Ta i trä, nr 1 -22

Rapport lyfter läget

PASSION FÖR LANDSBYGDENS FRÅGOR

Annika Bergman med

Trä i tiden

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, A­hus och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

Innehåll

3 LERDARE: GUNNAR HAR ORDET

8 SKOGSBRUK OCH KLIMATNYTTA

10 FORSKARRAPPORT OM MÅNGFALD I SKOGEN

13 NOTISER

14 SKOGSÄGAREN SOM GÄRNA TAR PROFFSHJÄLP

17 DE STÄLLDE OM TILL BATTERIRÖJSÅGAR

18 SKORSTENSFRIA PELLETSKAMINER SÄLJER BRA

19 DEROME I VÄRNAMO

FAKTA DEROMEGRUPPEN:

Antal anställda: 2 800

Omsättning: ca 11 miljarder kr Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlingskedjan –”Från skog till färdigt hus”.

14 SKOGSÄGAREN SOM GÄRNA TAR PROFFSHJÄLP

21 JURISTEN OM BYGGLOV FÖR SOLCELLSANLÄGGNING

20 KORSORD

22 HITTA DIN INKÖPARE

24 SPECIALLEVERANS TILL BROBYGGE

OM DEROME SKOG:

Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

Ta i trä nr 2 2021

Ansvarig utgivare

Gunnar Jakobsson, VD, Derome Timber

Redaktion och layout

Skribent: Marie Bäck.

Omslagsfoto: Eva­Lena Johnsson.

Foto: Eva­Lena Johnsson, Johanna Asplund, Per Simonsson, Deromes egna bilder.

Layout: Caroline Adolfsson.

Redaktionsadress

Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se

Utgivning 2 ggr/år

Tryck V­Tab Vimmerby

Sociala kanaler Derome

Derome, DeromeBostad, DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus

Derome, Derome Bostad, A­hus, Varbergshus

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

6 ANNIKA BERGMAN, DEBATTÖR

Ta

Nu ligger hela produktionsapparaten i startgroparna. Den här gången är det inte en investering i våra sågverk som jag tänker på ­ utan det är träden i våra skogar som väntar på att i vårsolen få dra igång produktionen av virke till våra hus och råvara till såväl papper som bränsle.

Visst är skogen fantastisk! Att med sitt ständiga kretslopp producera allt ifrån trä för att bygga hus till fibrer för att tillverka papper och kläder. Och inte nog med det. Skogen är dessutom livsmiljö för många växter och djur. Dessutom ger den själavård och möjlighet att koppla av ­ antingen för sig själv eller tillsammans med familj och vänner. Vi kan verkligen prata om en allsidighet som saknar motstycke.

Nu har vi dessutom fått bevis för hur viktig skogen är som klimatförbättrare. Det visar sig nämligen att skogarnas kolförråd ökade i länderna med intensivt skogsbruk. Samtidigt som skördarna ökade under perioden 1990–2017, ökade även kolförrådet i träden med 35 procent. I länderna med mindre intensivt skogsbruk var förändringarna endast några få procent plus eller till och med minus. Dessutom visar det sig att skogen redan efter ca 10 år binder mer kol än den släpper ut efter en avverkning.

Med denna bakgrundsbeskrivning vill jag lyfta fram vikten av att fortsatt aktivt bruka skogen och att du som brukare verkligen ska vara stolt över dina insatser. Vi ska naturligtvis fortsätta bruka våra skogar uthålligt, med för ståndorten lämpliga skötselmetoder och plantval. Trakthyggesbruket kommer under lång tid fortsatt att vara dominerande. Självklart med lämplig hänsyn för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden och andra värden på fastigheten.

Så gå ut i vårsolen och njut av ”fabriken” som står för ett ständigt kretslopp. Ta gärna kontakt med din virkesinköpare hos oss för ett gemensamt besök, så kan ni tillsammans planera lämpligt ”underhåll” under året – vilka delar som behöver ”bytas ut” eller ”underhållas”.

Ha nu en riktigt fin vår och försommar i din ”fabrik”!

Gunnar Jakobsson, vd Derome Timber

hand om din ”fabrik”!

Annika Bergman är lantmästare och delägare i ett lantbruk utanför Örebro och samtidigt vd för Hushållningssällskapet i Halland. Hennes långa CV är fullt av tunga styrelse- och förtroendeuppdrag. Hon är också debattör, krönikör och föredragshållare och har skrivit boken ”Lust att leda sig själv och andra”, en bok om ledarskap och kommunikation i de gröna näringarnas små ägarledda företag.

Annika Bergman har alltid haft en passion för landsbygden. Hon växte upp i det halländska fiskeläget Träslövsläge och lärde sig att älska skogen när hon gifte sig och flyttade till en gård i Örebrotrakten.

– I skogen fick jag samma känsla av frihet och lugn som vid havet, och skogen blev en viktig del av livet, förklarar hon.

SAMVERKAN OCH FÖRSTÅELSE

Under många år var styrelsearbete och konsultuppdrag i ledarskaps­ och företagsutveckling inom de gröna näringarna hennes huvudsakliga sysselsättning. Sedan en tid tillbaka har hon återvänt till Halland som vd för Hushållningssällskapet, men har kvar sitt delägande i företaget i Närke och äger mark som företaget arrenderar.

I sina debattinlägg och krönikor belyser hon landsbygdens och de gröna näringarnas roll och utmaningar i samhället. Hotet mot äganderätten, den urbana miljörörelsens starka åsiktslobbyism, samt den bristande förståelsen för landsbygdens villkor, är bland annat några av frågorna som hon lyfter. Hon förordar i stället samverkan och helhetsperspektiv, att vi måste jobba för att överbrygga kunskapsluckan mellan

stad och land och öka förståelsen för att vi behöver varandra.

– Äganderättsfrågan är en fundamental rättighet i ett demokratiskt samhälle som är oerhört viktig att värna, inte minst för skogsbruket. Svensken har ofta en relation till skogen, men missar att man är på studiebesök i en annans företag under sina skogsutflykter. För svensken har skogen blivit ”min”, säger Annika och fortsätter:

– Vi ser också en tydlig trend i att myndighetspersoner flyttar fram positioner efter eget godtycke, man sätter sig själv i rollen som uttolkare av det ”goda”, som till exempel miljö, rovdjur eller djurskydd, och så får vi beslut som är godtyckliga, rättsosäkra och som saknar helhetsperspektiv. Framförallt allt saknar besluten landsbygdsperspektiv. Jag menar att det behövs ett tydligt ledarskap i myndighetsvärlden för att komma till rätta med de problemen.

– Hur tänker du kring skogens roll i den aktuella klimatdebatten?

– Skogsdebatten blir enfaldig när den styrs av känsloargument i stället för att vila på fakta och forskning. Miljörörelsen har

”Det är viktigt att inte dra en våt filt av bevarandekultur över hela landsbygden.”

