Ta i Trä, nr 1 -24

VÅR 2024 NR 1

Fest!

Häng med till anrika Sjömagasinet

Missa inte årets fototävling!

Tema: Generationsskifte

KONSTEN ATT FÖRVALTA ETT ARV

Trä i tiden

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, A­hus och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

4

GENERATIONSRESAN INOM DEROME

Innehåll

3 LEDARE

7 TJEJERNAS TUR I SKOGEN

8 FYRA SYSTRAR – EN SKOGSFASTIGHET SOM GÅTT I ARV

11 HÄR DRAR TVÅ GENERATIONER ÅT SAMMA HÅLL

14 DIGITALA DUNGEN

FAKTA DEROME:

Antal anställda: 2 500 Omsättning: ca 11 miljarder kr

Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlingskedjan –”Från skog till färdigt hus”.

12

ANDREAS – INKÖPARE OCH SKOGSMASKINSFÖRARE

14 FOTOTÄVLING

15 ATT TÄNKA PÅ FÖR ETT LYCKAT GENERATIONSSKIFTE

16 PÅ SJÖMAGASINET ÄR VARDAG LIKA MED FEST

20 KORSORD

21 SÄKRA UPP MED PELLETS

21 JURISTSPALTEN

22 HITTA DIN INKÖPARE

OM DEROME SKOG:

Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

TIPS FRÅN VIRKESINKÖPARNA SID 24

Ta i trä nr 1 2024

Ansvarig utgivare

Linda Andersson, VD, Derome Timber

Redaktion och layout

Text: Hanna Lindell, Janne Larsson, Linda Moström & Victor Kennmark.

Foto: Stefan Svensson, Andreas Svensson och Deromes egna bilder.

Layout: Martina Nilsson

Redaktionsadress

Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se

Utgivning 2 ggr/år

Tryck V­Tab Vimmerby

Sociala kanaler

Derome

Derome, DeromeBostad, DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus

Derome, Derome Bostad, A­hus, Varbergshus

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

SATSAR IN I FRAMTIDEN

Under årets första kvartal har det största av våra fyra sågverk stått stilla. Tre intensiva månader har vi ägnat åt att installera en helt ny såglinje på vår anläggning i Derome – en investering som ska öka både effektivitet och produktionskapacitet. För är det något vi är övertygade om så är det att förnybara träprodukter har framtiden för sig. Genom att använda trä som byggmaterial, binder vi koldioxid i husen för en lång tid framöver samtidigt som vi ersätter fossilbaserade material som stål och betong.

HÖGRE VÄRDE FÖR DIN SKOG

Vi på Derome fokuserar på att framställa konstruktionsvirke av träråvaran. Därför vill vi maximera utbytet av sågtimmer vid apteringen och av värdefullt byggvirke ur varje stock vi sågar. Det gynnar inte bara klimatet, utan ger även dig som skogsägare mer betalt för din skog. Det är med andra ord något vi alla tjänar på.

LÅNGSIKTIGT I FLERA GENERATIONER

Med stolthet brukar vi berätta att vi är Sveriges största familjeägda träindustri. Som företag är vi stora eftersom vi finns i hela kedjan från skog till färdigt hus, men som sågverksgrupp är vi relativt små. För dig som skogsägare är vi en lokal, privat partner som vinnlägger oss om att vara nära och enkla att samarbeta med. Precis som du värnar vi om vår hembygd och investerar därför i allt från sågverk till bygghandelsanläggningar och bostadsområden. Derome leds nu av den tredje generationen i familjen. Läs mer om hur entreprenörskapet och kulturen har gått i arv i generationer i intervjun med KarlEric Anderson och Peter Mossbrant längre in i tidningen.

Ofta spelar familjen också stor roll när det kommer till skogsägande, med mark som ärvs i generationer och där gamla som unga kan tillbringa tid tillsammans och skapa fina minnen. Kanske står du precis inför ett kommande generationsskifte – antingen som den som ska lämna över marken eller som den som ska ta vid ägandet. Då hoppas jag att läsningen i det här numret av tidningen ska kännas extra givande.

Jag önskar dig trevlig läsning och många fina stunder i din skog i vår!

Linda Andersson, vd Derome Timber

GENERATIONSSKIFTE

Här går kulturen i arv

Deromekoncernen är Sveriges största familjeägda träindustri. Vi stämde träff med Karl-Eric Andersson och Peter Mossbrant, som representerar den andra och tredje generationen i Deromefamiljen, och ställde frågan: Hur lyckas man med ett eller flera generationsskiften, utan att tappa bort sin kultur och identitet?

Vinnarskalle tycks vara ett tydligt karaktärsdrag hos många inom Deromefamiljen. Men frågan är om Karl-Eric Anderssons sådan inte trumfar de flesta. Peter Mossbrant berättar: ”Vi var i Hemsedal en gång och åkte skidor. När vi skulle köra sista åket kom jag ner först – men då var det plötsligt inte sista åket längre, utan Karl-Eric propsade på att vi skulle åka en gång till. Så det gjorde vi, och till Karl-Erics förtret kom jag ner först igen. Då fick han för sig att vi skulle köra ett åk i en svart puckelpistbacke innan vi avslutade för dagen. Sagt och gjort – Karl-Eric vann, för han är en jäkel på puckelpist, och efter det behövde vi inte åka mer.”

Karl­Eric Andersson är son till Deromes grundare Karl Andersson, och styrelseordförande i koncernen. Under vårt samtal tar han avstamp i generationsskiftet som han själv var högst delaktig i, i början av 2000­talet när den andra generationen skulle lämna över till den tredje.

– Det var ett stort beslut, med tanke på de tuffa 90­talsåren vi hade bakom oss. Men vi satte oss ner och gick igenom hela företaget, bit för bit, och la upp en plan för framtiden. Hela organisationen var inblandad, inte bara vi ägare, vilket var ett väldigt klokt beslut.

Peter Mossbrant är vice vd för

Derome, och en av kusinerna som utgör den tredje generationen i familjen. Han minns generationsskiftet som en energigivande upplevelse.

