. Förhoppningen är att lägre räntor och olika stimulanspaket ska ge byggsektorn en knuff framåt från 2026 – men vi räknar inte med någon stor tillväxt. För svensk träindustri har de senaste åren varit utmanande. Priserna på råvara har stigit rejält medan trävarorna inte riktigt hängt med, vilket pressar många sågverk. Nu ser vi därför justeringar av timmerpriserna – men kom ihåg: de ligger fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer! För dig som skogsägare är det alltså fortsatt en bra affär att hålla igång aktiviteten. Våra virkesköpare hjälper dig gärna att prioritera rätt åtgärder så att din skog växer både i värde och volym. EU SKJUTER FRAM NYA REGLER EU-kommissionen ser ut att skjuta fram införandet av ­avskogningsförordningen (EUDR) till december 2026. Ännu är inget helt spikat, men allt tyder på en fram­ flyttning – och det är välkommet! Vi står givetvis bakom målet att motverka avskogning. Men reglerna är både otydliga och krångliga, och innebär en tung administrativ börda för både skogsägare och industri. Med tanke på att vi redan har både nationella lagar och frivilliga certifieringar för ett hållbart skogsbruk, tillför ny omfattande administration föga värde för skogen. Förhoppningsvis använder EU tiden till att göra regelverket enklare och mer praktiskt. VI ÖKAR VÄRDET UR VARJE STOCK Vi tror på att möta utmaningar tillsammans – och på att öka skogens värde, både för plånboken och för klimatet. Det gör vi bland annat med Deromes nya såglinje, som är igång och levererar. Vi sågar varje stock unikt för att maximera värdeutbytet. Varje extra procent i utbyte ökar klimatnyttan och gör mer av din skog, eftersom det gör att vi kan skapa mer förnybart byggmaterial ur varje stock. Det här och mycket annat berättar vi mer om på våra sågverksträffar. Intresset har varit stort och vi uppskattar verkligen möjligheten att träffa er skogsägare. Har du inte varit med ännu? Kom gärna – jag tror du går därifrån med både nya idéer och inspiration.

Jag önskar dig en fin höst i skogen. Linda Andersson, vd Derome Timber

3

NYPL A NTER AT

Full fart på nya sågen!

– Den nya sågen betyder enormt mycket i vår långsiktiga strategi för att säkerställa en hållbar framtid, säger Per Andersson, utveckligschef på Derome Timber AB.

Deromes nya såglinje är en av världens ­modernaste och ett ­gigantiskt flaggskepp för Sveriges största familjeägda trä­industri. – På två skift ökar sågningen från 300 000 till 400 000 kubik per år. Det blir både mer råvaru­ effektivt och förfinat resultat, framhåller utvecklingschefen Per Andersson.

4

Sedan tidigare i år är den nya såglinjen i full drift, en storsatsning på över 600 miljoner kronor för att uppnå ett mer hållbart och konkurrenskraftigt byg­ gande i trä. – Vi är medvetna om att det kommer bli brist på råvara i framtiden. Den nya sågen betyder enormt mycket i vår långsiktiga strategi för att säkerställa en hållbar framtid för vår verksamhet och våra kunder, säger Per Andersson, ut­ vecklingschef på Derome Timber AB. Användandet av den fria postningen

– där sågningen anpassas efter varje enskild stock i stället för en fast inställ­ ning för hela partiet – optimeras ytterli­ gare tack vare företagets nya flagg­ skepp. – Den nya sågen klarar att optimera med fler kombinationer för att hitta högsta värdet i varje stock och ­räknar precist ut vilken kurva den ska sågas i. För att få det ännu mer exakt har vi ­numera också hjälp av kamerateknik med AI. c

NYPL A NTER AT

Grattis till sågen, Patricia! I förra numret av Ta i trä efterlyste vi läsarnas egna åsikter om innehållet, i syfte att göra både tidningen och läsupplevelsen ännu bättre. Bland alla som svarade på enkäten har vi lottat fram en lycklig vinnare, som belönas med en högkvalitativ elmotorsåg. Stort grattis till Patricia Ek! Hoppas sågen kommer väl till pass. Håll utkik efter fler tävlingar med fina priser framöver – och missa inte korsordet redan i detta nummer! Derome Trä- och nostalgimuseum har mycket att bjuda på.

Välkommen bakom ­kulisserna! Vi bjuder in våra skogs­ ägare till en exklusiv dag på Derome. Följ med på resan från skog till färdigt hus. Under dagen presenterar vi Derome som koncern, fördjupar oss i vår nya såglinje och avslutar med en guidad tur på vår anläggning i Derome. Du får också se timrets väg från sågverket, vidare till förädling och takstolsfabrik. » Kontakta din virkes­ inköpare för mer information eller skicka ett mail till skog@derome.se.

Följ Derome skog på ­­Facebook och Instagram!