Annika Bergmans CV innehåller en lång lista av tunga styrelseuppdrag. Hon är debattör, författare och numera vd för Hushållningssällskapet i Halland.

Foto: Eva

lena Johnsson

» målat in sig i ett hörn av bevarande och tar inte ansvar för helheten och den presenterar aldrig några alternativ. Att bruka skogen är en jätteviktig del i helhetslösningen, särskilt i ett globalt klimatperspektiv. Jag har nästan aldrig träffat en liten skogsägare som inte är intresserad av att hans eller hennes skog skall ha höga naturvärden och de känner inte igen sig i debatten. Om vi ser till vilken skog som idag är skyddsvärd så är det många gånger just den som de små privata skogsägarna har vurmat för i årtionden. Ja, de kanske till och med gick emot statens propåer under 1970–1980­talen om tvångsavverkningar av gammal skog, och nu har det tvärvänt och miljöopinionen vill stoppa deras brukande av skogen.

– Du har också haft tankar om hur urbaniseringen påverkar svenskens syn på landsbygden.

– Det är viktigt att vi på landet är med och definierar oss själva, och inte låter den urbana normen bestämma bilden av oss. Landsbygden beskrivs ofta i ytterligheter som Sörgårdsromantik eller som ett skuggsamhälle i ”Jägarna”. Men landsbygden är så mycket mer dynamisk, och det är viktigt att vi inte drar en våt filt av bevarandekultur över hela landsbygden. Det är inte

bara staden som skall få ha tillväxt, landsbygden måste också få producera.

– Du har skrivit boken ”Lust att leda sig själv och andra” som tar upp ledarskap i de gröna näringarnas mindre företag. Varför skrev du den?

– Det talas så mycket om kompetensbrist och att det är svårt att rekrytera och att branschen måste göra mer kampanjer för att locka nya medarbetare. Men som småföretagare och arbetsgivare är det mitt eget ansvar att göra min arbetsplats så attraktiv och bra som möjligt. Vi kan själva påverka bilden av oss och vår verksamhet. Det viktigaste är att reflektera över sig själv, mina beteenden, attityder, fördomar och vilka signaler de sänder och hur de påverkar arbetsplatsen. Jag skrev boken med tanke på att även en trött lantbrukare ska orka ta sig igenom ett kapitel efter en arbetsdag, så den är enkel med många praktiska tips. Idag ingår boken som kurslitteratur inom flera utbildningar i de gröna näringarna.

– Du har också haft utbildningar om jämställdhet och attityder, bland annat på Skinnskattebergs skogsmästarprogram. Kan du berätta om dem?

– Det handlar egentligen om samma

sak. Om kompetensbrist är ett problem, hur ska då branschen bli attraktiv för fler, till exempel för kvinnor och människor från andra kulturer? Vi talade mycket om normer för hur en skogsmästare förväntades vara. Det blev en rolig stereotyp med klassiska machoattribut som målades upp och faktiskt fortfarande är norm. Hur skulle det kännas för en person som inte lever upp till den detta att komma in i gruppen? Och hur vill kunden bli bemött? Värderings frågorna är väldigt spännande och såväl inom skogsbranschen som lantbruket finns det på många ställen en machokultur som kan diskuteras, men det finns också många som ser det och jobbar med frågan.

– Vilka är dina drivkrafter?

– Jag kommer från en småföretagarbakgrund och landsbygden och dess näringar har varit en passion i hela mitt liv. Det är min värld och livsstil. Jag har en grundmurad kärlek till naturen, som jag fått från pappa. Det är en oerhört meningsfull näring att verka i. Det känns viktigt att förstå att vi är en del i en kedja som förvaltar för framtida generationer. Sedan har jag ett starkt rättspatos och jag tycker att det finns så mycket att göra och stå upp för. Det produceras mycket åsikter ”innanför tullarna” av

Foto: Evalena Johnsson

ANNIKAS TIPS FÖR LEDARE I DEN GRÖNA NÄRINGENS SMÅ FÖRETAG

c Informera om det du kan, människor som får tillgång till information tar mer ansvar.

c Se er som ett lag, skapa lojalitet genom att ge information till medarbetare före andra. Det gör skillnad för medarbetaren om man känner till vad som händer på företaget och slipper höra det i affären av en granne.

c Även om ni är få på arbetsplatsen så är det få människor som är tankeläsare.

c Ge beröm i grupp och kritik mellan fyra ögon.

c Om du frågar en medarbetare hur det är, stå kvar och lyssna på svaret.

folk som inte lever i sammanhanget, även inom media dominerar Stockholmsperspektivet, men landsbygdens perspektiv måste också framhållas.

– Du är numera vd för Hushållningssällskapet i Halland. Vilket är ert uppdrag?

– Det är att göra landsbygden framgångsrik och de gröna näringarna är basen för det. Att organisationen har lyckats vara kvar i cirka 200 år beror förmodligen på att den har varit relevant i sin samtid. Relevans idag är hållbarhet, ekonomiskt, biologiskt och socialt. Klimat­ och biodiversitetsfrågorna är de hetaste just nu, vi vill bidra till lösningar som stärker landsbygden. Vi har till exempel inspirerat högskolan i Halmstad till att aktivt införa lands­ bygdsperspektivet i sina utbildningar och kurser inom det sociala området. Andra frågor som vi vill arbeta med är hur skört samhället är i kristider. Man kan konstatera att viljan att konsumera billigt har fört samhället långt bort från beredskaps tankarna. Våra lager idag rullar längs vägarna. Kanske har ändå pandemin öppnat ögonen för att landet behöver en livsmedelsproduktion. Jag är ganska optimistiskt lagd och tror på att det finns lösningar för varje problem som samhället får, om vi vill och bestämmer oss.

– Vad önskar du av de närmaste fem åren för landsbygdens utveckling?

– Jag önskar att vi kommer till rätta med den väldigt konstiga debatten som idag berör skogen mer än lantbruket, än så länge vill jag tillägga. Den polariserar något som inte behöver vara polariserat och gräver ytterligare diken mellan betraktaren och brukaren. Betraktaren förstår dock inte att den brukar, men nästan allt vi producerar går till städernas konsumtion. Debatten behöver nyanseras och bygga mer på forskning och vetenskap än på känsloyttringar. Jag önskar att vi tog ett fundamentalt omtag på hur vi ser på landsbygden som råvaruleverantör och värdeskapare. Resurser och vinster som uppstår vid produktion av till exempel skog, vattenkraft, vind etcetera, behöver stanna kvar runt om i Sverige i väsentligt högre omfattning. Sedan behöver vi ha en större omvärldsbevakning och medvetandegöra vad våra hållbarhetsinsatser egentligen betyder i ett globalt perspektiv. Jag tror att forskning och innovation kommer att hjälpa oss att lösa många av de stora utmaningar som vi har och att vi kommer att hitta svaret i naturliga material och minskad konsumtion. c

» Läs mer om och av Annika, och beställa boken på agromind.se.

