HÖST 2024 NR 2
Markägaren:
Välkommen till Peters paradis
Tema: Jakt och viltvård
”EGENPANGAT” PÅ MENYN MED EMILIA
Juristen reder ut: Jaktarrende
Trä i tiden
Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, Ahus och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.
Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.
8
FAKTA DEROME:
Antal anställda: 2 500
Omsättning: ca 11 miljarder kr
Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlingskedjan –”Från skog till färdigt hus”.
16 MARKÄGAREN
PETER KARLSSON
Innehåll
OM DEROME SKOG:
Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.
HISTORIEN OM VÄSTSVERIGES SKOGAR SID 23
Ta i trä nr 2 2024
Ansvarig utgivare
Linda Andersson, VD, Derome Timber
Redaktion och layout
Text: Hanna Lindell Niclas Sjöqvist & Victor Kennmark.
Foto: Andreas Svensson, Sven Persson, Suvad, och Deromes egna bilder.
Layout: Anton Fastmarken & Malin Svensson
Redaktionsadress
Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se
Utgivning 2 ggr/år
Tryck Stibo Complete
Sociala kanaler
Derome
Derome, DeromeBostad, DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus
Derome, Derome Bostad, A-hus, Varbergshus
Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.
EMILIA NILSSON
FRAMTIDSTRO, HISTORIA OCH DRÖMMAR OM SKOG
Derome har rötterna i skogen. Stoltheten över att arbeta med trä har vi med oss ända sedan Karl Andersson startade sågen i halländska Derome 1946. I takt med att familjeföretaget vuxit har vi utvecklat fler sätt att förädla träet –vi har idag fler än 20 fabriker där vi skapar allt från plank, pellets, takstolar, emballage, byggelement, villor och flerbostadshus. Genom att finnas i hela kedjan från skog till färdiga hus ökar vi värdet på skogsråvaran.
Vi är övertygade om att förnybara träprodukter har framtiden för sig. Det är skälet till att vi investerar en halv miljard kronor i att uppgradera vårt sågverk i Derome. Visste du att vi sågar varje stock unikt för bästa möjliga utbyte. Med vår nya såglinje kan vi öka utbytet ytterligare, samtidigt som vi ökar produktionen. På nästa uppslag kan du läsa mer om investeringen, som lägger grunden till att du i slutändan får mer betalt för det timmer du levererar till oss.
EN FRAMGÅNGSSAGA
Skogen är ekonomiskt avgörande för Sverige. Skogsbruket skapar jobb i hela landet och finansierar stora delar av den svenska välfärden. Dessutom bidrar skogen till klimatnytta genom att binda koldioxid när den växer och ge en förnybar råvara som ersätter fossila material. Det svenska skogsbruket är inget mindre än en framgångssaga. Landets skogsägare har ökat virkesförrådet i skogen samtidigt som avverkningarna har kunnat öka. Parallellt med detta har vi de senaste 30 åren markant stärkt den biologiska mångfalden med mer död ved, mer lövträd och en större andel gammal skog.
I debatten om skogen är det en ganska vanlig missuppfattning att skogen är statisk. Inget kunde vara mera fel. Skogen utvecklas av egen kraft. Och vi formar den med våra val av skötselformer. Beslut som tas idag har stor påverkan på hur skogen utvecklas framåt. Det vet skogsägare, och det behöver också politiker och beslutsfattare förstå. I det här numret har vi tittat i backspegeln för att se hur den västsvenska skogen har förändrats och utvecklats de senaste 150 åren. Intressant läsning som ger perspektiv på dagens debatt.
SKOG OCH VILT GÅR HAND I HAND
Skog och vilt går hand i hand och många skogsägare har jakt som intresse. I det här numret belyser vi jakt och viltvård ur olika perspektiv. Går det att hitta en balans där både ekonomisk produktion och vilt ges utrymme?
För markägaren Peter är det viktigt med ett rikt djurliv i skogen. Med vår inköpare Patrik som rådgivare skapar han steg för steg den skog han drömt om.
Jag hoppas att läsningen kommer ge dig inspiration till framtidsplaner för just din skog!
Linda Andersson, vd Derome Timber
TORKA DITT SPANNMÅL MED PELLETS
Bo Hildingsson, en erfaren lantbrukare från småländska Grimslöv, har framgångsrikt använt pellets från Derome som bränsle för spannmålstorkning i flera år.
– Pellets är en billig lösning, förklarar han. När oljepriserna var som högst, var det mer än dubbelt så dyrt att elda med olja jämfört med pellets.
Även med dagens prisläge är pellets ett betydligt billigare alternativ än fossila bränslen. Dessutom är pellets bidragsberättigat och inte lika stöldbegärligt som exempelvis olja, vilket ytterligare minskar kostnaderna och bekymren.
ENKEL OMSTÄLLNING
Att byta från olja till pellets är en relativt enkel process.
– Det är bara att byta brännarenheten i pannan och skaffa ett lämpligt lager för pelletsen, exempelvis en glasfibersilo, som hjälper till att hålla fukten borta.
För Bo, som lever nära naturen och är beroende av dess resurser, är miljöas
pekten av bytet också en viktig faktor.
