Ta i trä, nr 1 -21

Markbereder och

sår tallfrön samtidigt

Derome i täten för klimatneutralt byggande

VÅR 2021 NR 1

Erika Åberg

”BEVARA HANDLAR OM

RESURSMEDVETENHET”

Trä i tiden

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, A­hus och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

4 ERIKA ÅBERG VILL SE MER ÅTERBRUK

Innehåll

3 LEDARE

7 MIDJEHARVEN MARKBEREDER GRUNT

10 JULIA GUSTAFSSON OM TALLSÅDD

11 DEROME I TÄTEN FÖR KLIMATNEUTRALT BYGGANDE

FAKTA DEROMEGRUPPEN:

Antal anställda: 2 500

Omsättning: ca 10 miljarder kr

Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlingskedjan –”Från skog till färdigt hus”.

17 MEDARBETAREN: MIKAEL KARLSSON

OM DEROME SKOG:

Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

LÄS OM MIDJEHARVEN PÅ SID 7

Ta i trä nr 1 2021

Ansvarig utgivare

Gunnar Jakobsson, VD, Derome Timber

Redaktion och layout

Skribent: Marie Bäck.

Omslagsfoto: Lina Östling.

Foto: Stefan Svensson, Lina Östling. Deromes egna bilder.

Layout: Caroline Adolfsson.

Redaktionsadress

Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se

Utgivning 2 ggr/år

14 PETER MOSSBRANDTS TANKAR OM HÅLLBART SKOGSBRUK

20 DANSKE BANKS TANKAR OM PANDEMINS EFFEKTER FÖR SKOGSBRANSCHEN

22 NOTISER

24 KONTAKTA DIN INKÖPARE

26 VINN ERIKA ÅBERGS BOK

27 LIDHULTS BYGG OCH LANTMÄN – BYGDENS NAV

27 JURISTEN REDER UT VAD SOM GÄLLER VID VINDKRAFTSETABLERING

Tryck Åtta.45

Sociala kanaler

Derome

Derome, DeromeBostad, DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus

Derome, Derome Bostad, A­hus, Varbergshus

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

Det blir inte alltid som man tror…

När jag skrev min förra ledare i april befann vi oss mitt i första vågen av covid-19. Osäkerheten var ganska stor – inte minst hur byggnationen skulle utvecklas. Ett scenario som vi jobbade med var att det skulle bli en kraftig inbromsning, med risk för produktionsneddragningar i våra sågverk. Nu kan vi blicka tillbaka och konstatera att byggandet i nästan hela världen har fortsatt i hög takt. När vi nu inte kunnat resa som vi är vana vid, så har vi istället lagt tid på att renovera våra hus och bygga härliga altaner. Jag tror också att många av oss kanske insett att våra boenden är en viktig bas och trygghet i våra liv. Den goda byggaktiviteten har medfört att vi har haft en bra försäljning hittills under året och glädjande nog kunnat producera för fullt! Det blir inte alltid som man tror…

När det ”blåser” i vår omvärld känns det bra att användandet av trä fortsätter att vinna mark. Trä som det mest miljövänliga byggmaterialet fortsätter att stärka sin position när nu kraven kommer på att all nybyggnation från 2022 ska klimatdeklareras. Då känns det också bra att vi har en god skogsskötsel i landet och bedriver ett långsiktigt uthålligt skogsbruk. Inte minst tack vare den mångfald av skogsägare vi har, med olika behov och intressen. För att bredda vårt erbjudande till dig som skogsägare utvecklar vi nu ett förvaltningserbjudande. Ett upplägg som passar dig som vill ha en skräddarsydd lösning för din skogsfastighet. Du kan läsa mer i tidningen om hur en förvaltning kan gå till.

Hösten närmar sig med stormsteg och det är dags att se över behovet av åtgärder för kommande säsong. Jag kan lova att du får en mängd goda råd genom att ta kontakt med våra virkesinköpare som du finner i slutet av tidningen. Mitt råd är därför att boka in ett gemensamt besök på din skogsfastighet.

Väl mött i Din skog i höst!

Gunnar Jakobsson, vd Derome Timber

”Mitt intresse för byggnadsvård kommer från lika stora delar frustration som passion. Frustration över hårdhänta renoveringar och besinningslösa rivningar. Passion för de gamla husen som är fulla av smarta konstruktioner, miljömedvetna material och inspirerande formgivning.”

ERIKA ÅBERG

» Att bevara handlar inte om nostalgi «

En miljon tittare följer och inspireras av henne i TV:s ”Det sitter i väggarna”. Tillsammans med Rickard Thunér, känd från ”Antikrundan”, tar de sig an gamla hus. Han berättar dess historia och Erika hjälper ägarna med att återställa någon del av huset. Nu är hon även aktuell med en ny bok med tips om hur man skall få tid, råd och kraft att restaurera sitt hem.

Foto: Lina Östling

Erikas brinnande intresse för att bevara gamla byggnader handlar inte om nostalgi i första hand.

– Jag är inte nostalgisk eller naiv och tror att det var bättre förr. Att bevara handlar om resursmedvetenhet, att ta hand om det som finns innan man producerar nytt. Det är ett klimatsmart förhållningssätt. Att återbruka det som går, från hela och delar av hus ned till minsta lilla handtag. Men jag älskar också estetiken. Det finns mycket vackert i hant verket och materialen som man använde tidigare, förklarar hon. Intresset för historia och gamla byggnader uppstod tidigt, men att hon skulle bli byggnadsantikvarie var lite av en slump: – Jag kände inte ens till att yrket fanns förrän jag fick höra talas om det när jag studerade på högskolan i Gävle. Då testade jag genom att gå ett sommarläger som Svenska Byggnadsvårdsföreningen anordnar och blev biten. Det är en bra introduktion som jag kan rekommendera för den som är intresserad. Sedan gick jag en högskoleutbildning på Gotland i tillämpad byggnadsvård. När jag var klar med min examen arbetade jag i elva år på Länsmuseet i Gävleborg, bland annat som kyrkoantikvarie. Det innebar att jag bevakade kulturhistoriska värden när kyrkor skulle anpassas på olika sätt till dagens behov och användning.

TV OCH BOK

Numera är TV­inspelningar Erikas huvudsakliga syssla, åtminstone under halva året. Förberedelserna för sjunde säsongen av ”Det sitter i väggarna” pågår för fullt. Resten av tiden arbetar hon som skribent och skriver bland annat krönikor i tidningen Gård & Torp, samt håller föredrag. I januari kom hennes bok om byggnadsvård ut.

Den bygger på hennes och makens egna erfarenheter av att restaurera ett gammalt hus till en fungerande bostad för familjen. Under drygt ett decennium restaurerade de sin bondgård från grunden, både ute och inne. Under tiden levde de familjeliv med två små barn.