Debatten behöver nyanseras och bygga mer på forskning och vetenskap än på känsloyttringar.

Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna

SÅ KAN DU FÖRKLARA

NYTTAN AV ATT SKOGEN BRUKAS – för

klimatet och den biologiska mångfalden

Debatten om skogsbruket har blossat upp och vållat känslostormar. Många har åsikter, men det är inte alltid de bygger på kunskap, vetenskap och forskning. Det kan vara svårt att veta hur man ska förklara om man blir ifrågasatt för sitt skogsbruk på släktkalasen eller i andra sociala sammanhang. Här får du hjälp med argumenten av Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.

– Somliga påstår att skogen endast gör klimatnytta genom att fånga upp och lagra koldioxid. De menar att ju mindre vi avverkar desto större koldioxidupptag. Vad säger du om det?

– De har rätt på så sätt att en växande skog fångar upp koldioxid, men effekten avtar ju äldre skogen blir. Mest upptag är det i yngre skog med hög tillväxt. Effekten skulle därför börja avta inom ett antal decennier när skogen har blivit gammal. Det är ett sätt att resonera som innebär att vi ska använda skogen för att kompensera för andra utsläpp. Alltså att skogen ska fånga upp koldioxid som uppkommer i andra sammanhang. Ett sådant synsätt saknar helhetsperspektiv. Behovet av virke globalt kommer inte försvinna och världen

kommer inte sluta att tillverka varor bara för att våra svenska skogar får stå orörda.

Det bästa vi kan göra är i stället att se till att vi har skog i alla åldrar och använda det vi avverkar till att ersätta produkter och tjänster som är klimatskadliga och ger höga koldioxidutsläpp. Vi behöver minska vår användning av fossila material och fossil energi. Då skapar vi klimatnytta och möjliggör omställningen till en fossilfri välfärdsstat.

– Vad skulle det vara för produkter och tjänster?

– Vi behöver till exempel använda mer trä som byggmaterial. Att ersätta stål, betong och plast med trä, bland annat i byggnader, är inte bara ett bra sätt att binda koldioxid över lång tid, det sparar också mycket energi vid tillverkning och transporter. Papper och kartong kan också ersätta många andra produkter som idag tillverkas av plast,

till exempel utvecklas nya förpackningar. Även textilier som idag till stor del tillverkas av oljebaserade fiber kan man tillverka av skogsråvara.

Produktutvecklingen där skog kan ersätta fossila material har många spännande möjligheter.

– Andra menar att vi ska sluta avverka för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Hur rätt eller fel är de tankarna?

– Vi lider till viss del av den skogspolitik som fördes före 1990­talet. Då var fokus nästan enbart på produktionsfrågor. De skogar som anlades då och som idag är mellan ungefär 30 och 60 år är ofta väldigt enformiga. Sedan dess har stora omställningar och förändringar gjorts i skogsskötseln, och förutsättningar för den biologiska mångfalden har förbättrats. Vi har lärt oss och idag gör vi annorlunda.

Vi har till exempel mycket mer lövträd, mer grova och gamla träd – allt detta är viktigt för många arter som lever i skogen. Väldigt många skogsägare har miljöcertifierat sitt skogsbruk och gjort frivilliga avsättningar där skogen lämnas obrukad. Mycket har med andra ord blivit bättre, men vi kommer dock alltid behöva fortsätta att utveckla våra metoder och lära oss mer.

– Trivs verkligen alla arter bäst i orörda skogar?

– Nej, det är också en stor missuppfattning. Arter som exempelvis inte kan flytta och är beroende av konstanta förhållande med specifika krav missgynnas vid förändring, medan andra gynnas av störningar. Naturen är själv mästare på att skapa förändringar genom till exempel stormar, bränder, översvämningar eller stora insektsangrepp. Det talas mycket om arter som skulle ha missgynnats av skogsbruket, man nämner sällan alla de som det har gått bra för och som har ökat. Några enkla exempel kan vara bäver, utter, älg, hjort eller rådjur. Utan skogsbruk skulle vi ändå ha en lång rödlista – men med andra arter. Om vi backar bandet 150 år så hade vi

betydligt mindre skog i Sydsverige. Det var jordbruksmark på många ställen där det idag växer skog och där helt andra arter trivdes. Den omställningen har naturligtvis varit negativ betydelse för vissa arter, men det är ju inget vi kan avhjälpa med skogsbruksåtgärder.

– Varför har artskyddet blivit en så infekterad fråga?

– Det är flera skäl. Ett handlar om att markägarna inte har fått ersättning för uteblivna inkomster när de har blivit nekade att avverka, och de har fått driva rättsprocesser som fått uppmärksamhet i media. Det är en orimlig situation i en rättsstat. Skogsägare är företagare och vilka andra företag skulle kunna stoppas från att använda sina resurser och egendom utan ersättning? Om det samhälleliga intresset är så stort, då måste samhället ta ett gemensamt ansvar och ersätta markägaren.

Ett annat skäl är av mer teknisk karaktär och handlar om hur Sverige tillämpar EU:s lagstiftning. I EU finns en lag om skyddsmiljöer och en lag om skydd av fåglar, men dessa båda har tillämpats som en och samma i Sverige. Det har gjort att vissa arter har fått ett individ­

skydd, det vill säga att de skyddas på platser där de finns – oavsett om de är vanliga på andra platser.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen skrev gemensamt till regeringen redan för sex år sedan och påtalade att den svenska implementeringen måste justeras och det är ett bekymmer att det inte har rättats till.

– Men kontinuitetsskogsbruk då, där man tar ut enstaka träd, kan inte det vara en lösning?

– På vissa marker och för en viss typ av biologisk mångfald kan det vara ett bra alternativ. Det beror på vilka mål skogsägaren har för sitt skogsbruk. Erfarenheterna visar dock att det ofta är svårt att få upp en tillräcklig föryngring och att tillväxten blir lägre. Det var därför metoden övergavs en gång i tiden.

– Till slut, vad vill du skicka med för uppmaning till skogsägarna?

– Känn stolthet över att bruka din skog, det är viktigt för att vi ska klara klimatomställningen. Skogen är så viktig för Sveriges utveckling, och då har vi inte ens berört de ekonomiska värdena. c

» Känn stolthet över att bruka din skog, det är viktigt för att vi ska klara klimatomställningen. «

Foto: Per Simonsson

Extra!

REGERINGEN

ÄNDRAR ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN

Regeringen har meddelat att artskyddsförordningen ska ändras – och ändringen skall ske skyndsamt.

Ändringen skall undanröja den situation som skogsägare hamnat i med den nya strikta tillämpningen av artskyddet, där hänsyn skall tas till varje enskild fågel vid avverkning. Det meddelade miljöminister Annika Strandhäll den 3 mars. Artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art­ och habitatdirektivet kommer att införlivas var för sig, så som de uttrycks i respektive EU­direktiv, och därmed sänks fågelskyddet så att hänsyn inte behöver tas till varje enskild individ. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i uppdrag att ta fram vägledning och strategier för hur skogsbruk ska kunna fortsätta bedrivas med hänsyn både till verksamhetens ekonomi och till det lagstadgade kravet på naturskydd.