Trädens möjligheter och tidlös nostalgi På Derome Trä- och nostalgi­museum träder du in i historiska miljöer och får en bild av livet som skogsarbetare, såg­ verksproduktion, snickarens ­vardag och skolbarn. Nyhet i höst och vinter är Eva Skogars Trädens möjligheter. – Eva låter skogen flytta in i ­museet, med målningar och m ­ aterial direkt från skogen – det blir otroligt fint, särskilt vinterlandskapen, säger Hanna Andersson, verksamhets­ansvarig. Museet har också flera permanenta utställningar som visar träbearbetning från flintyxa till m ­ odernare metoder, remdrivna maskiner och snickarverk­ stad. I Så levde vi då väntar sko­makare, hjulmakare, 50-talshem och en skolsal

där barn får skriva i sand. Träkonsthallen ­visar skulpturer samt en stor samling träfigurer av Gunnar ”Bissefällarn” Svensson. Avsluta gärna med en våffla i vårt café. c

DEROME TRÄ- OCH ­NOSTALGIMUSEUM

Läs mer via QR-koden!

Trädens möjligheter visas 24 oktober–9 januari. Öppettider: ons–fre 10.00–16.00 Läs mer: www.derometramuseum.se

Visste du att Derome skog finns på Facebook och Instagram? Där delar vi med oss av skogsnyheter, smarta tips för virkesmarknaden och skogsbruket samt visar upp lite av vardagen på Derome skog. Följ oss, vettja!

DeromeSkog

@deromeskog 5

En granskog på lerfötter

6

Mellan två sjöar i skogs­land­skapet söder om ­Ulricehamn ligger Bengt-­ Anders Kindlunds fastighet Vik – en snabb­växande ­grönskande granskogsdröm med höga ­ambitioner och en ­lerig ­utmaning. Foto: Andreas Svensson

Mellan två sjöar utanför Ulricehamn ligger skogsfastigheten Vik Vegby. Förutsättningarna med den fuktiga marken ger skogen bra tillväxt – men också risk för stormfällningar.

Redan när man svänger in mellan de täta lindarna som ramar in den långa allén mot gården, förstår man att här finns omsorg. Gården är från 1906, men vårdas idag med både framtidstro och varsamhet av tredje generationen Kindlund – Bengt-Anders och hans fru Ingela. – Det är inte svårt att trivas här, säger Bengt-Anders med ett leende. Jag har rest mycket i mitt civila jobb, men när jag kommer hem är det fantastiskt att komma ut i skogen och ägna mig åt skogsskötsel som är mitt stora fritids­ intresse då infinner sig ett lugn. Det är en livsglädje. MELLAN SJÖAR OCH STORMAR Skogsfastigheten Vik Vegby 1:3 omfattar 25 hektar, och är belägen på gammal sjöbotten mellan sjöarna Åsunden och Södra Sämsjön. Marken är ovanligt fuk­

tig, vilket ger en närmast explosiv tillväxt – men också risk för stormfällningar. – Jag brukar säga att vi har en fastig­ het på lerfötter. Det kräver extra vaksam­ het och planering. Rotdjupet i gransko­ gen blir grundare här än normalt, och vinden kan snabbt ställa till det. Trots utmaningarna älskar BengtAnders granskog – särskilt den full­ vuxna, raka, mörkgröna. I den nyuppda­ terade skogsbruksplanen, som han tagit fram med Derome, uppmäts en stån­ dortsindex på flera platser till G36 – bland det högsta som förekommer i Sverige. Medel ståndortsindex är G33. Med en bonitet på lite över 11,9 m3sk. Boniteten anger tillväxt per hektar. – Det innebär att omloppstiden blir betydligt kortare. Där en vanlig gran kanske behöver 70 år på sig, klarar våra sig på 50. Men då gäller det att ta väl hand om dem.

7

Delar av marken avverkas och planteras i omgångar, vilket skapar flera olika ”generationer” av skog.

EN PELARSAL AV GRAN Vi vandrar ut i skogen tillsammans med Bengt-Anders och Mikael Johansson, vir­ kesinköpare på Derome. Mikael har till­ sammans med sin kollega Liselott Jonsson arbetat nära Kindlund i många år, och är en viktig del av det långvariga samarbetet. – Jag tycker det är viktigt att en mark­ ägare känner sig sedd, säger Mikael. Det handlar om en långsiktig relation – man behöver inte alltid tycka lika, men det måste finnas respekt åt båda håll. Mjuk mossa breder ut sig och mellan granstammarna silar solljuset ned. Tystnaden under grantopparna bryts bara av fåglarna. – Det här är ett bestånd i toppklass, säger Mikael. De står fint och stabilt. Det märks att Bengt-Anders är engagerad och har ett öga för detaljer. Bengt-Anders fyller i: – Det är något särskilt att gå in i en fullvuxen granskog. Det är som att kliva in i en pelarsal. Jag kan gå ut i skogen i de olika åldrar vi har på fastigheten och känna ett härligt lugn, men en mogen granskog är alltid lite speciell för mig. EN PÅGÅENDE DIALOG ÖVER TID Tillsammans har Derome och Kindlund utvecklat ett samarbete som nu pågått i över 17 år. Deromes maskinpartner K-E Berg Skogsentreprenad har genomfört både gallringar och slutavverkningar.

8

Bengt-Anders Kindlund och Deromes virkesinköpare Mikael ­Johansson har samarbetat med varandra i många år.