– Det känns såklart bättre i magen att använda förnybara bränslen, som bidrar till att minska koldioxidutsläppen, än fossila.
PRAKTISKA FÖRDELAR
Bo Hildingsson köper sin pellets i bulkleveranser från Derome. Han påpekar dock att eftersom trä är ett levande material, kan vissa justeringar behöva göras på pannan från en leverans till en annan.
– Men sammantaget är pellets både billigt och väldigt smidigt, avslutar Bo. c
För att uppnå samma energimängd som 1 000 liter olja krävs cirka 2,2 ton pellets.
Klok investering för framtiden
I april 2024 tog Derome Timber ett stort steg framåt i och med uppstarten av sin nya såglinje. Trots att projektet ännu inte är helt färdigt, med de sista delarna planerade att vara på plats i januari 2025, har investeringen redan börjat visa sin potential.
Den nya såglinjen är en del av en omfattande investering på totalt cirka 500 miljoner kronor. Projektet inleddes med installationen av ett nytt timmerintag och en barkmaskin i december 2022. Därefter följde uppgraderingen av såglinjen, mellan januari och mars 2024, och nu senast har en ny paketläggare med ströhantering kommit på plats.
Enligt Niclas Persson, platschef på Derome Timber, har investeringen två huvudsyften: öka produktionen och förbättra utbytet med hjälp av modern sågteknik.
– Det handlar om att få ut mer plank och brädor från varje stock och i förlängningen
öka lönsamheten genom att maximera råvarunyttjandet, förklarar han.
MED SIKTE PÅ 500 000 KUBIK På kort sikt innebär den nya såglinjen att produktionen kan öka från 320 000 till 400 000 kubikmeter per år. På längre sikt är målet att nå över 500 000 per år, vilket dock kräver ytterligare investeringar i form av bland annat ett nytt hyvleri.
– Den nya såglinjen är inte bara en teknisk uppgradering utan också ett bevis på Deromes framtidstro, avslutar Niclas Persson. c
NiclasPersson , pl at s c h e f
Själva såglinjen har levererats av tyska LINCK och det nya timmerintaget av den svenska ingenjörsfirman Hedlunds. Råsorteringen är levererad av svenska CGV och skannerutrustningen av italienska Microtec.
SKOGSDAGEN
En inspirerande dag i skogens tecken
Den 29 augusti samlades skogsintresserade i Ekered, Dalstorp, för en dag fylld av kunskap och gemenskap under temat “Skogen idag och vägen till imorgon”. Mikael Johansson och hans kollegor från Derome Skog bjöd på kunskap och insikter om skogsvård, visade upp imponerande skogsmaskiner och lockade med lokalproducerade delikatesser, tillagade av Sveriges Mästerkock-finalisten Emilia Nilsson.
Stort tack till alla utställare och besökare!
Skogsdagen – en dag för hela familjen.
En uppsjö skogsmaskiner i arbete fanns att beskåda.
En trofémätare fanns självklart också på plats.
Kurt-Arne Carlsson, skogsägare från Svenljunga, tycker att det är "roligt när det händer något i bygden".
Emilia Nilsson frestade besökarnas smaklökar med libabröd, krispsallad, wagyukorv, isad lök och jalapeno.
EMILIA NILSSON
”Lugnet
jag känner i skogen är svårt att hitta någon annanstans”
När jag först når Emilia Nilsson via telefon, är hon mitt uppe i morgonens bestyr på gården. ”Jag är precis ute hos grisarna för att mata dem, kan jag ringa tillbaka om en halvtimme?” frågar hon med ett skratt. Och mycket riktigt, en stund senare ringer hon upp, nu iklädd något bekvämare och redo att prata om sitt liv och arbete på den anrika gården i Silsjönäs.
Emilia beskriver sig själv som en mångsysslare. Det är svårt att inte hålla med. – Jag är grisbonde, lantbrukare, egenföretagare, matkreatör och contentkreatör på sociala medier, börjar hon lista.
Hon har också en egen matstudio på gården, där hon experimenterar med nya recept och skapar innehåll till sina följare.
– Och jag är kokboksförfattare också, skrattar hon och nämner sin nästa bok.
Den nya kokboken, som är planerad till våren 2025, kommer vara en djupdykning i livet på gården och viltmatlagningens konst. Att driva gården tillsammans med sambon John är något Emilia ser som en naturlig del av sitt liv.
– Jag har alltid bott här, det känns självklart att förvalta och driva gården vidare. Det är roligt att göra det tillsammans med familjen.
Skogen och maten
har alltid varit tätt sammankopplat för mig
JAKTEN SOM LIVSSTIL
Uppvuxen i en jägarsläkt har jakten och skogen alltid varit självklara element av Emilias liv. Med en pappa, farfar och morfar som alla varit passionerade jägare, var det nästintill oundvikligt att Emilia skulle följa i deras fotspår.
– Jag har följt med på jakterna sedan jag var liten, oftast med ryggsäcken full av små plättar packade av mamma. Så skogen och maten har alltid varit tätt sammankopplat för mig.
För Emilia är jakten inte bara en tradition, det är ett sätt att bevara och förvalta naturen.
– Det är viktigt att hålla en balans i viltstammen och ta hand om skogen och marken. Lugnet jag känner i skogen är svårt att hitta någon annanstans.