– Det skapade en jäkla drivkraft att se

Vi är så inpräntade med att bolaget ska överleva oss, och inte tvärtom.

vår vision bli verklighet. Vi fick mycket stöd och vägledning från den äldre generationen, men samtidigt stor frihet att pröva våra egna idéer. Visst gjorde vi misstag ibland, men det var så vi lärde oss.

Karl­Eric instämmer:

– De unga kom in med ny energi och kreativitet. Det blev en riktig boost för företaget.

FÖR NÄSTA GENERATION

Derome är på många sätt ett klassiskt familjeföretag, fast uppskalat till en koncern med nästan 2 500 anställda och en omsättning på över 11 miljarder kronor.

Men trots den imponerande tillväxten är rötterna och de grundvärderingar som byggt framgången fortfarande slående tydliga.

– Vi är så inpräntade med att bolaget ska överleva oss, och inte tvärtom. Det där går igen i allt vi gör; jag hade kavaj på jobbet ett tag, men jag slutade med det för att det kändes för långt ifrån den jordnära approachen som Derome står för, säger Peter Mossbrant och fortsätter:

– Samtidigt har vi insett att vi behöver jobba med kulturen och företagsförståelsen för att fortsatt vara framgångsrika och attraktiva, även på ägarsidan. Jag skrev på mitt första anställningskontrakt när jag var 11 år, men det funkar ju inte så längre. Därför

har vi startat ett internt utbildningsprogram kallat G4, där alla i ägarfamiljen som fyllt 15 år får lära sig om kulturen och verksamheten.

OMGE SIG MED RÄTT MÄNNISKOR

Karl­Eric och Peter är båda stolta över sitt Derome­arv och koncernens kärnvärden: långsiktighet, enkelhet, drivkraft och ansvarstagande.

– Våra kärnvärden är grunden i hela vårt varumärke. Allt det där ska vi vara väldigt rädda om, konstaterar Peter Mossbrant.

Avslutningsvis når vi fram till pudelns kärna, frågeställningen som ställer allt på sin spets: Vilka är nycklarna för ett lyckat generationsskifte?

– Ett tydligt avtalsförhållande och tydliga mål med ägandet. Dessutom måste man kunna skoja med varandra, det är otroligt viktigt. Att omge sig med bra folk för att lyckas och nå framgång må vara en klyscha, men det är banne mig sant, säger Peter Mossbrant och tillägger:

– Våga släpp taget och lita på nästa generation.

Karl­Eric fyller i:

– Det är också oerhört viktigt att lägga planen för generationsskiftet i god tid. Det gäller bevisligen för såväl enskilda skogsägare som för stora koncerner. c

Karl­Eric, längst till vänster, tillsammans med bröderna Ingemar, Erling och Bernt­Göran.

TJEJKVÄLLAR:

Med fokus på skogsskötsel

Hur viltvårdsanpassar man sin skog? Och hur läser man egentligen en skogsbruksplan? Liselotte Jonsson och

Anna Eriksson, båda virkesinköpare hos Derome, identifierade ett behov och drog igång ett skogligt kunskapsforum med skötseltema – som riktar sig specifikt till kvinnliga skogsägare och skogsintresserade kvinnor.

– Egentligen förespråkar jag inte könsuppdelning. Men innan vi arrangerade den första träffen fick vi tydliga indikationer på att det fanns ett behov av ett renodlat kvinnoforum, ett sammanhang där inga frågor är för konstiga att ställa, berättar Liselotte Jonsson.

Utöver en grundläggande skogsutbildning för kvinnliga skogsägare, syftar tjejkvällarna även till att fungera som nätverk för att knyta nya kontakter.

Hittills har tre tjejkvällar arrangerats, en i Svenljunga, en i Markaryd och en i Kinnared, med ett 20­tal deltagare vid varje träff – och fler träffar lär det bli, troligen även ute i fält framöver.

– Det är verkligen givande för diskussionerna med olika typer av erfarenheter. Vi har haft deltagare inom hela åldersspannet från 25 till 75 år, vissa är superinsatta och andra saknar helt erfarenhet.

VÅGA STÄLLA FRÅGOR

Efter den första tjejkvällen gjorde Liselotte och Anna en liten deltagarundersökning. Många lyfte då det faktum att ”mannen alltid har skött skogen”.

– Tyvärr upplever många kvinnliga skogsägare att de känner sig lite kunskapsfattiga och därmed inte vågar

» Anmälningsformulär kommer att skickas ut och finnas tillgängligt på derome.se när det är dags för nästa tjejkväll. Håll utkik i våra sociala kanaler och på hemsidan!

ställa frågor som rör skogsägande. Men det ska vi se till att ändra på, säger Liselotte Jonsson.

De tre första tjejkvällarna har följt samma form och upplägg: skoglig föreläsning med grundlig skogsskötsel som tema. Framöver är ambitionen att utveckla och bygga vidare på konceptet med mer avancerade skogsfrågor.

Det råder nämligen ingen brist på vare sig intresse eller engagemang.

– Vi har fått otroligt fin respons. Många har redan efterfrågat nästa träff, avslutar Liselotte Jonsson.c

Under tjejkvällarna med skogligt tema i Deromes regi agerar Liselotte Jonsson och Anna Eriksson föreläsare och experter.

MARKÄGARE

Systrarna brukar sin skog med stor samsyn

Att vi tillsammans

äger skogen ger en större dimension i ägarskapet.

Någon mil söder om Mariestad ligger skogsfastigheten Boterstena 2:8, som fyra systrar samäger och brukar tillsammans. – Vi är samsynkade och vill behålla skogsfastigheten för framtida generationer, säger Caroline Rydin Lagergren, som är utbildad jägmästare och yngst i syskonskaran.

Det har gått mer än 20 år sedan Stig och Katarina Lagergren överlät skogsfastigheten till sina barn, systrarna Caroline, Elisabeth, Ulrika och Karin. – Vi är uppvuxna utanför Mariestad. Vår far har i alla år varit lantbrukare och haft ett stort intresse för naturen, berättar de.

