Page 1

ÅRSBOK 2016

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING KOMPETENSCENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRD I SKÅNE


innehåll Övergripande

04 Kompetenscentrum för primärvård i Skåne

13

Året som gått Många avtryck Ledning & uppdrag En dag om framtidens primärvård Universitetssjukvårdsenhet i primärvården

04 06 08 09 10

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET AT 16 ST 16 Verksamhetsförlagd utbilddning, VFU 17 Diabetessamordnare 18 Fortbildningsenheten 20 Allmänläkarkonsult AKO 22 Smart digitalt 24 KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA Övergripande 26 Samlad information om vård av personer 27 från andra länder Utbredd psykisk ohälsa bland nyanlända 28


Kompetenscentrum för primärvård i Skåne

KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA Nytt samlat grepp

Centrum för primärvårdsforskning

Övergripande 38 Allmänmedicnska kunskapscentrum, AKC 42 Mindfulness på skolschemat – MCC 44 Noterat 46 Forskningsledare 48 Forskningsprojekt 49 Nationell forskarskola 52 Forskningsprojekt 53 Doktorander 56 Doktorandprojekt – Pre-doc på Guldkusten 60 Doktorandprojekt – Var man bor påverkar inte 62 kolesterolsänkande medicinering Disputation – Ökat välbefinnande med yoga – 64 men ingen effekt på blodtryck Disputation – Många äldre på särskilda äldreboenden 65 kan vara underdiagnosticerade Disputation – Långvarig smärta och 66 kinesiofobi hos äldre Experimentellt forskningslabb 68 Forskningsprojekt 69 Stödfunktioner 72 Forskningsdatabaser 74 Medicinsk vetenskap – Crash course 76 Internationellt samarbete med Japan 77 Det finansiella perspektivet 78 Publicerade vetenskapliga artiklar 80

30 38

30

KUNSKAPSCENTRUM BARNHÄLSOVÅRD Övergripande 32 Tystnaden är värst – Barn som anhöriga 34 Göra skillnad för placerade barn – BBIC 36


04 ÅRSBOK2016

ÅRET SOM GÅTT All forskning, kompetensutveckling, utbildning och ST/AT-samordning i Skånes primärvård är samlad i två producent- och konkurrensneutrala verksamhetsområden, Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) – som en sammanhållande kunskapsplattform för såväl privat som offentlig verksamhet.


VISION

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING (CPF) Att driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare befolkning.

ÅRSBOK2016

05

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

124 VISION

KOMPETENSCENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRD I SKÅNE (KCP) Jämlik hälsa, en likvärdig vård och hög kompetens hos alla medarbetare.

22,5 MILJ KR EXTERNA MEDEL FÖR FORSKNING

626 VIDEOTEK

Visningar

1 660 2 845 REMISSGRANSKNING

Antal granskade remisser

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

Antal studentplaceringar


06 ÅRSBOK2016

Många avtryck! Året 2016 blev ett fantastiskt produktivt och spännande år, där både CPF och KCP har fortsatt att göra avtryck i primärvården i Region Skåne samt vid Lunds universitet – men även nationellt och internationellt. Det har gjorts genom kliniskt relevant forskning, patientnära projekt, föredrag, seminarier, webinarier, stöd till ST- och AT-läkare, utbildning, fortbildning och ett flertal internationella samarbeten (bl.a. Stanford University, Icahn School of Medicine at Mount Sinai, Virginia Commonwealth University, Kyoto Sangyo University, Shimane University och German Cancer Research Center i Heidelberg). En viktig anledning till att CPF och KCP håller så hög klass är det nära samarbetet som underlättas av en gemensam ledningsgrupp. Den nya enheten MCC (Mindfulness Compassion Center) är nu fint sammanlänkad med övriga CPF och KCP. Och kunskapscentrumen för migration och hälsa samt kvinnohälsa har ”landat” under 2016, vilket innebär att vi nu är den största FoU-verksamheten för primärvård i hela Norden. De flesta av våra medarbetare är kliniskt verksamma och därmed kommer deras kompetens till nytta för primärvården samtidigt som forskare kan söka stimulans i den kliniska myllan där de bästa forskningsidéerna föds.

Totalt har vi publicerat cirka 900 vetenskapliga artiklar.

Under 2016 fick vi 22,5 miljoner i externa anslag (VR, NIH, FAS, HLF) vilket möjliggjorde en mycket hög vetenskaplig produktion. Under 2016 publicerade vi hela 124 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter av mycket hög klass. Totalt har vi nu cirka 900 vetenskapliga artiklar i tidskrifter som t.ex. Lancet, JAMA, JAMA Psychiatry, International Journal of Cardiology, Heart, J Thromb Haemost, Lancet Diabetes Endocrinol samt Blood. Samarbetet med Nationella forskarskolan i allmänmedicin har intensifierats och flera av våra medarbetare på CPF ingår nu i ett nätverk av universitet som aktivt stödjer verksamheten. Detta kommer att stärka forskningen ytterligare vid CPF! Vi fick också in de sista data i FIRST-studien, ledd av professor Kristina Sundquist, som har engagerat 25 vårdcentraler med syftet att ge rätt behandling vid förmaksflimmer och därmed minska antalet stroke-fall. Ett


annat mycket viktigt projekt vid CPF har visat att ett Diagnostiskt centrum (DC) är ett effektivt sätt att upptäcka cancer tidigare i primärvården. Under 2016 disputerade bland annat Moa Wolff och Beata Borgström Bolmsjö och de är nu AKC- koordinatorer och bidrar till det viktiga nätverk som de 11 AKC-vårdcentralerna utgör för forskning och handledning i primärvården. Under året har två av våra professorer, distriktsläkarna Sigvard Mölstad och Margareta Troein gått i pension och vi tackar dem varmt för deras insatser! Vi sörjer även vår vän och kollega Staffan Lindeberg som hastigt gick bort i december.

Ett produktivt år med verksamhet som håller hög klass.

Den 6 oktober samlades vi till Framtidens primärvård för att diskutera hur den framtida primärvården i Region Skåne kan förbättras. Föreläsare var bl.a. Göran Stiernstedt och Bo Ahrén och kollegor från våra nordiska grannländer. Ett uppskattat evenemang! Det finns även mycket mer intressant från 2016 som du kan läsa om i denna årsbok!

Mycket nöje! Jan Sundquist, verksamhetschef, professor och distriktsläkare

ÅRSBOK2016

07


08 ÅRSBOK2016

Ledning & uppdrag Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) är viktiga resurser för kunskapsutvecklingen och kliniska processer inom både offentligt och privat driven primärvård i Skåne. Därför är konkurrensneutralitet av allra största vikt.

CPF:S STYRELSE w Professor Birgit Rasmussen, Lunds universitet w Prof. senior Lars H Lindholm, Umeå universitet (ordförande) w Med dr Stefan Bremberg, medicinskt sakkunnig Capio w Professor Jan Sundquist, verksamhetschef (föredragande) w Professor Bodil Ohlsson, Lunds universitet w Professor Jerzy Leppert, Uppsala universitet w Professor och prodekanus Lars B. Dahlin, Lunds universitet

Uppdraget som verksamhetschef för CPF ligger under CPF:s styrelse, medan uppdraget som verksamhetschef för KCP ligger under primärvårdsdivisionen i förvaltningen Skånevård Sund inom Region Skåne. CPF och KCP har en gemensam ledningsgrupp för att skapa samverkan och optimalt utnyttja resurserna. I den gemensamma ledningsgruppen för CPF och KCP uppstår värdefulla synergier för forskning och kunskapsutveckling.

CPF:S OCH KCP:S LEDNINGSGRUPP

Styrelsens arbete

w w w w w w w w w w

CPF är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. Styrelsen leder arbetet på ett strategiskt och övergripande plan. Det innebär bland annat att styrelsen fattar beslut om inriktningen på den forskning CPF avser bedriva och upprättar verksamhetsplan samt ansvarar för att nödvändig uppföljning sker av CPF:s verksamhet och hantering av ekonomiska medel.

Jan Sundquist, professor, verksamhetschef Kristina Sundquist, professor och forskningsledare Patrik Midlöv, professor och forskningsledare Eva Pulverer Marat, enhetschef (PUE) Marie Köhler, enhetschef (BHV) Jenny Malmsten, enhetschef, (KC Migration och hälsa) Sten Tyrberg, teamledare (AKO) Emelie Stenman, teamledare (AKC) Karin Hallstedt, teamledare (KC Kvinnohälsa) Kathy Falkenstein-Hagander, teamledare (KC Barnhälsovård)


ÅRSBOK2016

09 r, ato der mo ledare s en m dag rogra och sp edt ardag t s rn lv Stie in, til d an . Gör ta Nor n i P1 e e Agn yramid P för

, ylenna gne N for r v) Ma kapssenter (f d e m ns ebatt samlt Kun rk a e n v jo Paneld s t, a uis orsk r för N Sundq e för N direktö n, Jan förand rneneste lin, ord n Stie re ra B ö r helsetj G e tt in, ef, Pe gård, medis hetsch llmenn us Kåre ena g for a , Magn Anna-L , n e forenin tlig utredare ik son, klin s a k v ta ri o s n N lin He stedt, dgivare ch Ma insk rå d (S) o medic gionrå er (L). k re ti , li d o p Hogeru kvårds och sju hälso-

En dag om framtidens primärvård! Den 6 oktober fylldes aulan i CRC-huset i Malmö med föreläsare åhörare och debattörer. Allesammans gjorde arrangemanget om framtidens primärvård till en givande och inspirerade dag.

Regionrådet Anna-Lena Hogerud (s) inledde efter att Jan Sundquist, verksamhetschef och professor, hälsat alla välkomna. Vicerektor Bo Ahrén vid Lunds universitet talade om primärvårdsforskning som en styrka för Lunds universitet. Från Norge kom dels Petter Brelin, ordförande för Norsk forening for allmennmedisin, dels Magne Nylenna, professor i socialmedicin vid Universitet i Oslo och direktör för Nasjonalt Kunnskapssenter for helsetjenesten, dvs den norska motsvarigheten till SBU. Båda belyste den norska fastlegeordningen utifrån olika perspektiv. Den statliga utredaren Göran Stiernstedt redovisade och resonerade kring utredningen under rubriken ”Mer resurser till primärvården – men hur gör man”. Flera av CPF:s forskare presenterade nya forskningsrön och utanför aulan kunde man ta del av en stor utställning av både vetenskapliga posters och verksamhetspresentationer. Dagen avslutades med en intressant paneldebatt om framtidens primärvård.


10 ÅRSBOK2016

CPF, AKC OCH KCP:

Universitetssjukvårdsenhet i primärvården

Vid årsskiftet 2016–17 beviljades en ansökan från CPF, KCP och AKC om att bedriva universitetssjukvård. Vi blir därmed en av fem universitetssjukvårdsenheter i Skånevård Sund. Tanken är att detta ska vara en kvalitetsstämpel som utgår från en landsomspännande definition av universitetssjukvård i det centrala ALF-avtalet. Universitetssjukvårdsenheterna kommer att granskas kontinuerligt.

Universitetssjukvården ska (saxat ur det centrala ALF-avtalet): w fortlöpande bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet w bedriva utbildning av hög kvalitet w följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård w bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder w förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården w samverka med näringslivet och patientorganisationer.


ÅRSBOK2016

11

FINANSIERINGSTIPS

Aktuella utlysningar skickas till alla forskare i CPF:s nätverK

5

10

NYHETSBREV

2 FORTBILDNINGSKATALOG

Gemensam för CPF & KCP

CPF och KCP skickar ut ett nyhetsbrev med utbildningar, seminarier och andra tips. Nyhetsbrevet går till primärvårdens chefer och receptionsbrevlådor.