– Vi berättar öppenhjärtigt om vad som har fungerat bra för oss, och vad vi har misslyckats med. Det är inte bara hantverket, teknik och material som man har att brottas med, utan att få tid, råd och ork kan vara nog så kämpigt. Vi ger tips och råd om vad man kan tänka på.

BALANSEN MELLAN GAMMALT OCH NYTT?

Många som bor på gamla gårdar eller i äldre hus dras mellan att bevara charmen och samtidigt kunna leva ett modernt liv. Man vill inte renovera sönder, men inte heller bo i ett museum. Hur hittar man den balansen? »

Lös korsordet på sidan 26 och vinn Erikas bok

– Gamla hus är ofta väldigt anpassningsbara. Självklart ska vi kunna ha badrum med golvvärme och köksinredning i bekväm arbetshöjd. Det går att infoga om man tänker till och vågar gå utanför standardlösningarna. Det går att leva ut sin lust till det moderna med möbler och annan lös inredning. Men jag önskar verkligen att man är rädd om den fasta inredningen, som exempelvis pärlspont, stuckaturer och breda golvplankor. Om man inte uppskattar det, eller är det minsta beredd på att vilja anpassa sig, som att kanske behöva ha tofflor på under vintern, är det bättre att välja ett modernare hus. Tänk på att av det totala antalet bostäder är endast nio procent byggda före 1931.

BYGGA UT?

Vilken är då Erikas syn på tillbyggnader av äldre hus?

– Det beror helt på hur tillbyggnaden är utformad. Är gestaltningen väl genomtänkt kan det bli en wow­känsla, men felaktigt kan det bli klumpigt och fult. Jag tycker att det är väl värt att ta hjälp av en arkitekt för att få det bra. Det kan faktiskt även leda till smarta, kostnadsbesparande lösningar i slutändan.

FELTÄNKT MED FÖNSTERBYTEN

Hur ofta kommer inte reklam för fönsterbyten till fastighetsägare till äldre hus?

De marknadsförs som energisnåla och därmed bra för miljön. Det reagerar Erika starkt emot:

– Att slänga ut gamla fönster, som betalat sin energiskuld för länge sedan, mot nytillverkade som krävt energi

under tillverkningen är avigt tänkt. Dagens fönster görs generellt i sämre virke och behöver ofta kompletteras med aluminiumutsidor, eller så tillverkas de av pvc­plast, vilket är ironiskt när vi måste betala för plastkassen i affären, eftersom det finns en politisk strävan att minska plastkonsumtionen. Sedan behöver de bytas ut igen efter några decennier. Med tanke på vilken otroligt hög kvalitet det är i gamla fönster, från mitten av 1900­talet och tidigare, så sparar man verkligen resurser, både privatekonomiskt och miljömässigt, på att behålla och restaurera dem. De tillverkades av långsamt vuxet och kådrikt virke från ett mycket medvetet skogsbruk. Sådant virke är svårt att få tag på idag, men efterfrågan ökar. Det är ett tips till skogsägarna att börja tänka på att producera den typen av fönstervirke igen.

YLLELISTER TÄTAR NATURLIGT

Om man vill öka energivärdet i sina befintliga gamla fönster tipsar Erika om att täta med yllelister, som går att köpa i de flesta byggnadsvårdsbutiker. De andas, tål väta och slits inte ut som silikonlister. Man köper dem på rulle och fäster dem med häftpistol eller nubb. Det går även att byta ut glaset i innerbågen mot ett energiglas, men behålla de munblåsta, livfulla glasen i ytterbågen, om man har turen att äga sådana fina fönster.

– Intresset för att bevara ökar i takt med att fler skaffar sig kunskap. Jag menar att vi måste gå mot ett tjänstesamhälle där företag erbjuder exempelvis fönsterhantverk. Lika väl som hus­

ERIKA ÅBERG

Aktuell med boken “Byggnadsvård – hur du får tid, råd och kraft att restaurera ditt hem”

Mer om Erika på erikashus.se

Instagram: #erikashem

#erikasträdgård #detsitteriväggarna

Utmärkelser: Årets Inspiratör (ELLE Decoration Swedish Design Awards 2019)

Årets Byggnadsvårdare (Svenska Byggnadsvårdsföreningen 2020)

ägare är beredda att betala för nya fönster kan man betala för restaurering av de gamla istället. Sådan företagsamhet skulle betyda mycket för landsbygdens utveckling.

ÅTERBRUK I NYA BYGGNADER

Erika är också mycket intresserad av hur vi kan minska klimatavtrycken genom att använda mer återbruk när vi bygger nytt.

– Vi borde snegla på Danmark och Tyskland, som har kommit mycket längre när det gäller att ha system för organiserade former för återbruk av byggmaterial, fönster, dörrar, golvvirke och annat som vi i Sverige lägger på deponi. Där finns varuhus för återbruk av byggmaterial. Vi har pantat länge och textilindustrin har kommit igång med återvinning, men byggsektorn har halkat efter. Vi ser dock en del initiativ från privata byggfirmor som erbjuder återbruk.

BYGGNADSVÅRD

I ROPET

Byggnadsvård har kommit i ropet och blivit trendigt. Erika märker en stor förändring i attityderna de senaste åren. Bevarande beskrivs i positiva ordalag och inredningstidningarna visar goda exempel.

– Jag önskar att gamla byggnader inte ses som en börda utan som ett potentiellt kapital och kulturarv som ska vårdas. Det räcker långt att se till att det inte finns hål i tak, fönster eller grund så att byggnaden inte förfaller. Tiderna ändras och en dag kan det uppstå ett behov av den igen. cw

SKONSAM MARKBEREDNING OCH

Ny maskin

Sonen demonstrerar midjeharven medan

Peter Arvidsson guidar fotografen.

»Peter Arvidssons midjeharv är en nygammal typ av markberedningsmaskin. Den gör grunda spår och plattar till jorden i tiltan med de bakre boggihjulen, vilket gör att du kan plantera direkt efter markberedningen. Maskinen kan även så samtidigt som den markbereder.

Peter Arvidsson har arbetat med markberedning sedan 1999. Hans företag P Arvidssons Skogsentreprenad sysselsätter tre personer. För cirka ett år sedan skaffade han en Midiflex midjeharv som komplement till de båda tvåradiga högläggarmaskinerna.

– På vissa marker behövs den konventionella harven med högläggning, men på magra, torra och mineralrika marker kan det räcka med en grundare markberedning. Många markägare

efterfrågar en sådan markberedning som lämnar mindre spår. Det ser inte minst trevligare ut efteråt, menar Peter.