– Det är en trygghet att ha ett team som känner fastigheten, säger BengtAnders. Derome vet hur marken reage­ rar, och vi har alltid haft en bra dialog. För Bengt-Anders handlar skogs­ skötsel om relationer – både till träden och människorna. Att ha en partner som är lyhörd och närvarande är avgörande. – Vi har en kontinuitet, och jag ­behöver inte vänta på att någon ringer. Då blir det en dialog över tid, och det är precis så jag vill ha det. Vid en del av strandlinjen mot Åsunden har paret Kindlund valt att spara en fuktig kantzon som fått stå orörd, i denna del av gårdens marker trivs bland annat vildsvin. Här växer sly och fuktälskande växter såsom strand­ klo, mossviol, som uppskattas av både vilt och fåglar. GENERATION TILL GENERATION Bengt-Anders är 60 år och arbetar till vardags som nyckelkundsansvarig på 3M Sverige. Han och Ingela tog över gården år 2000, och dottern Wilma har vuxit upp här, även om hon idag bor på annan ort. Kanske kommer hon en dag bli fjärde generationen på Vik i Vegby. – Jag ser det som ett förtroende. Skogen är inte min, jag förvaltar den till nästa led. Då måste man tänka ­lång­siktigt, både ekonomiskt och miljö­ mässigt. c

FASTIGHETEN VEGBY 1:3, VIK: Läge: 1,5 mil söder om Ulricehamn, mellan Åsunden och Södra Sämsjön Storlek: 25 hektar, nästan helt bestående av skogsmark Bonitet: G36 på vissa områden, medel G33 Dominans: Granskog Egendom sedan 1906, i familjen i tre generationer BENGT-ANDERS KINDLUND: Namn: Bengt-Anders Kindlund Ålder: 60 år Yrke: Nyckelkundsansvarig på 3M Sverige Skogsintresse: Stor passion för granskog och aktiv skogsskötsel Bor: På gården Vik i Vegby med sin fru Ingela och katten Simson

LISELOTTE JONSSON OM SAMARBETET MED BENGT-ANDERS

»Derome vet hur marken reagerar, och vi har alltid haft en bra dialog.«

Liselotte Jonsson är virkes­ inköpare på Derome skog och har i många år samarbetat med Bengt-Anders Kindlund kring fastigheten i Vegby. Hur länge har du arbetat med Bengt-Anders på Vegby? – Jag har samarbetat med BengtAnders sedan jag började på Derome skog. Han var en av de första leverantö­ rerna jag träffade och fick förtroendet att skriva kontrakt med. Vad gör Vegby till en intressant fastighet? – Fastigheten är speciell tack vare den bördiga marken och det vackra ­läget vid sjön Åsunden. Här växer ­skogen snabbt och kräver tillsyn, något jag och paret Kindlund följt upp genom åren. BengtAnders, som trivs i skogen, sköter röj­ ningarna mycket väl och vi stämmer av arbetet ett par gånger per år. Hur fungerar samarbetet med Bengt-Anders? – Genom tät kommunikation har samarbetet alltid fungerat smidigt. Det är givande att diskutera lösningar till­ sammans utifrån skogsbruksplanen och parets önskemål. Engagemanget och kärleken till skogen är stor och gör mitt arbete extra roligt! c

9

”Friheten

i naturen är

fantastisk” Med en förkärlek för friluftsliv och en bakgrund långt från skogs­ branschen fann Hanna Osterman sin plats som skogsplanläggare hos Derome. Här berättar hon om ­steget från träningspass och klockor till kartor, virkes­volymer och naturvårdsavsättningar – och om ­fri­heten och att få arbeta i skogen som gör att hon trivs så bra. Hanna Osterman beskriver sig själv som en person som gärna utforskar nya om­ råden och har många saker på gång. Efter tio år på Friskis & Svettis och en tid som säljare och reparatör i en klockaffär, valde hon att följa sin dröm om att ”gå i gummistövlar och räkna träd”. – Jag har alltid haft ett naturintresse och gillar att röra mig i skog och mark. Under min utbildning fick jag vara på många olika praktikplatser, och det var då jag upptäckte Derome. Jag tyckte att det var ett fantastiskt företag att vara på.

10

VARIATIONEN I ARBETSDAGARNA Som skogsplanläggare blandar Hanna dagar på kontoret med fältarbete i ­skogen. – En vanlig dag kan jag börja med att ladda ner kartor och gå igenom hur verkligheten ser ut i ett bestånd. Jag ­delar upp fastigheten i delar, analyserar det jag ser på skärmen och laddar ner underlagen till min fältdator. Nästa dag kan jag vara ute i fält för att mäta, ­beräkna skogsvolymer och se över naturvårds­avsättningar. Jag försöker

göra det mesta jobbet i skogen. Jag ­skriver ner förslag på åtgärder för varje bestånd och sammanställer sedan allt inne vid skrivbordet, skickar materialet till virkesinköparen och till certifierings­ bolaget. Till slut får markägaren ett ­underlag att gå igenom tillsammans med virkes­inköparen. Det hon uppskattar mest är att ­ständigt lära sig nytt och få stöd av ­kollegorna. – Vi är två anställda planläggare på Derome och planläggningsavdelningen