Syskonen är idag bosatta och arbetar på olika håll. Elisabeth jobbar som lärare och biträdande rektor i Skövde. Caroline är vd på en kommunikationsbyrå i Stockholm men bor i Göteborg. Ulrika är statsvetare och bosatt i Waterloo i Belgien och Karin är docent i musikvetenskap och bor i Växjö.

STÖRSTA UTMANINGEN

I slutet av 1990­talet ville Stig förbereda ett generationsskifte.

– Pappa var 65 år när han valde att

sälja sitt lantbruk. Han var angelägen om att föra sitt agrara intresse vidare och få oss att fortsätta förvalta skogen, berättar Caroline.

Största utmaningen när syskonen övertog skogsfastigheten på 92 hektar var att deras far hade svårt att släppa ansvaret för sitt livsverk. Länge skötte han till stor del förvaltningen innan systrarna successivt och mer aktivt övertog ansvaret.

– Det är lätt att förstå. Pappa har lagt hela sin själ här och ville hjälpa oss, föra sin kunskap vidare och stimulera vårt intresse till att ta ansvar för skogen.

– Nu har han kommit upp i åren och tagit ett steg tillbaka och tycker det är roligt att vi delar samma intresse. Våra föräldrar har idag en annan fastighet, en renodlad skogsfastighet som de fortfarande tar hand om.

HAR ALLTID FAMILJERÅD

Ett generationsskifte och vilka vägar man ska ta är en stor utmaning. En väg kan vara att flera syskon äger och driver en gård tillsammans. Systrarna Lagergren är alla aktiva i sitt skogsbruk och har ett väl fungerande samarbete.

– Vi har en samsyn och känner stor tillförlitlighet till varandra, framhåller de. – Att vi tillsammans äger skogen ger en större dimension i ägarskapet. Det är så mycket mer än ekonomi och att skogen ska generera avkastning. Vi lyssnar på varandras åsikter och önskemål om vilka träslag vi ska satsa på och åtgärder kopplat till rekreation och så vidare. Vårt gemensamma mål är att bruka skogen långsiktigt och att återinvestera.

De har alltid ett familjeråd för att diskutera beslut och framtida planer för sin näring.

Att systrarna äger skogen tillsammans tycker de ger en större dimension i ägarskapet.

– När det gäller budget och skogliga aktiviteter tar vi det löpande, det kan ske genom möten digitalt, via mail eller när vi träffas, berättar Ulrika och Karin.

UPPSKATTAD TRADITION

Ansvaret för skogen är en källa till gemenskap. Ett kärt återseende är varje gång som syskonen samlas på våren för sin gemensamma ”skogsdag”.

– Vid plantering bjuder vi in nära och kära och familjerna och har det trevligt tillsammans. Det är mycket uppskattat och vi brukar avsluta en sådan dag med att äta och umgås. Det är en tradition som också våra föräldrar haft och som vi vill föra vidare, säger Elisabeth. En utmaning är att de har sina arbeten, familjer och egna intressen att prioritera, vilket kan leda till olika grad av engagemang.

– Att vi bor långt ifrån varandra och har olika intressen är inget hinder, alla är mycket behjälpliga, säger Elisabeth. Med några få undantag sköter de skogsfastigheten helt själva.

– När vi gjorde en ny skogsbruksplan för några år sedan tog vi hjälp av en extern part, likaså anlitar vi hjälp vid slutavverkning och gallring. Vi bollar även idéer kring skötseln med vår virkesinköpare.

– Det är ju annars lätt att lägga ut tjänster om man vill, men än så länge har vi skött våra kort bra, säger Caroline. Svågern Niklas, som bor närmast gården, tar ett stort ansvar för regelbunden tillsyn och ser till så att det inte ligger vindfällen. Han jagar också på markerna.

GEMENSAM VISION FÖR SKOGEN

– Eftersom beståndet till stor del är gran och det har varit problem med granbarkborre försöker vi nu öka andelen tall vid återplantering, säger Caroline.

– Vi vill även satsa på lövskogskorridorer för att blanda upp skogen och främja viltet. Vi har inte vidtagit någon aktiv åtgärd för detta, utan det sker genom självföryngring. Vi får se vad det blir framöver.

Huvudsakligen är det granskog på fastigheten, gammal åkermark som har återplanterats. För att utveckla skogens värden har systrarna en gemensam vision och skötselstrategi.

Det gemensamma målet för skogsägarna Karin, Ulrika, Caroline och Elisabeth är att bruka skogen långsiktigt och att återinvestera.

UPPMUNTRAR NÄSTA GENERATION

Syskonen är angelägna om att skogen ska fortsätta att gå i arv. Till fastigheten hör även en sjö med kräftvatten.

– Jag tycker att ju äldre jag blir desto mer ökar intresset för hembygden och där vi har vårt ursprung, säger Caroline. – Barnen är alltid med och hjälper till vid plantering. Det känns viktigt att de ser vistelsen i skogen som en naturlig del i vardagen.

– Förhoppningsvis vill nästa generation ta hand om detta och den glädje som skogen ger. Det är en väldigt speciell känsla att gå i sin egen skog och plocka svamp eller mossa till julen, själv har jag också ett jaktintresse, avslutar Caroline.c

Ju äldre jag blir desto mer ökar intresset för hembygden.

Karin är docent i musikvetenskap och bor i Växjö.

Ulrika är statsvetare och bosatt i Waterloo i Belgien.

Elisabeth arbetar som lärare och biträdande rektor och bor i Skövde.

Caroline är vd på en reklambyrå och bor i Billdal utanför Göteborg.

Karl­Erik & sönerna drar åt samma håll

– Jag började jobba i skogen år 1982, med traktor och skogskärra, under tiden jag jobbade som bonde på en gård i Östra Frölunda, säger Karl­Erik.

Tio år senare bildade han aktiebolag. Sonen Johan började arbeta inom företaget år 2002, och körde då skogsmaskin på heltid.

