”Tillväxtverket vill öppna dörrar och riva barriärer så att fler vågar, vill och kan bli företagare i Sverige” Språkförbistring, brist på information och avsaknad av nätverk gör det svårare för nyanlända att starta företag i Sverige. Idag är processerna för nyanländas etablering så utdragna att de skapar problem för både individer, näringslivet och samhället. Det visar Tillväxtverkets studie Migration, företagande och etablering. I studien kartläggs hur lagar och regler ser ut för asylsökande och nyanlända som vill arbeta eller starta företag i Sverige. Studien tittar även på vad reglerna får för konsekvenser och hur man kan förbättra möjligheterna för asylsökande och nyanlända att komma i arbete eller starta företag. - Sverige har ett stort gap mellan utrikes- och inrikesföddas sysselsättning, ett av de största i OECD-länderna. Det tar i genomsnitt hela fem till tio år att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt behöver Sverige kompetens och nya invånare för att vända utvecklingen med minskad befolkning på många orter och de problem som det leder till för näringslivet och offentlig service, säger Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket. Exempel på insatser De flesta insatserna görs i storstadsområden men tanken är att de ska spridas över hela landet. Några exempel på pågående insatser är: • Vinnande Matchning - ett projekt i Östergötlands, Örebro och Södermanlands län som utvecklar och genomför en ny typ av matchning mellan nyanlända potentiella och Några viktiga förutsättningar som måste finnas på plats för att skapa fler vägar till arbete och företagande för asylsökande: • Det måste vara möjligt att byta spår även för dem som drivit företag under tiden som asylsökande. • Asylsökande ska kunna ta del av förberedande insatser för företagande tidigt. • Det måste bli enklare att få ett undantag från kravet på arbetstillstånd från Migrationsverket. Då kan den asylsökande få ett samordningsnummer från Skatteverket, något som krävs för att starta företag.
D A G E N S N Y B YG G A R E
”Vi kan inte förvänta oss att en stor del av de asylsökande ska kunna etablera sig på en gång på arbetsmarknaden, men betydligt fler än idag bör rimligtvis kunna göra det” Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket.
existerande entreprenörer och framgångsrika svenska entreprenörer med utländsk bakgrund. • Enklaste vägen - I Västerbotten ska nyanlända genom så kallad egenanställning snabbt hitta en väg till egen försörjning. • I Skåne ska möjligheterna för nyanlända förbättras genom stöd i regionala system med inriktning på att stötta företag, • Stiftelsen Svenska Jobs and Society/NyföretagarCentrum Sverige driver ett pilotprojekt för att nyanlända bättre ska kunna ta del av informations- och rådgivarinsatser, nätverk och mentorskap. Studien visar att få asylsökande gör praktik eller har ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Endast 494 av totalt 163 000 asylsökande hade ett arbete år 2015. För företagare saknas statistik. - Vi kan inte förvänta oss att en stor del av de asylsökande ska kunna etablera sig på en gång på arbetsmarknaden, men betydligt
fler än idag bör rimligtvis kunna göra det. Det finns dock flera hinder. Ett exempel är att asylsökande företagare inte kan byta spår om ansökan avslås. Asylsökande som har varit anställda i fyra månader kan däremot, efter ett avslag, byta spår och söka arbetstillstånd. Förutom snabbspåret för nyanlända företagare behövs också förändringar av regler och samarbeten mellan fler aktörer, säger Gunilla Nordlöf. Tillväxtverkets studie visar ett svagt resultat av dagens insatser när det gäller etablering på arbetsmarknaden och företagande. Tillväxtverket vill att nyanlända får möjlighet att ta ansvar för sin egen försörjning tidigare. Då är företagande en väg dit. - Tillväxtverket vill öppna dörrar och riva barriärer så att fler vågar, vill och kan bli företagare i Sverige. Ett konkurrenskraftigt företagande och en bättre matchning på arbetsmarknaden är avgörande för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, avslutar Gunilla Nordlöf 19