FORSKARRAPPORT VISAR:

DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN

I SKOGEN ÄR BÄTTRE

än vad media och debattörer förmedlar

Per Simonsson

”Skogens biologiska mångfald – om arter, miljöarbete och statistik”

är en rapport av forskarna Mats Hannerz och Per Simonsson. Rapporten belyser bland annat kunskapsluckor i debatten om arters förekomst och dynamik. Den påvisar även att Sverige redovisar skyddad skog betydligt striktare än andra länder, vilket ger en skev bild av tillståndet i våra svenska skogar. Det numera upphörda skogsbetet och igenväxning är en av flera orsaker till att många arter idag är rödlistade.

Syftet med rapporten är att lägga fram fakta om nuläge och framtidsutsikter när det gäller biologisk mångfald i skogen. ”När myndigheter och forskare rapporterar om rödlistan, miljömålen eller art­ och habitatdirektivet är det inte ovanligt att rapporterna omvandlas till larmbudskap i debattartiklar och pressutskick från ideella organisationer. Det är vår förhoppning att dessa budskap granskas med mer kritiska glasögon av både journalister och beslutsfattare”, skriver Mats och Per i inledningen.

– Vi slår hål på myten om att det ser så eländigt ut i de svenska skogarna som sprids i media och debatten. Det pågår ingen massutrotning av arter knutet till skogsbruket.

Däremot finns det arter som minskat kraftigt på grund av andra faktorer, till exempel betesmarker som växer igen. Igenväxning och att skogsbetet har upphört är orsak till att många arter idag är rödlistade, säger Mats Hannerz.

– Trenden sedan 1990­talet, när skogspolitiken lades om och miljöcertifieringarna infördes, är i stort sett positiv. Exempelvis har mängden död ved ökat mycket, det finns fler grova lövträd och lövdominerad skog har ökat, som är viktiga miljöer för många arter. Återvätning av våtmarker har påbörjats och kan ge en stor förbättringspotential, men där återstår fortfarande mycket arbete, fyller Per Simonsson i.

RÖDLISTAN KOMMUNICERAS FELAKTIGT

Rödlistan, ”Rödlistade arter i Sverige”, som ges ut av SLU Artdatabanken, listar arter som är ovanliga eller som minskar.

– Det är fel att sätta likhetstecken mellan rödlistning och utrotningshot. Då har man inte

förstått vad rödlistning innebär. Även arter som naturligt är ovanliga, eller arter som minskar men ändå finns i stort antal, sätts upp på rödlistan. Exempelvis har kråka minskat med 15 procent under tio år, men det betyder inte att den är ovanlig. Även skrattmåsen har minskat. Troligen minskar dessa fågelarter på grund av att soptipparna numera är övertäckta. Svartvit flugsnappare har också minskat med 15 procent på tio år, men det ska inte tolkas som att den håller på att utrotas, säger Per Simonsson och fortsätter:

– Antalet arter på rödlistan är inte ett mått på den biologiska mångfalden. Mellan 1 850 och 2009 försvann 12 arter som häckfåglar i Sverige – men det tillkom 38 arter, vilka har ökat rödlistan. Bara på senare år har vi fått in många nya, som blåstjärt, en sibirisk fågel som invandrat österifrån. Det är positivt, men den kommer med på rödlistan eftersom den än så länge är ovanlig här. När debattörer och media inte förstår vad som ligger bakom rödlistningen så sprids felaktiga budskap och debatten bygger på fel kunskap. Det är det vanligaste faktafelet i den hetsiga debatten.

SVERIGE REDOVISAR MYCKET STRIKTARE

Något som också ställer till det i debatten är hur Sverige har valt att rapportera till EU:s artoch habitatdirektiv. Varje land avgör själv vilka referensvärden som skall användas för att en naturtyp skall betraktas som gynnsam, otillfredsställande eller dålig.

– Sverige har valt att utgå ifrån en bedömd förindustriell utbredning av en naturtyp när man rapporterar andelen gynnsam bevarandestatus, medan andra länder har satt gränsen vid sitt inträde i EU. Sverige har satt ett orimligt gränsvärde som nästan inga andra länder använder, och som innebär att Sverige underrapporterar och hamnar långt ned i listorna. För att naturtypen ska anses ha gynnsam bevarandestatus skall det finnas 20 procent av denna utbredningsareal. Även om vi upphör helt med allt skogsbruk, så skulle vi ändå aldrig uppnå referensvärdena, förklarar Mats Hannerz och fortsätter:

– När Sverige rapporterar skyddad skog väljer man att endast rapportera formellt skyddade naturreservat, medan andra länder även rapporterar andra skyddsformer och restriktioner. I Sverige finns lika stora frivilliga avsättningar som den strikt skyddade skogen,

men dessa redovisas inte. Utöver det har vi fem miljoner hektar lågproduktiv skog som är skyddad enligt skogsvårdslagen och som inte heller rapporteras. Till de läggs 2 procent hyggeshänsyn, kantzoner med mera. Dessa skillnader i rapportering sätter Sverige i sämre dager när det gäller skyddad areal, och det måste man vara medveten om när man jämför olika länders statistik. c

MATS

OCH PERS TIPS

till skogsägare för ökad biologisk mångfald:

c Ju mer variation i trädslag du har i din uppväxande skog desto bättre för den biologiska mångfalden. Var mån om att få in löv, även björk som ger ljusinsläpp.

c Spara allt ädellöv! Hälften av de rödlistade arterna är knutna till förekomsten av ädellöv.

c Var inte för nitisk när du tar ut biobränsle ur lövskogen. Ta gärna bort översta rislagret och lägg det åt sidan innan du flisar rishögen, så ökar chansen att viktiga insekters larver överlever.

c Försök att sköta produktionsskogen så att den tillåts bli något äldre. Får den bli 80 år i stället för 60 så är mycket vunnet, både för mångfalden och friluftslivet. Men tänk på risken för stormfällning, svamp och insektsskador i gammal granskog.

c Körskador är fortfarande ett problem. Ställ krav på entreprenören att undvika körskador, eller planera avverkningen till gynnsammare väderförhållanden.

c Ha respekt för nyckelbiotoper och avverka inte dem. De är värdefulla miljöer.

c Lägg igen gamla diken för att återväta våtmarker.

» Läs hela rapporten på: skogsindustrierna.se

Mats Hannerz

Varglav Bäckskog

Lung­ och skrovellav

Foto: Privat

Foto: Per Simonsson

Låt proffsen ta hand om din skog med förvaltning!

Med förvaltningsavtal är du säker på att din skog sköts på ett professionellt sätt – även om du själv inte har tid, kan vara närvarande eller inte har erfarenhet och kompetens. Derome hjälper dig att få maximal avkastning utifrån dina mål med ditt skogsägande. Något för dig?