12

Ã…RSBOK2016


Inom Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) ryms verksamhetsförlagd utbildning, AT- och STutbildning, allmänläkarkonsultverksamhet, fortbildning, kunskapscentrum för barnhälsovård, kvinnohälsa och migration och hälsa. Den gemensamma plattformen medför stora samordningsvinster, såväl inom KCP som mellan KCP och CPF. Kompetenscentrums enheter och team: w Primärvårdens utbildningsenhet w Diabetessamordnare w Allmänläkarkonsult Skåne, AKO w Kunskapscentrum barnhälsovård w Kunskapscentrum kvinnohälsa w Kunskapscentrum migration och hälsa

ÅRSBOK2016

KOMPETENSCENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRD I SKÅNE

13


14 ÅRSBOK2016

UTBILDNING Totalt antal deltagare vid seminarier, utbildningsdagar och fortbildningar

9 517

NYA AKO VÅRDRIKTLINJER

36 18 SVF:ER KORTVERSIONER (Standardiserade vårdförlopp inom cancervård, och kortversioner av regionala vårdprogram)

BESVARADE FRÅGOR OM BARNVACCINATIONSPROGRAMMET

1 000


15 ÅRSBOK2016

VIDEOTEKET Antal visningar av 4 nya egenproducerade videoteksfilmer.

626

DET FINANSIELLA PERSPEKTIVET VERKSAMHET w Primärvårdens utbildningsenhet w Allmänläkarkonsulter

INTÄKTER 15 500 000 4 096 579

w Kunskapscentrum barnhälsovård

16 084 489

w Kunskapscentrum kvinnohälsa

3 236 940

w Kunskapscentrum migration och hälsa

7 137 985

TOTALT: 46 055 993

1 660

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING Antal studentplaceringar

REMISSGRANSKNING Antal granskade remisser på 309 enheter inom regionen

2 845


16 ÅRSBOK2016

I Primärvårdens utbildningsenhet Primärvårdens utbildningsenhet, är samlokaliserad med CPF. Utbildningsenheten ansvarar för AT/ST, samordning inom diabetes, fortbildningsfrågor och verksamhetsförlagd utbildning. Eva Pulverer-Marat är enhetschef.

I AT

I ST

Under 2016 var 161 AT-läkare placerade i primärvården i Skåne. Fem AT-studierektorer arbetade med en kontinuerlig kvalitetssäkring av utbildningsplatserna. Antalet AT-tjänster har senaste året ökat i region Skåne vilket börjat märkas i primärvården. Fler och nya vårdcentraler fick ta emot AT-läkare och detta fungerade bra. Primärvården i Skåne fick som tidigare överlag bra betyg i SYLF:s AT-ranking. Det anordnades 80 utbildningsseminarier, och tre utbildningar av praktiska färdigheter för AT läkare som är i början av sin primärvårdsplacering. Dessa utbildningar är ett samarbete med Practicum Clinical Skills Centres Region Skåne. Utbildningarna bestod av praktiska moment inom chirurgia minor, spirometri/allergitest, ortopediskt status, ögon -och öronmikroskopering. Utbildningarna fick bra utvärderingar och planen är att dessa fortsätter. Vid en AT-brunch deltog 55 AT- läkare i föredrag och diskussioner om primärvård i Skåne. Detta för att öka intresset och underlätta rekryteringen till ST-tjänst i allmänmedicin.

Under de senaste åren har antalet ST-läkare ökat. Det är nu 372 ST-läkare inom privata och offentliga enheter. Vid beviljande av ST-utbildningsbidrag gör studierektor en kvalitetskontroll av vårdcentralen. För att främja en god utbildningsmiljö, skrivs en ST-överenskommelse mellan studierektor, verksamhetschef och ST-läkaren. Totalt 13 studierektorer arbetar inom fyra olika områden i Skåne. Varje område har sina egna ST-möten för ST-läkarna. ST-möten genomförs en gång i månaden med föreläsningar och träffar i kollegiala grupper (så kallade FQ-grupper). Dessa kollegiala grupper med 8-10 deltagare är till för att ge en strukturerad kvalitetsutveckling och fortbildning. Varje grupp har en gruppledare. Under hösten gjordes en handledarenkät. 123 handledare svarade. Enkäten resulterade bland annat i att tre handledardagar planeras 2017. Andra aktiviteter var ST-dagen, handledarmöten, diplomeringstillfällen, samt uppstartsmöten. ST-enheten arrangerade också flerdagskurser i konsultationsteknik, handledarkurs, hudproblem, ortopedisk manuell terapi (OMT), laboratoriemedicin och i allmänmedicinskt arbetssätt.


ÅRSBOK2016

17

2016 I Verk-

samhetsförlagd utbildning, VFU

Uppdraget omfattar samtliga studentkategorier förutom läkarstudenter. VFU-samordnaren utgör en länk mellan primärvårdens verksamheter och Skånes tre lärosäten. Samordnaren ska verka för kvalitetsutveckling och fungera som stöd för chefer och personal i frågor som rör VFU. Stora krav ställs på våra verksamheter att erbjuda VFU av hög kvalitet då denna omfattar 30-50 procent av tiden i flertalet vårdutbildningar. Planering inleddes under hösten för att starta upp ett pilotprojekt med att införa Peer Learning i primärvården. Under 2016 samordnades VFU-platser för totalt cirka 1 660 studenter inom primärvårdens samtliga verksamheter – såväl offentlig som privat. Fördelning: w Sjuksköterskor grundutbildning, 1 000 w Distriktssköterskor, 120 w Barnmorskor, 90 w Barnsjuksköterskor, 25 w Div specialistsjuksköterskor, 30 w Arbetsterapeuter, 10 w Fysioterapeuter, 300 w Medicinska sekreterare, 80 w PTP-psykologer, 5 4 handledarutbildningar genomfördes för 85 medarbetare i primärvården om: perspektiv på handledning, kunskapssyn och lärande, reflektion, kommunikationens betydelse, handledningsmodeller och metoder, återkoppling och bedömning.

VISION ”Vi vill uppnå jämlik hälsa och likvärdig vård samt hög kompetens hos medarbetaren” PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET: w AT primärvård w ST primärvård w Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) w Diabetessamordnarna w Fortbildningsenheten TOTALT ANTAL MEDARBETARE 2,0 utbildningsadministratörer 1,5 VFU-handläggare 0,80 enhetschef 13 ST studierektorer 5 AT studierektorer 3 diabetessamordnare ST-AKTIVITETER 23 utbildning/kurser med 925 deltagare 32 ST heldagsmöten med 1 551 deltagare AT-AKTIVITETER 80 seminarier AT brunch med 55 deltagare VFU, VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 1 660 studentplaceringar 4 handledarkurser med 85 deltagare

+

www.vardgivare.skane.se/ kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/


18 ÅRSBOK2016

I Diabetessamordnare

Certifiering ska sätta Skånes hälsoenheter på kartan Alla hälsoenheter ska ha kvalitetsstämplad diabetesvård. I dag en dröm, men kanske verklighet om en snar framtid genom Region Skånes satsning som först i landet på att certifiera hälsovalsenheter som driver diabetesvård. Det hoppas Agneta Lindberg. Tillsammans med Katarina Klang Larsson och Marianne Lundberg är hon en av tre nya diabetessamordnare som satt igång arbetet med certifiering. Hittills har 47 av Skånes 151 hälsovalsenheter fått kvalitetsstämpeln. – Det är jättekul och en viktig satsning. Tillsammans med personal i primärvården ska vi lyfta diabetes på agendan och flytta fram diabetesvårdens positioner i Skåne. Målet är att få till en säker, trygg och jämlik diabetesvård med hög kvalitet för personer med diabetes, säger Agneta Lindberg Diabetessamordnarna är stationerade på Kunskapscentrum för primärvård i Skåne i centrala Malmö. De är erfarna diabetessjuksköterskor som delar sin arbetstid mellan kliniskt arbete och

samordningsuppdraget. Förutom att initiera och följa upp certifieringen omfattar det bland annat att sprida vetenskapligt grundad kunskap, arrangera nätverksträffar, stödja kvalitetsarbete samt erbjuda fortbildning och konsultationer. – Omhändertagandet av personer med typ 2-diabetes har blivit mer komplext. Vi ser oss som bollplank och kunskapsstöd med allt från hur man kan applicera vårdprogram och nationella riktlinjer på sin enhet till att starta diabetesmottagning och identifiera ansvarsområden. För att fånga upp vad som behövs och se till att beslut landar rätt gör vi många platsbesök, säger Katarina.

Stor uppslutning Många enheter har visat intresse för att vill bli certifierade. Vid

årets slut var det en tredjedel som lyckades uppfylla kraven för att få en certifiering. – Det har gått snabbt och vi har mött en väldigt stor vilja till förbättring, säger Marianne Lundberg och fortsätter: – Vår förhoppning är att fler anammar hela konceptet med kvalitetssäkring och certifiering. Mindre enheter har ju inte samma möjligheter, men de kan ta arbetet stegvis och kanske börja med att delta på gemensamma utbildningar. Att satsningen görs i primärvården är naturligt. Diabetes typ-2 är en folksjukdom som ökar. Och det är primärvården man ofta först kommer i kontakt med. För att uppfylla viktiga kriterier för god diabetesvård krävs en hel del. Bland annat måste mottagningen ha en specialutbildad


Nya samordnarna (fr v) Katarina Klang Larsson, Agneta Lindberg, Marianne Lundberg.

Men där är inte Skåne ännu. – På ett övergripande plan är kvaliteten på diabetesvården ungefär densamma som i övriga delar av landet. Men mellan enskilda enheter finns stora skillnader, exempelvis kring måluppfyllelse för blodtryck, blodsockerläge och blodfettsbehandling, säger Marianne Lundberg.

Uppföljning på gång När certifieringen är godkänd får enheten ett diplom, 20 000 kronor och registreras på 1177 Vårdguiden. Certifieringen görs fortlöpande och följs upp en gång per år. I nuläget finns det bara en nivå, grundcertifiering. I framtiden är premiumcertifierad mottagning med utvidgat patientansvar ett önskemål. Även om intresset av certifiering är stort avvaktar en del. Främsta anledningen är enligt samordnarna en pressad arbetssituation – Det är bekymmersamt. Vi märker att många upplever svå-

righeter att sätta av tid och att moment bortprioriteras, säger Agneta Lindberg. Inför 2017 har diabetessamordnarna även vässat kursutbudet. De bygger bland annat ut med fler kurser och moment. Gruppbaserad utbildning för patienterna står högt upp på listan. – Forskning visar att diabetespatienter som har gått en grupputbildning ledd av kunnig och pedagogisk personal förbättrar sitt HbA1c, säger Marianne. Än finns ingen uppföljning av de insatser som gjorts under förra året – men är på gång. – Jag ser fram emot att se om certifieringen leder till konkreta förbättringar och även få en fingervisning om hur vi kan utveckla och förbättra det fortsatta arbetet, avslutar Agneta Lindberg.

19

+

www.vardgivare.skane.se/ kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/

ÅRSBOK2016

sjuksköterska som inte bör ha fler än 400 diabetespatienter och en specialist i allmänmedicin med diabetesintresse. – Tillsammans ska de hålla koll på de senaste rönen, utbilda patienter och kollegor samt se till att följa upp och använda resultat i det egna kvalitetsarbetet, säger Katarina Klang Larsson. God följsamhet av de nationella riktlinjerna och korrekt inrapportering till nationella diabetesregistret, NDR är annat viktigt som lyfts fram. Ett mål är att minst 90 procent av de personer som behandlas för diabetes på hälsovalsenheten ska vara registrerade i NDR. – Rätt använt kan NDR vara ett instrument för kvalitetsutveckling på den enskilda enheten. Om fler patienter registreras kan vi bättre identifiera eventuella brister eller om det finns områden som behöver mer resurser. Så att vi kan jämföra rättvisefrågor, helt enkelt, säger Agneta Lindberg.