EN
PERFEKT DAG I SKOGEN
När jag ber Emilia beskriva sin idealiska jaktdag möts jag av ett skratt med omisskännlig värme i rösten. – Första älgjaktsmorgonen i sep
tember, man åker ut till jaktstugan och möter upp jaktlaget, tänder en eld, tar en kopp kaffe och planerar dagen. Förväntan är hög och skogen är magiskt vacker.
– Jakten handlar om så mycket mer än att fälla djur, det handlar om att ta hand om och respektera vad naturen ger. Vi gör det tillsammans, det är en speciell känsla att tillaga det kött man själv har varit med och jagat.
MATLAGNING MED VILT I FOKUS
För Emilia är matlagningen en naturlig förlängning av jakten. Med sin uppskattade kokbok ”Pangmat” från 2019 har hon redan delat med sig av sina bästa recept från gården. Nu arbetar hon på en ny bok som kommer ha ännu större fokus på vilt. När jag frågar vilket viltkött hon helst lagar har hon svårt att bestämma sig.
3 TIPS NÄR DU TAR VARA PÅ VILT:
1. Märk rätt
Märk alltid upp viltet noggrant. Det blir så mycket lättare när du vet vilken del du har att jobba med.
2. Renlighet är A och O Se till att hålla allt rent, särskilt när du hanterar och styckar viltet. Var noga med att skära bort hela skottskadan.
3. Häng rätt
Häng viltet i 40 dygnsgrader, i en miljö fri från flugor. En viltkyl är såklart allra bäst!
Det handlar om att ta hand om och respektera vad naturen ger
– Måste jag välja så får jag nog säga älg, det är så mångsidigt. Jag får ofta frågor om hur man lagar vilt och jag tror det bästa man kan göra är att testa sig fram. Viltkött kräver lite extra omsorg, men när man lärt sig kan man skapa fantastiska rätter.
Inspirationen till sina recept hittar Emilia överallt runt omkring sig – i naturen, i trädgården och på gården.
– Jag försöker alltid ta vara på det som är i säsong och finns till hands. Vad kan jag göra av det jag har? Det är alltid där jag börjar och sedan får kreativiteten flöda fritt.
SKOGENS LUGN OCH ANSVAR
Det är tydligt att skogen betyder mycket för Emilia, långt utöver jakten. Att förvalta skogen och gården,
som har gått i arv i generationer, är en uppgift hon tar på stort allvar.
– Det är något väldigt speciellt att ta hand om det mina förfäder har byggt upp. Jag är sjunde generationen som bor här på gården, det gör att jag känner mig som en del av ett större sammanhang. Jag är ett kugghjul i en lång kedja – nu är det min tur att ta hand om skogen och gården för nästa generation.
Trots det hektiska livet som lantbrukare finner Emilia glädje i de små stunderna.
– Det blir kanske inte så mycket semester när man är lantbrukare, men jag älskar det jag gör varje dag. Man får njuta av de små stunderna, jag och John gör ju detta tillsammans, det finns något vackert i det. c
EMILIA NILSSON
Ålder: 27 år
Bor: I ett av tre hus på generationsgården från 1815 i Silsjönäs, Jämtland. I de andra husen bor hennes föräldrar, lillasyster och farmor och farfar.
Familj: Sambon John och hunden Khyra, en blandras av östsibirisk lajka.
Bästa jaktminne: ”Det måste vara när jag sköt min första älg. Jag stod på pass nere vid älven, plötsligt kom en 16-taggars oxe simmande rakt framför mig. Pappa skrek så högt i radion att jag fick sänka volymen. Jag fällde den, mitt i älven. Det var en häftig upplevelse.”
Favoritplats att jaga på: ”Jag trivs väldigt bra i Meselefors utanför Vilhelmina, men jag jagar också gärna i jaktlaget utanför Rossön tillsammans med farfar och ett gäng härliga gubbar.”
Kan inte leva utan i köket: ”Min bästa kökskniv, en japansk Miyabi. Den är helt oumbärlig och supervass – så man får se upp med fingrarna!”
EMILIA NILSSON BJUSSAR PÅ ETT ENKELT OCH MAGISKT GOTT RECEPT
Viltrostbiff med krämig zucchinipasta
Ingredienser
Viltrostbiff (ren, hjort, älg eller nöt)
Smör & olja
Salt
Nymald svartpeppar
Timjan
Rosmarin
500 g pasta
Olja
1 zucchini
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
50 g riven parmesan
1,5 dl grädde
1 citron
1 näve persilja
Salt
Svartpeppar
Gör så här
Sätt ugnen på 125 grader.
Salta och peppra köttet på båda sidor. Värm en stekpanna och häll i olja. Bryn köttet på båda sidor så de får en fin stekyta. Sänk temperaturen. Lägg i en klick smör i stekpannan, lite färsk timjan och rosmarin och ös köttet med örtsmöret. Lägg över köttet i en ugnsform och sätt in i ugnen tills det uppnått 55 grader för medium. Ta ut och låt vila cirka 10 min i folie innan du skär upp.
Koka pastan i väl saltat vatten.