Kontakta Patrik Tellnor, 0320­181 32 eller mejla till patrik.tellnor@derome.se

Hallå där! Roger Bohm

Du är ny virkesinköpare på Derome i Uddevalla. Vilken är din yrkesbakgrund?

deromeskog

Här får du följa våra virkesinköpare i deras vardag, få tips om vad som är viktigt att tänka på när det gäller skötseln av din skog och få information om när vi planerar olika aktiviteter för dig som skogsägare.

SKOGSKOLLEN – smidig, digital överblick

Skogskollen är en digital plats där du snabbt och säkert får tillgång till allt som du har kommit överens om tillsammans med din lokala virkesinköpare. Kartfunktionen finns också som en app. I kartan över din fastighet ser du planerade åtgärder enligt din skogsbruksplan. Även upplysningar från Skogsstyrelsen gällande till exempel nyckelbiotoper, fornlämningar etcetera är markerade i kartan. Tydligt och användarvänligt direkt i mobilen!

Efter skogsbruksgymnasium i Dals Ed arbetade jag som manuell skogsarbetare åt Levene Såg AB i 27–28 år. 2010 fick jag möjlighet att börja som virkesinköpare på samma företag, men 2021 såldes det till nya ägare som beslöt att lägga ner inköpsavdelningen.

Vad lockar med arbetet som inköpare?

Att få arbeta i och med skog. Det är ett omväxlande arbete med många personliga möten med intressanta människor. Att kunna hjälpa skogsägare med deras skog och se resultatet av skogsvården. Det är stimulerande att få nöjda kunder med flerårigt samarbete och vänskap som följd.

Varför valde du att börja hos Derome?

Som tidigare virkesinköpare fick jag möjlighet att fortsätta arbeta i samma område som förut. Derome är ett företag med både bredd och positiv företagsanda, med kunden och timmer i fokus. Det kändes helt rätt för både mig och mina tidigare leverantörer.

Vilka är dina fritidsintressen?

Familjen, hus och trädgård, biodling och föreningsliv. Min sambo säger att jag älskar att hålla på med ved. c

www.derome.se/skog­tra/tjanster­i­skogen/oka­vardet­av­din­skog/ forvaltning

Följ oss på Instagram

Julia Gustafsson från Derome och Robert Bengtsson diskuterar naturvårdshuggningen som planeras på betet vid sjön.

att ta hjälp när jag själv inte har kompetensen”

Robert Bengtsson är en relativt ny skogsägare som alltid har drömt om att ha en egen gård på landet.

”Jag har tillbringat en hel del tid med svärfar i skogen, men någon djupare kunskap har jag egentligen inte. Därför är det lika naturligt för mig att ta hjälp med planering och åtgärder i skogen som det är att anlita en elektriker om jag behöver utföra elarbeten”, menar han.

Några visdomar har svärfar dock inpräntat: – Jag visste att bra skogsbilvägar skall finnas på plats innan man börjar avverka. Det minskar inte minst skotningskostnaderna och ökar vår tillgänglighet till skogen senare. Svärfar sa alltid: ”Hellre ett litet välsignat skifte än ett stort förbannat”, och den devisen tar jag fasta på. Kvalitet och långsiktighet är viktigt för mig.

Det var 2008 som familjen köpte skogsfastigheten Kamparås på 44 hektar, varav fyra hektar är åker. Fastigheten ligger högt över havet, några mil utanför Alingsås. Vintertid krävs ofta fyrhjulsdrift och dubbdäck för att kunna ta sig upp för de isiga och slingriga grusvägarna med bil till bostaden. Men väl framme möts man av en vacker utsikt över gamla betesängar och den lilla sjön nedanför huset. Som på så många andra platser sänktes den någon gång under slutet av 1800­talet eller 1900­talets början för att skapa mer åker­ och betesmark. Då hittades en urholkad stockbåt i dyn som visar att platsen har varit bebodd sedan stenåldern.

– Det ger perspektiv på vårt ägande och brukande av marken och skogen. De åtgärder vi gör idag påverkar även kommande generationer, och vi måste vara varsamma och ta hänsyn till den aspekten också.

Robert berättar han och hustrun Anna köpte gården med hjärtat och inte med plånboken.

– Vi bodde i en nyrenoverad fyra i stan, men ville komma ut på landet och såg sko­

gen som ett mervärde, snarare som en investering i livskvalitet än i ekonomiska värden.

HELHETSGREPP

Initialt, som nybliven skogsägare, fick Robert råd och hjälp av sin svärfar, som var en erfaren och kunnig skogsägare. Men när han gick ur tiden för några år sedan måste Robert själv fatta besluten, och han bestämde sig då för att ta proffshjälp:

– För mig är det självklart att köpa in kunskap som jag vet att jag själv inte har och en tjänst som blir rätt utförd. Det är lika naturligt som att anlita en elektriker när vi ska utföra elarbeten. Jag behöver till exempel hjälp med att se de långa perspektiven och vad som är värdefullt på sikt. Gör man fel åtgärder i skogen syns det först om cirka 40 år. Jag jämförde olika skogsbolag och hos Deromes inköpare Julia Gustafsson fick jag en kommunikation som jag kände fungerade. Jag är krävande och ställer många frågor och hon ger bra svar. Hon har dessutom pondus och vågar tala om för mig när jag är fel ute och det värdesätter jag. Vi har ett ömsesidigt förtroende för varandra och båda strävar efter ett långsiktigt samarbete. Målet för skogsbruket på gården är ett sunt samspel mellan ekonomi och naturvärden, och att vi ska gå varligt fram.

Julia möter många olika skogsägare som givetvis har olika mål med sitt skogsägande och skiftande behov av rådgivning.

–Vissa leverantörer vet exakt vad de vill,

”Självklart

Hellre

välsignat

andra kan ha en klar målbild men vet inte hur de ska nå dit. För oss inköpare gäller det att vara lyhörda och ställa rätt frågor. Det är kul att jobba med Robert som är prestigelös i sitt skogsägande. Vi har intressanta diskussioner som leder framåt och förhoppningsvis landar i ett gott resultat, förklarar hon.

DUBBELCERTIFIERAD

Första åtgärden var att upprätta en ny, grön skogsbruksplan som är anpassad för miljöcertifiering. Robert har valt att dubbelcertifiera skogsbruket enligt FSC och PEFC*.

– Det är flera skäl. Det är en konkurrensfördel som jag tror kommer löna sig på sikt, samtidigt som det är en hjälp att göra rätt och riktigt och hur man lättast uppnår de uppsatta miljömålen. Det är allt viktigare att ta hänsyn till miljön. Jag upplevde att det var förvånansvärt mycket samsyn i kraven med vad jag själv tycker är viktigt att bevara. Jag fick också mycket hjälp av Julia med att förstå hur processen går till och vilka krav som ställs.