– Nu blir det mer administrativt jobb på kontoret, med kontrakt, löner och planering. Vi håller på att fasa ut mamma, Ann­Katrin, som har skött löner och fakturabetalningar innan, säger han.

Året därpå blev även sonen Stefan en del av företaget. Det var dock inte helt självklart att sönerna skulle hoppa på samma karriär som deras pappa.

– Från början var jag helt inställd på att bli bonde och påbörjade en gymnasieutbildning inom jordbruk. Strax innan

hade jag fått upp ett intresse för skogen och bytte efter två veckor till Svenljunga naturbruksgymnasium. Sen dess har det varit självklart, säger Stefan.

Företaget arbetar i huvudsak med gallring och slutavverkning av skog. De har en slutavverkningsgrupp och två gallringsgrupper – tre skördare och fyra skotare. Utöver familjemedlemmarna har de idag sex anställda.

Vilka fördelar finns med att driva företag inom familjen?

– Framför allt kunskapen, att man kan bolla tankar mellan varandra. Vi har ett gemensamt ansvar, men har delat upp arbetsuppgifter oss emellan, säger Johan.

–Vi känner varandra väldigt väl, vilket givetvis är en fördel, fyller Stefan i.

Familjeföretaget Karl-Erik

Bergs skogsentreprenad AB drivs idag av Karl-Erik och sönerna Johan och Stefan. Vi ringde upp trion för att prata om hur allt började, och hur det är att driva företag inom familjen.

Vilka utmaningar ser ni?

–Det är lite lättare att skälla på någon inom familjen. Vi har haft några rejäla duster, men vi blir alltid sams, säger Stefan, och fortsätter:

–Sen är det oftast jobbet vi pratar om även när vi träffas på fritiden. Det kan vara svårt att lägga det åt sidan. Det kanske är mer våra respektive som påtalar det.c

(f.v): Karl­Erik Berg, taxen Sixten, Stefan Berg, Johan Berg och Ann­Katrin Berg.

MEDARBETARPORTRÄTT

Fötterna i skogen och drömmar bland molnen

Andreas Johansson lägger mycket tid i familjens egen skog utanför Långaryd. Hela familjen är aktiv i skogsbruket där de försöker vara så självverksamma som möjligt.

Inköpare. Skogsmaskinsförare. Och kanske även helikopterpilot! Vi stämde träff med Andreas Johansson för prata maskiner, arbete och framtid.

Klockan är strax före 15 på fredagseftermiddagen när vi rullar in i Kinnared. Sågverkets väldiga gestalt hälsar oss välkomna, och på andra sidan vägen ligger Deromekontoret där den 26­årige virkesinköparen Andreas Johansson tillbringar stora delar av sina arbetsdagar.

– Jag är mycket ute i skogen, men gillar siffror och matte också, så omväxlingen passar mig bra, säger han när vi slår oss ned i lunchrummet med utsikt över sågverket.

Det är onekligen i skogen Andreas hör hemma, vilket tydligt avspeglar sig i hans karriär. Innan han blev virkesinköpare körde han skogsmaskin och arbetade i en butik som säljer och servar skogs­ och trädgårdsmaskiner.

– Jag kör faktiskt fortfarande lite skogsmaskin på lediga stunder. Det är en svårslagen frihet att få vara ute i skogen och styra dagarna som jag vill – vilket är gemensamt för både skogsmaskinsförare och inköpare. Den stora fördelen med att inte köra skogsmaskin på

heltid längre är att jag har fått mer varierade arbetsuppgifter och fler kollegor!

Hur ser dina arbetsdagar ut?

– Jag försöker fördela dagarna både inne och ute. Fältarbetet kan innebära allt från markägarbesök, att ”räkna på skog” och planering av trakter. Tack vare min bakgrund som skogsmaskinsförare har jag bra koll på hur planeringen ska läggas upp, vad som funkar kapacitetsmässigt och var terrängen inte tillåter att man kör.

Vad tror du att du gör om 10­15 år?

– Med största sannolikhet arbetar jag med skog på ett eller annat sätt. Jag har i och för sig alltid haft en dröm om att bli helikopterpilot, men det får nog stanna vid en dröm.c

TRE SNABBA PÅ KVISTEN!

c Vad önskar du att du visste för 10 år sedan?

– Att priserna på skogsfastigheter skulle stiga så mycket.

c Vad samlar du på?

– Lego! Jag har sparat mitt tekniklego som jag hade när jag var liten, och även köpt lite nyare grejer. Den första traktorn har en speciell plats i mitt hjärta.

c Vilken är din största fobi?

– Spindlar och ormar. Fast mest håriga, större spindlar – svenska spindlar som finns ute i skogen har jag inga problem med.

Tre vägvinnande tips till skogsägare

c Med fina skogsvägar kommer man långt. Kom ihåg att sladda och skrapa dina vägar minst en gång på hösten och en gång på våren.

c Var noga med att röja bort grenar som hänger in över skogsvägarna, inte minst för att lastbilar ska kunna ta sig fram smidigt.

c Åk gärna med en timmerbil och fråga chauffören vad som kan förbättras för att optimera framkomligheten.

FAKTA OM ANDREAS

Namn: Andreas Johansson. Ålder: 26 år.

Bor: Långaryd.

Familj: Sambon Elin (som tävlat i dressyr på Europanivå) och jakttaxen Mascot. Yrke: Virkesinköpare hos Derome, Kinnared.

Fritidsintressen: ”Utöver gräv­ och skogsmaskiner blir det en hel del skidåkning, både utför och på längden, i fjällen och i Alperna.”

Om Derome: ”Det är riktigt go’ sammanhållning. Det är roligt att jobba på ett företag som vågar återinvestera och satsa.”

DIGITALA DUNGEN

– VÅRA

DIGITALA RESURSER OCH SOCIALA KANALER –

Spara tid med Skogskollen!

Med Skogskollen får du tillgång till alla viktiga dokument och kontrakt på ett och samma ställe, och du kan enkelt överblicka din skog direkt i mobilen, datorn eller surfplattan.