Värm en stekpanna, häll i olja, skivad zucchini, hackad gul lök. Stek så de får lite gyllene färg, addera vitlök och stek lite till. Häll på grädden, citronzest, salt, peppar, den rivna parmesanosten och hackad persilja. Häll av pastan och spara cirka 1 dl pastavatten som du adderar i såsen. Blanda pastan med såsen och servera med skivad viltrostbiff.
Toppa med extra riven ost, citronzest och lite mozzarella!
PatrikTellnor , Skogsförval tare
”En skog utan vilt är en skoglig öken”
Patrik Tellnor arbetar som skogsförvaltare för Derome. Här tipsar han om hur du på bästa sätt kan samverka med viltet när du sköter din skog.
– Både naturvård och produktion är lika viktigt, men en skog utan vilt är inget annat än en skoglig öken. Och en sönderbetad skog är lika illa. Utan ordentliga viltytor kommer vi aldrig nå målsättningen för andelen frisk produktionsskog.
Det gäller med andra ord att hitta balansen där både ekonomisk produktion och vilt ges utrymme.
– Som skogsägare måste man göra aktiva val, antingen själv eller med hjälp av skoglig rådgivning. Någon prioriterar jakt, någon annan skogsproduktionen. Oavsett vilket behöver man skapa utrymmen på fastigheten som är anpassade för viltet.
GLÖM INTE VERKLIGHETEN
Nyckeln till framgång är samarbete mellan fastighetsägare.
– Om åtgärderna bara sker på din egen fastighet blir nyttan begränsad. Men om din granne, dennes grannar och deras grannar i sin tur arbetar mot samma mål blir nyttan otroligt stor, och betestrycket balanseras över en större areal.
– Så fundera på vad som är lämpligt för din fastighet. Nyttja älgskötselområden, viltvårdsområden och andra forum till att diskutera hur ni tillsammans kan göra skillnad. Och glöm inte att uppleva fastigheten ute i fält, för att se vilka verkliga effekter dina skötselåtgärder har bidragit till. c
Tänk vilt när du sköter din skog
Röj och gallra fram blandskog
Öka den biologiska mångfalden och anpassa skogen efter ståndorten.
Det gynnar både viltet och dig som markägare!
Viltfoderanpassad skogsskötsel
Skapa mer foder och förhindra att det minskar genom att spara rönn, asp, sälg, ek – samt redan betade tallar – vid röjning.
Ljushuggning
Gynna om möjligt bärris i äldre skogar, ett mycket viktigt foder för klövviltet.
Spara tall och löv före gran på rätt ståndort.
Viss midjeröjning i produktionsbestånd
Främst tallar bör midjeröjas för att öka volymen viltfoder.
Skogsbilvägar och ledningsgator
Anpassad röjning och skötsel skapar ett smörgåsbord för viltet.
Stubbskott
Rönn, sälg, ek och björk skjuter snabbt skott direkt från stubben och kan nyttjas som foder.
Rotskott
En fälld asp resulterar ofta i en stor mängd rotskott, som uppskattas av viltet.
Foto: Andreas Svensson
MEDARBETARPORTRÄTT
Mikael bytte industri mot gran och fur
Mikael Johansson har arbetat som virkesinköpare för Derome i cirka ett och ett halvt år. Med mer eller mindre ett helt yrkesliv inom verkstadsindustrin bakom sig, där han senast arbetade för Lideco i Dalstorp, beslutade han sig en dag för att göra ett sent karriärsbyte. Nästa anhalt: skogen.
– Jag kände att det var dags att byta bana, samtidigt som det var lite ”sista chansen” för mig att testa på något helt nytt. Det kändes viktigt att få göra något kul och utmanande, i linje med mitt starka skogsintresse.
Mikael äger själv skog och ägnar sig gärna åt jakt. Jobbet som virkesinköpare passar perfekt ihop med hans intressen och ger honom dessutom möjlighet att arbeta i sina hemmamarker.
FAMILJEÄGT
I ÖVER 100 ÅR
Jakt är en stor del av Mikaels liv, särskilt delarna av jakten som inkluderar hundarbete. Han ger sig gärna ut på älg och grisjakt tillsammans med sin trogna lajka, men aktiviteten som toppar allt är att jaga älg på egen hand, frampå vintern, med spetshund.
– Då är allt upp till mig, och den stora utmaningen är att lyckas överlista viltet.
Mikaels fastighet är 77 hektar, varav 65 hektar är skogsmark. Han är den fjärde generationen som har hand om fastigheten, som funnits i familjen i 101 år.
– Vi har faktiskt börjat titta på att göra ett generationsskifte, i god tid, för att den femte generationen ska kunna ta över så smidigt som möjligt. Med lite tur kanske jag kan få bli avlösare åt sonen i framtiden, avslutar Mikael. c
Utöver sitt arbete på Derome har Mikael två sidosysselsättningar: stuguthyrning och att vara hundinstruktör i vildsvinshägn. Där testar de jakthundar och bedömer deras förmågor samt hjälper till med att rehabilitera hundar som blivit rädda för vildsvin.
Naturens vänlige väktare
Peter Karlsson välkomnar oss till en vidunderlig skogsfastighet utanför Hamburgsund. Här, bland slånbärssnår och hällristningar, har han och frun Susanne lagt grunden för ett paradis – som de gärna delar med det vilda djurlivet.