20 ÅRSBOK2016

I Fortbildningsenheten

Många plattformar för bildning Fortbildningsenheten arrangerar, samordnar och kvalitetssäkrar utbildningar inom många ämnesområden och teman för yrkesgrupper i offentligt och privat driven primärvård. – Målet är att alla ska ha tillgång till kontinuerlig professionell utveckling. För att nå fler har vi satsat mer på digitala alternativ, säger enhetschef Eva Pulverer Marat.

KORTFAKTA 104 kurser för totalt 3 500 deltagare. Exempel på ämnesområden: prediabetes, sömnproblem, bemötande vid telefonrådgivning, motiverande samtal, MI, mindfulness, så blir du bättre på att använda tolk, artros samt barnens rätt till kultur och språkutveckling. MEDELVÄRDE på kursutvärderingar skala 1-5 Vår: 2016: 4,4 Höst 2016: 4,1 YRKESSPECIFIKA REFERENSGRUPPER: Läkare kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, medicinska sekreterare och dietister samt sjuksköterska och distriktssköterska.


ÅRSBOK2016

21 Samarbete över yrkes- och områdesgränser är viktigt enligt (fr v) enhetschef Eva Pulverer Marat, Sten Tyrberg och Lena Gleesborg Björklund.

Fortbildningsenheten arbetar intensivt tillsammans med andra inom Kompetenscentrum för primärvården i Region Skåne med att säkerställa att personal i primärvården har hög kompetens och är uppdaterad på medicinska rön och nya, effektiva behandlingar. – Intresset för att fortbilda sig är stort. Vi försöker hela tiden lyssna in behovet – på kort och lång sikt och utvecklar utbudet med ämnen, teman och former för utförande för att fler ska kunna inhämta kunskaper de behöver i sitt arbete, säger Eva Pulverer Marat, enhetschef vid Primärvårdens utbildningsenhet och Allmänläkarkonsult Skåne, AKO. Trots det finns hinder. Ett är tiden. Många känner att arbetssituationen är pressad som gör det svårt att hinna med att fortbilda sig. Det visar bland annat en nyligen gjord enkätundersökning, där bara 20 procent av primärvårdens läkare i Region Skåne anser sig ha goda möjligheter att utveckla nödvändig kompetens i arbetet.

Kollegialt lokalt styre ökar motivation.

– Det är mycket allvarligt. Kompetensutveckling är en förutsättning för att patienter kan erbjudas den bästa och säkraste vården. Frågan måste lyftas och diskutera vidare inom regionen, menar Eva Pulverer Marat. Ett sätt att försöka minska hindren är satsningen på de digitala lösningarna Webbinarium och Videoteket (se sid 23). Två viktiga komplement till katederföreläsning, enligt Eva. För att få tillgång till fortbildning när det passar, få igång diskussioner och se över sina rutiner på vårdcentralen. Totalt under året arrangerades 104 kurser för 3 150 deltagare inom många yrkesgrupper. Exempel på ämnesområden var: varför frågar inte doktorn?, prediabetes, sömnproblem, bemötande vid telefonrådgivning, motiverande samtal, MI, mindfulness, artros, barnens rätt till kultur och språkutveckling, ätstörningar, självskadebeteenden, klinisk genetik och hembesök. – En nyhet var att vi äntligen kunde erbjuda undersköterskorna fortbildning i sjukvårdsengelska. Under 2017 ska vi utveckla utbudet för den gruppen, säger Lena Gleesborg Björklund som samordnar och administrerar fortbildningen för alla yrkesgrupper utom läkarna som samordnas via AKO.

För att på bästa sätt anpassa fortbildningen till primärvårdens behov planeras alla aktiviteter i samarbete med yrkesspecifika referensgrupper. Referensgrupperna träffas 2-3 gånger per år. Yrkeskategorier som ingår är läkare, kurator, psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut, medicinska sekreterare, sjuksköterska, dietist och distriktssköterska. – Medlemmarna i de olika grupperna fångar upp idéer, vad som är på gång och vad som behövs. De fungerar som ett slags sambandscentral och bygger på stort eget engagemang från var och en som ingår, säger Lena Gleesborg Björklund. För att förbättra direktkontakten med primärvården har ett nätverk bildats med lokala fortbildningsansvariga läkare på varje vårdcentral. – Fortbildning är inget som ska doseras ut uppifrån. Kollegialt lokalt styre ökar motivation, förtroende, kreativitet och ansvarstagande, hoppas Sten Tyrberg, teamledare på AKO.

+

www.vardgivare.skane.se/ kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/


22 ÅRSBOK2016

I Allmänläkarkonsult, AKO Omkring 70 procent av all cancer upptäcks av allmänläkare i primärvården. Därför är det viktigt att ha goda kunskaper om tidiga symtom och att det finns bra rutiner för handläggning. Det säger Sten Tyrberg, teamledare vid Allmänläkarkonsult Skåne (AKO) – där ett viktigt uppdrag är att anpassa nationella standardiserade vårdprocesser till enkla och tydliga kortversioner för primärvården.

Specialdesignat för säkrare primärvård

Sten Tyrberg samordnar arbetet med lokala kortversioner för standardiserade vårdprocesser

Tidig diagnos och tidig behandling är en av de viktigaste faktorerna för att öka överlevnaden. Men de allra flesta patienter med alarmsymtom har inte cancer och allmänna symptom som trötthet och smärta kan vara av övergående karaktär, eller bero på andra vanliga, mindre allvarliga sjukdomar. – Därför är det viktigt att det finns tydliga kriterier för när olika alarmsymtom och andra tecken kan tyda på cancer, så att remiss som skickas från primärvården till den specialiserade vården handläggs snabbt, säger Sten Tyrberg. En allmänläkare kan träffa flera tusen patienter per år, men i snitt är det bara några promille av dem som har cancer. Det är en annan av förklaringarna till att det kan vara svårt att upptäcka sjukdomen tidigt enligt Sten Tyrberg. AKO har därför under året tagit

fram en lathund som riktar sig till allmänläkare, med symtom som kan signalera cancer. Den innehåller listor över symtom per diagnos och förslag på utredning för 28 standardiserade vårdförlopp i primärvården. Kortversionerna finns att ladda ner via www.skane. se/ako och klicka på ”medicinskt område”. En annat stort arbete under året var att förbereda arbete med att anpassa det nya nationella kunskapsstödet för primärvården, där bland annat aktuella nationella rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning och remisser finns samlat. Målet för AKO är att ta fram 100 regionanpassade kortversioner under 2017. – Syftet med satsningen är att öka förutsättningarna för medarbetare att ge en säker och jämlik vård, menar Sten Tyrberg.

Viktigt med tydliga kriterier för symtom på cancer.


ÅRSBOK2016

23

2016 Allmänläkarkonsult Skåne (AKO) är ett team inom Kompetenscentrum för primärvård med uppdrag från Hälsovalet i Skåne att producentneutralt utifrån primärvårdens perspektiv verka för fortbildning för allmänläkare, bättre remisshantering, samordning och vårdriktlinjer i förhållande till specialiserad vård.

FRÅGOR & SVAR AKO:s hemsida finns på Vårdgivare Skåne. www.skane.se/ako. Sidan fylls ständigt på med nytt. I dag finns 56 olika Fråga – Svar.

KORTFAKTA

SÄKRARE REMISSHANTERING

44 allmänläkarkonsulter inom 20 olika områden fördelade lokalt mot Skånes olika sjukhus.

I ett projekt har remisser granskats från såväl primärvård som specialiserad vård för att utvärdera innehåll och kvalitet på skickade remisser. Totalt granskades 2 845 remisser från 309 enheter inom Region Skåne. Resultat visade bland annat att 35 procent av remisserna bedömdes som ofullständiga. Inga patientsäkerhetsrisker kunde dock noteras. Fem seminarier ska hållas under 2017 och en rapport med förbättringsförslag planeras.

94 lokalt fortbildningsansvarig läkare 42 fortbildningskurser, varav 6 regionala kurser inom Allmänmedicin Plus. Totalt 1251 deltagare. 125 publicerade AKO vårdriktlinjer 36 nya AKO vårdriktlinjer under 2016. 18 publicerade SVF:er, dvs standardiserade vårdförlopp inom cancervård, och kortversioner av regionala vårdprogram.

+

www.skane.se/ako

ARBETSGRUPPER Under året har AKO varit engagerat i många projekt och arbetsgrupper på lokal, regional och riksnivå inom fortbildning för allmänläkare, samverkan med specialiserad vård och kunskapsstöd. Till exempel: Läkemedelsrådet och Södra sjukvårdsregionens Resursgrupp Allmänmedicin.


24 ÅRSBOK2016

@

? !

w 626 visningar av de fyra nya egen producerade video teksfilmerna 2016

w Totalt 7 602 visningar 15 egenproducerade videoteksfilmer.

w 7 direktsända webbi- narier under 2016.

w 1 239 besök, i efter- hand, på de inspelade webbinarierna.

+

www.skane.se/ako

Smart digitalt Som ett komplement till traditionell fortbildning erbjuder AKO och fortbildningsenheten två digitala lättillgängliga verktyg – Videoteket och Webbinarium.


Hur bedöms behandling med antikoagulation hos patienter med förmaksflimmer? Hur tolkar man en spirometrimätning? I videoteket finns en mängd instruktionsfilmer om handläggning av olika sjukdomar och besvär – enkelt att titta på direkt i datorn.

Videoteket är ett ett digitalt verktyg med instruktionsfilmer som kan användas i grupp och/ eller individuellt. Satsningen vänder sig främst till allmänläkare, ST-läkare och studenter. – Syftet med filmerna är att de ska väcka diskussioner kring olika frågeställningar och hjälpa till att skapa rutiner, exempelvis kring vårdprogram, när det passar, säger Sten Tyrberg, teamledare på AKO. Videoteket startade 2014 och bygger på egenproduktion av serien ”Doktorn frågar doktorn” där specialister i allmänmedicin diskuterar handläggning av olika sjukdomar i primärvården med en organspecialist. Även relevanta filmer från andra aktörer finns tillgängliga i Videoteket. AKO har den övergripande kvalitetskontrollen. I dag finns 43 filmer om allt från bedömning av behandling med antikoagulation hos patienter med förmaksflimmer, det röda ögat och yrsel till ländryggssmärta, spirometritolkning och sjukskrivning. Filmerna i egen regi görs i samarbete med Kommunikationsenheten, SUS Malmö. Under 2016 producerades filmer om anemi, kvinnlig urininkontinens, alkohol och gikt. Varje månad presenteras ett nytt tips.

ÅRSBOK2016

Handläggning av anemi och ländryggsmärta – på film

25 Webbinarium lanserades under året. Där kan man framför dator följa direktsänd föreläsning och samtidigt kunna ställa frågor.

Föreläsning i direktsändning

– Videoteket väcker allt större intresse både i och utanför regionen. Vi har även inlett ett samarbete med både Migration och hälsa och Barnhälsa kring att spela in kortfilmer, säger Ann Frödeberg Johansson som är webbredaktör och den som administrerar Videoteket på AKO. Videoteket hade över 600 visningar förra året. – Även om det här inte ersätter traditionell undervisning kan det förhoppningsvis frigöra tid för personalen i primärvården, säger Ann Frödeberg Johansson.

Fortbildning när det passar.