Vill du öka värdet på din skog?

Med Skogskollen kan du enkelt följa din skogs tillväxt och utveckling, samt få tips på hur du kan förbättra din skogsproduktion och biodiversitet.

Vill du få bättre kontroll över din skog?

Med Skogskollen kan du även se din digitala skogsbruksplan, tillsammans med planerade åtgärder och upplysningar från Skogsstyrelsen. Du kan också få rådgivning från Deromes lokala virkesinköpare.c

Du hittar Skogskollen på derome.se och som app för både iPhone och Android.

» Skanna QR-koden för att ladda ner Skogskollen till din mobiltelefon

Följ oss på Instagram!

Bli en del av vår digitala gemenskap – följ @deromeskog på Instagram för att ta del av nyheter, tips och skoglig inspiration.

Vill du visa upp dina underbara skogsbilder och kanske belönas med en hedersplats i Derome Skogs almanacka 2025? Då är du hjärtligt inbjuden att delta i vår fototävling!

Vi är på jakt efter bilder som fångar skogens magi, rikedom och värde för människor, djur och natur. Det kan vara allt från familjeminnen, skogsliv, vilda varelser, förtrollande vyer eller överraskande fynd. Vi vill se bilder som har en egen röst, som berättar sagor från skogen eller livet däromkring.

Skicka in dina bidrag till marknad@derome.se senast den 31 augusti 2024.

Om någon av dina bilder blir utvald till almanackan belönas du med ett pris på 1 800 kronor. Beloppet är inklusive moms.

Psst!

Satsa på fina våroch vinterbilder om du vill sticka ut från mängden.

TÄVLINGSREGLER OCH VILLKOR

1. Fototävlingen är öppen för alla som tycker om att fotografera.

2. För att delta i tävlingen ska bilden vara tagen inom Derome Skogs verksamhetsområde (västra och södra Sverige).

3. Bilden ska vara fotograferad i liggande landskapsformat och högupplöst (motsvarande minst A4­storlek i 300 dpi).

4. Derome Skog äger rätten att publicera utvalda bilder i almanackan för 2025 och att använda dem i kommunikation kopplad till almanackan, exempelvis i sociala medier.

5. Derome Skog äger ej rätt att använda de bilder som inte kommer med i almanackan.

6. Derome Skog äger rätt att digitalt editera vinnande bilder genom att exempelvis beskära bilden eller justera färgbalans, kontrast och/eller mättnad för att få bilden att fungera i tryck – utan att påverka bildens helhetsintryck.

7. Vid användande av bilder måste Derome Skog alltid namnge fotografen. Fotografens ideella rättigheter (3§ Upphovslagen) berörs inte av avtalet.

8. Fotografen medger härmed att Derome Skog lagrar bilden för bruk i kommunikation som direkt kan relateras till almanackan.

9. Fotografen ansvarar för att få skriftligt godkännande från personer som kan identifieras på bild. Målsmans godkännande krävs om det förekommer barn på bilden.

AREAL

Att tänka på för ett lyckat generationsskifte

När tiden är mogen för ett generationsskifte och barnen ska ta över en skogsfastighet är det ofta många frågor.

Mikael Axelsson ger råd och tips vad man ska tänka på.

Mikael är jägmästare och regist rerad fastighetsmäklare på Areal, som jobbar med fastighetsförmedling och rådgivning för jord­ och skogsbruk.

Ett generationsskifte är ofta en komplex process. Vem ska ta över? Hur ska skiftet gå till? Hur blir det med den fortsatta driften? Kan man tänka sig en uppdelning eller ett samägande?

– Ett grundläggande råd inför ett generationsskifte är att starta processen och tankeverksamheten i tid. Låt barnen tycka till och lämna synpunkter när det blir aktuellt att trappa ner. Om ingen har intresse för skogen får man som förälder inse det. I det läget är det bättre att sälja och låta barnen dela på arvet, säger Mikael.

stämt hur skiftet ska genomföras och bli. Kanske har något av barnen ofta hjälpt till i skogen, vilket kan leda till att den sonen eller dottern får frågan: när ska du ta över? – Det är viktigt att alltid involvera alla syskonen så alla känner sig delaktiga i processen. Att bli ställd inför fullbordat faktum är ingen bra lösning, då är det lätt att det blir taggarna utåt, säger Mikael. Skogsfastigheter har förutom betydande ekonomiska värden även känslomässiga värden.

– Blir ett syskon ensam ägare kan skogen ändå ha kvar ett familjevärde som fungerar bra även för de övriga. Syskonen kan då fortsätta att komma dit och träffas, jaga älg, plocka svamp och vistas i skogen, säger Mikael.

VIKTIGT ATT INVOLVERA ALLA

En orsak till osämja och ett misslyckat generationsskifte kan vara att föräldrarna redan i förväg be­

– Det finns även utmärkta exempel på syskon som samäger. Att förvalta en skogsfastighet tillsammans kan stärka gemenskapen. Känner någon senare att de inte har tid eller intresse så är det viktigt att tala om det i god tid så att övriga syskon kan diskutera en ny lösning, avslutar Mikael.c

MIKAELS TRE HANDFASTA RÅD

Ta hjälp av en kunnig rådgivare, det kan kosta mycket att göra fel eller missa möjligheter.

Se till att dokumentera hela processen för att i efterhand kunna redovisa hur ni har tänkt.

Försök att göra klart allt som rör ekonomi och eventuell kompensation till syskon direkt. Det kan uppstå problem om ni skjuter sådant framför er.

SJÖMAGASINET

Inget fusk, bara fest!

– Konsten att förvalta ett restaurangarv –

Restaurang Sjömagasinet i Göteborg är en av landets mest välkända korgar, en institution vars rykte sträcker långt bortom maten på tallrikarna. Vi besökte krögarna Jennie Selin och Mats Sjölander för att försöka reda ut när ett mastigt arv kan vara gynnsamt – och när det riskerar att förvandlas till en förbannelse.