PETER KARLSSON
Gården har anor från 1600-talet och boningshuset, som nu är i princip nybyggt från grunden, finns dokumenterat på platsen sedan 1860-talet.
Gårdens så kallade druvhus är ett härligt inslag. Det går fint att göra vin på druvorna – men hittills har det bara blivit saft.
När man rullar upp för den smala grusvägen som leder in på Peter och Susannes gård, möter blicken snart en välkomnande lund av äppel och päronträd. Här hänger höstfrukten tungt på grenarna och doften av blommande sensommar fyller luften.
Bortom gårdsplanen och det bedårande, nybyggda boningshuset sträcker trädgården ut sig så långt ögat når, i en boshusländsk tappning av Edens lustgård, där naturen har fått spira fritt med god vägledning av människans hjälpande hand.
Grindstenar står som tysta beskyddare här och var runt gården, och i maskinhallens dunkel blänker en svart, nylackad skogsmaskin.
Peter Karlsson och Susanne Andreasson blev ägare till fastigheten på 126 hektar år 2021. Platsen i sig har en rik historia som sträcker sig ända tillbaka till 1600talet.
– Innan vi köpte gården hade åkrarna här legat i träda i över 50 år, berättar
Peter. De tidigare ägarna högg ut den gamla skogen och planterade mängder av gran. Men vi vill något helt annat.
Peter har jagat på fastigheten i flera decennier och när möjligheten att köpa den dök upp, var det inte långt till handling. – Jag har i princip namn på alla djur här, säger han med ett ursäktande leende. Här finns gott om hare, räv, rådjur och älg. Och vi har satt ut gräsänder som vi har lyckats få till vild föryngring på.
Vilka åtgärder har ni vidtagit på fastigheten för att främja viltet?
– Det viktigaste var att få fatt i någon som kunde få igång åkrarna och hjälpa till med att gräva diken. Och det har jag verkligen fått! Gällande skogen så svarar naturen bra när man gallrar väck mörker. Då kommer det direkt upp sånt som djuren äter och njuter av. Man får bara inte glömma bort att behålla gott om skydd för djuren, och att hålla igång exempelvis rävjakten, det är viktigt för fågellivet.
Åkrarna som tillhör fastigheten hålls igång av två yngre arrendatorer som sysslar med köttdjur. “Det går hand i hand med viltintressen att ha ett aktivt åkerbruk”, förklarar Peter. “Jag är väldigt nöjd med de här båda killarna.”
DET VACKRA FÅR RÅDA
Själva fastigheten är en sammanhängande enhet som domineras av granskog, men med inslag av lövträd.
– De tidigare ägarna planterade bara gran, men naturen har svarat upp genom att skjuta ut lövträd och furor här och var. Helst av allt skulle jag vilja ha en dynamisk och olikåldrad skog med ett rikt djurliv, och jag vill liksom inte ha in för stora maskiner i skogen. Då gallrar jag hellre själv, så mycket jag orkar och hinner. Peter och Susanne har även planer på att skapa en parkmiljö där äldre och yngre lövskog ska få frodas tillsammans.
– Det vackra är väldigt viktigt för mig. Jag vill till exempel inte gallra så hårt som det föreslås i skogsbruksplanen. Det finns inget som slår en naturligt vacker skog.
Just som vi ska ge oss iväg och uppleva skogen med alla våra sinnen, smiter en orm kvickt över vägen och slingrar sig in i ett intilliggande buskage. – Det finns mycket hasselsnok här,
utbrister Peter. Och nu börjar det faktiskt bli en hel del harskit ute i markerna igen. Det är jätteroligt.
FISKAFFÄR, RESTAURANG & APP
Bohusläns kustlandskap har en dramatisk läggning, med sina kala klippor, höjdskillnader och inbjudande skogar. Och inte minst det kanske mest signifikativa av allt för bygden: havet och fisket.
Utöver gården driver Peter och Susanne även en fiskaffär och restaurang inne i Hamburgsund, cirka fem minuter med bil från hemmet.
– Jag är född och uppvuxen här, berättar Peter. 1993 köpte jag och farsan en gammal arbetarvagn som vi fixade till och sålde räkor i på sommaren. Det gick bra och efter ett tag blev det en vagn till, och så körde vi på fram till 2002. Då byggde vi butik i Hamburgsund och anställde en kock som lagade luncher, och inte långt senare utvidgade vi med restaurangen.
Patrik Älgemon, virkesinköpare hos Derome, fungerar som trygg punkt och rådgivare till Peter Karlsson i alla tänkbara frågor som rör skogen.
– Det är långt ifrån alla som låter de estiska värdena och upplevelsen i skogen styra. Men det blir fler och fler, glädjande nog, konstaterar Patrik och skickar med ett avslutande råd till andra som funderar på att skaffa sig en skogsfastighet:
– Våga satsa, håll dig på god fot med dina grannar och glöm inte att skaffa en skogsbruksplan.
Under vårt besök på fastigheten stöter vi på allt från kantareller till sparvhök och kaprifol i skogen. Typiskt bohuslänska hällristningar finns också på fastigheten.