Under året direktsändes sju föreläsningar inom områden som ätstörningar, axelproblem, endometrios och fetma. Webbinarierna är kostnadsfria, ingen föranmälan behövs och deltagarna behöver inte ladda hem något särskilt program för att kunna delta. – Allt som behövs är en dator och att man klickar på en länk som ligger öppen på vår hemsida, säger Ann Frödeberg Johansson. Webbinariet pågår i cirka en halv timme och inleds med presentationer från talare och moderator som är de enda som hörs och syns i bild. Som deltagare väljer man själv hur aktiv man vill vara. Det går bra att bara logga in och lyssna och se på föreläsarnas presentationer – eller så kan man också delta i en chatt genom att ställa frågor och dela med sig av kunskap med övriga deltagare medan webbinariet pågår. – Förhoppningen är att webbinariet blir en rik och interaktiv källa till kunskap, säger Ann. Webbinarierna spelas in och finns tillgängligt på webben i efterhand.


26 ÅRSBOK2016

I Kunskapcentrum migration och hälsa I februari 2016 var de första medarbetarna på Kunskapscentrum migration och hälsa på plats. Enheten arbetar långsiktigt med ett migrationsperspektiv inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Uppdraget innefattar asylsökande, nyanlända, papperslösa och personer som lever gömda – men även etablerade migrantgrupper som befunnit sig lång tid i Sverige. Målet är en jämlik och säker vård till personer från andra länder, och att främja jämlik hälsa i hela regionen. Enhetschef är Jenny Malmsten. KORTFAKTA FORTBILDNING: Cirka 370 personer deltog i utbildningar med fokus på på psykisk ohälsa hos migranter och hälsoundersökningar av asylsökande och nyanlända. Ytterligare 300 personer deltog på en inspirationsdag. BESÖK 10 119 besök på www.skane.se/ flyktingar. HÄLSA I SVERIGE & NÄTVERK Centrumet deltog i Sveriges kommuner och landstings (SKL) satsningar på kunskapslyftet "Hälsa i Sverige" samt nätverksträffar, där alla landsting och regioner träffas regelbundet och utbyter erfarenheter kring asyloch flyktingfrågor.

www.skane.se/ kcmigrationhalsa

+


Samlad information om vård av personer från andra länder

Vart ska patienter från andra länder vända sig? Vad gäller vid avgifter och för vård av asylsökande och flyktingar? Barnsjuksköterskan Micaela Nilsson ger vägledning i nytt uppdrag med att samordna och utveckla informationen på Region Skånes webbplats kring information om vård av personer från andra länder. Vi ska samla och samordna informationen om vård av personer från andra länder på ett ställe, utveckla informationen och strukturen på webbplatsen och tydliggöra vad som gäller och vem som gör vad. Det säger sjuksköterskan Micaela Nilsson vid Kunskapscentrum migration och hälsa som har tagit över driften av Region Skånes webbplatser kring regelverk och annan information gällande vård av personer från andra länder. Den digitala kunskapsbanken vänder sig till all hälso- och sjukvårdspersonal i regionen. – Där finns specifika rutiner och riktlinjer om exempelvis hjälpmedel och förskrivning av läkemedel och information kring vad som avses med begreppet ”vård som inte kan anstå”, säger Micaela Nilsson.

Micaela Nilsson håller koll på viktig information och samordnar.

Men vad handlar egentligen ”vård av personer från andra länder” om? Enligt Micaela avser det regler som gäller för hälso- och sjukvården, EU/EES- och konventionspatienter, utlandssvenskar, övriga utländska medborgare, asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. – Det är komplicerat eftersom det är helt olika regler beroende på situationen man befinner sig i och vilket land man kommer från, säger Micaela Nilsson. I hennes uppdrag ingår även att faktagranska ny information. Sprida kunskap och samverka med olika aktörer är andra uppgifter, bland annat genom att medverka på möten och utbildningar och producera nyhetsbrev. Arbete med att utveckla webbplatsen och dess

innehåll görs i nära samråd med Region Skånes koncernkontor. Att vara beredd på nya situationer som uppstår ingår i Micaelas arbetsvardag. Asylbeslut är ett exempel som kan påverka kommande insatser. – I takt med allt fler negativa asylbeslut, ökar också med stor sannolikhet antalet papperslösa som kan behöva olika sorters vård under nästa år. För att säkra att de får tillgång till vård på lika villkor är det bland annat viktigt att regionen har en gemensam linje och kunskapsbas. Där kan vi hjälpa till, avslutar Micaela Nilsson.

+

www.skane.se/flyktingar

ÅRSBOK2016

I Kunskapscentrum migration och hälsa

27


28 ÅRSBOK2016

I Kunskapscentrum migration och hälsa

Utbredd psykisk ohälsa bland nyanlända

Tidig upptäckt och behandling av psykisk ohälsa hos nyanlända underlättar inte enbart vardagen för den enskilde, utan ökar också möjligheter till lyckad integration. Psykolog Sabina Gušić berättar om vilket stöd Kunskapscentrum migration och hälsa erbjuder hälso- och sjukvårdens personal.

Den psykiska ohälsan bland asylsökande och nyanlända är utbredd. Mellan 20 och 30 procent lider av psykisk ohälsa som nedstämdhet, ångest, sömnstörningar och obehagliga återupplevda svåra händelser. Symtom som ofta stämmer överens med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. – Det gör att hälso- och sjukvården står inför utmaningar. Att motverka psykisk ohälsa kan – förutom att göra vardagen mer uthärdlig – även underlätta människors möjligheter att komma in i det svenska samhället, säger Sabina Gušić. För att kunna förebygga och fånga upp psykisk ohälsa inom denna grupp på ett bra sätt behövs kunskap inom många områden. Det är bland annat viktigt att känna till de speciella riskfaktorer och behov flyktingar och asylsökanden har, migrationsprocessens faser, psykologiska

Det är stor betydelse att veta var och när symtom uppkommit.

reaktioner, behandlingsmetoder och frågor om bemötande. – Otillräckliga kunskaper kan innebära en sämre förståelse av personens situation och att migranter med psykisk ohälsa inte får en effektiv bedömning och behandling, säger Sabina Gušić. Där kan hon och övriga kollegor vid Migration och hälsa hjälpa och stötta. Med omvärldsbevakning, metodutveckling, verktyg, kartläggningar, lokala riktlinjer, fortbildningar – och inte minst samverka med olika samhällsaktörer för att skapa en samsyn. – Ett bra omhändertagande är en angeläget för många fler än hälso- och sjukvården, som kommun och skola, menar Sabina. Att behovet av kunskap är stort vittnar även centrumets fullbokade utbildningar om. – Trycket är högt. Vi försöker därför även erbjuda konsultation på plats till de som specifikt behöver, säger Sabina Gušić. Centrumet ingår även i ett nationellt program för att främja en positiv hälsoutveckling bland asylsökande och nyanlända med hjälp av utbildningar. Vad är då viktigt att tänka på? Alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med personer med symtom som kan tyda på PTSD


ÅRSBOK2016

29 bör enligt Sabina undersöka och samtala med patienten om eventuella traumatiska händelser – på ett professionellt och sensitivt sätt. Extra viktigt är att ge utrymme och ta sig tid att lyssna. – Forskning visar att dessa enkla steg har en dämpande funktion som lindrar stress, säger Sabina. Att våga fråga om traumatiska upplevelser är också en bra öppning. – Ett av symtomen på PTSD är att vara undvikande. Som behandlare kan man försöka avdramatisera det genom att säga att det är vanligt att man mår dåligt efter en svår händelse, och sen fråga om personen känner så och behöver hjälp, säger Sabina Gušić. ć

Viktigt att inte generalisera En metod som har utvecklats för att stödja överlevare av naturkatastrofer och krig handlar om att stötta och uppmuntra att delge sin historia, så kallad narrativ exponeringsterapi. – Patienten berättar sin historia som terapeuten skriver ner. Sen läser man upp det och diskuterar tillsammans. Det är ett kraftfullt verktyg för att bearbeta upplevelser, reflektera och medvetandegöra, och så småningom kunna fokusera på nuet och framtiden, säger, Sabina Gušić. Det är en fördel att känna till riskfaktorer i migrationsprocessens tre olika faser – premigration, flykt och postmigration. – Det är av stor betydelse att få klarhet om var och när symtomen uppkommit, säger Sabina Gušić En vanlig missuppfattning är att det främst är tiden innan man

kommer till Sverige som påverkar. Livssituationen i Sverige kan vara ett minst lika stort skäl till att psykisk ohälsa utvecklas. En stress som kan vara kopplad till långdragen asylprocess, begränsade möjligheter att försörja sig, språksvårigheter, bristande kunskaper i hur svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och saknad av nära anhöriga. – Särskilt riskfyllt är det om känslan av sammanhang och trygghet gått förlorad, att känna sig exkluderad, Sabina Gušić. Samtidigt understryker hon att vi inte får generalisera kring människor med flykterfarenhet. ”Nyanländ” är till exempel ett begrepp som beskriver en livssituation, inte en kategori människor eller ett psykologiskt inre tillstånd. Alla lider inte heller av PTSD. – För många räcker det med trygghet, stabilitet och stöd. För de som behöver specialistbehandling kan man med rätt insatser få hjälp att resa sig igen, säger hon.

Med rätt insatser kan psykisk ohälsa bland nyanlända fångas upp enligt psykolog Sabina Gušić.


30 ÅRSBOK2016

I Kunskapcentrum kvinnohälsa

Nytt samlat grepp Regionen har nu en unik möjlighet att utveckla, stärka och forma morgondagens mödrahälsovård och främja kvinnors hälsa, genom mer samlat kunskapsstöd. Det säger Karin Hallstedt, teamledare på nya Kunskapscentrum kvinnohälsa.

Verksamheten tog vid när Expertgrupp för Mödrahälsovård avvecklades i slutet av 2015. Det nya centrumet arbetar regionövergripande med kunskapsstöd, fortbildning, analys, uppföljning och omvärldsbevakning i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa, folkhälsa inom mödrahälsovården och screening för livmoderhalscancer. − Yrkesverksamma inom mödravården behöver ha goda kunskaper och förutsättningar för att ge god och jämlik vård och omsorg och möta kvinnors olika behov, säger Karin Hallstedt, mödrahälsovårdsöverläkare och teamledare vid kunskapscentrumet. Liksom kunskapscentrumen migration och hälsa samt barnhälsovård är centrumet organisatoriskt knutet till Kompetenscentrum för Primärvård i Skåne och beläget under samma tak i Malmö. En styrka enligt Karin.