SKUGGA PLANTORNA

Det är tidigt att utvärdera resultatet, men generellt anser Peter att småplantorna behöver få skugga någon tid på dygnet för att får bäst förutsättningar och inte torka ut. Därför förespråkar han att man lämnar skärmar av evighetsträd eller fröträdställningar:

» För den som tycker att traditionell högläggning gör för stor åverkan kan den här skonsammare metoden vara ett bra alternativ på lämpliga marker. «

Bakre boggihjulen trycker till tiltan, vilket gör att det går att så eller plantera direkt efter markberedningen.

SNYTBAGGEN...

... trivs inte på bar mineraljord. En planta bör ha minst 10 centimeter till humuskant om den ska vara skyddad från snytbaggen. Utan markberedning är risken stor för snytbaggeskador. – Tänk på att ställa dem glest. Jag ser ofta för täta timmerställningar, vilket gör att den naturliga etableringen hämmas. Tall är pionjärträd som behöver mycket ljus. Finns det evighetsträd så är det att föredra.

Markberedning luckrar upp jorden och ökar tillväxten markant både vid plantering, sådd och självföryngring.

– Tillväxteffekten av en markberedning håller i cirka 25 år. För den som tycker att traditionell högläggning gör för stor åverkan kan den här skonsammare metoden vara ett bra alternativ på lämpliga marker. Det tycks även bli färre snytbaggeangrepp på vissa ställen med metoden, och det kan bero på att det finns fler planteringspunkter att välja bland. Om marken är för blöt finns dock risk att maskinen packar åt för mycket och därför undviker vi att köra med den under årets blötaste månader, säger Peter. c

Fröna förvaras i den gröna burken och fördelas ut med hjälp av tryckluft.

Hallå där!

Julia Gustafsson inköpare

på Derome Skog

Du har en del erfarenhet av tallsådd. Varför är det ett bra alternativ?

– När du sår får du upp fler plantor jämfört med plantering, vilket ger ett större urval i den senare röjningen. Det ger samtidigt mer mat för viltet, och betesskadorna blir då inte så förödande när du har ett större urval att tillgå. På grund av betestrycket har många valt att plantera gran på tallmark, men det ger i förlängningen sämre tillväxt och kvalitet. Gran på tallmark stressas av torka och risken för röta och barkborreangrepp ökar. Då är sådd av tall ett bra alternativ.

sidan har du då ett större urval.

Var lämpar sig tallsådd bäst?

– Väljer du att så med maskin så behövs en något större areal med god tillgänglighet för att det ska vara lönsamt. Annars kan det vara bättre att så manuellt.

Hur lyckas man bäst?

Finns det andra fördelar? – Ja, du behöver inte göra lika mycket förberedelser och efterarbete som om du väljer självföryngring med fröträdställningar. För att få fröträden stormsäkra krävs att du glesar ut beståndet cirka tio år före slutavverkning. När de nya plantorna sedan har kommit upp ska skördaren komma tillbaka för att avverka fröträden som då har gjort sitt. Glömmer du att göra det i rätt tid går du miste om mycket bra timmer i dem. Skördaren behövs med andra ord tre gånger för bästa resultat vid föryngring med fröträdställningar. När du sår kan du köpa förädlade frön och få bättre material i de fall dina fröträd är av något sämre kvalitet. Själva åtgärden att så är billigare än att plantera, men sedan får du räkna med fler röjningar. Å andra

– För att underlätta markberedningen bör riset köras ut efter avverkning, alterativt samlas i körvägarna så gott det går. Gör någon form av markberedning, oavsett om du väljer att så manuellt eller med maskin, eller för den delen planterar. Det gör stor skillnad för resultatet. Även plantor mår bäst av att få börja sin tid på en plätt som är fri från konkurrensen av gräs, och det ger snytbaggen mindre möjlighet att angripa plantorna.

Vad tror du om tallsådd i framtiden?

– Vi kan konstatera att efterfrågan på tall ökar och sådd är ett alternativ för att lyckas med föryngringarna. Generellt sett måste vi tänka mer på att ståndortsanpassa föryngringarna, alltså rätt träslag på rätt plats. Det ger träden bättre motståndskraft mot såväl insektsangrepp som stormar. Det ger också en högre produktion och bättre förutsättningar för biologisk mångfald.

Derome går framåt

med STARKT DRIV FÖR

ETT KLIMATNEUTRALT BYGGANDE

Derome fortsätter att gå i täten för ett klimatneutralt, industriellt byggande. Flera intressanta och innovativa byggprojekt pågår, både i egen regi och på uppdrag av framsynta kommuner och fastighetsbolag.

»

Anders Carlsson, Deromes teknikforsknings­ och utvecklingschef, berättar om hur Derome bygger allt mer klimatneutralt.

”Ingen hade samma driv i hållbarhetsfrågan som Derome och ingen kunde erbjuda samma lösning som Derome har från skog till färdigt hus”, skrev Göteborgs Stad 2019 i motiveringen när Derome fick förtroendet att bygga förskolan Hoppet – med målet att bli världens första fossilfria förskola. Förskolan skall vara klar under det här året och vi frågar Anders Carlsson, Deromes teknikforsknings­ och utvecklingschef på hussidan, hur det har gått:

– Totalt sett har vi sänkt klimatavtrycket med 70 procent jämfört med den kopia som uppfördes samtidigt med Göteborgs Stads traditionella val av material och byggande, och byggtiden var dessutom kortare. Vi har däremot lagt mer tid i utredningsfasen, men det är en kunskap som både vi och Göteborgs Stad tar med till nya projekt. Vi har utvärderat varje byggdel och

Klimatdeklaration vid nybyggnation blir lagkrav för professionella byggherrar 2022.

fokuserat på de stora delarna som ger störst klimatavtryck, som grundläggning, bärande delar och väggar.

Exempelvis har vi ersatt den traditionella betongplattan med skivor av återvunnet glas, så kallat Koljern. Det läggs direkt på en grusbädd, kräver ingen torktid och bibehåller sin prestanda över tid. Sedan har vi de bärande delarna i huset som byggs i trä istället för av stålkonstruktioner. Även väggarna är av trä, så kallade planelement, som är byggda i Deromes fabrik i Anneberg.

SPÄNNER BÅGEN I MALMÖ

Ett spännande projekt är i startgroparna i Malmö. Staden har som mål att vara klimatneutral i sitt byggande till 2030. Bostadsområdet som nu tar form i Sege Park är ett led i den utvecklingen. Här ska Derome, med byggstart i år, bygga 18 radhus i egen regi med så lågt klimatavtryck som möjligt. – När vi är vår egen byggherre får vi större utrymme i val och beslut, och vi kan spänna bågen mer. Vi ska ha mer trä i konstruktionen, men vi undersöker även vilka aktiva val vi kan göra för att minska klimatavtrycket ännu mer. De stora avtrycken ligger traditionellt i grunden, isolering och gipsskivor. Det positiva här är att flera fabrikanter ser över sina processer och val av energislag, och de har mycket intressanta produkter som kommer som blir ett bra komplement till våra stommar i trä, säger Anders Carlsson.