FAKTA OM HANNA Namn: Hanna Osterman Ålder: 44 Bor: I Kinna Familj: Gift och fyra barn. En hund och fyra katter. Yrke: Skogsplanläggare Fritidsintressen: Har alltid många projekt på gång. Tränar mycket – gym, löpning, MTB, längdskidor – och är spinningledare på Friskis. Om Derome: ”Variationen på mitt jobb. Jag är både på kontoret och i skogen. Friheten är fantastisk. Det känns som ett tryggt företag. Seriöst och stabilt.”

har bara funnits i 1,5 år, så allt är lite ­under uppbyggnad. Men vi har gott stöd i varandra jag och Anna och så har vi en bra chef, Dan Karlsson, som verkligen hjälper oss om vi har några frågor eller kört fast. Men jobbet har också sina utmaningar. – Allt måste bli rätt – volymerna ska inte diffa för mycket och naturvårds­ avsättningarna ska vara väl valda. Och så ska man ut i alla väder. Det kan vara snöblandat regn, knott och en fältdator som helst vill vara inomhus men jag ­gillar det. AKTIV FRITID OCH PRAKTISKT SKAPANDE När Hanna är ledig ägnar hon sig gärna åt träning – både på gymmet, med ­löpning, mountainbike och längdskidor. Hon är dessutom fortfarande spinning­ ledare på Friskis & Svettis. – Jag gillar att ha projekt i gång, snickra och skapa med händerna. Det har jag alltid gjort. Jag spelar också lite gitarr men just nu går jag i tankarna på att skaffa en båt som vi kan ge oss ut på sjön i och fiska från. Familjen, som består av maken, fyra barn, en hund och fyra katter, är en ­viktig del av hennes liv. – Vi är en stor familj och jag gillar att umgås med både dem och vännerna. Annars är det träning och friluftslivet som lockar. c

Hanna Osterman trivs med variationen i jobbet som skogsplan­ läggare – ena dagen vid skrivbordet, nästa ute i skogen.

Tre snabba på kvisten! Vad var ditt drömjobb när du var liten? – Det stod mellan att köra lastbil, fotograf eller inrednings­­ arkitekt. Om du fick välja en superkraft, vilken skulle du ta? – Jag tycker att bara vara människa är en superkraft. Det ­behövs inte så mycket mer. Vilken plats i världen skulle du helst vilja besöka? – Jag trivs under min korkek, men en riktigt lång roadtrip i Norge vore fantastiskt. Det är så otroligt vackert där.

»Det kan vara snöblandat regn, knott och en fältdator som helst vill vara inomhus men jag g ­ illar det.« Hannas tips till skogsägare 1. Använd din skogsbruksplan i skötsel av din fastighet, den ger en god överblick om vad som måste göras, och skriv ner vad du gjort. Ställ den inte bara i hyllan. 2. Sköt röjningar och gallringar i tid. Om det känns övermäktigt – ta hjälp utifrån. Det kostar, men lönar sig i längden. 3. Undvik att ”smådutta” i skogen. Försök jobba med större sammanhängande områden för bättre resultat.

11

2 4

1

3

Behöver du hjälp med din mark? Med stor erfarenhet och kompetens av markexploatering, kan vi hjälpa dig att förvandla råmark till byggklar mark i större delen av Sverige. Vi erbjuder en helhetslösning från första kontakt till köpekontrakt. Låter det bra? Ring Helena på 0300-56 88 26 eller maila mark@a-hus.se

Byggoutlet Byggmaterial och maskiner från kända märken

Proffsprylar till bra priser

Besök deromebyggoutlet.se

12

HEJ MARKÄGARE! Vi har många kunder som söker en tomt att bygga sitt Varbergshus på, kanske är din mark är precis den som de söker?

LEDIG

SÅLD

Låt oss se om din mark är rätt för oss så kan vi hjälpa dig att tjäna pengar. Kontakta oss på 0340-66 64 70 eller varbergshus@derome.se Scanna QR-koden för besöka vår hemsida www.varbergshus.se

Takstolar i trä 12 meter och uppåt

Av PEFC-certifierat virke från närliggande skogar.

Kontakta oss för offert!

Region Special, trateknik@derome.se, 0340-66 64 60

Till hallar och lantbruksbyggnader

Erik Karlsson erik.karlsson@derome.se 0340-58 56 97

Frida Bernander frida.bernander@derome.se 0340-50 44 72

Jesper Smidje jesper.smidje@derome.se 0340-58 13 39

13

AMUNDHOLMEN

Naturvård på en ö – slåtterängen får nytt liv På Amundholmen i Bohuslän har ett ovanligt arbete tagit form. Här har skogen avverkats för att återställa en gammal slåtteräng som senast slogs på 1940-talet. ­Målet är att återskapa ljusa marker där växter, insek­ ter och fåglar åter får utrymme att växa och leva. Foto: Julia Sjöberg

Med hjälp av kran lastades virket direkt från klipporna till pråmen. Ett tidskrävande arbete.