Som nästa åtgärd förlängdes och förbättrades en skogsbilväg och en ny vändplan byggdes. När Ta­i­Trä är på plats en råkall dag i början av februari har gamla naturbeten röjts från gran och sly, och sedan ska en naturvårdshuggning göras för att ta bort gran och glesa ur lövträden. Till sommaren kommer amkor att beta här. Några fina granbestånd som är runt cirka tio år har röjts från sly och cirka sju hektar medelålders skog skall gallras. Underröjning på cirka

åtta hektar inför en slutavverkning pågår. Eller rättare sagt – skulle pågå –om röjarna bara hade tagit sig upp för den isiga backen på morgonen.

– Det är ett stamtätt område som borde har varit gallrat för många år sedan. Tillväxten har avstannat och nu ska vi ta ner allt och börja om. När det är gjort har vi gått igenom alla akuta åtgärder.

– Sedan ska vi återplantera och så småningom är det dags för en ungskogsröjning. Det bör göras tidigt för att få stormfasta skogar och bättre tillväxt, fyller Julia i.

SKILLNAD MOT FÖRVALTNING

Även om Robert har valt att ta ett helhetsgrepp om skogen med Deromes hjälp så är det inget rent förvaltningsuppdrag. Skillnaden är att Robert själv ansvarar för tillsynen av skogen och initierar åtgärderna. Med ett förvaltningsavtal ser Derome till att alla åtgärder och tjänster utförs för att skogen ska ge den avkastning som man tillsammans kommit överens om.

– Jag tycker generellt att man ska göra det man är bra på, och många nyblivna skogsägare tjänar mer på att ägna sig åt sina ordinarie arbeten och köpa in de skogliga tjänsterna. Det är mer tidseffektivt. Min fastighet är för liten för förvaltning, och vi bor på gården, så jag har god kontroll över vad som händer i skogen och jag kan göra en del åtgärder på hobbynivå, därför passar den här samarbetsformen mig utmärkt, förklarar Robert. c

KAMPARÅS

Här bor: Robert och Anna tillsammans med två döttrar och två jackrussel­terrier.

Areal: 44 ha, varav 4 ha åker och beten

Skog: barrskog i alla åldrar

Aktuellt: en total genomgång av skogen med åtgärder från grön skogsbruksplan till slutavverkning, plantering m.m.

Målsättning: balans mellan produktion och naturvärden

Certifieringar: FSC och PEFC

»

ett litet

skifte än ett stort förbannat. «

Roberts svärfar

KLIMATET PROFFSEN SOM KÖR MED BATTERIRÖJSÅGAR

Lindome Skogsvård AB har utfört röjningsarbetena på Kamparås på uppdrag av Derome. Företaget är certifierat enligt EFC-standard av EC Skog. Sedan 2020 kör de med batteriröjsågar för miljön och hälsans skull.

Robert Hallberg driver företaget och han har varit verksam som röjare sedan 1991. Tillsammans med sonen Emil och medarbetarna Christer och Herman åtar de sig röjningsarbeten och viltbehandling av plantor i huvudsak i trakterna runt Härryda, Alingsås och söderut mot Kungsbacka. Sedan 2020 kör de nästan enbart med batteridrivna röjsågar. – Orsaken var från början att vi ville slippa andas in bensinångorna, men fördelarna är många fler. Sågarna är lättare att bära med sig än de bensindrivna. Det beror på att det är färre tunga komponenter i motorn och du slipper bära bränslet som du har i tanken. Sedan är de tystgående, endast klingans ljud hörs. Du behöver dock ändå ha hörselskydd, för det ljudet är skarpt. De är lättstartade, endast en knapptryckning behövs, och det innebär att du inte be­

höver häkta av sågen från selen för att starta den. Att slippa rycka i startsnöret vid varje start skonar kroppen, berättar Robert.

Robert berättar att intresset från uppdragsgivarna är stort.

– Många värnar om miljön och strävar efter fossilfria alternativ och batteriröjsågarna är ett led i den målsättningen.

HA SKARPA KLINGOR

Batteriröjsågarna fungerar bäst för sly och ungskog, tycker Robert. Vid grövre stammar har den bensindrivna sågen fortfarande en uppgift. Med två batterier klarar man att köra ungefär lika länge som med en tankning. Robert beräknar att han använder cirka sex till åtta batterier under en arbetsdag, beroende på hur krävande uppdraget är.

– Vi laddar dem under natten. På vintern förvarar vi dem i ett uppvärmt utrymme och tar med dem ut i isolerade lådor. Men ett batteri kan man ta med och lägga på den kalla marken som reserv. Det man däremot bör tänka på är att ha skarpa klingor. Är klingan slö så märks en stor skillnad mot den bensindrivna röjsågen där man kan köra mer med en sämre klinga. c

EKVIRKE TILL VITLYCKE MUSEUM

Vitlycke museum och Tanums hällristningar, som är med på Unescos världsarvslista, visar livet under bronsåldern. Här finns bland annat rekonstruktioner av två långhus från äldre och yngre bronsåldern. För en tid sedan fick Deromes inköpare Roger Jodensvi en förfrågan om Derome kunde leverera tidstypiskt virke av ek till byggnader och staket vid museet. – Vi hugger normalt inte ek, så det var en utmaning utanför våra vanliga ramar, men vi kände att vi gärna ville hjälpa till och göra en insats för att stödja vår lokala historia och kultur. Samtidigt hade vi lite tur genom att en skogsägare behövde ta ned några ekar för att anlägga en skogsbilväg, och en annan leverantör skulle ta ned ekar för att göra plats till några sommarstugor. Vi har nu forslat dem till ett mindre sågverk i Tanumshede där de ska sågas och torkas innan vi levererar virket, berättar Roger Jodensvi.

Totalt rör det sig om cirka 15 kubikmeter eller ett 40­tal ekar som är runt 70 till 80 år gamla.

– För att vara sågbart måste timret ha en viss dimension, vara rakt och så kvistfritt som möjligt. Det är inte så lätt att hitta. Oftast kan man bara använda cirka fyra till åtta meter av stammen när det handlar om ek. Det var väldigt roligt att vi lyckades hjälpa till och det känns också fint att eken som togs ned kom till nytta på ett riktigt bra sätt, säger Roger

Fr. v. Emil Hallberg, Christer Larsson och Robert Hallberg ser många fördelar med batteridrivna röjsågar.

Foto:Ian Schemper

PW TEKNIK AB

”Skorstensfria pelletskaminer är populära”

Peter Wallin beskriver sig själv som ett ”pelletsfreak”. Han har sålt pelletsbrännare, pannor, kaminer och pellets sedan 1996 och på heltid i sitt företag PW Teknik AB sedan 2001. På senare tid har han märkt att intresset ökar igen för pelletsuppvärmning och inte minst för skorstensfria pelletskaminer.