LANDETS FÖRSTA KLIMATNEUTRALA BOSTADSOMRÅDE

I Varberg planerar Derome för att bygga landets första klimatneutrala bostadsområde. Området kommer att ligga i den nya stadsdelen Göinge By där Derome

Det driver utvecklingen framåt och ger värdefull kunskap som kommer genomsyra annan träbyggnation också på sikt

ska bygga radhus och gruppbostäder på egen mark med start 2024. – Vi tar med oss det vi lärt från de tidigare projekten och adderar ännu fler innovativa lösningar, bland annat energisystem. Vi tar ett grepp om helhetslösningar kring delningstjänster, gemensamhetsytor, transporter och andra funktioner för framtiden. Precis som i de övriga projekten samarbetar vi med högskolor, forskningsinstitut, entreprenörer och leverantörer för att hitta gemensamma lösningar som minskar klimatavtrycken. Branschen utvecklas hela tiden och det är viktigt och roligt att alla parter samarbetar i den processen, menar Anders Carlsson.

20 VÅNINGAR I TRÄ

Sara Kulturhus i Skellefteå, döpt efter författaren Sara Lidman, är en spektakulär träbyggnad på hela 80 meter och

20 våningar högt. Bottenvåningen rymmer kulturhusets lokaler och ovandelarna är hotell. Derome levererar de 205 hotellrummen som färdiga moduler från husfabriken i Renholmen, bara några mil från byggplatsen. Invigning sker i september i år.

– Det är sensationellt högt och banbrytande att vi kan bygga så högt med så stor andel trä som byggmaterial. Det driver utvecklingen framåt och ger värdefull kunskap som kommer genomsyra annan träbyggnation också på sikt, säger Anders Carlsson.

KLIMATDEKLARATION 2022

Nästa år blir det lagkrav för professionella byggherrar att redovisa klimatavtryck vid nybyggnation. Det gäller för grunden, väggar, tak, fönster och dörrar.

– Det är enbart positivt. Att mäta är att veta, och det gör att fokus hamnar

rätt – på att sänka klimatavtrycken. Derome gör detta redan idag och är väl rustat med bra verktyg för att analysera och utvärdera klimatavtrycken. Vi har alltid arbetat långsiktigt med hållbarhet, det finns i vårt DNA, och vi vill ta ett samhällsansvar genom att vara med och utveckla branschen och bjuda på kunskap. Nästa steg i utvecklingen blir förmodligen att se över hur vi kan använda återbruk mera, både i byggdelar och på komponentnivå. I framtiden kommer det troligen krav på att vi ska kunna redovisa vad som blir av byggmaterialet den dag huset ska monteras ned, precis som det är idag inom bilindustrin när en bil skrotas, menar Anders Carlsson. c

Anders Carlsson, Derome

Bild: White Arkitekter

» SÄRINTRESSEN FÅR FÖR STOR PÅVERKAN I DEBATTEN OCH BESLUTEN «

» Trä har en enorm betydelse i omställningen till ett klimatneutralt, fossilfritt samhälle. När skogen växer bidrar den till ett stort upptag av växthusgaser. «

Peter Mossbrant

Som privat skogsägare och delägare i Derome har Peter Mossbrant många tankar om de fördelar som ett hållbart skogsbruk innebär för samhället och hur debatten hittills har snedvridits. ”Kunskapen om skogsbruk är alldeles för låg bland allmänheten och det gynnar en liten grupp med särintressen och stor makt, som driver en stark lobbyverksamhet.”

Peter Mossbrant brinner för det hållbara skogsbruket, såväl som privat skogsägare och som företagsledare och samhällsutvecklare:

– Hållbart skogsbruk är att se hela cykeln av träanvändningen. De som hävdar att vi inte ska bruka skogen förstår inte de komplexa sambanden. Dagens skogsbruk klarar att ha balans mellan bibehållen biologisk mångfald, sociala hänsyn och ekonomisk avkastning. Trä har en enorm betydelse i omställningen till ett klimatneutralt, fossilfritt samhälle. När skogen växer bidrar den till ett stort upptag av växthusgaser. Trä som byggmaterial ersätter många energikrävande material, som betong, cement, metaller och plast. Kol lagras in i byggnaden till dess den rivs och då kan biomassan återanvändas eller brytas ned.

Restprodukter från skogsbruket ger biobränslen som ersätter fossila bränslen. De kan användas för att producera värme, el och fordonsbränsle. Utvecklingen av nya produkter med fiber från skogsråvara, så kallade gröna kemikalier, har tagit fart på allvar. I princip kan allt som idag tillverkas av olja göras av skogsråvara. Barken innehåller dessutom ämnen som är intressanta för läkemedels­ och livsmedelsindustrin.

Om vi slutar att bruka skogen stannar all denna viktiga utveckling upp. Det skulle vara förödande för miljön.

GODTYCKLIGA BESLUT

Peter anser att det finns starka opinionsbildande krafter i samhället som skapat sig stor makt och som riktar in sin kritik av skogsbruket på små, snäva särintressen, utan att se helheten och samhällsnyttan: – Det har lett till att tjänstemän och myndighetspersoner, medvetet eller omedvetet, har påverkats och förändrat sina förhållningssätt. Vi ser allt fler godtyckliga myndighetsbeslut där skogsägarens beslutsrätt om hur vi får använda och bruka skogen urholkas, utan att det finns en politisk förankring eller lagstöd för det. Det handlar om olika inskränkningar, till exempel avverkningsförbud som är dåligt underbyggda, men även konfiskering av skogar. Jag tror att såväl allmänheten som många skogsägare är ovetande om vilka konsekvenser denna lobbyverksamhet har fått, och vi behöver hjälpas åt att uppmärksamma det. Vi måste diskutera vem som driver frågorna och fattar besluten, och vilka konsekvenser det får för samhällsutvecklingen och miljön. c

PETER MOSSBRANT

SÅ SKÖTS DE EGNA SKOGARNA

»

Tillsammans med sin bror Thomas äger Peter Mossbrant en skog på 109 hektar som varit i familjens ägo i många år. För två år sedan köpte Peter ytterligare en skogsfastighet på 66 hektar. Dessutom äger företaget cirka 1600 hektar skog i regionen runt Marks kommun. Alla dessa skogar är dubbelcertifierade enligt PEFC och FSC sedan många år tillbaka. – Certifieringarna är ett bra verktyg och visar att vi bedriver ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk. Precis som de flesta andra skogsägare älskar vi våra skogar och vill sköta dem på bästa sätt ur alla aspekter. Vårt mål är att skapa ”mer av allt”, det vill säga starkare biologisk mångfald, högre virkesproduktion, bättre förutsättningar för rörligt friluftsliv och lägre klimatpåverkan, förklarar Peter Mossbrant.