14

Amundholmen var bebodd en kortare period redan på 1700-talet, och under första hälften av 1900-talet användes den som ”Pingstholme”. Lokalbor samla­ des på ön och drack kaffe i pingsttid. Det var under den epoken som ön fick rykte om sig att vara särskilt vacker. Öns stränder och klippor är välbe­ sökta sommartid av badturister och ­fritidsbåtar över natten. Ön är också ­populär bland övernattande kajak­ turister då tältning är tillåten. KONSTEN ATT AVVERKA PÅ EN Ö Ingela Sörqvist beskriver projektet att avverka den vildvuxna skogen som en dröm som gått i uppfyllelse: att få hela ängen på ön att blomstra igen. Här vän­ tar arter som rödklint, brudbröd, humle­ blomster, johannesört och darrgräs att avlösa varandra under sommarhalvåret. – Nu får solen åter komma åt, och vi ser redan hur gullvivor och blåklockor har börjat återvända, berättar Ingela Sörqvist, som lett delar av naturvårds­ arbetet.

Att avverka på en liten ö är inte enkelt. Transporterna blev en stor utmaning, med kostsamma pråmresor och mycket manuellt arbete. – Vi var som mest sex–sju personer som fällde träden med motorsåg. Bara att samla ihop allt ris och elda upp det var ett jättejobb, säger Ingela. Derome tillvaratog virket, som blev massaved. Roger Jodensvi, virkesinkö­ pare, minns hur läget på ön påverkade arbetet: – Allt måste planeras noga när skogen står på en ö. Vi köpte virket vid kajkanten och stod för lastbilstransporten. GÖR PLATS FÖR VÄXTER OCH DJUR Nästa steg är att låta betande djur hålla markerna öppna. På sikt hoppas Ingela att ängen åter blir ett rikt blommande landskap, fullt av surrande insekter och fågelsång. – Det här är ett exempel på hur natur­vård kan se ut i praktiken. Viktiga insatser som gör stor skillnad för den biologiska mångfalden, säger hon. c

Ingela Sörqvist

Roger Jodensvi

Bilder Se fler bilder från arbetet på Amundholmen på nästa sida...

15

Redan samma vår syntes de första resultaten: gullvivor och andra ängsblommor slog ut i solen.

Transporterna var en stor utmaning – timmer och maskiner fick fraktas på pråm genom skärgården.

16

Träden på Amundholmen har det karaktäristiska utseendet av att växa vid havet.

»Det här är ett exempel på hur natur­vård kan se ut i praktiken.«

FAKTA OM AMUNDHOLMEN OCH PROJEKTET ”ATTRAKTIVARE SKÄRGÅRD” c Ön ligger i Tanums kommun, norr om Havstenssund, i den inre delen av skärgården. c LIFE-projektet RestoRED återställer här en gammal slåtteräng som senast slogs på 1940-talet. c Storlek: 19 ha varav slåtter­ ängen utgör drygt 2 ha. c Avverkad ved: 240 m³ fub.

Lina Brekken från ­entreprenören Hamn & Sjö Väst, Ingela och Roger på plats under pågående arbete.

17

MY FELDT

”När idén är färsk har den mest energi”

18

Det finns människor som bär på en kreativitet som inte låter sig begränsas. Multisysslaren My Feldt är en sådan person. Med samma självklarhet kan hon skriva en bok, måla en tavla, starta ett bageri eller förvandla ett övergivet skolhus till en plats som myllrar av liv. För henne är det aldrig en fråga om att välja – snarare att våga vara allt på samma gång. Foto: Linda Lomelino

Att My har många strängar på sin krea­ tiva lyra står klart redan när jag ringer. Det dröjer bara någon minut innan hon blir avbruten – en hylla ska monteras men fästena är inte helt rätt. Går det kanske att göra egna? My grubblar en sekund, svarar och fortsätter intervjun som om inget hänt. – Om man bara skulle göra en sak blir det svårt. Jag har alltid varit kreativ och gör mycket hela tiden, framför allt det jag tycker är kul. Det tar sig i uttryck på alla möjliga sätt, i olika små världar. För mig handlar det om att skapa platser där människor får känna något de inte ens visste att de längtat efter, säger hon. SKAPARLUST SOM MOTOR Att försöka ringa in My är svårt. Hon ­beskriver sig själv som spontan och ­impulsiv – ibland lite rörig, men på ett bra sätt. När en idé föds vill hon helst förverkliga den på en gång. – Jag tycker att det är när idén är färsk som den har mest energi. Då vill jag ta vara på det och sätta igång di­ rekt. Visst kan det bli lite tokigt ibland, men det gör också att saker faktiskt blir av, det mesta löser sig på vägen. Kanske är det just det som gör att hennes kreativitet tar sig många ut­ tryck. Oavsett form skapar hon alltid med samma drivkraft: lusten att skapa något som människor kan njuta av och använda. FRÅN RUIN TILL SMULTRONSTÄLLE När hon tog sig an det gamla skolhuset, Skolberget i Oskarström, blev det kanske som mest tydligt vilken kraft som ryms i hennes sätt att arbeta. Där andra såg en ruin såg hon möjligheter. Redan från början hade hon bilden klar för sig – ­rosorna som en dag skulle stå i full blom mot den gamla tegelfasaden. Tillsammans med lokala hantverkare påbörjades en resa som handlade lika