FAKTA OM SJÖMAGASINET

Sedan 1984 har Sjömagasinet i Göteborg varit en exklusiv fiskoch skaldjursrestaurang som under åren har drivits av flera kända krögare, bland annat Leif Mannerström och Ulf Wagner. De nuvarande ägarna, Jennie Selin och Mats Sjölander, som tog över restaurangen våren 2021.

Rejäla portioner är något av Sjömagasinets signum. ”Vi är, och har alltid varit, bra på att servera ordentliga portioner. Jag är så trött på restauranger som larvar sig kors och tvärs med olja och duttar och blad. Herregud, på vissa ställen serveras man bara 100 gram fisk till för­ och varmrätt –sammanlagt! På Sjömagasinet, däremot, blir man mätt”, säger Jennie Selin.

»Göteborg välkomnar oss med baksidan av handen. Vinden ligger på från havet.

Regnet piskar och flaggorna, som trots den tidiga förmiddagstimmen är klanderfritt hissade framför den röda magasinslängan, klibbar fast kring stängerna under den jämngrå februarihimlen. Ögonen vattnas av saltvinden, det spänner och rycker i linor och stag när vi skyndar över kullerstensgården för att söka skydd inne i värmen.

Innanför dörrarna sker ett scenskifte. Enkla stearinljus brinner på dukade bord, det sprakar värmande från öppna spisen och de stadiga (och självklart K­märkta) timmerväggarna tycks översvämma lokalen med historia.

Rätt som det är kommer hunden Hilda fram och hälsar lätt med nosen, innan hon kvickt vänder om och lägger sig till rätta i ett av matsalens mer undanskymda hörn.

Krögarparet Jennie Selin och Mats Sjölander ansluter. Vi slår oss ned i bekväma läderstolar vid ett grovhugget bord, där röken från nykokt kaffe slingrar sig inbjudande ur tunna porslinskoppar.

– Vi är bortskämda med arbetsmiljön här, konstaterar Mats medan han fyller vinglasen med buteljerat kolsyrevatten.

– Men man blir lätt hemmablind, fyller Jennie i. Jag har kommit till stadiet när jag bara ser fel och förbättringspotential överallt.

SÖKER EN UPPLEVELSE

När vi ses för intervjun har Jennie och Mats drivit Sjömagasinet tillsammans i knappt tre år. Före dess, våren 2021, hade de aldrig träffats.

– Vi blev sammanförda av en gemensam bekant, och tre veckor efter att vi hade träffats för första gången köpte vi restaurangen, berättar Jennie.

Till följd av pandemin och samhällsrestriktioner blev det första året en rejäl bergochdalbana, men mycket tack vare två nyckelrekryteringar – en skicklig köksmästare och en vass restaurangchef, som båda fortfarande arbetar kvar – blev 2022 året då saker och ting började sätta sig ordentligt.

Men att förvalta, driva och vidareutveckla en restaurang med gamla anor och fint renommé har tvivelsutan sina baksidor.

– Vi försökte oss tidigt på att förändra vissa detaljer och skapa en folkligare restaurangupplevelse. Men det gick helt enkelt inte – våra gäster vill att det ska vara speciellt att komma till Sjömagasinet, de vill komma hit för att fira, säger Jennie.

– Så vi tvingades backa lite på våra idéer för att leva upp till gästernas förväntan, fortsätter Mats. Det sitter så djupt rotat i varumärket att upplevelsen ska vara speciell på Sjömagasinet, presentationen är liksom allt: glädjen, upp­

Tänk om vi skulle smälla upp en fransk vertikalgrill.

Det vore jäkligt fräckt!

levelsen, festen, stämningen. Så nu har vi tagit tillbaka hantverket in i matsalen och till exempel börjat flambera vid borden igen.

GRÅTANDE GÄSTER

Från fönstren som vetter mot älven är utsikten nästan lamslående för den som hyser minsta uns av sorgkantad sjömansromantik. Från Klippan på Södra älvstranden, där magasinsbyggnaden har legat sedan den uppfördes på 1700­talet, och initialt nyttjades av Ostindiska kompaniet, gör sig havet ofrånkomligen påmint bortom Älvsborgsbrons väldiga fästen.

Liksom havet har Sjömagasinet en given plats i göteborgarnas kollektiva hjärta, vilket kan ta sig oanade uttryck. – Allt inom restaurangvärlden är emotionellt. Allt! Och folk har så otroligt starka åsikter om Sjömagasinet. Därför blir det lätt småproblematiskt när vi vill göra en förändring, förklarar Mats. – Ja jäklar, fortsätter Jennie. När vi tog över stod Leif Mannerströms gamla originalbord från 1984 kvar i matsalen. Det låg till och med samma gamla dukar på borden. Men allt var väldigt slitet och i dåligt skick, så vi slängde allt och köpte nytt – och efter det kom folk bokstavligen hit och grät över att ”det gamla” var borta.

Om vi blickar framåt, hur ser er drömmar för Sjömagasinet ut?

– Vi har Göteborgs finaste uteservering, svarar Jennie snabbt. Att få möjlighet att nyttja den ännu mer sommartid, till bröllop och liknande, vore fantastiskt.

I det moderna restauranglandskapet har antalet större, privatägda restauranger på kort tid blivit allt färre. Men på den punkten har Sjömagasinet lyckats gå mot strömmen, till Jennie och Mats stora glädje.

– Det är en skön frihet att vi kan göra precis vad vi vill. Lyckligtvis lirar det riktigt bra med hur vi är som personer och våra ambitioner, konstaterar Mats.

Har ni funderat på arvet som ni kommer att lämna efter er?

– Absolut! Det bästa jag vet är när matsalen är full med folk, säger Mats. Champagne är vår basdryck, och jag älskar när korkarna flyger i luften. Då är det inget fusk, bara fest! Jag struntar

blankt i utmärkelser, jag vill ha hit fler gäster – och allt som jobbar i den riktningen intresserar mig. Den känslan vill jag föra vidare. Tänk om vi skulle smälla upp en fransk vertikalgrill! Eller om vi skulle lägga in en stor marmorskiva mitt i matsalen, där vi står och skär upp charkuterier direkt till gästerna. Det vore jäkligt fräckt!