INKÖPAREN BERÄTTAR

Mikael Karlsson är Deromes virkesinköpare och sköter planeringen och logistiken kring de åtgärder som utförs i Peters skogar:

– Just nu har vi röjt i en ungskog med tall, gran och björk. Här har vi ett hårt betes tryck och därför lämnar vi kvar extra mycket av självföryngrad tall vid röjning.

Dels blir det ett större urval vid senare gallring, dels tycks inte viltet vara lika heta på självföryngrade plantor som planterade. Vi brukar låta tallen bli cirka tre meter hög innan vi genomför en rejäl röjning, för att stammarna ska bli högre än vad älgen betar och få en rimlig chans. Vid tidigare röjning i tall är mitt råd att ta det försiktigt och lämna ett stort urval av tallstammar.

Nästa åtgärd som ska utföras under året är en avverkning på delvis blöt mark. Här krävs flera miljöhänsyn.

– Det finns en stenmur utmed en väg som vi måste vara aktsamma om så att den inte skadas. För att skydda den avstår vi att markbereda efter avverkningen. I normala fall markbereder vi oftast annars. Vidare rinner en bäck genom en mosse i utkanten av området och där lämnar vi kvar asp, ek och annat löv av miljöhänsyn i dubbel mängd mot vad certifieringen och lagen kräver.

Området gränsar till en sjökant där vi också lämnar mycket löv. Det kommer att

bli ett vackert hygge. Sedan planterar vi gran på den fasta marken, berättar Mikael.

Mikael planerar också för en förstagallring under året i en vindutsatt sida åt väst:

– Här måste vi gå mycket försiktigt fram och balansera uttaget så att vi får en någorlunda tät och stormfast skog. Men att avstå från att gallra är inget alternativ. Träden med sämst kvalitet behöver tas bort för att gynna utvecklingen av de finare huvudstammarna. Det är bättre att göra det i god tid än senare, och här krävs ett gott öga hos entreprenören. I de blöta partierna låter vi lövet dominera, och här är det björk som trivs bäst. c

» Läs mer om nya, innovativa produkter baserade på skogsråvara på skogsindustrierna.se/om­skogsindustrin/ forskning­och­utveckling.

LUGN OCH ENGAGERAD

– GODA EGENSKAPER

MIKAEL KARLSSON

Mikael Karlsson har varit virkesinköpare på Derome i cirka sex år. Innan dess gick han naturbruksprogram med skoglig inriktning och arbetade sedan i cirka tolv år som manuell huggare och skördarförare. Det är erfarenheter som är till stor hjälp i planeringen av logistiken runt de skogliga uppdragen.

Mikael är uppvuxen i anslutning till familjens släktgård med jord­ och skogsbruk i Skaraborg i Västergötland. Amors pilar förde honom till Varberg, där han och sambon köpte en avstyckad gård för sex år sedan. De påbörjade då ett stort renoveringsprojekt som nu fortsätter utvändigt. Bland annat ska eterniten bytas mot träpanel. – Vi har totalrenoverat invändigt med hjälp av min far, svärfar och externa hantverkare. Att samordna och se till att få ett fungerande schema för hantverkarna i kombination med eget arbete är en utmaning, men det har varit ett lärorikt projekt. Det allra tuffaste är att hålla en balans med familjelivet. Men när båda drar åt samma håll går det ändå bra. Äldsta dottern är fyra år och vårt andra barn föddes nu i mars. Att bli pappa är det häftigaste jag har varit med om. Barn förvånar en varje dag och det är väldigt roligt att följa deras utveckling.

ANNAT PÅ PAUS

Var sak har som bekant sin tid. En del intressen får sättas på paus tills renoveringen är klar. Som att åka på fiskeresor till Jämtland med kompisarna eller spela med bandet. – Vi brukade åka en vecka varje sommar

för att fiska öring, röding och harr. Det är en skön kombination av avkopplingen i naturen och spänning att tampas med en stor fisk. De flesta släpper vi tillbaka, men en och annan matfisk tar vi upp. Jakt är ett annat stort intresse, främst småvilt och dovhjort, och hemma i Skaraborg har släkten ett ganska stort jaktområde som vi hjälps åt att sköta. Som inköpare är det bra att ha kunskaper om viltet och vilka problem det bitvis kan ställa till med.

– Det gamla rock­coverbandet ligger också på is i väntan på mer fritid senare i livet, förhoppningsvis kommer vi igång igen om några år.

IDROTT OCH UTBUD

I yngre år spelade Mikael fotboll, innebandy och senare även golf. – Här i Varberg är utbudet större vad gäller idrott. Min fru har spelat mycket handboll och golfbanan är nära bland annat, här finns möjligheter för barnen att få testa det de vill i framtiden.

NYTTIGA ERFARENHETER

Att ha jobbat som manuell huggare och skördarförare är en fördel i arbetet. – Jag är social av mig och det blev natur­

MER OM MIKAEL

Talar gärna varmt om?

Jakt, fiske och husrenovering.

Det bästa med jobbet?

Att träffa och att samarbeta med trevligt folk.

Bästa rocklåt?

Deep Purple­Highway Star.

Vad unnar du dig?

God mat och dryck.

Vad gör du om du får 30 minuter över?

Umgås med familjen.

ligt att söka en tjänst som inköpare där man träffar och löser saker och ting gemensamt med leverantörer och entreprenörer. Där har jag nytta av de erfarenheter jag skaffat mig. Jag har fått ett gott ett öga för markerna och framkomligheten och ser snabbt hur man kan lösa de praktiska bitarna. Logistiken och planeringen är de största utmaningarna i arbetet. Vi inköpare håller i många trådar och har många kontakter samtidigt, och att inte stressa upp sig är en god egenskap. Samtidigt måste vi vara engagerade och på tårna. Att kunna prioritera är viktigt. Det bästa med arbetet är kontakten med skogsägarna, men även friheten att planera sina dagar fritt och att vara ute i skogen. Jag trivs med de långsiktiga relationerna med mina leverantörer. Ibland träffas vi flera gånger om året för att planera gemensamt och dra upp både korta och långsiktiga planer för skogen. c

JOHAN FREIJS TIPS

TILL SKOGSÄGARE:

■ Var aktiv kontinuerligt, men var beredd att rikta om ditt fokus och anpassa dina beslut och insatser utifrån marknadens svängningar.

■ Just nu* kan du prioritera ned massavedstunga avverkningar som gallringar. Men massavedspriserna kommer sannolikt att öka senare under året.

■ Fokusera på timmer och slutavverkning nu när timmerpriserna är höga.

■ Var rädd om dina goda kontakter och skogliga samarbetspartners för ni är ömsesidigt beroende av varandra.