Juristspalten
Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.
Vad ska jag tänka
på när jag
ska låta någon annan jaga på min mark?
Men när coronapandemin plötsligt slog till med full kraft blev det tufft för familjeföretaget.
– Jag hade ju lagt alla ägg i samma korg! Det blev en jäkla smäll, men ganska snart kom jag på att vi kunde sälja fisk ändå, trots restriktioner, med hjälp av en app. Så allt det där mynnade faktiskt ut i ett mycket större kundunderlag.
VÄLFÖRTJÄNTA TÅRAR
Efter skogsturen vankas det fika på glasverandan. Väl till bords kommer framtidsplanerna för gården på tal.
– Nu är det högsta prio att få hem Susannes häst till gården. Därefter kommer jag lägga allt fokus på att få ordning på skogen.
Vad är du allra mest stolt över, hittills?
– Att jag och Susanne fortfarande är överens! Haha, nejdå, vi har klarat det hur bra som helst. Huset har blivit precis som vi ville ha det, även om det gick mycket snabbare än vi först hade tänkt oss. Men herregud, vi bodde i ena änden av maskinhallen under vintern medan huset byggdes. Det var väl inte precis superglamoröst när mössen sprang tvärs över golvet.
Peter tystnar en stund och blickar ut över fälten nedanför boningshuset.
– Jag ska erkänna att jag faktiskt fällde en tår när skördetröskorna gick på åkrarna här nere för första gången. Det var verkligen stort, en riktig seger, säger han och sköljer ner insikten med ett par klunkar svart kaffe. c
Svar: Jakten har kommit att bli en värdefull resurs som ofta står outnyttjad. Om du inte själv jagar kan det absolut finnas ett värde i att helt eller delvis upplåta den till annan för ökade intäkter i verksamheten. Eftersom det är en rättighet som upplåts och inte mark så är det inte ett arrende utan en nyttjanderätt. Skillnaden gör att parterna har långtgående möjligheter att skräddarsy sitt avtal, samtidigt betyder det att avtalet behöver vara tydligt och med så lite tolkningsutrymme som möjligt.
Muntliga avtal om upplåtelse av jakt gäller, men det bör upprättas skriftligt så det går att visa vad parterna är överens om. Vidare bör avtalet ingås med en fysisk eller juridisk person och inte med ett informellt jaktlag då det kan innebära att var och en i det jaktlaget anses ha fått en jakträtt, innebärande ett försvårat juridiskt läge för markägaren. Avtalstiden bör inte heller vara för lång för att undvika både ekonomiska och sociala inlåsningseffekter. Att inneha jakträtten innebär ingen rätt i övrigt utöver allemansrätten, varför anbringande av jakttorn, foderplatser med mera och passröjning bör regleras. Andra delar som är viktiga att reglera är i vilken utsträckning annan än jakträttsinnehavaren får jaga genom exempelvis försäljning av jakttillfällen eller medtagande av jaktgäster och hur skador på träd eller odling ska regleras samt om markägaren ska förbehålla sig möjlighet till egen jakt, exempelvis skyddsjakt. Jakten är en resurs som inte bör stå outnyttjad, samtidigt bör stor noggrannhet iakttas när avtalet författas för att inte oförutsedda situationer och tvistigheter i framtiden ska uppstå. Parterna bör prata igenom hur de vill ha det och det kan vara väl investerade pengar att, som en del i att förvalta jakten på bästa sätt, ta juridisk hjälp med utformningen av avtalet.
I detta nummer av Taiträ har du chans att vinna Emilia Nilssons kokbok: Pangmat. Vi drar tre vinnare av de som löser korsordet och skickar in rätt svar på ordflätan.
ODÅGA FLYGVAPEN I GB HIMMELSKT LJUSFENOMEN
BRUKAR FEBRIG GÅ MED VÄLT TRÄDVÄTSKA
VALLETTABO ÄNDRA
GULDMAKERI ANDRA DIGNITET FÖR VARG FÖRR VALUTA I ÅBO
HANTERA MEDVETET GROV SPELORD
SKAPAT SPRÅK
MÄRKE EFTER SÅR
MITT I ROVA
Kryssa och vinn
SYR MAN MED OMBUDSFIRMA HAR VD HÖG? FAR RAKETER LÄKANDE VÄXT MED VERA ÄR EN BUFFEL RE MI
HÖJT A KUNGLIG PAJAS FULLT GILTIG LITEN BOKSTAV FLYTTNING TORKADE SÄD INRE VÄSEN GRISHONA
ENSAM SÅNG DJURBARN SE GLAD UT
SÅDANA
EMBLEM TILLSÄTTS SALT VAR LEDSEN Ö I ÖRESUND
STUDSAR TILLBAKA MÅDDE UTSÖKT AVVIKANDE
STUMHET STICKVIRKE SKAPAS
ANDLIGT VÄSEN ARTISTS UTBUD PRAKTFULL DRÄKT
BOLAG MED DOMÄN FÖRR BRUKAR GAMMAL MJÖLK HURUVIDA GRÄSFÄLT
HYLLAT
SEPARERA UR VÄTSKA
BLIR MAN MED ÅREN KAFFEBLASK
RUBB OCH STUBB
OERFAREN
BRUKAR TACKA
LÄDERSIDA GER OSS MJÖLK
FÄRGA ÄRMSKÄRNING
Korsord
TRÄNA IHOP SKIDSKO GER VALFLÄSK FÄLTHERRE "BARNÄNGEL"
HETTE ELVIS
INTE VÄLKOMMEN TOTTE
HAR VÄL ELTON JOHN SPELAT
LADUFÅGELN
LITEN JAMARE MITT I DANSEN
FÖRSTAD I ITALIEN KALLAS JANNE
Lösningen på ordflätan mailas till: info@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs fastighetens beteckning.