Idébrist är kort sagt inget problem på Sjömagasinet.

– Jag har en dröm om att anordna matlagningskurser, flikar Jennie in. Det skulle nog kräva att vi bygger om lite –men det kan vi ju göra, för här är det trots allt vi som bestämmer.c

För att upprätthålla hög kvalitet är långa leverantörsrelationer och pålitlighet nyckeln, menar Mats Sjölander: ”Vi köper förmodligen mest fisk och skaldjur i hela Sverige, och eftersom vi har den positionen måste vi även hjälpa våra leverantörer att ta fram nya produkter. Vi serverar exempelvis sjötunga, som vild är rödlistad, men vi köper in den via en odlare på Island.”

SJÖMAGASINETS

3 SIGNATURRÄTTER

(som aldrig lämnar menyn)

1. Rimmad torsk med hackat ägg, räkor, pepparrot, skirat smör och potatis.

2. Hummersoppa.

3. Toast Sjömagasinet.

I detta nummer av Ta­i­trä har du chans att vinna ett restaurangbesök på Sjömagasinet.. Vi drar en vinnare av de som löser korsordet och skickar in rätt svar på ordflätan.

ÄR NOG TALLHED DÅLIGT SKICK CERTIFIKAT

ÄR DEN BLOMSTERTID NU ...?

GEMYTLIG

SKATT FÖRE MOMS SLAGRUTA ENKEL DRYCK

TAR FÖRNUFTIG INGÅNG TAKGRÄSET TVEKAN

ÄR BARSK PERSON GRISHUS TAVELCHASSI?

SPRIT

KAJKA

KALLAS FOLKMUSIK

SLÅS NED RADON I KEMIN

BOKHÅLLARE?

LÄMNA IN LUKT

VARNINGSTECKEN

SKENVÄRLD ROPADE ILSKET

GÖR JU LAG OCH ORDNING

DE SLÅR I KYRKTORN

INGEN VISAD ÅSIKT FISK OCH SJÖ I ENGLAND DEN LIKNAR LEDAN

ORAKELPLATS

FÖRHÄNGE

AVSKRAP VID RYKTNING HYVLAS I KÖK EXTASEN

HAR ETT SLUT VATTENLÄNDER

FLABBA PÅ DIN LOTT

VÅLLAR ENERGIBRIST

KORNIG OSTMASSA BJÄSSE I HAVET

SMAKAR RIKTIGT BRA KOMMER I LÅDAN DATATERM SIGNALALFABET SKOGSÅKER NÅGONTING I FILOSOFIN

TIDIGARE TOKYO FIN STEN

RÖRKRAGE SPORTKLUBB HONA I KARAVAN

DROG PLOG SER MAN TIDEN

STICKIG BUSKE DÅRAKTIG

DEN SES I HÄCK

LÅNGKALSONGER BESVÄRET BILADE IHOP

SKVALA OVETTMÅTT

FORDRAR SYRE STJÄRNA I KANTEN

URSINNE KNIPA

SÖRJA I KYLIGA TIDER KOMMER SAMS

HANDDATOR DET HAR SIN RING

OSKRIVEN LAG I TOM COLLINS

BIBELDEL

SPELAS MUSIK I ORTSNAMNSDEL JU

RINNER BLODET I VANLIG ÅSYN

Lösningen på ordflätan mailas till: info@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs fastighetens beteckning.

KONSTSNICKARE

TEHERANLAND

Skicka in ditt svar senast 31 maj. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna.

Vinnaren av ett gåvobevis på 1000:­ i Deromes bygghandel i förra numret blev Kenny och Kristine Colliander.

PELLETS

Hållbar energi från Kinnared

Vid sågen i Kinnared tillverkar

Derome, som en integrerad del av sågverket, 70 000 ton högkvalitativ pellets varje år. Pelletsen framställs av kutterspån och sågspån, naturliga biprodukter av sågverkets verksamhet.

Deromes cirka 30 pelletsåterförsäljare är spridda över olika platser i södra Sverige, från Simrishamn i söder till Vara i norr. Vår pellets används främst för uppvärmning av fastigheter men fungerar även fint som hästströ.

Småsäckar finns tillgängliga hos våra återförsäljare att hämtas i butik och kan även levereras direkt hem till kund. Varje säck väger 16 kilo och en pall rymmer 52 säckar. Pallen levereras inplastad och kan stå utomhus så länge plasthuvan är intakt.

Vid köp av pellets i bulk levereras pelletsen via bulkbil direkt till fastighetens förråd.

Vi har långa relationer med våra återförsäljare.

Flera av dem har varit med sedan vi startade produktionen 2007 i Kinnared. Genom täta besök, goda och långvariga affärsrelationer skapar vi ett ömsesidigt förtroende” säger Stefan Lyrevall, biobränslesäljare på Derome.

Juristspalten

Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

§

Jag vill kunna bestämma vad som händer med min fastighet när barnen tar över, hur gör jag då?

Svar: Frågan tar sikte på att överlåta fastigheten med villkor eller förbehåll för överlåtaren att fortsatt ha viss bestämmandemöjlighet efter överlåtelse till sina barn. Sådana villkor/förbehåll kan bara få rättslig verkan, alltså bli bindande för parterna, om överlåtelse sker genom gåva eller testamente. Överlåtelse genom köp innebär en oinskränkt äganderättsövergång och rådighet för köparen. Inskränkande villkor/förbehåll kan då lagligen inte göras så att parterna blir bundna till dem. Förbehåll och villkor kan exempelvis avse fortsatt rätt till bostad, jakt eller annat fortsatt nyttjande, eller att fastigheten inte får pantsättas, säljas eller intecknas utan medgivande från överlåtaren. Vanligt är också hembudsklausuler där fastigheten vid försäljning först ska erbjudas viss person, eller att överlåtelse kräver tidigare överlåtares medgivande.