■ Plantera rätt träd på rätt plats – försök ståndortanpassa på mikronivå.

■ Sprid riskerna med fler träslag och inte för stora bestånd. Skogarna behöver skötas med högre lövandel och fler blandbestånd för att minska risker som exempelvis insektsangrepp och stormskador.

*I skrivande stund, i början av mars.

Danske Bank spår

En väldigt positiv period för sågade trävaror

Ta i Trä har resonerat med Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank, om pandemins långsiktiga effekter för skogsbruket och skogsindustrin.

Han spår en lysande framtid för sågade trävaror och förpackningsindustrin, medan tidningspappersindustrin har fått sig en törn.

Danske Bank gör återkommande marknadsanalyser för skogssektorn, som presenteras i nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. De följs med stort intresse av hela skogsbranschen och affärsmedia. Vi fick en telefonintervju med Johan Freij om vilka effekter de ser att pandemin för med sig.

– En direkt följd av restriktionerna i Europa var att tidningsläsandet gick ned drastiskt. I Sverige har vi ofta prenumerationer, medan man i andra länder är van vid att köpa lösnummer i handeln, och nu kunde man inte göra det längre. De digitala utgåvorna hittade då nya läsare, som sannolikt kommer välja att fortsätta läsa tidningar digitalt även när restriktionerna lättar. Det påverkar tryckpappersindustrin enormt mycket och upp mot trettio procent av tryckpapperskapaciteten i Norden har lagts ned det senaste halvåret. Det har spätt på ett redan stort utbud av massaved i marknaden*.

En annan trend i pandemins spår är den ökade e­handeln. Det gynnar däremot förpackningsindustrin som har fått ett lyft, framförallt genom ökad e­handel. Men även behovet av livsmedelsförpackningar ökar, till exempel av typen vätskekartong, eftersom vi också köper hem mer mat, både från butiken och hämtmat från restauranger. Hygien­ och mjukpapper går också starkt, inte minst i Kina, vilket ger en god framtida efterfrågan på så kallad avsalumassa på världsmarknaden.

KRAFTIGT ÖKAT BYGGANDE

Tidigt i pandemin visade det sig att när folk spenderar mer tid hemma investerar de kraft och resurser i bostaden, och bygghandeln fick ett rejält lyft.

MER BOENDE PÅ LANDET

Under pandemin har vi lärt oss att arbeta hemifrån och många möten genomförs numera digitalt. För skogsägare som bor på distans har det ökat möjligheterna att bo eller åtminstone spendera mer tid nära sina skogsfastigheter.

– Distansskogsägandet har ökat för varje år, men nu kan vi se en begynnande trend med ett ökat boende på landet. Utifrån ett skogsägarperspektiv ser jag detta som positivt eftersom det är lättare att vara alert när man är på plats. Jag tror att vi kommer få se en ny generation med pålästa, digitala och innovativa skogsägare som är mer närvarande på fastigheterna, säger Johan Freij.

ENORMT BEHOV AV BIODRIVMEDEL

Det är ingen coronaeffekt, men Johan Freij menar att skogsindustrin behöver vakna upp när det gäller biodrivmedel: – Behovet kommer att vara enormt de närmaste femton åren när den befintliga fordonsflottan ska ställa om. Där skulle skogsråvara kunna spela en viktig och lönsam roll. Det skulle även kunna leda vidare till avancerad skogskemi med en ingång till bioplaster. c

– Det har hamrats och spikats i stora delar av Europa och i USA, vilket har lett till en exceptionellt god trävarukonjunktur. Det är en tydlig coronaeffekt. Tack vare kapitalinjektioner och stimulansåtgärder med astronomiska summor i bland annat USA och Europa kommer trenden hålla i sig en lång tid framöver. Byggandet i USA är väldigt eftersatt och inom EU finns ett mål att renovera 35 miljoner byggnader inom en tioårsperiod. Det är en del av miljöprojektet Green Deal, eller Europeisk grön giv, från Europeiska kommissionen, som strävar efter att Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent. Trettiosex procent av EU:s totala koldioxidutsläpp kommer från byggnader, och det vill man minska. Samtidigt är det mycket fokus i samhället på miljöfördelarna med att bygga i trä. Man kan halvera koldioxidutsläppen genom att byta ut betong mot trä i byggfasen. Att bygga höghus i trä kommer starkt och i den utvecklingen har Derome varit aktiv. Den kanadensiska produktionen av trävaror har gått ned på grund av omfattande insektsangrepp, vilket också bidrar till brist på marknaden och fortsatt goda timmerpriser. På sikt finns risk för en liknande utveckling i Tyskland. Allt detta tillsammans gör att vi spår en mycket ljus framtid för sågade trävaror, förklarar Johan Freij.

*I skrivande stund, i början av mars.

Hallå

där!

Linda Andersson, tf hållbarhetschef på Derome, samt marknadschef.

Vad är hållbarhet för Derome? För Derome handlar det om att vara en positiv kraft i samhället. Vi driver vårt företag långsiktigt och skapar jobb och levande samhällen. Det ska vi göra med minimal miljöpåverkan. Samtidigt bidrar vi positivt till miljön genom att vi säljer byggmaterial och bygger hus i förnybart trä.

Varför är hållbarhet en viktig fråga för Derome?

Att driva utvecklingen av hållbara lösningar är en fråga om långsiktig överlevnad för Derome som företag, för vår bransch och hela vårt samhälle. Vi vill ta ansvar så att kommande generationer ska kunna leva ett gott liv och få samma möjligheter som vi.

Hur påverkar Deromes hållbarhetsarbete skogsägarna?

Det hållbara svenska skogsbruket är avgörande för att Sverige ska klara att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Derome driver innovationsprojekt kring nya sätt att bygga mer klimatsmart och vi redovisar miljöprestanda för trävaror till kunderna. På så sätt bidrar vi till att öka trähusbyggandet och därmed även värdet på trä som byggmaterial.

TÄTNINGSLIST AV YLLE

Ett tips från Erika Åberg är att täta fönstren med yllelister. De finns att köpa i de flesta byggnadsvårdsbutiker, till exempel på gysinge.se

VIGSELRINGAR MED TRÄPROFILER

Dessa förlovnings­ och vigselringar i guld eller vitgul med profil i trä och kol passar väl utmärkt för ett skogsägarpar? Vi hittade dem på glamira.se

SKOGSKOLLEN

SAMLAR ALL INFORMATION DIGITALT

För att underlätta samarbetet med skogsägarna har Derome lanserat en digital plattform – Skogskollen.

Via Skogskollen kan du snabbt och säkert få tillgång till allt som du kommit överens om tillsammans med din lokala virkesinköpare.

Du har bland annat tillgång till:

» pågående och avslutade kontrakt,

» viktiga dokument,

» din digitala skogsbruksplan.