De patenterade pelletskaminerna utan skorsten från KMP AB monteras mot en yttervägg. Tekniken innebär att rökgaserna blandas med uteluft så att temperaturen sänks till ofarliga nivåer, cirka 40 till 50 grader, innan de leds ut via den lilla draglådan på ytterväggen. Hålet som behöver göras i ytterväggen är 160 millimeter stort. Via en inbyggd fläkt sprids värmen effektivt i huset.

– De har blivit populära de senaste åren som ett kostnadseffektivt komplement till annan uppvärmning. De ger en skön värme och mysfaktorn spelar säkert också in. Faktum är att för många blir pelletskaminen sedan den primära värmekällan som kan täcka upp mot 80 till 90 procent av värmebehovet. Kaminen tänds elektriskt, men den som är orolig för driftstörningar på grund av elbrist i framtiden kan komplettera med batteribackup. Med den moderna tekniken i kaminerna går det att övervaka och fjärrstyra dem via wifi i mobilen, vilket uppskattas av fritidshusägare som vill sätta på värmen i god tid innan man anländer till sitt fritidshus, berättar Peter.

MODERNT OCH LÄTTSKÖTT

Det finns även kaminer som går att elda med både ved och pellets, exempelvis de snygga kaminerna

från italienska Piazzetta som Peter importerar. När kaminen är avsedd för vedeldning krävs dock alltid en konventionell skorsten med bra drag.

Peter har också märkt ett ökat intresse för pelletspannor och pelletsbrännare:

– De höga elpriserna gör att allt fler ser pelletseldning som ett konkurrenskraftigt val. De moderna pelletspannorna vi säljer är mycket lättskötta. Pannan och brännaren rengörs till exempel automatiskt och du behöver endast aska ur en till två gånger per år. Det finns också automatik som styr förbränningen. En lambdasond reglerar förbränningen på samma sätt som i en modern bil. Pannor i de storlekar som jag säljer passar i huvudsak för hus, villor och mindre industrilokaler.

Peter är återförsäljare av pellets från Derome i bulk och säck.

– Jag har samarbetat med Derome i cirka tio års tid. De är måna om kunden, noga med leveranserna, har rimliga priser, men framför allt så håller Deromes pellets hög kvalitet. c

» PW Teknik har sin bas i Alingsås och är i huvudsak verksam i en radie av cirka fem mil där omkring.

» Läs mer på pwteknik.com.

Inköpskontor i Värnamo

Deromes bygg- och industrihandel i Värnamo slog upp portarna i november 2021. Nu har också ett inköpskontor för Derome Skog öppnats i samma byggnad och Urban Alkeberg har anställts som den första inköparen.

– Vi vill komma närmare skogsägarna i trakten och har märkt ett ökat intresse kring vad vi erbjuder. Derome har fyra egna sågverk, det närmsta är Kinnaredssågen, som ligger cirka sju mil från Värnamo. Dessutom har vi egna husfabriker och byggvaruhus, vilket ger oss en nära kontakt med slutkunderna – utan mellanhänder. Vi vet vad

kunderna behöver och vi har smarta system som kan styra de längder som apteras i skogen exakt efter vad som efterfrågas just nu. Det ger optimalt utbyte och bäst betalt för skogsägarna. På så sätt får vi också mindre spill och vi kan hushålla med skogens resurser, berättar Andreas Johnsson, råvaruchef på Derome Skog.

Hallå där!

Urban Alkeberg

Du är ny inköpare på Derome. Vilken är din yrkesbakgrund?

Jag har arbetat i 35 år inom yrket, varav 26 år på Sydved och 9 år på Sveaskog.

Vad lockar med arbetet som inköpare?

Det är stor variation på arbetsuppgifterna och man är ute mycket. Vi jobbar med frihet under ansvar och jag inspireras av att träffa människor med så många olika bakgrunder.

Derome bygger

25 bostadsrätter i Värnamo

På Floras gränd, en kort promenad från centrum, nära Apladalens grönskande oas och Lagans porlande vatten, bygger Derome nu 25 nyckelfärdiga bostadsrätter i flerbostadshus och radhus.

Flerbostadshusen blir tvåplanshus med vindsvåning och där blir det tvåor och treor. I dessa hus finns hiss. De fyra radhusen blir också i två plan med sällskapsytor på bottenplan och sovrum på ovanvåningen. En liten trädgårdstäppa och uteplats hör till. Alla lägenheterna har öppna, ytsmarta planlösningar. Husen byggs i trä och placeras i en L­form runt en gemensam innergård som är skyddad av växter och avskärmande plank.

Försäljningen är i full gång och inflyttning beräknas bli under vintern 2023. Projektet är ett samarbete med BoBra.

Varför valde du att börja hos Derome?

Det är ett expansivt företag som har hela kedjan från stubbe till färdig produkt. Det är också trevliga kollegor.

Vilka är dina fritidsintressen?

Min gård i Vetlanda, fotografering och ganska mycket jakt, och då framförallt älgjakt med löshund.

Juristspalten

Krävs bygglov för att etablera solkraftspaneler?

Fråga: När krävs bygglov för att etablera solkraftspaneler? DEROME OCH PANELTAKET I SAMARBETE

Funderar du på solceller till dina ladugårdstak?

Som leverantör till Derome får du fem procent i rabatt på solcellspaneler från Paneltaket.

Paneltaket har femton anställda och finns i Kungsbacka söder om Göteborg och i Malmö. De är specialiserade på solpaneler för elproduktion till allt från villor till stora industrier och lantbruk, från 5 kW till 500 kW – oftast tak men även på mark. Derome är sedan en tid tillbaka delägare i Paneltaket.

– Vi utvecklar vårt långsiktiga samarbete, vilket tryggar leveranserna och förenklar beställningarna för Derome, som installerar mycket solpaneler i sina byggprojekt, men även internt på sina befintliga anläggningar. Vi har exempelvis installerat solpaneler på Deromes takstolsfabrik i Tanumshede, som skall ge cirka 450 000 kWh. För Paneltaket innebär det att vi kan utvecklas med en stabil partner i ryggen, menar Martin Johnsson, vd på Paneltaket AB.

Du går kanske i tankar på att installera solcellsanläggning på ditt ladugårdstak eller annan byggnad för att sänka dina energikostnader.

– Solpaneler är framför allt ett steg mot en mer hållbar verksamhet där gårdens energiförbrukning kommer från fossilfri solenergi. Med laddare för elfordon minskar även behoven och beroendet av diesel och allt fler redskap och maskiner blir eldrivna, menar Martin Johnsson.

Svar: För ungefär ett år sedan kunde ni läsa om det uppsving som vindkraftsetablering just nu har. Vad som också blivit alltmer efterfrågat är solkraft, både för småskalig egen produktion och markåtkomst för storskalig produktion för försäljning.

Solpaneler på befintliga byggnader kräver i normalfallet inget bygglov utanför detaljplanerat område. Det kan dock krävas lov om panelerna ska placeras exempelvis på byggnader med kulturvärde. Fristående solkraftsanläggningar kräver normalt inte heller bygglov, men det beror på hur anläggningen konstruerats. Mark­ och Miljööverdomstolen har nämligen kommit fram till att vissa typer av konstruktion ändå kan kräva bygglov (mål P 9976­20).