mycket om bevarande som förnyelse. De gamla trägolven slipades fram, föns­ ter restaurerades, och återbrukat mate­ rial fick nytt liv i byggnaden. Och en ohygglig mängd tegelstenar plockades för hand ur de gamla rasmassorna. – Det var en intensiv resa, men jag är oerhört stolt och glad över att vi kunde ta vara på mycket som redan fanns. Jag lärde mig att man kan mer än man tror, säger hon. Idag är det gamla skolhuset förvand­ lat till ett levande utflyktsmål. Här ­samsas restaurang, kafé, butik och konst med egna odlingar, boulebanor, natur­ lekplats och trädgårdar. För detta arbete belönades Skolberget med Arkitektur­ priset 2024 av Halmstads kommun. – Det var ett fint erkännande och jag är väldigt stolt över det priset. Särskilt när vi lagt ner så mycket hjärta i huset. För My handlar byggande lika mycket om känsla som funktion. Att bevara de gamla trägolven och lyfta fram detal­ jerna från förr var för henne ett sätt att hedra historien – och samtidigt skapa en plats för framtiden. GLÄDJEN SOM DRIVKRAFT Framåt väntar nya projekt: en trädgård att utveckla, kanske en blomsterbutik, kanske ett eget tryckeri. Men oavsett vad det blir så kommer samma sak alltid att driva henne – glädjen i att skapa. – Världen kan vara tung, men jag vill stå för den glada delen. Jag känner mig aldrig slut, jag blir bara mer pepp. Att vara nöjd har aldrig lockat mig – då skulle jag bara sitta still. Och det har jag aldrig varit bra på. Och hur blev det med rosorna? Jodå, som ett slags kvitto på att allt arbete varit värt det stod de där i somras – ­rosorna, i full blom mot den gamla tegel­fasaden. – Då fällde jag ändå en liten glädjetår, det var så himla fint, avslutar hon. c

Mångsysslaren My Feldt har förvandlat ­ruinerna av det gamla skolhuset till ett riktigt smultronställe för besökare.

MY FELDT Bor: Halmstad Gör: Konditor, författare, konstnär och entreprenör Driver: Feldts på Skolberget tillsammans med sin bror Patrick ”Putte” Oscarsson Verksamhet: Restaurang, kafé, butik och konst i det ombyggda skolhuset i Oskarström, omgivet av odlingar, trädgårdar, boulebanor och naturlekplats Böcker: Bland annat Blåbärssnår, äppelskrutt och rabarberskugga, Det växer saft och sylt överallt och Rullrån och tankebrus. Utmärkelse: Vinnare av Arkitekturpriset 2024 av Halmstads kommun för projektet Skolberget.

19

Kryssa och vinn

I detta nummer av Ta-i-trä har du chans att vinna ett skogsägar-kit! Vi drar tre vinnare av de som löser korsordet och skickar in rätt svar på ordflätan. LÅTA I TRÄTRAPPA

BLI UTBREDD MED SIG

DISKHO

FÄSTA PÅ PRÄNT

VILD HUND

KLAR PÅ SYR MAN VINTERN MED

PÅVLIGT PÅBUD FÖRE EU FÖDER SOM TIDSFRÅGA

KAN VARA SVÅRT ATT TA

TRIST

DET I DELFI

FLASKTYP

ENGELSK IS STADSKILLE?

ELAK LÄSES I VÄSTERÅS FOLK PÅ HOKKAIDO

LISTADE MERITER HAR DYNER TÖMMA KONTO

KASTRERAD TUPP

DRUVSAMLING

FINNS PÅ ANNAN ORT HU! BAKAR BARN I LÅDA

ATOM- SNABELVARIANT DJUR

STAD I GREKLAND NU OCH DÅ

BREVSKOLA SES PÅ TANGENT BLI ORDNING SKOGSPRINS

RIKTNING

FÖR EN PANFLÖJT STUVAD NJURE

SLÅ IGEN

FRISK

STRIKT

GÅR TILL Ö EN BRAHE I GREKISKAN

TRYCKMAN KAJKA

BÖR

BALTER

LIVSLÄNGD

KLÄNGBLOMMA BLOMLUKT

Korsord

BEVÄPNA DRABBAR HUDEN

FRUKTRÄTT

FALLER I DRIVOR ÖST I VÄST FAR!

BIBELTOLKNING

PÅ BIL I BAR

FISKEREDSKAP

VRÅLA DRILLAR DJUR FALSKT BERÖM

DET DRAR ÅRSLINJE

LÅNETAK

SLUTER IBLAND

FRÅN DUBLIN GULDMYNT FÖR FROSSA KÄND KARTELL LINDGRENFIGUR

STARK DRINK

KOSTAR INGET

GUDOM I EGYPTEN GAMLA STÖVELBOR

BÖJNING

MOTSTRÄVIG

Lösningen på ordflätan mailas till: info@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs­fastighetens beteckning.