Logga in här med ditt BankID!

– Vår förhoppning är att våra markägare ska känna att de får en ökad insyn och att tekniken kommer att bli en tillgång i dialogen mellan markägare och inköpare, berättar Linus Jonsson, verksamhetsutvecklare på Derome Skog, som har varit med och tagit fram den nya digitala lösningen.

Pernilla Löfås

blir Deromes nya hållbarhetschef

Pernilla Löfås börjar som hållbarhetschef på Derome i slutet av maj. Hennes uppdrag är att driva koncernens hållbarhetsarbete mot klimatneutralitet 2030.

Derome vill utmana och utveckla. Det ambitiösa målet är att vara ett klimatneutralt företag 2030 och att bygga Sveriges första klimatneutrala bostadsområde.

Som hållbarhetschef kommer Pernilla Löfås att leda arbetet med dessa mål tillsammans med kollegor inom Derome.

Hänggunga för sommarens sköna

dagar

SKOGSKURS FÖR TJEJER

Aktiviteter och möten som ger dig en inblick i hur många spännande jobb det finns inom skogsbranschen och hur det är att plugga skog vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Den här hänggungan i rotting från brafab.se kan du hänga i skuggan av ett träd, i taket på altanen eller köpa till ett fristånde stativ.

8 - 11 juli 2021

Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg

Pris: 500 kr inkl mat och logi

Målgrupp: tjejer 16 - ca 35 år som inte gjort sitt yrkesval

Anmälan och info: www.slu.se/tjejeroskog

Facebook: Skogskurs för tjejer Instagram: tjejeroskog

Arrangör: SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet)

Din hjälp i skogliga frågor

Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320­181 33 per.franzen@derome.se

g Kinnared

Simon Eriksson Heige Virkesinköpare 0345­58 58 22 simon.eriksson­heige@derome.se

g Simlångsdalen

Emil Bryntorp

Virkesinköpare 035­280 51 11 emil.bryntorp@derome.se

g Svenljunga

Hasse Grönesjö Virkesinköpare 0320­181 35 hasse.gronesjo@derome.se

g Bollebygd

Julia Gustafsson

Virkesinköpare 0320­180 28 julia.gustafsson@derome.se

g Kinnared

Carl Larsson

Virkesinköpare 0345­58 58 45 carl.larsson@derome.se

g Simlångsdalen

Dan Karlsson

Virkesinköpare 035­280 51 12 dan.karlsson@derome.se

g Svenljunga

Patrik Tellnor

Skogsförvaltare 0320­181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Horred Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320­181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Markaryd

Magnus Benjaminsson Virkesinköpare 0433­420 63 magnus.benjaminsson@derome.se

g Svenljunga

Björn Schönning Virkesinköpare 0320­181 38 bjorn.schonning@derome.se

g Svenljunga

Anders Olofsson Virkesinköpare 0320­181 37 anders.olofsson@derome.se

g Horred

Anna Johansson

Virkesinköpare 0320­20 98 59 anna.e.johansson@derome.se

g Markaryd

Patrik Johansson

Virkesinköpare 035­280 51 13 patrik.k.johansson@derome.se

g Svenljunga

Lars­Erik Svensson

Produktion och logistik Biobränsle 0340­58 25 66 frasse@derome.se

g Svenljunga

Mathias Svalin

Virkesinköpare 0320­181 30 mathias.svalin@derome.se

g Tanumshede

Roger Jodensvi

Virkesinköpare 0707­71 24 41 roger.jodensvi@derome.se

g Tanumshede

Patrik Älgemon

Virkesinköpare 0707­71 24 42 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla

Martin Johansson

Virkesinköpare 0303­38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Uddevalla

Fredrik Johansson

Virkesinköpare 0522­44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Ulricehamn Jon Wallin

Virkesinköpare 0340­66 65 64 jon.wallin@derome.se

UDDEVALLA

ULRICEHAMN

GÖTEBORG

BOLLEBYGD

HORRED SVENLJUNGA

DEROME

SIMLÅNGSDALEN

ULLARED

KINNARED

MARKARYD

g Uddevalla

Anders Källén

Virkesinköpare 0522­44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Ullared

Magnus Wallin

Virkesinköpare 0340­66 65 84 magnus.wallin@derome.se

g Ulricehamn

Linus Jonsson

Verksamhetsutvecklare 0320­181 31 linus.jonsson@derome.se

MALMÖ

KONTAKT

Derome

Bollebygd

Horred

Kinnared

Markaryd

Simlångsdalen

Svenljunga

Tanumshede

Uddevalla

Ullared

Ulricehamn

Derome Skog 432 87 Veddige 0340­66 64 20

Rävlandavägen 21 517 91 Bollebygd

Varbergsvägen 438 519 31 Horred

Marknadsvägen 13 314 95 Kinnared

Råstorp Träloravägen 8 285 93 Markaryd

Gästgivarevägen 14 313 96 Simlångsdalen

Vävaregatan 7 512 53 Svenljunga

Industrivägen 3D 457 31 Tanumshede

Spikvägen 1 451 50 Uddevalla

Mjöshult 105 (M. Wallin)

311 62 Ullared

Ätraforsvägen 25 (D. Gustavsson) 311 61 Ullared

Garvaregränd 2D 523 30 Ulricehamn

Kryssa och vinn Erikas bok

LÖS KORSORDET!

I detta nummer av Ta­i­trä har du chans att vinna Erika Åbergs bok Byggnadsvård – hur du får tid, råd och kraft att restaurera ditt hem om ni löser korsordet och skickar in rätt svar på ordflätan.

Vinnarna av två lådor täckrotsplantor vardera i förra numrets korsordstävling var: Ing­Marie Utter, Borås Per­Olof Johansson, Dalsjöfors

Lösningen på ordflätan mailas till: info@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta­i­Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogsfastighetens beteckning. Skicka in ditt svar senast 31 maj. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna.