– Tankar på att samarbeta mer i regionalt övergripande frågor har funnits länge. Vi har många områden som tangerar varandra, exempelvis levnadsvanor och föräldrastöd, menar Karin Hallstedt. En viktig framgångsfaktor i arbetet är att flera kompetenser jobbar tillsammans. På plats finns nu läkare, barnmorskor, psykolog, folkhälsovetare och administratör. – Genom att redan från start fått med ett tvärprofessionellt perspektiv har vi bättre kunnat ta oss an komplexa frågor och få en mer mångsidig belysning på problem och lösningar. Det leder också till att vi stärker både individuell och gemensam kompetens, säger Karin Hallstedt. Under året har medarbetare på barnmorskemottagningarna i regionen erbjudits fortbildning. Exempelvis inom områden som prekonceptionell rådgivning, infer-

tilitetsbehandlingar och fosterdiagnostik samt gynekologi och fysisk aktivitet under graviditet. Därutöver arrangerades workshoppar Jämställt föräldraskap tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård. I en kartläggning gjordes även en djupdykning av sexuell och reproduktiv hälsa. På plussidan framgår att Skånes gravida kvinnor i hög grad kommer till de besök som mödravården kallar till innan förlossning. De konsumerar måttligt med alkohol under graviditeten och följsamheten till eftervården är bra. Däremot röker Skånes blivande mödrar mer än övriga i landet. Dubbelt så många har även graviditetsdiabetes. Sedan tidigare vet man att många kvinnor känner rädsla inför förlossningen Nya svenska studier visar dessutom att förlossningsrädsla är dubbelt så vanligt


Mödrahälsovårdsöverläkare Karin Hallstedt arbetar för en mer jämlik kvinnohälsa i regionen.

bland utlandsfödda kvinnor. Samtidigt får många fler svenskfödda gravida behandling för detta. – Det tyder på att vården inte är jämlik. De utlandsfödda kvinnorna är en utsatt grupp vi måste bli bättre på att uppmärksamma inom mödravården. Depression är vanligare under och efter graviditeten för kvinnor med förlossningsrädsla, säger Karin. Liknande ojämlikhet visar en annan kartläggning som teamet gjort kring psykisk ohälsa. Kvinnor födda utomlands får färre stödinsatser under sin graviditet än svenskfödda, trots att deras förekomst av psykisk ohälsa är högre. – För främja mödrahälsovårdens arbete har vi tagit fram en regional riktlinje. Vi har även påbörjat ett samarbete med primärvård och psykiatri, där vi planerar gemensamma utbildningar, säger Karin Hallstedt. Andra projekt fokuserade på gravida kvinnors besök på kvinnoklinik, liksom på insatser som främjar kvinnohälsa i socioekonomiskt utsatta grupper. I Skåne uteblir var femte kvinna från de regelbundna cellprovtagningar som kvinnor kallas till för

att förebygga livmoderhalscancer. I socioekonomiskt utsatta områden är det ofta fler. För att göra fler medvetna om vikten att ta cellprov deltog kunskapscentrumet på Gyncancerdagen och var medarrangör under Cellprovsveckan – på bussturné i olika bostadsområden. Geomapping av gynekologisk cellprovskontroll genomfördes också, som på en karta visar de områden där ökade insatser kan behövas. – Ett smart hjälpmedel för personalen inom mödrahälsovården att få en helhetsbild, säger Karin. Fler generella och riktade aktiviteter för att jämna ut skillnader i kvinnors hälsa är på gång. Material i väntrum och hos behandlare och instruktionsfilmer är några. Högt på önskelistan står satsningar på kulturdoulor som kan hjälpa nyanlända kvinnor på deras modersmål. – Det kan handla om allt från ren information om hur mödravården fungerar och varför man ska genomgå olika undersökningar till att vara stöttande under själva förlossningen. Projektet som Yallatrappan står bakom är ett utmärkt exempel. Mer sånt, säger Karin.

ÅRSBOK2016

31

Kunskapscentrum kvinnohälsa startade 1 februari 2016

UTVECKLINGSARBETE w Kartläggning av insatser som främjar kvinnohälsa i socioekonomiskt utsatta FORTBILDNING: grupper w 2 utbildningsdagar om w Kartläggning av gravida prekonceptionell rådgivning, kvinnors besök på infertilitetsbehandlingar kvinnoklinik och fosterdiagnostik w 2 utbildningsdagar om w Medarrangör till gynekologi och fysisk cellprovtagningsvecka aktivitet under graviditet. Geomapping av gynew Workshop Jämställt kologisk cellprovskontroll föräldraskap w Handbok om jämställt föräldraskap

+

www.vardgivare. skane.se/ kompetensutveckling/ sakkunniggrupper/ kunskapscentrumkvinnohalsa/


32 ÅRSBOK2016

I Kunskapcentrum barnhälsovård Uppdraget innebär stöd till barnhälsovården (BHV) i hela regionen, framförallt i form av fortbildning för medarbetare samt rådgivning och arbete med riktlinjer och vårdkedjor. Under 2016 har fortbildningen varit fokuserad på fortsatta införande av det nationella barnhälsovårdsprogrammet och introduktion för nyanställda medarbetare inom barnhälsovården. Enhetschef är Marie Köhler.


Jämställt föräldraskap – för barnets bästa samt Våld i nära relation – med fokus på barnet vände sig till mödra- och barnhälsovårdens medarbetare. Bland annat arrangerades fyra workshoppar om Jämställt föräldraskap och en handbok om jämställt föräldraskap skickades ut till nyckelpersoner inom Region Skåne samt alla medarbetare inom mödraoch barnhälsovården.

Fortbildning Barnets rättigheter har varit en integrerad del i all fortbildning och kompetensutveckling av professionella inom barnhälsovården. För att främja barns hälsa och öka barnets tillgång till barnhälsovård samlades hälsodata från samtliga barnavårdscentraler (BVC) i Region Skåne in och analyserades. Resultatet ledde bland annat till fortbildningar om exempelvis amning, barns rätt till kultur och språkutveckling tillsammans med Kultur Skåne, mammasamtal enligt EPDS-metoden och counselling. Ny fortbildning "Enskilt föräldrasamtal för pappa/partner" startade under året och ska följas upp under 2017. Införandet av det nya nationella barnhälsoprogrammet fortsatte under 2016. Fyra heldagar arrangerades runt om i Skåne för medarbetare i barnhälsovården om öron/hörsel, ögon/syn, språkutveckling samt övervikt och fetma. Totalt deltog 1 000 medarbetare och chefer på olika fortbildningar.

Övervikt och hälsofrämjande levnadsvanor för de allra minsta barnen och deras familjer – med en pedagogisk satsning med samtalsmetoden Grunda Sunda Vanor för personal inom barnhälsovården.

Barn och familjer på flykt Satsningar på att rusta personal att uppmärksamma utsatta barn fortsatte under 2016. På BVC finns ett gyllene tillfälle att komma in tidigt som en del i ett viktigt förebyggande arbete. För att förbättra och tillgodose barnhälsovård till asylsökande barn och familjer, besökte enheten tio BVC för att dela erfarenheter och diskutera lösningar. Under året producerades även en affisch på svenska/ engelska/arabiska med information om barnhälsovård till migranter.

Övrigt w Sex nyhetsblad till barn- hälsovårdens medarbetare och andra intresserade.

w Nästan tusen frågor kring vaccinationer rörande det nationella barnvaccina- tionsprogrammet besvarades under året.

Barn som far illa Under året satsades särskilt på att utbilda personal inom ambulans, barnhälsovård och tandvård kring vad anmälningsskyldigheten innebär när barn far illa eller misstanke finns. Totalt finns nu närmare 1 000 särskilt utbildade kontaktpersoner inom olika verksamheter i regionen.

33 ÅRSBOK2016

Projekt x 3


ÅRSBOK2016

34 I Kunskapscentrum barnhälsovård Barn med en förälder eller annan viktig vuxen som missbrukar, lider av psykiska eller allvarliga fysiska sjukdomar eller som har en förälder som dör, ska få mer stöd av vården i Skåne. Om de inte får hjälp, kan en del barn riskera att själva fara illa, med konsekvenser för både hälsa, skolgång och arbetsliv.

”Tystnaden är värst” En oroande hög andel barn i Sverige växer upp med svårigheter i familjen som missbruk, psykisk ohälsa, allvarlig sjukdom eller att någon oväntat avlider. De här barnen löper själva risk att drabbas av ohälsa och sociala problem. – Därför måste vi bli bättre på att ha ett barnperspektiv i situationer och verksamheter där barn och ungdomar upp till 18 år är anhöriga, säger Christoffer Eliasson, socionom och projektledare för uppdraget Barn som anhöriga på Kunskapscentrum barnhälsovård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har barn som anhöriga redan i dag rätt att få stöd av vården, och frågan har fått ökat fokus de

senaste åren. I Skåne har man valt att stödet inte bara ska gälla om en förälder eller annan vuxen som barnet bor med är sjuk eller dör utan även om det gäller ett syskon. Men att uppmärksamma, prata med, och göra barn till medaktörer kan ibland vara en utmaning. I det arbetet bistår kunskapscentrumet med olika sorters stöd. Riktlinjer, handlingsprogram, material och utbildningar i att uppmärksamma och att samtala med barn och vikten av att ha ett familjeperspektiv är några exempel. Även att erbjuda samtalsmodellen BRA, Barns rätt som anhöriga. Den är framtagen av barn och ungdomar som är anhöriga själva tillsam-

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ: Det är viktigt för alla berörda verksamheter i hälso- och sjukvården att: w Uppmärksamma barn som anhöriga i sitt dagliga arbete. w Tillgodose barns behov och rätt att få information, råd och stöd. w Göra barn delaktiga, sedda och lyssnade på i varje enskilt samtal.

mans med stiftelsen Allmänna barnhuset. – Den bygger på en serie samtal som just trycker mycket på barnets rätt till information och delaktighet, säger Christoffer Eliasson.

Små åtgärder kan underlätta Att satsningarna är angelägna vittnar både rapporter och forskning om. Någon gång under uppväxten har 13-29 procent en förälder med allvarlig sjukdom, över 3 procent har en förälder som avlider och närmare 17 procent växer upp i hem med psykisk sjukdom/ missbruk. – Om de inte uppmärksammas och får stöd i tid fullföljer de

w Långsiktigt verka för en god vårdkedja. w Initiera en god samverkan kring varje enskilt anhörigt barn. w Dokumentera och bistå med underlag för vårdåtgärder. w Ta del av fortbildningar inom området.


Christoffer Eliasson tror att utbildning och stöd för vårdens personal kan göra hjälpen till barn som anhöriga mer konkret och ge en skjuts i att tänka och resonera.

exempelvis i mindre utsträckning än sina jämnåriga en eftergymnasial utbildning. Många riskerar även att utveckla en egen psykisk ohälsa, säger Christoffer Eliasson. Barn som anhöriga kan befinna sig i en mycket utsatt position, av flera olika skäl. Dels är de beroende av såväl den som drabbas som den andra vuxna i familjen (i den mån det finns någon), dels kan de ha svårare att förstå det som händer utan råd eller stöd, liksom orsakerna. Situationen försvåras ytterligare om man inte kan prata öppet om svårigheterna. – För en del föräldrar kan det vara jobbigt att tala om sjukdom

och barnet görs inte alltid delaktig, säger Christoffer Eliasson. Förälderns eller den vuxnas sjukdom eller besvär kan också göra att mycket kraft och tid går åt till behandlingar och sjukhusvistelser. – En del föräldrar och andra vuxna tänker ibland att de kan skydda barnen genom att hålla undan information från barnen för att de ska slippa höra hur hemsk sjukdomen är, säger Christoffer Eliasson. Enligt honom går det med hyfsat små åtgärder att underlätta för

både barnen och familjerna. Det handlar bland annat om att hjälpa familjen att samtala om problemen och låta barnen ge uttryck för sin oro och sina upplevelser. Exempelvis genom att vid första kontakten med förälder eller vårdnadshavare ställa frågan: ”Och barnen, hur tänker du kring dem i detta sammanhang? Vad vet de?” Frågan kan leda till en bekräftelse kring de tankar patienten redan har. – De flesta har själva funderat på hur barnen ska bli delaktiga. I andra fall kan frågan få igång ett samtal där personalen poängterar vikten av att uppmärksamma barnens situation, säger Christoffer. Barns förmåga att förstå och hantera situationer är olika i olika åldrar, men alla märker när allt inte är som vanligt. Christoffer har själv träffat barn som har sagt att det värsta i samband med en förälders/syskons missbruk, sjukdom eller död är tystnaden. Att ingen ser, eller verkar bry sig. – Därför är viktigt att prata med barnet och förklara vad som händer för att det inte ska behöva bära sin oro och sina fantasier själv. Tydlighet, ärlighet och repetition av information är bra, liksom att försöka fånga upp barnets frågor och svara på dem så långt det är möjligt, säger Christoffer. Ett anpassat stöd kan göra att familjerna och barnen får det bättre – här och nu. Och hindra att problemen förs vidare till nästa generation. – Det är dessutom lönsamt. Enligt en analys skulle kostnaderna för samhället minska med 35 miljarder per år om dessa barn inte själva utvecklar psykisk ohälsa, avslutar Christoffer.