20

BRÄCKLIG

AFRIKASTAT SNORVALP

GÅR SOLEN

PJÄSDELARNA

SKOG

SVÄNG

BÖR MAN INTE UR

HAFT PÅ KÄNN

SAMLA

Skicka in ditt svar senast 31 december 2025. Glöm inte att m ­ otivera varför just du ska vinna. Vinnaren av ett lass väggrus i förra numret: Mats Johansson, Dalstorp.

©Bulls

RASERAS

BESKYDD

Foto: privat

§

Juristspalten Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

Att tänka på vid tecknande av naturvårdsavtal

Felicia fixar värmen Felicia är bara 20 år men har redan hittat sin plats i Deromes säckfabrik i Kinnared. Med trucken som arbets­ redskap och ett öga för detaljer ser hon till att varje pellets­säck håller måttet och når kunden i tid. Under dagen lastar Felicia bilarna som rullar in, möter chaufförer och ser till att varje leverans är hel och rätt packad. Hon uppskattar friheten och ansvaret i jobbet och berättar att variationen gör arbetet extra roligt. Vintertid blir tempot högre, med fler leveranser och större tryck i produktionen. – Under stressiga perioder försöker jag alltid prioritera utlastningen först. Om något krånglar med sträckningen tar jag det senare, för att säckarna inte ska bli dåliga. NÄR KVALITET BLIR TRYGGHET För kunden betyder Felicias arbete mer än bara leverans. Det handlar om precision, kvalitet och en säkerhet i att pelletsen alltid håller måttet. – Det känns bra att veta att det jag gör faktiskt spelar roll för någon som eldar hemma eller driver ett företag, säger Felicia.

Beställ online!

Via Deromes webbshop kan du e ­ nkelt köpa pellets, antingen säck på pall eller i lösvikt med bulkbil. Pellets levereras direkt hem till dig eller till företaget, smidigt och säkert. www.deromepellets.se

Ett naturvårdsavtal är ett avtal mellan en fastig­ hetsägare och Staten genom Skogs- eller Läns­ styrelsen och i vissa fall även med kommun. Avtalet är i grunden en nyttjanderätt mot ersätt­ ning där markägaren frivilligt åtar sig att bevara eller utveckla naturvärden på sin fastighet. Avtalet kan gälla på olika tid, beroende på syftet och områdets värden. För fastighetsägaren är det viktigt att överväga villkoren innan avtalet undertecknas. Det finns olika typer av naturvårdsavtal. Markägaren bör få klart för sig hur avtalet påver­ kar framtida användning och överväga effekterna av de begränsningar i brukandet, jakten och an­ nan verksamhet som det innebär. Därför är det viktigt att förstå vilka åtgärder som är tillåtna och vilka som begränsas. Vid längre avtalstider kan konsekvenserna behöva övervägas även på längre sikt och för kommande generationer och deras handlingsfrihet i ägandet. Vanligtvis utgår ersättning för intrång och eventuella åtaganden och nivån varierar bero­ ende på avtalstid och naturvärdenas omfattning, typ av inskränkning etc. Ersättningen ska vara skälig och marknadsmässig. All kompensation behöver inte vara i pengar, utan kan också ske i form av vägbygge eller andra åtgärder på fastig­ heten. Förhandlingen är fri och kommer parterna inte överens så blir det inget avtal. Skattekonsekvenser kan behöva utredas. Ersättningen betraktas normalt som en intäkt i näringsverksamhet, vilket innebär att den är skat­ tepliktig. Det kan i vissa fall leda till höjd beskatt­ ning ett visst år. Samtidigt finns möjligheter till skogsavdrag eller periodisering, vilket kan jämna ut beskattningen över tid. Det rekommenderas att kontakta jurist eller annan sakkunnig med kunskap och erfarenhet av dessa avtal för att försäkra sig om att det blir för­ delaktigt och långsiktigt hållbart. En del av för­ handlingen kan vara att den kostnaden stannar på Staten. Sammanfattningsvis bör fastighetsägaren väga in både ekonomiska, praktiska och juridiska aspekter innan ett naturvårdsavtal tecknas.

21

DALS ED TANUMSHEDE

UDDEVALLA

Din hjälp i skogliga frågor

GÖTEBORG

BOLLEBYGD SVENLJUNGA

HORRED DEROME

VÄRNAMO ULLARED KINNARED

KONTAKTA DIN ­I NKÖPARE I ALLA FRÅGOR SOM RÖR DIN SKOG.

LJUNGBY SIMLÅNGSDALEN MARKARYD

22

MALMÖ

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320-181 33 per.franzen@derome.se

g Bollebygd Erik Arvidsson Virkesinköpare 0320-180 28 erik.arvidsson@derome.se

g Dals Ed Fredrik Johansson Virkesinköpare 0522-44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Horred Isak Ottosson Virkesinköpare 0320-20 98 59 isak.ottosson@derome.se

g Horred Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320-181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Kinnared Emil Svensson Köpchef 0345-58 58 43 emil.svensson@derome.se

g Kinnared Andreas Johansson Virkesinköpare 0345-58 58 45 andreas.j.johansson@derome.se

g Kinnared Fredrik Johansson Virkesinköpare 0345-304 83 Fredrik.o.johansson@derome.se