SJUKDOMSANFALL UTFÖR HALVBLUNDA
FINNS PÅ TUB FÖRSPILLA
ENERGIBOLAG
Skicka in ditt svar senast 31 oktober. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna.
Vinnaren av ett restaurangbesök på Sjömagasinet i förra numret blev LarsIngemar Andersson, Hestra.
Historien om Västsveriges skogar
På bara 100 år har Västsveriges skogar genomgått en dramatisk förvandling. Från ett utarmat landskap, präglat av ljunghedar, till en återbeskogad region full av nyckelbiotoper. Hur har det blivit så – och vilka faktorer ligger bakom utvecklingen? Vi har frågat Skogshistoriska Sällskapet.
Foto: Sven Persson
Visste du att 1870talets Sverige var närmast världsledande inom sågade trävaror? Exporten till Europa genererade goda intäkter, men medaljens baksida var den så kallade timmerfronten som drog fram över landet i jakten på de grövsta träden. Samtidigt skulle människor kunna leva på landsbygden vilket medförde att skogsmarken svedjades för uppodling och även användes till kreatursbete, byggvirke och ved.
– På den här tiden utnyttjades skogsmarken hårt, säger HansJöran Hildingsson, som är ordförande i
Skogshistoriska Sällskapet – ett ideellt arbetande sällskap som vill lyfta fram skogens historia och få den dokumenterad.
Han fortsätter:
– Eftersom skogen inte hade samma ekonomiska värde då, var det få som tänkte på att hushålla med resurserna. Dessutom existerade inte någon lag för återplantering. Det resulterade i att skogen vid förra sekelskiftet hade blivit gles, uthuggen, svedd och kreatursbetad. Därför dominerade ljungheden på många håll i Västsverige.
REGELVERKET VÄXER FRAM
Som en motreaktion till denna utveckling bildas flera skogsodlingsföreningar under senare halvan av 1800talet, bland annat i Bohuslän. År 1903 kommer den första skogsvårdslagen, som ska bli början på en förändring.
– Genom skogsvårdslagens krav på återplantering och skydd av ungskog, liksom en ökad statlig tillsyn, säkerställdes etableringen av ny skog – som alltså inte fick avverkas i förtid. Med tiden fick också skogen ett större ekonomiskt värde vilket ökade lönsamheten för långsiktig skötsel, säger HansJöran. – Här spelar den tekniska utvecklingen in också, inflikar Patrik Stansvik som är skogsägare i Lerum, grundare av falltrad.nu och tillika medlem i Skogshistoriska Sällskapet. För 100 år
Hildingsson,ordförande i SkogshistoriskaSällskapet
sedan var man nog helt slut efter att ha fällt och kvistat fyra granar på en dag med såg och yxa. Numera kan en skördare under bra förutsättningar ta 400 stammar på samma tid. Den ökade kapaciteten har bidragit till att få bättre ekonomi i verksamheten.
FRÅN KAL TILL GRAN
Efter 1903 revideras skogsvårdslagen fyra gånger under 1900talet; uppdateringar som i ännu högre grad främjar långsiktighet, produktion, naturvård och biologisk mångfald.
– Mångfalden av skogsägare, som alla har haft sina individuella mål, har med skogsvårdslagen som grund skapat den rika variation i landskapet som vi ser idag, säger Patrik. I Västsverige finns det numera före detta kalhyggen och ljunghedar som har blivit högproduktiva barrskogar. Genom att landskapet är relativt topografiskt varierande här, finns det även gott om nyckelbiotoper.
HansJöran tar vid:
– Under främst 1900talets senare hälft har även jordbrukets ständiga storleksrationaliseringar varit betydande. I skogsbygderna har många små jordbruk lagts ner, betesmarker har vuxit igen och man har planterat träd på åkermarker.
RÄTT TRÄD PÅ RÄTT PLATS
Forskningen har också gått framåt. Ståndortsanpassning är numera ett väsentligt begrepp som i korthet innebär rätt trädslag på rätt plats.
– Därutöver gör skogsägarna frivilliga avsättningar vilket innebär att naturvårdsarealerna ökar, liksom intresset för den biologiska mångfalden, säger HansJöran. Skogen ger också intäkter och främjar rekreation. Den biologiska mångfalden förstärks och med pågående klimatförändringar så är skogen en mycket betydelsefull kolsänka, som hjälper till att binda koldioxid. c
Foto: Sven Persson
I Västsverige finns det numera före detta kalhyggen och ljunghedar som har blivit högproduktiva barrskogar.