DRA LINJER MOTA BORT

SKRIK

SLASKIG AVSATS KAMPSPORT SILVERDEKOR

TILLGÄNGLIG EJ DÄRINNE

KLANDER COLLINS FYRSPRÅNG BLEV DU HÖG ÅLDER

UTAN SLUT

RÖKVERK KRIMLABB

KAN SES UNDER TRÄD PÅ STRAND

KÖTTGRYTA EKONOMISKT MÅTT ALABAMA

INNEHAV

LUKTAR ILLA GLIDYTA

DET ÄR LITET OCH BITSKT

VATTENFARKOST

FÖRTRÖSTAN NÄSTE RÖDA KORSET

STÅR PÅ SCEN

FÅNGVAKTARE ROAR DE SMÅ SAMMA

TRÄSTYCKE

SEGER I RING FINNE

ÄR OTANKBAR LÄR SVENSKA FESTBLÅSA

PACINO PÅ FILM MULA YTENHET FLOD

PÖBEL GENLJUD

NORSK SERIE OMRÖSTNINGEN LEVER SOLO BÄRS AV SJÖN VALLMODROG MEST BEGRIPLIG

I ROM TECKNARE FÖRSTAVELSE HÄKTE BUSKTRÄ DIVISOR I MATTE

EN DEL AV ETT TUNNLAND KORT BRUNEI UTSTÖTT

UTERUM

URSÄKTA

EN SORTS GRÄS KÄRNANS PLATS

TRIVS I NORDLIGA SKOGAR

OPARTISKA HÖGSKOLA

TIDSSKEDE SVEAKUNG

GJORDE SNUVIG FERMIUM KORT NEKANDE

HÅLLER MER ÄN HEN LOVAR

DE BÄR BARR LITET KRYP

MED END I LONDON

FROSTIG

Lidhults

Bygg & Lantmän

– bygdens nav

Lidhults Bygg & Lantmän är lite som dåtidens järnaffärer. Här kan du i princip köpa allt du behöver för ditt hus, trädgård, husdjur och gård. Dessutom har de serviceverkstad, blomsteravdelning, samt är paketoch postombud, så att tala om dem som bygdens nav är ingen överdrift.

Lidhults Bygg och Lantmän har sina rötter i Lantmännen och har funnits sedan 1966. Under en period ingick de i Granngården, men när det blev tal om att butiken skulle avvecklas tog Sophie och Henrik Hansson över verksamheten och startade Lidhults Bygg och Lantmän 2009.

– Vi bor i området och vill ha en levande landsbygd, och när vi fick höra att butiken skulle avvecklas väcktes vårt intresse av att driva den vidare. Ingen av oss hade arbetat i butik tidigare, men vi bor på en gård och Henrik har jobbat i skogen, så vi förstår kundernas behov, berättar Sophie.

Butiken sysselsätter fem personer och sortimenten består av cirka 7000 artiklar, bland dem virke och pellets från Derome.

– Vi har testat olika leverantörer av pellets och började sälja Deromes 2015. Det är framförallt till villakunder i närområdet. Leveranserna är snabba och pelletsen håller en jämn och hög kvalitet. Vi har inte haft några klagomål och inte en enda reklamation. Många kunder hämtar i butiken, och till några i samhället kör vi hem leveranserna med vår truck. Det finns även någon enstaka som har bulkleveranser direkt från Deromes bil.

Butiken är en viktig mötesplats i bygden och Henrik och Sophie ser positivt på framtiden. c

Juristspalten

§

Vindkraftsetablering

Fråga: Vilka rättigheter har jag som jordägare vid etablering av vindkraft på min mark?

Svar: Vindkraftsetableringen i Sverige har den senaste tiden åter fått ett uppsving och vad vi kan se finns ett ökat intresse från både svenska och internationella bolag att etablera vindkraft. Det korta svaret på frågan är att jordägaren har alla rättigheter till dess att ett avtal säger något annat. Vindkraft kan inte bli föremål för tvångsvis etablering på samma sätt som el­ eller V/A­ledningar, utan bygger på att jordägaren frivilligt ingår ett avtal med vindbolaget om upplåtelse av nyttjanderätt för vindkraft, närmare bestämt ett anläggningsarrendeavtal. Att upplåta mark för vindkraft kan på sikt bli en väldigt bra affär för jordägare, men det förutsätter en faktisk etablering och att ersättningen är marknadsmässig samt att avtalet i övrigt är skäligt.

I inledningsfasen av ett sådant uppsving för vindkraftsetablering som vi nu upplever, bör jordägaren vara medveten om att vissa bolag vill tillskansa sig etableringsmöjligheter genom att teckna avtal för så mycket mark som möjligt och därefter välja ut vilka projekt som är värda att faktiskt genomföra. Om avtalet då saknar incitament för bolaget att faktiskt också genomföra en etablering inom en rimlig tid, kan det dröja många år innan jordägaren faktiskt får något betalt för upplåtelsen och i vissa fall kan etableringen helt utebli, utan att jordägaren fått något betalt. Det kan också ta många år innan det inträffar och jordägaren har då även gått miste om andra möjligheter att upplåta marken för annat ändamål eller till någon som faktiskt hade etablerat vindkraft. Tillståndsprocessen kan förvisso vara långdragen och osäker, men det är enligt min mening inte skäl nog att få nyttja och projektera marken utan ersättning till jordägaren.

Eftersom etableringen bygger på frivillighet så behöver jordägaren inte heller i övrigt acceptera några villkor som vindkraftsbolaget uppställer och kan parterna inte komma överens så blir det heller ingen etablering.

Jordägaren bör alltid låta en sakkunnig granska ett avtal om vindkraft som presenteras och förhandla om villkoren. De flesta vindkraftsbolag är också villiga att åtminstone delvis stå för en sådan kostnad. c

Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

Derome Skog 432 87 Veddige

SKOGSINDUSTRIERNAS RAPPORT VISAR

Positiv utveckling för biologisk mångfald i skogen

I en ny forskarrapport beskrivs det aktuella tillståndet för biologisk mångfald i den svenska skogen. Rapporten visar att förutsättningarna för en rik biologisk mångfald har förbättrats de senaste decennierna. Rapporten utgör också ett viktigt underlag för den fortsatta utvecklingen av det hållbara skogsbruket.

– Rapporten visar att förutsättningarna för den biologiska mångfalden i skogen har förbättrats påtagligt och mätbart sedan omläggningen av skogspolitiken på 1990­talet med jämställda produktions­ och miljömål. Många trender i skogen går åt rätt håll tack vare den hänsyn som lämnas i skogsbruket och de avsättningar som skogsägarna gör i kombination med samhällets investeringar i reservat, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.

Magnus Berg, näringspolitisk chef för Skogsindustrierna, menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU: – Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.

VIKTIGA SLUTSATSER I RAPPORTEN:

■ Det finns både positiva och negativa trender för biologisk mångfald i skogen. Den övergripande trenden är att utvecklingen går åt rätt håll.

■ Bevarande och utveckling av biologisk mångfald i skogslandskapet sker effektivt genom formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar och miljöhänsyn. Samtliga åtgärder behövs och kompletterar varandra. Tillsammans skapar de möjligheter för skogens arter att både finnas kvar och etablera sig i nya områden.

■ Tolkningen av rödlistan, miljömålsuppföljning, data om skyddad areal och naturtypsrapportering måste nyanseras och problematiseras.

■ Det behövs mer forskning om arters utveckling i brukade skogar med god miljöhänsyn.

■ Värden kopplade till större sammanhängande områden med mycket höga naturvärden behöver värnas.

» Du läser hela rapporten på skogsindustrierna.se

Foto: Leif Nilsson