ÅRSBOK2016

35


36 ÅRSBOK2016

Göra skillnad för placerade barn! Sämre tänder och sämre psykisk hälsa - det är några av de hälsoproblem som barn placerade i familjehem och andra boenden lider av, i större utsträckning än andra jämnåriga. Men så behöver det inte vara. Hälsoundersökning enligt BBIC heter satsningen för att förbättra barnens hälsa – en arbetsmodell som sprider sig i Region Skåne. Av olika anledningar kan socialtjänsten behöva placera barn och unga utanför det egna hemmet – i familjehem, jourhem eller andra hem för vård eller boende (HVB). Det är ett stort ingrepp i ett barns liv och får också stora konsekvenser för den övriga familjen. Trots samhällets ansvar för barnen sticker de ut i statistiken. Studier och rapporter visar bland annat att placerade barn är hörsel- och syntestade och vaccinerade i mycket lägre grad jämfört med andra jämnåriga. De använder mycket psykofarmaka, uppvisar självskadebeteenden och

många har också fysiska hälsoproblem, till exempel besvär kroniska sjukdomar som astma och eksem. – Det är en särskilt sårbar grupp, på punkt efter punkt, som vi har ett gemensamt ansvar att bättre uppmärksamma, säger Liv Lyngå Folsach barnhälsoöverläkare och ansvarig för Barns behov i centrum, BBIC, vid Kunskapscentrum barnhälsovård. I Skåne placeras cirka 1 500 barn varje år, exlusive ensamkommande barn. Inför placeringen har varje barn rätt till en läkarundersökning som kallas hälsounder-

sökning enligt BBIC. Men i praktiken fungerar detta inte tillräckligt bra konstaterar Liv. Sedan 2014 har centrumet en övergripande regional samordnings- och utbildningsfunktion i arbetet med att underlätta genomförandet av dessa hälsoundersökningar i Skåne och säkra kvaliteten, i samarbete med Kommunförbundet Skåne. I uppdraget ingår också att sprida och se till att information finns tillgänglig för personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst, bland annat genom webbplats, rapporter och annat material. – Målet är fler undersökning. Under 2013 gjordes 152 undersökningar. I dag görs mer än dubbelt så många, så det är ett framsteg, säger Liv. En hälsoundersökning enligt BBIC utgår från barnets behov och ger en enhetlig struktur för handläggning, genomförande och uppföljning.


37 ÅRSBOK2016

– Det är ett arbetssätt för att bevaka hälsan hos barn som inte har vuxna som kan stödja och företräda dem så att de inte ska riskera att bli utan den hälsovård som är avsedd för alla barn och som är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s barnkonvention, säger Liv. Beställningen av hälsoundersöknigen kommer alltid från socialtjänsten, och genomförs vanligtvis av allmänläkare och barnläkare. Undersökningen ska utformas så att barnet självt kan få komma till tals om sin hälsa. Syftet är att upptäcka tecken på ohälsa och kompensera för eventuella tidigare brister i hälsoövervakningen. För att få bästa möjlig kunskap om barnet, är det viktigt att förälder/ vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl och som barnet har förtroende för, är närvarande vid undersökningen. I början av läkarbesöket ges en kort beskrivning av vad som ska göras och varför. – Det är angeläget att undersökningen utformas så att barnet självt ges tillfälle att ge sin beskrivning och få möjlighet att med egna ord ta upp viktiga frågor och funderingar om sin hälsa, säger Liv Lyngå Folsach Mer än hälften av de hittills gjorda läkarundersökningarna har resulterat i att vaccinationer fylls på, och till remiss till tandvård samt syn- och hörselkontroller. – Även om många av barnen har svårigheter det inte går att borste från, kan vi ändå göra lite skillnad. Det känns hoppfullt, säger Liv Lyngå Folsach. Hon berättar om en flicka som inte hängde med i skolan. Hälsoundersökningen visade att hon behövde glasögon.

– En enkel åtgärd som gav snabba och stora vinster för flickan. Vi vet att en lyckad skolgång är den viktigaste faktorn för att få ett bra vuxenliv, menar Liv. Efter den kliniska undersökningen gör läkaren utifrån bedömningsunderlaget en gemensam planering tillsammans med ansvarig från socialtjänsten. Enligt Liv finns inget enkelt svar på att barnen ofta hamnar under radarn. Byte av skola och vårdgivare kan medföra att viktig kunskap om barnets utveckling eller fysiska och psykiska hälsa tappas bort. Många uteblir också från de annars väl fungerande nationella hälsobesöken inom barnhälsovård och elevhälsa. Att hälsoundersöka utsatta barn är ett viktigt och ansvarsfullt uppdrag. Samtidigt kräver det goda kunskaper om barn, samtalsmetodik med mera. För att säkra att ett praktiskt samarbete kommer till stånd görs en del utbildningar som Liv och hennes kollegor erbjuder tillsammans med Kommunförbundet Skåne. Ett uppskattat inslag är att Liv erbjuder medsittning vid den första gången man som läkare ska

Liv Lyngå Folsach vill att fler hälsoundersökningar görs för att förbättra placerade barns hälsa.

genomföra en hälsoundersökning. – Många tycker det känns tryggt. Överlag är engagemanget inom vården fantastiskt. En del vårdcentraler har även gått ihop och bestämt att ta ett gemensamt ansvar för de utsatta barnen, avslutar Liv Lyngå Folsach.


38 ÅRSBOK2016

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING Centrum för primärvårdsforskning ska, med primärvården som bas, bedriva världsledande forskning genom aktivt utbyte av kunskaper mellan grundforskning, epidemiologi och patientnära, klinisk forskning. I verksamheten ingår även Allmänmedicinska kunskapscentrum, utbildning, handledning, seminarier samt Nordens första experimentella laboratorium med primärvården som bas.

Centrum för primärvårdsforsknings enheter: w Central verksamhet och stödfunktioner w Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC w Mindfulness and Compassion Center for research, practice and education (MCC) w Experimentellt laboratorium


Ã…RSBOK2016

39


40 ÅRSBOK2016

film om CPF: www.cpf.se

webbplats: www.cpf.se

LABORATORIET 3 nya metoder utvecklades, vilka har potential att diagnostisera och att spåra cancer och andra sjukdomar. Totalt analyserades 51 000 prover.

ALLMÄNMEDICINSKA KUNSKAPSCENTRUM (AKC)

51 000 + 3

11

18 FORSKNINGSLEDARE


ÅRSBOK2016

41 EXTERNA ANSLAG

22,5 MILJ KR

4 3

124 PUBLICERADE VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

DISPUTATIONER

ST-KURSER I FORSKNINGSMETODIK

INNEHÅLL I AKC I Mindfulness and Compassion Center for research, practice and education (MCC) Noterat I Forskningsledare & forskningsprojekt I Doktorander och disputerade I Experimentellt laboratorium & forskning I Stödfunktioner – analys, databaser och utvärdering I Samverkan I Finansiella perspektivet I Publicerade vetenskapliga artiklar


42 ÅRSBOK2016

Forska på vårdcentral

!

AKC

KOORDINATORER

INRIKTNING

w Capio Citykliniken Helsingborg Söder

w Stefan Bremberg

w Medicinsk etik

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Beata Borgström Bolmsjö

w Läkemedel och äldre

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Annika Brorsson

w Kvalitativ metodik

w Vårdcentralen Lomma

w Susanna Calling

w Levnadsvanor, hjärt-kärlsjukdom, epidemiologi

w Vårdcentralen Näsby, Kristianstad

w Rickard Ekesbo

w Hjärt-kärlsjukdom, mag-tarmsjukdom

w Vårdcentralen Norra Fäladen, Lund

w Ulf Jakobsson

w Gerontologi, äldrevård och långvarigt sjuka

w Vårdcentralen Sankt Lars, Lund

w Staffan Lindeberg

w Kost och levnadsvanor

w Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

w Patrik Midlöv

w Läkemedel och äldre

w Vårdcentralen Södervärn

w Anders Halling

w Epidemiologi, KOL, multisjukdom

w Vårdcentralen Ystad

w Bengt Zöller

w Hjärt-kärlsjukdom, epidemiologi

w Vårdcentralen Laröd

w Veronica Milos Nymberg

w Läkemedel och antibiotikaresistens

w Vårdcentralen Löddeköpinge

w Moa Wolff

w Yoga och hypertoni

w CPF

w Emelie Stenman

w Teamledare AKC

*Avled december 2016

*


ALLMÄNMEDICINSKA KUNSKAPSCENTRUM 11 ALLMÄNMEDICINSKA KUNSKAPSCENTRUM AKC erbjuder :

w kostnadsfria seminarier för personal i primärvården

w Vetenskaplig handledning - individuellt eller i grupp w Vetenskapliga workshoppar w Introduktionskurs i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete

w ”Verktygslåda” Under 2016 arrangerades 34 vetenskapliga workshoppar/ grupphandledninger samt seminariet "Sanningen bakom texten, hur granskar jag evidens? AKC-koordinatorerna har under året handlett : 17 doktorander (huvud- eller bihandledare) och 32 ST-projekt. Projekten handlade om olika frågeställningar man möter i primärvården. 25 grupphandledningar/ öppna seminarier anordnades runt om i regionen. 42 vetenskapliga publikationer.

KONTAKT Du är välkommen att höra av dig till en AKC-koordinator eller AKC-teamledare Emelie Stenman. Håll utkik på vår hemsida och i utbildningskatalogen – våra träffar är bra tillfällen att bolla projektidéer och knyta kontakter med vetenskapliga handledare!

ÅRSBOK2016

43

I AKC Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC, är ett nätverk av elva vårdcentraler runt om i Skåne. Vid varje AKC finns en disputerad AKC-koordinator. Vi försöker nå ut till alla som är intresserade av utvärdering och vetenskap för att kunna stötta med handledning, tips och kontakter. Allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC) är vårdcentraler med disputerade handledare, AKC-koordinatorer, som stöttar primärvårdspersonal i frågor som rör utvärdering och vetenskap. Bland annat bjuder vi in personal vid omgivande vårdcentraler till vetenskapliga workshoppar/grupphandledningar flera gånger per år. Under 2016 bjöd vi in till 34 workshops i Skåne. AKC arrangerade seminariet ”Sanningen bakom texten, hur granskar jag evidens?” som ett led i vårt ökade fokus på evidensbaserad medicin (EBM). AKC-koordinator Veronica Milos Nymberg hade även ett webbinarium om EBM i AKO:s regi. I EBM-satsningen har vi gott stöd av Ulf Eriksson, distriktsläkare i Blekinge och EBMspecialist. Utöver vetenskapliga workshoppar där vi handleder i grupp, stöttar vi så många vi hinner individuellt. Under året handledde AKC-koordinatorerna 17 doktorander (huvud- och bihandledning) och 32 vetenskapliga ST-projekt. Individuell handledning erbjuds forskarbehörig personal, medan ve-

tenskapliga workshoppar vänder sig till alla i primärvården som är intresserade av utvärdering. AKC-koordinatorerna publicerade 42 vetenskapliga artiklar om bland annat KOL, antibiotikaförskrivning, äldre och läkemedel, hjärt-kärlsjukdom, yoga och kinesiofobi. Tack vare vår bredd kan vi kan vi erbjuda stöd, handledning och undervisning inom många olika områden. Under året fick vi tre nya AKC-koordinatorer: distriktsläkare Anders Halling, professor i allmänmedicin, vid vårdcentralen Södervärn, och de två nydisputerade distriktsläkarna Beata Borgström Bolmsjö vid vårdcentralen Sorgenfrimottagningen och Moa Wolff på vårdcentralen Löddeköpinge. Staffan Lindeberg, distriktsläkare och docent, gick bort 2016. Staffan, som var en internationellt välkänd och engagerad forskare inom kost- och levnadsvanor, har varit med i AKC ända sedan starten 2009. Han var alltid lyssnande, eftertänksam, kreativ och glad. Vi saknar honom!