Din hjälp i skogliga frågor
Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.
g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320-181 33 per.franzen@derome.se
g Horred Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320-181 39 mikael.karlsson@derome.se
Anna Eriksson Virkesinköpare 0433-420 63 anna.eriksson@derome.se
g Svenljunga Lars-Erik Svensson Biobränsle - produktion & logistik 0340-58 25 66 frasse@derome.se
g Bollebygd Erik Arvidsson Virkesinköpare 0320-180 28 erik.arvidsson@derome.se
g Kinnared Emil Svensson Köpchef 0345-58 58 43 emil.svensson@derome.se
g Simlångsdalen Joachim Högfeldt Köpchef 0431-43 32 91 joachim.hogfeldt@derome.se
g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320-181 32 patrik.tellnor@derome.se
g Dals Ed Erik Henriksson Virkesinköpare 0522-62 60 37 erik.henriksson@derome.se
g Kinnared Andreas Johansson Virkesinköpare 0345-58 58 45 andreas.j.johansson@derome.se
g Simlångsdalen Calle Bergh Virkesinköpare 035-522 81 calle.bergh@derome.se
g Svenljunga Anders Olofsson Virkesinköpare 0320-181 37 anders.olofsson@derome.se
g Dals Ed Fredrik Johansson Virkesinköpare 0522-44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se
g Kinnared Fredrik Johansson Virkesinköpare 0345-304 83 Fredrik.o.johansson@derome.se
g Simlångsdalen Stefan Samuelsson Virkesinköpare 035-280 51 14 stefan.samuelsson@derome.se
g Svenljunga Mathias Svalin Virkesinköpare 0320-181 30 mathias.svalin@derome.se
g Horred Isak Ottosson Virkesinköpare 0320-20 98 59 isak.ottosson@derome.se
g Kinnared Jacob Nyberg Virkesinköpare 0345-304 82 jacob.nyberg@derome.se
g Svenljunga Mikael Johansson Virkesinköpare 0320-181 38 mikael.h.johansson@derome.se
g Svenljunga Liselotte Jonsson Virkesinköpare 0321-34 01 51 liselotte.jonsson@derome.se
g Tanumshede
Albin Carlsson Virkesinköpare 0525-333 71 albin.carlsson@derome.se
g Tanumshede Patrik Älgemon Virkesinköpare 0525-48 03 51 patrik.algemon@derome.se
g Uddevalla Anders Källén Virkesinköpare 0522-44 99 80 anders.kallen@derome.se
g Ullared
Magnus Wallin Virkesinköpare 0340-66 65 84 magnus.wallin@derome.se
g Värnamo Håkan Karlsson Virkesinköpare 0370-34 39 48 hakan.karlsson@derome.se
g Tanumshede Roger Jodensvi Virkesinköpare 0525-48 03 52 roger.jodensvi@derome.se
g Uddevalla
Martin Johansson Köpchef 0303-38 20 42 martin.johansson@derome.se
g Uddevalla Roger Bohm Virkesinköpare 0522-44 26 45 roger.bohm@derome.se
g Ullared Nils Johansson Virkesinköpare 0340-66 65 09 nils.johansson@derome.se
g Värnamo Simon Eriksson Heige
Virkesinköpare 0345-58 58 22 simon.eriksson-heige@derome.se
UDDEVALLA GÖTEBORG
KONTAKT
Derome Dals Ed
Bjurumsvägen 14
432 68 Veddige 034066 64 20
Bollebygd
Horred
Kinnared
Markaryd
Simlångsdalen
Svenljunga
Tanumshede
Uddevalla
Ullared
Rävlandavägen 21 517 91 Bollebygd
Västra Torpvägen 11 668 92 Ed
Varbergsvägen 438 519 31 Horred
Marknadsvägen 13 314 95 Kinnared
Hannabadsvägen 10 285 32 Markaryd
Gästgivarevägen 14 313 96 Simlångsdalen
Vävaregatan 7 512 53 Svenljunga
Industrivägen 3D 457 31 Tanumshede
Spikvägen 1 451 50 Uddevalla
Mjöshult 105 311 62 Ullared
Värnamo Silkesvägen 14 331 53 Värnamo
Derome Skog 432 87 Veddige
DIGITALA DUNGEN
– VÅRA DIGITALA RESURSER OCH SOCIALA KANALER –
Spara
tid och pengar med Skogskollen!
Med Skogskollen får du tillgång till alla viktiga dokument och kontrakt på ett och samma ställe, och du kan enkelt överblicka din skog direkt i mobilen, datorn eller surfplattan.
Du hittar Skogskollen på derome.se och som app för både iPhone och Android. Skanna QR-koden för att ladda ner Skogskollen till din mobiltelefon »
Följ oss på Instagram!
Bli en del av vår digitala gemenskap – följ @deromeskog på Instagram för att ta del av nyheter, tips och skoglig inspiration.
Mer Emilia!
Missa inte hennes Instagramkonto @emilianilssons och hennes Youtube-kanal, Emilias Jakt på Smaker, där hon delar med sig av allt från spännande jaktinslag till recept och vapenvård.
Fyra pangkonton värda att följa
@jaktpuls
@caroline.swehunt @hunnmatti @liselotteida