30 återförsäljare

Att överlåta fastigheten genom gåva eller testamente med villkor eller förbehåll är förenat med risker och kan få långtgående konsekvenser, om de inte utformas på rätt sätt. Banker kan exempelvis neka barnen lån, eftersom deras säkerhet belastas, fastigheten kan bli osäljbar om den som ska lämna sitt medgivande enligt förbehållet kanske inte längre kan göra det. Förbehåll kan i vissa fall också leva kvar och binda upp även barnens barn. Att kombinera olika villkor och förbehåll kan tillsammans också ge oönskade och negativa konsekvenser på lång sikt i form av svåra inlåsningseffekter. Därför bör stor försiktighet iakttas med villkorade överlåtelser. Jurist eller annan sakkunnig på området bör alltid konsulteras för att utreda konsekvenserna och, i de undantagsfall det kan vara motiverat med villkor eller förbehåll, få dem utformade på ett korrekt och hållbart sätt.c

Din hjälp i skogliga frågor

Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320­181 33 per.franzen@derome.se

g Kinnared

Andreas Johansson

Virkesinköpare 0345­58 58 45 andreas.j.johansson@derome.se

g Simlångsdalen

Calle Bergh

Virkesinköpare 035­522 81 calle.bergh@derome.se

g Svenljunga

Anders Olofsson

Virkesinköpare 0320­181 37 anders.olofsson@derome.se

g Bollebygd

Erik Arvidsson

Virkesinköpare 0320­180 28 erik.arvidsson@derome.se

g Kinnared g Värnamo

Simon Eriksson Heige Virkesinköpare 0345­58 58 22 simon.eriksson­heige@derome.se

g Svenljunga

Mikael Johansson

Virkesinköpare 0320­181 38 mikael.h.johansson@derome.se

g Svenljunga

Mathias Svalin

Virkesinköpare 0320­181 30 mathias.svalin@derome.se

g Horred Isak Ottosson Virkesinköpare 0320­20 98 59 isak.ottosson@derome.se

Anna Eriksson Virkesinköpare 0433­420 63 anna.eriksson@derome.se

g Svenljunga

Lars­Erik Svensson

Biobränsle ­ produktion & logistik 0340­58 25 66 frasse@derome.se

g Svenljunga

Liselotte Jonsson Virkesinköpare 0321­34 01 51 liselotte.jonsson@derome.se

g Horred Mikael Karlsson Virkesinköpare 0320­181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Simlångsdalen

Stefan Samuelsson

Virkesinköpare 035­280 51 14 stefan.samuelsson@derome.se

g Svenljunga

Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320­181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Tanumshede

Roger Jodensvi Virkesinköpare 0525­48 03 52 roger.jodensvi@derome.se

g Tanumshede

Patrik Älgemon

Virkesinköpare 0525­48 03 51 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla

Anders Källén

Virkesinköpare 0522­44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Uddevalla

Roger Bohm

Virkesinköpare 0522­44 26 45 roger.bohm@derome.se

g Ullared

Magnus Wallin

Virkesinköpare 0340­66 65 84 magnus.wallin@derome.se

g Uddevalla

Martin Johansson

Köpchef, Nord 0303­38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Uddevalla

Fredrik Johansson

Virkesinköpare 0522­44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Uddevalla

Erik Henriksson

Virkesinköpare 0522­62 60 37 erik.henriksson@derome.se

g Värnamo

Håkan Karlsson Virkesinköpare 0370­34 39 48 hakan.karlsson@derome.se

UDDEVALLA GÖTEBORG DEROME

BOLLEBYGD

HORRED SVENLJUNGA

VÄRNAMO

ULLARED

KINNARED

SIMLÅNGSDALEN

MARKARYD

MALMÖ

KONTAKT

Derome

Bollebygd

Horred

Kinnared

Markaryd

Simlångsdalen

Svenljunga

Tanumshede

Uddevalla

Ullared

Bjurumsvägen 14

432 68 Veddige 0340­66 64 20

Rävlandavägen 21 517 91 Bollebygd

Varbergsvägen 438 519 31 Horred

Marknadsvägen 13 314 95 Kinnared

Hannabadsvägen 10 285 32 Markaryd

Gästgivarevägen 14 313 96 Simlångsdalen

Vävaregatan 7 512 53 Svenljunga

Industrivägen 3D 457 31 Tanumshede

Spikvägen 1 451 50 Uddevalla

Mjöshult 105 311 62 Ullared

Värnamo Silkesvägen 14 331 53 Värnamo

Tips vid ett generationsskifte

Anders Olofsson är virkesinköpare på Deromes kontor i Svenljunga. Han ger råd att tänka på vid ett generationsskifte, vilket ofta kan vara en komplex process, beroende på hur många parter som är inblandade och vilken typ av fastighet och verksamhet det är.

c Framför allt är det viktigt att planera ett generationsskifte i god tid. Lyft även frågan med berörda parter i ett tidigt skede för att inleda en diskussion.

c Involvera samtliga syskon/arvingar i diskussionen så alla ges möjligheter att kunna lämna synpunkter och berätta vilket intresse de har för gårdens framtid.

c Det är viktigt att ha en uppdaterad skogsbruksplan och att ta hjälp av till exempel en fastighetsmäklare för att se över de ekonomiska förutsättningarna. Din virkesinköpare kan hjälpa till med att analysera skogsbruksplanen för att uppskatta kommande intäkter och kostnader för skogsbruket.

c Är det flera arvingar och en större skogsfastighet kan det vara ett alternativ att klyva gården om inte samägande är ett alternativ.

c Finns det mogen skog att avverka är det ofta bättre rent skattemässigt att den äldre generationen avverkar före skiftet.

c Det är önskvärt att den som ska lämna över sin fastighet ser till att skogsvården är väl utförd, allt från markberedning och plantering till ungskogsröjning, så att arvingarna får ta över en välskött skog med möjligheter till hög värdetillväxt.

Derome Skog

432 87 Veddige

Har du frågor eller funderingar kontakta din lokala virkesinköpare.

Anders Olofsson virkesinköpare, Svenljunga.