44 ÅRSBOK2016

I MCC

Mindfulness på skolschemat Upptäcksfärd i fantasiskog, mjukdjursavslappning och andningsövning. Ett nytt ämne har lagts till på schemat i klassrummen i Skåne. I ett projekt bland skolbarn ska forskare vid nya centrumet MCC undersöka om övningar i mindfulness kan leda till minskad stress och bättre hälsa. Kling. Kling. Kling. Eleverna blundar. Koncentrera er på andningen. Var känns den som starkast? Är det i näsborrarna? Magen? Känn efter var den känns bäst. Så kan det låta i klassrummen för de totalt tusen barn från förskoleklass upp till nian som runt om i Skåne deltar i en ny forskningsstudie. Hälften tränar mindfulness fem till tio minuter om dagen under tio veckor. Den andra hälften är kontrollgrupp. Musikgrundskolan Synkopen i Helsingborg är först ut. Skolor i Lomma Helsingborg och Malmö är på gång. Studien leds av professor Jan Sundquist som verkar vid den nya

forsknings- och kunskapsplattformen, Mindfulness and Compassion Center for research, practice and education, MCC, (se faktaruta strax intill). – Det finns många signaler på att behovet är stort att hitta sätt att hantera livets utmaningar bland unga. Förhoppningsvis kan detta leda till att eleverna får tekniker som de kan använda hela livet för att hantera stress, skapa inre balans och träna uppmärksamhet och koncentration. Och klassrumsmiljön blir kanske lugnare – även för lärarna, säger Jan Sundquist. Att erbjuda mindfulness för barn och ungdomar har vunnit

allt större mark i landet. Trots att det vetenskapliga underlaget är knappt. Där vill forskarna på MCC kunna bidra med nya kunskaper. – Mindfulness för unga är i stort sett helt blankt forskningsmässigt och det finns så vitt vi vet ingen som följt utvecklingen på sikt eller studerat om kön, ålder och socioekonomiska faktorer påverkar. – Vår hypotes är att mindfulness fungerar. Men visar det ingen effekt så är det också viktigt att visa, menar Jan Sundquist. På vuxna däremot är det enligt honom klart vetenskapligt belagt att mindfulness fungerar som be-


avslappning, kroppskänning, andningsankare och att vara nöjd är några övningar som leds av lärare på skolan som får genomgå egen träning som de ska integrera i undervisningen. – Man måste anpassa övningarna efter barnets ålder och mognad. Exempelvis är övningarna lite kortare än de för vuxna. Och istället för en vanlig andningsövning kanske man placerar ett gosedjur på barnets mage och uppmanar barnet att andas och samtidigt fokusera på hur gosedjuret följer med andetaget, säger Jan. Enkelt och tydligt är ledorden när man jobbar med barn. – Precis som med vuxna är det viktigt att skapa en tillåtande och vänlig atmosfär i rummet, säger Jan Sundquist. Det gäller även att få in mindfulness i vardagen. Och här lever professorn som han lär: övningar varje dag upp till 45 minuter. – Jag känner mig lugnare och mer fokuserad i både vardag och arbetsliv. Det krävs dock regelbunden träning, säger Jan Sundquist. Forskarna räknar med att det tar tre år innan de första färdiga forskningsresultaten kommer. – För att hålla forskningsexcellens och snabb takt är vi beroende av goda nationella och internationella samarbeten och extern finansiering, säger Jan.

45 ÅRSBOK2016

handling av nedstämdhet, ångest och oro. Bland annat har hans eget forskarlag visat att mindfulness i gruppterapi var lika effektiv som individuell kognitiv beteendeterapi (KBT), för att minska symtom vid en rad psykiska besvär och symtom. Andra forskare har visat att mindfulness gav förändringar i hjärnan i de områden som har att göra med minne, självuppfattning, empati, ångest och stress, så att dessa områden fungerade bättre. Nyligen godkände även Socialstyrelsen mindfulness-baserad behandling för att förebygga depression och ångestsyndrom. Förutom att studera effekten av mindfulness vill forskarna också kartlägga den psykiska hälsan och studera risk- och friskfaktorer. – Grunden för den psykiska hälsan läggs i barndomen, säger Jan Sundquist. Det är därför viktigt att uppmärksamma och hjälpa barn som visar symtom på psykisk ohälsa. – Studien är en unik möjlighet att studera utvecklingen av den psykiska ohälsan över tid och få värdefull information, säger Jan. Innan eleverna börjar med övningsperioden får både lärare och föräldrar information om vad mindfulness är, vad forskningen visar och upplägget av studien. Sen kommer forskarna till klasserna och berättar om studien. Alla som deltar får besvara en enkät med frågor kring exempelvis sömn, självbild, trötthet, huvudvärk, oro, fysisk aktivitet, matvanor, kamratskap och hemmiljö som de återkommande besvarar ända fram till 18 års ålder. Eleverna får genomföra övningar särskild anpassade för unga, mellan fem och tio minuter varje dag i tio veckor. Mjukdjurs-

Mindfulness and Compassion Center for research, practice and education (MCC) Startade januari 2016. Vid MCC utvecklas och fördjupas forskningen inom mindfulness och medkänsla för att främja primärvårdens patienter. Bland annat ska sambandet mellan mindfulness och hjärnans neuroplasticitet analyseras med magnetröntgen. Även molekylära mekanismer som förändrat gen- och proteinuttryck, biomarkörer och påverkan på telomerer ska analyseras. Uppmärksammad forskning från MCC visar att mindfulnessterapi i grupp har en lika positiv effekt som individuell KBT (kognitiv beteendeterapi) vid behandling av många psykiska besvär och symtom som depression, ångest och stress. Närmast är fokus på barns och ungdomars psykiska hälsa, se artikel intill. MCC arbetar även för att sprida kunskaper om vetenskapligt belagda metoder kring mindfulness, effekter och målgrupper.

www.cfp.se www.ifmm.se

+


46 ÅRSBOK2016

Nationellt nätverk för kliniska studier CPF:s kliniska studiegrupp är med i ett nationellt nätverk som samarbetar för att öka intresset för kliniska studier i primärvården i hela Sverige. I Skånes primärvård är det framför allt de industrifinansierade prövningarna som är svåra att genomföra. Vi vill bygga upp en struktur som underlättar kommunikationen mellan vård och industri och som stöttar de läkare och forskningssjuksköterskor som vill vara med i läkemedels- och medicintekniska prövningar. Målet är att fler patienter ska erbjudas möjligheten att delta i kliniska studier och därmed få ta del av den senaste forskningen och behandlingen – oberoende av var i landet man bor. I november träffades nätverket på CPF och en projektansökan till Kliniska Studier Sverige sammanställdes. En annan ansökan, till SWElife, Vinnova, har arbetats fram under hösten i samarbete mellan Novo Nordisk Scandinavia AB, CPF och Lunds universitet. Den handlar om en enkätstudie angående intresse av och stödbehov för att delta i kliniska prövningar vid Skånska vårdcentraler.

Publicerat i ansedda tidskrifter Under 2016 har vi publicerat 124 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter av mycket hög klass. Sedan 2009 har vi publicerat över 900 vetenskapliga artiklar. Det gör oss till en av de vetenskapligt mest aktiva forskningsenheterna i världen. Årets forskning har resulterat i ett flertal viktiga publikationer med fokus på primärvårdspsykiatri och missbruk: JAMA Psychiatry, Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry och Psychological Medicine, hjärt-kärlsjukdomar: International Journal of Cardiology, Heart, JAMA Internal Medicine, experimentell forskning: J Thromb Haemost, Thromb Haemost, diabetes: Lancet Diabetes Endocrinol samt cancer-epidemiologi: Blood, Leukemia.


MILJONER i anslag! Externa anslag är mycket viktiga för verksamheten eftersom de ger medel till förstklassig forskning och är samtidigt ett kvitto på den höga vetenskapliga kompetensen vid CPF. Här presenteras de största anslagen.

18 miljoner kr från NIH Professor Jan Sundquists forskargrupp vid Centrum för Primärvårdsforskning tilldelades under mars månad 2 miljoner dollar (cirka 18 miljoner svenska kronor) av National Institutes of Health, NIH, USA. Tillsammans med professor Kenneth Kendler vid Virginia Commonwealth University ska forskargruppen bland annat studera hur arv och miljöfaktorer samverkar vid uppkomsten av drogmissbruk. Jan Sundquist har sedan tidigare haft ett femårigt stort anslag från National Institute on Drug Abuse vid NIH. Det nya femåriga projektet finansieras också från National Institute on Drug Abuse vid NIH 2017-2021. – Jag känner mig mycket hedrad över det nya förtroende som vi nu fått från National Institute on Drug Abuse vid NIH. Detta är ett resultat av det fantastiska teamwork som finns i forskargruppen, säger professor Jan Sundquist. Dessutom innebär det att vi har haft oavbrutet stöd från NIH sedan 15 år. Inkluderar man professor Kristina Sundquists två pågående anslag från NIH så är det unikt att Centrum för primärvårdsforskning idag har sammanlagt tre stora anslag därifrån.

6,1 miljoner från Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet tilldelade under oktober 2016 Centrum för primärvårdsforskning totalt 6,1 miljoner kr i projektbidrag till forskning inom medicin och hälsa. Professor Jan Sundquist och docent Jianguang Ji fick 4 miljoner respektive 2,1 miljoner kronor. Anslaget på 2,1 milj kr till Jianguang Ji går till en nationell studie om hälsorisker hos barn till canceröverlevare. Studien ska göras 2017–19. Jan Sundquists projektbidrag på 4 milj kr går till en fyraårig studie om bostadsområdets, kamraters och familjens påverkan på psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet hos första och andra generationens invandrare. Studien ska göras under åren 2017 till 2020.

Utlysning av forskningsmedel CPF har gjort månatligt utskick med aktuella utlysningar av forskningsmedel till alla i primärvården som anmäler intresse. På www.cpf.se finns mer information och forskningshjälpmedel.

ÅRSBOK2016

47


48 ÅRSBOK2016

I Forskningsledare och forskningsprojekt 3

Forskningsledare

Här presenteras forskningsledarna vid CPF under 2016. Läs gärna mer om deras forskning och undervisning på www.cpf.se.

w Anders Beckman, docent, lektor

w Vårdcentralen Lunden

w Sjukvårdsforskning och pedagogisk forskning

w Anders Halling, professor

w Vårdcentralen Södervärn

w Epidemiologi, KOL, multisjukdom

w Ashfaque Memon, docent

w CPF

w Experimentell forskning

w Bengt Zöller, docent

w Vårdcentralen Granen

w Hjärt-kärlsjukdom

w Henrik Ohlsson, docent

w CPF

w Epidemiologi med genetisk och miljöinriktad tillämpning

w Jan Sundquist, professor

w Sorgenfrimottagningen, Malmö

w Psykisk sjukdom och missbruk i primärvården

w Jianguang Ji, docent

w CPF

w Alkohol och familjemiljö, epidemiologi

w Juan Merlo, professor

w Socialepidemiologi

w Socialepidemiologi

w Kristina Sundquist, professor

w Vårdcentralen Granen, Malmö

w Social och fysisk miljö och hjärt-kärlsjukdom

w Louise Bennet, docent

w Vårdcentralen Limhamn

w Diabetes och hjärt-kärlsjukdom

w Margareta Troein, professor emeritus w Södervärns vårdcentral

w Professionell utveckling

w Martin Lindström, professor

w Socialmedicin

w Socialt kapital och hälsa

w Patrik Midlöv, professor

w Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

w Läkemedel och äldre

w Staffan Lindeberg*, docent

w Vårdcentralen St Lars

w Kost diabetes och hjärt-kärlsjukdom

w Ulf Gerdtham, professor

w Hälsoekonomi

w Hälsoekonomi

w Ulf Jakobsson, professor

w Vårdcentralen Norra Fäladen

w Äldres hälsa

w Xinjun Li, docent

w CPF

w Molekylär epidemiologi, hjärt-kärlsjukdom och cancer

w Xiao Wang, MD, PhD

w CPF

w Experimentell forskning

*Avled december 2016.