Detaljplan och utökade områdesbestämmelser kan diktera att bygglov krävs för solkraftsanläggning. För egen småskalig produktion bör du vända dig till din kommun för att säkerställa vad som gäller på just din fastighet. Grannar är ofta sakägare i frågor om bebyggande, men när det inte krävs bygglov så finns inget ärende att vara sakägare i eller något beslut för en sakägare att överklaga. Dock kan tillsynsanmälan göras till kommunen som då prövar om anläggningen utgör en betydande olägenhet. I så fall kan det innebära föreläggande att vidta åtgärder.

Paneltaket ger dig

som är leverantör åt

Derome Skog rabatt

på fem procent av

den totala kostnaden

5% rabatt!

vid installation av solcellspaneler på dina lantbruksbyggnader.

Erbjudandet gäller i Halland, Västra Götaland och Skåne. Uppge koden: Derome lantbruk.

c För mer information kontakta Martin Johnsson på martin@paneltaket.se

För solkraftsanläggningar för mer storskalig produktion kan därutöver återknytas till storskalig vindkraftsetablering på annans mark. Grundprinciperna och upplåtelseformerna är i båda fallen samma. Upplåtelsen och etableringen bygger på frivillighet och förutsätter att jordägaren och kraftbolaget kommer överens i ett avtal. Lov­ och tillståndsfrågorna stannar då på kraftbolaget att hantera och efterleva. Förhållandet är mycket långsiktigt och har förutsättningar att bli en bra affär, förutsatt att avtalet är tydligt, hållbart och marknadsmässigt. I avtalet bör det finnas incitament för att en etablering faktiskt blir av och ersättningen bör hålla en marknadsmässig nivå och vara omedelbar, alltså även under en inledande projekteringstid.

Till skillnad från upplåtelse för vindkraft så upplåts mark till solkraftsanläggningar ofta till en fast årlig ersättning och inte rörligt med en viss procent utifrån produktionen. Det måste inte vara så, men det är den generella modell som hittills utvecklats. Både ersättningen som sådan och principerna för den är fritt förhandlingsbara utifrån det enskilda projektets förutsättningar och avtalets innehåll i övrigt. Även för upplåtelse för solkraft rekommenderas att jordägaren låter en sakkunnig granska ett förslag till avtal och att förhandla om villkoren. c

Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

Din hjälp i skogliga frågor

Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320­181 33 per.franzen@derome.se

g Bollebygd

Julia Gustafsson Virkesinköpare 0320­180 28 julia.gustafsson@derome.se

g Horred Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320­181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Horred

Anna Johansson Virkesinköpare 0320­20 98 59 anna.e.johansson@derome.se

g Kinnared

Simon Eriksson Heige Virkesinköpare 0345­58 58 22 simon.eriksson­heige@derome.se

g Markaryd

Magnus Benjaminsson Virkesinköpare 0433­420 63 magnus.benjaminsson@derome.se

g Markaryd

Patrik Johansson

Virkesinköpare 035­280 51 13 patrik.k.johansson@derome.se

g Simlångsdalen

Dan Karlsson

Virkesinköpare 035­280 51 12 dan.karlsson@derome.se

g Svenljunga

Björn Schönning Virkesinköpare 0320­181 38 bjorn.schonning@derome.se

g Svenljunga

Lars­Erik Svensson

Biobränsle ­ produktion & logistik 0340­58 25 66 frasse@derome.se

g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320­181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Svenljunga

Anders Olofsson

Virkesinköpare 0320­181 37 anders.olofsson@derome.se

g Svenljunga

Mathias Svalin Virkesinköpare 0320­181 30 mathias.svalin@derome.se

g Tanumshede

Roger Jodensvi Virkesinköpare 0707­71 24 41 roger.jodensvi@derome.se

g Tanumshede Patrik Älgemon Virkesinköpare 0707­71 24 42 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla

Roger Bohm

Virkesinköpare 0522­44 26 45 roger.bohm@derome.se

g Uddevalla

Martin Johansson Virkesinköpare 0303­38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Uddevalla

Anders Källén Virkesinköpare 0522­44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Uddevalla

Fredrik Johansson Virkesinköpare 0522­44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

Bollebygd Horred

g Ullared

Christian Bengtsson Virkesinköpare 0340­66 65 09 christian.bengtsson@derome.se

g Ullared Magnus Wallin Virkesinköpare 0340­66 65 84 magnus.wallin@derome.se

Kinnared Markaryd

Simlångsdalen

Svenljunga

Tanumshede

Uddevalla

Ullared

Bjurumsvägen 14

432 68 Veddige 0340­66 65 00

Rävlandavägen 21

517 91 Bollebygd

Varbergsvägen 438 519 31 Horred

Marknadsvägen 13

314 95 Kinnared

Hannabadsvägen 10

285 32 Markaryd

Gästgivarevägen 14

313 96 Simlångsdalen

Vävaregatan 7 512 53 Svenljunga

Industrivägen 3D 457 31 Tanumshede

Spikvägen 1 451 50 Uddevalla

Mjöshult 105

311 62 Ullared

g Ulricehamn

Jon Wallin

Virkesinköpare 0340­66 65 64 jon.wallin@derome.se

g Värnamo

Urban Alkeberg

Virkesinköpare 0370­34 39 49 urban.alkeberg@derome.se

Ulricehamn

Garvaregränd 2D 523 30 Ulricehamn

Värnamo Silkesvägen 14

331 53 Värnamo

Rejäl träbro över Högvadsån

Den gamla bron på en skogsbilväg över Högvadsån utanför Älvsered var uttjänt och behövde renoveras. Derome ställde upp och levererade med kort varsel specialanpassade dimensioner av tryckimpregnerat virke.

Bron är cirka sju meter lång och avsedd för att hålla för lastbil med släp. Den nyttjas av bybor och skogsfastigheter i närområdet.

– Jag fick en förfrågan från familjen Treschow, som sedan många år är leverantör till Derome, om vi kunde leverera virket. Jag föreslog att de skulle använda tryckimpregnerat virke som har längre hållbarhet, och så blev

det, berättar Magnus Wallin, inköpare på Derome. Dimensionerna är anmärkningsvärda och sågverket i Anneberg ställde om i produktionen för en specialsågning.

– Vi sågade 80 bitar som var 420 centimeter långa, 100 millimeter tjocka och 200 millimeter breda. De levererades ohyvlade och tryckimpregnerade. Vi var glada att vi på detta sätt kunde ge tillbaka i form av snabb service och specialsågning till en långvarig och trogen leverantör.

Kenneth Jacobsen på Solhöjdens Svets & Mek AB renoverade och förbättrade de bärande stålbalkarna, samt monterade virket i konstruk tionen.

Magnus Wallin

Derome Skog 432 87 Veddige