g Kinnared Jacob Nyberg Virkesinköpare 0345-304 82 jacob.nyberg@derome.se

g Markaryd Anna Eriksson Virkesinköpare 0433-420 63 anna.eriksson@derome.se

g Simlångsdalen Joachim Högfeldt Köpchef 0431-43 32 91 joachim.hogfeldt@derome.se

g Simlångsdalen Calle Bergh Virkesinköpare 035-522 81 calle.bergh@derome.se

g Dals Ed Erik Henriksson Virkesinköpare 0522-62 60 37 erik.henriksson@derome.se

g Simlångsdalen Stefan Samuelsson Virkesinköpare 035-280 51 14 stefan.samuelsson@derome.se

g Svenljunga Mikael Johansson Virkesinköpare 0320-181 38 mikael.h.johansson@derome.se

g Svenljunga Lars-Erik Svensson Biobränsle - produktion & logistik 0340-58 25 66 frasse@derome.se

g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320-181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Svenljunga Anders Olofsson Virkesinköpare 0320-181 37 anders.olofsson@derome.se

g Tanumshede Albin Carlsson Virkesinköpare 0525-333 71 albin.carlsson@derome.se

g Tanumshede Roger Jodensvi Virkesinköpare 0525-48 03 52 roger.jodensvi@derome.se

g Tanumshede Patrik Älgemon Virkesinköpare 0525-48 03 51 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla Martin Johansson Köpchef 0303-38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Svenljunga Mathias Svalin Virkesinköpare 0320-181 30 mathias.svalin@derome.se

g Svenljunga Liselotte Jonsson Virkesinköpare (föräldraledig) 0321-34 01 51 liselotte.jonsson@derome.se

g Uddevalla Anders Källén Virkesinköpare 0522-44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Uddevalla Roger Bohm Virkesinköpare 0522-44 26 45 roger.bohm@derome.se

g Ullared Magnus Wallin Virkesinköpare 0340-66 65 84 magnus.wallin@derome.se

g Ullared Nils Johansson Virkesinköpare 0340-66 65 09 nils.johansson@derome.se

KONTAKT

g Värnamo/Ljungby Håkan Karlsson Virkesinköpare 0370-34 39 48 hakan.karlsson@derome.se

g Värnamo Simon Eriksson Heige Virkesinköpare 0345-58 58 22 simon.eriksson-heige@derome.se

Derome

Bjurumsvägen 14, 432 68 Veddige 0340-66 64 20

Bollebygd

Rävlandavägen 21, 517 91 Bollebygd

Dals Ed

Västra Torpvägen 11, 668 92 Ed

Horred

Varbergsvägen 438, 519 31 Horred

Kinnared

Marknadsvägen 13, 314 95 Kinnared

Ljungby

Långgatan 13, 341 32 Ljungby

Markaryd

Hannabadsvägen 10, 285 32 Markaryd

Simlångsdalen

Gästgivarevägen 14, 313 96 Simlångsdalen

Svenljunga

Vävaregatan 7, 512 53 Svenljunga

Tanumshede

Industrivägen 3D, 457 31 Tanumshede

Uddevalla

Spikvägen 1, 451 50 Uddevalla

Ullared

Mjöshult 105, 311 62 Ullared

Värnamo

Silkesvägen 14, 331 53 Värnamo 23

Derome Skog 432 87 Veddige

Tips från i­ nköparen »Med vår kunskap och erfarenhet kan vi hjälpa skogsägare i kontakter med myndigheter.«

Derome erbjuder skogsägare många fler tjänster än virkes­ inköp. – Vi hjälper bland annat till med rådgivning, myndighets­ kontakter och stödansök­ ningar, framhåller inköparen Andreas Johansson. Tillsammans med sitt huvudupp­ drag att köpa in virke prioriterar Derome även rådgivning till skogs­ ägare högt. Det kan handla om allt från rådgivning om plantering och

röjning till andra åtgärder i skogen. – Med vår kunskap och erfaren­ het kan vi hjälpa skogsägare i kon­ takter med myndigheter, oftast Skogsstyrelsen, men kan också vara bland annat Länsstyrelsen. Något som inte alltid är så lätt och kan vara tidskrävande, menar inköparen Andreas Johansson. HJÄLP VID SAMRÅD När avverkningar är större än 0,5 hektar behövs samråd. Där hjälper Derome till då det inte är lätt att

hantera hänsyn mot fridlysta arter, fornlämningar och liknande. Även när det ska byggas nya vägar be­ hövs samråd med Skogsstyrelsen. Han tipsar skogsägare om de bi­ drag som finns – exempelvis Nokåsstöd från Skogsstyrelsen – där Derome kan vara behjälpliga att göra ansökan. – Detta bidrag hjälper till att minska kostnaderna vid skötsel av bland annat nyckelbiotoper och ädellövskog, säger Andreas. Ett extra tips är också att man kan söka stöd för att plocka ner hägn man satt upp. – Detta är viktigt för att inte djur ska fastna och skada sig, men även för att få bort stängslet från skogen, betonar Andreas. Vill ni veta mer? Ta kontakt med någon av inköparna på Derome Skog!

Derome Skog ↑ 0340-66 64 20 ↑ derome.se