"Big data" Anders Beckmans forskning fokuserar på användning av vård i relation till jämlikhet och rättvisa. Hans forskargrupp har undersökt detta område, särskilt i förhållande till Hälsovalet, det vill säga reformen som innebär valmöjlighet av vårdgivare i Sverige. Kunskap om big data – det vill säga mycket stora datamängder som kräver speciella metoder för analys har lett till andra registerstudier, till exempel om trender för antibiotikaförskrivningen i primärvården. Bland nyligen publicerade artiklar märks Reduction in antibiotic prescribing for respiratory tract infections in Swedish primary care – a retrospective study of electronic patient records, Mia Tyrstrup, Anders Beckman, Sigvard Mölstad, Engström, S., Lannering, C., Melander, E. & Hedin, K., publicerad i BMC Infectious Diseases.

Hjärtinfarkt bland yngre Risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar minskar i Sverige, även om hjärtkärlsjukdomar fortfarande är den vanligaste dödsorsaken i landet. Samtidigt ökar skillnaderna mellan olika samhällsoch åldersgrupper. I ett forskningssamarbete mellan forskare på CPF, främst Kristina Sundquist och KI, sektionen för allmänmedicin, undersöktes om risken att drabbas av hjärtinfarkt påverkas om man bor i ett bostadsområde med låg socioekonomisk status. I studien inkluderades alla bosatta i Sverige mellan 40–49 år. Resultatet visar att för personer under 50 år är risken att insjukna i hjärtinfarkt högre för dem som bor i mindre välbeställda områden jämfört med dem i mer välbeställda områden. Det publicerades i den Brittiska tidskriften Heart och har redan rönt uppmärksamhet i andra vetenskapliga artiklar.

Europa är den kontinent som har flest äldre personer. Många har två eller flera kroniska sjukdomar vilket är kopplat både till stora kostnader för samhället och till belastning för den enskilde individen. I en studie från 14 europiska länder och Israel visades att multisjuklighet (justerat för ålder och kön) var vanligare i Öst- och Centraleuropeiska länder. I alla länder var kvinnligt kön, hög ålder och låg socioekonomisk status kopplat till en högre förekomst av multisjuklighet. Med hjälp av instrumentet ACG (Adjusted Clinical Groups), som används för ersättning till primärvårdsenheter i Region Skåne sedan 2010, kan graden av multisjuklighet beräknas. Preliminära studier av Anders Hallings forskargrupp från 2016 visar att graden av multisjuklighet är högre i yngre åldersgrupper på primärvårdsenheter i områden med lågt socioekonomiskt status, medan den är högre i bland äldre patienter i primärvården i områden med högre socioekonomiskt status. Av resultatet framgår också att 10–15 procent av patienter med hög grad av multisjuklighet läggs in på sjukhus inom en 3-månaders period. En studie från Blekinge har visat att risken för inläggningar skulle kunna vara associerad med färre kontakter med primärvården. Något som bör studeras vidare.

ÅRSBOK2016

I Forskningsprojekt

Fler multisjuka i utsatta områden

49


50 ÅRSBOK2016

I Forskningsprojekt Bättre förståelse för socioekonomisk skillnad Under 2016 använde Juan Merlos forskargrupp så kallad intersektionalitetsteori för att få en bättre förståelse av individuella socioekonomiska skillnader i ischemisk hjärtsjukdom i Sverige. I ett samarbete med Torontos universitet och med Centrum för flernivåanalyser vid Bristols universitet samt med det franska forskningsinstitutet INSERM har ett antal studier genomförts som utvecklar metodologin kring flernivåanalyser och tidsgeografi. Andra studier handlade om skillnader mellan sjukhus i patientöverlevnad efter hjärtinfarkt i Sverige och prediktiv träffbarhet av etniska kategoriseringar vad gäller självuppskattad hälsa, födelsevikt och användning av psykofarmaka samt förskrivning av testosteron i Sverige. Därutöver har samarbete initierats med Institutionen för socialpsykologi vid universitetet i Valencia, Spanien, för att undersöka den så kallade Nordiska paradoxen vad gäller våld mot kvinnor i nära relationer. Tillsammans med Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har forskargruppen publicerat både rapport och artikel angående användandet av alternativ medicin bland Skånes befolkning.

På agendan: läkemedel, äldre och blodtryck Patrik Midlövs forskning handlar om olika riskfaktorer för läkemedelsbiverkningar hos multisjuka äldre, exempelvis betydelsen av undernäring eller sänkt njurfunktion för att patienten ska behöva sjukhusvård eller rent av avlida. Forskargruppen har även studerat effekterna av olika interventioner för att optimera läkemedelsbehandling hos äldre och personer med utvecklingsstörning. Hjärt-kärlsjukdomar i primärvården är ett annat område gruppen forskar inom. Några exempel är yogas effekt vid högt blodtryck och hur blodtrycksbehandling på multisjuka äldre sköts och vilken betydelse det har.


ÅRSBOK2016

51 Riskfaktorer för återfall i cancer Återfall i cancer blir allt vanligare på grund av effektiv behandling. För närvarande står återfall i cancer för 20 procent av registreringarna i cancerregistret. Men effektiv behandling är inte den enda orsaken till återfall. Forskare vid CPF har analyserat om cancer i familjen påverkar sannolikheten att drabbas av återfall i cancer efter Hodgkins lymfom, en sjukdom där överlevnaden, men även risken att drabbas av ny cancer, ökat. 9 252 individer som diagnostiserades med Hodgkins lymfom mellan 1965 och 2012 identifierades i en svensk cancerdatabas. Man studerade specifikt insjuknandet i lung-, bröst- och kolorektalcancer. Det visade sig att risken för återfall i cancer var 2,4 gånger förhöjd hos överlevare av Hodgkins lymfom. När vi jämförde personer med, respektive utan, cancer i familjen såg vi att sannolikheten för återfall var 1,3 gånger högre om man hade nära släktingar med cancer. Vad gäller specifika cancerformer så var risken för lungcancer 3,3 gånger högre, risken för kolorektalcancer 2,1 gånger högre och risken för bröstcancer 1,8 gånger högre för överlevare som hade cancer i den nära släkten. Sammanfattningsvis så är risken för återfall i cancer förhöjd hos personer som tidigare haft Hodgkins lymfom. Om det finns cancer i familjen är sannolikheten att drabbas högre än om det inte gör det. De nyvunna kunskaperna kan användas för information och screening i syfte att minska risken för långt skriden sjukdom och död kopplat till återfall i cancer. Det är mycket möjligt att våra resultat är liknande för andra cancerformer, men det behöver undersökas ytterligare.

Skyddet är starkare om den man gifter sig med inte har alkoholproblem.

Äktenskap – ett skydd mot alkoholmissbruk Det är sedan länge känt att gifta har lägre risk att drabbas av alkoholproblem än ogifta, men orsakerna bakom vet man inte så mycket om. I en studie med 3 220 628 svenskar har en forskargrupp med bland andra K. S. Kendler, Kristina Sundquist och Jan Sundquist visat att äktenskap minskar risken för alkoholmissbruk med 59 procent hos män och ännu mer, 73 procent, hos kvinnor. Men det visade sig också att det har betydelse om den man gifter sig med har, eller senare får, alkoholproblem. Skyddet var starkare om den man gifte sig med inte hade alkoholproblem medan risken att drabbas istället ökade om maken/makan hade, eller kom att få, någon form av alkoholmissbruk, 29 procent ökad risk hos män och 18 procent hos kvinnor. Den generellt skyddande effekten av äktenskap var signifikant högre för individer med alkoholmissbruk i släkten. Analyser av kusiner, hel- och halvsyskon och tvillingar stärkte ytterligare påståendet, och stämmer väl överens med tesen att psykologiska och sociala aspekter av äktenskapet, inte minst att man har koll på varandras hälsa, är ett starkt skydd mot alkoholproblem.


52 ÅRSBOK2016

I Nationell forskarskola

So what? Nio doktorander från CPF går eller har gått Nationella forskarskolan i allmänmedicin där de bland annat får lära sig skärskåda det egna vetenskapliga arbetet och andras. CPF bidrar med föreläsningar och koordinator.

Den nationella forskarskolan är ett samarbete mellan Umeå, Göteborgs och Linköpings universitet. Skolan löper över två år. Sedan starten 2010 har 80 doktorander som ännu inte har gjort sin halvtidskontroll från olika yrkesgrupper antagits. Forskarskolans koncept fick Lancets redaktör Richard Horton att brista ut i lovord vid ett av sina besök –”this Swedish initiative deserves to be studied and copied widely as a means to strengthen primary care research”. Vad är då framgångsreceptet? Första året inleds med ett internat med föreläsningar och handledning av internationella föreläsare. Det egna doktorandprojektet ska presenteras och sätts sedan under lupp av föreläsare och kursledning. ”So what?” är en fråga som återkommer och doktoranden övas i att på både svenska och engelska skärskåda det egna och andras

vetenskapliga arbeten. Internatet följs upp med den webbaserade kursen "vetenskaplig kommunikation" som löper över hela året. Det andra året erbjuds webbseminarier utifrån deltagarnas önskemål och behov. Inför det tredje och avslutande internatet ska doktoranden lämna in en bakgrund och en metod från ett av sina projekt. Doktoranden får sedan agera respondent när en andraårskursare opponerar. Parallellt med webbseminarierna och internaten erbjuds enstaka kurser och workshoppar. Dessutom uppmuntras och stöttas initiativ att åka utomlands för en kortare vistelse så kallad predoc, vid ett forskningsinstitut. Hittills har 9 doktorander från CPF antagits till skolan (Moa Wolff, Beata Borgström Bolmsjö, Del Akrawi, Mia Tyrstrup, Cecilia Lenander, Peter Nymberg, Helena Isberg, Lina Ejlertsson). Fyra har varit på pre-doc i Australien (George Institute for Global Health i Sydney respektive Bond University i Gold Coast). CPF bidrar även med föreläsningar till webbseminarier och på internaten. Professor Patrik Midlöv är adjungerad i skolans styrelse och sedan i höstas finns dessutom en forskarskolekoordinator från CPF.


Tonsillektomi kan öka risk för autoimmun sjukdom Tonsillerna (halsmandlarna) tillhör lymfsystemet och första försvarslinjen mot bakterier och virus. Tonsillektomi (borttagande av halsmandlar), ofta på grund av återkommande halsfluss, är en av de vanligaste operationerna i västvärlden. Jianguang Ji och hans forskarkollegor vid CPF hade hypotesen att en sådan operation kan leda till problem med immunsystemet och därmed en ökad risk för autoimmun sjukdom. I svenska medicinska register identifierades individer som opererat bort tonsillerna mellan 1997 och 2012, totalt 180 000 individer, och senare förekomst av 33 olika autoimmuna sjukdomar. Forskarna jämförde med individer som inte genomgått tonsillektomi och kontrollerade för faktorer som skulle kunna påverka resultaten. Av resultatet framgick en ökad risk för 16 autoimmuna sjukdomar efter tonsillektomi, bland annat celiaki, diabetes typ 1, reumatoid artrit och ulcerös kolit. Vad man däremot inte kunde säga säkert var om den ökade risken berodde på själva operationen eller på de underliggande sjukdomarna. För att studera detta närmare stratifierades analyserna på 1) förstorade tonsiller och adenoider (körtlar bakom näsan), 2) kronisk tonsillit och adenoidit respektive 3) sömnproblem. Den ökade risken var i stort sett densamma i de olika grupperna, vilket antyder att det är borttagandet av tonsillerna i sig som orsakar den ökade risken. Det verkar alltså som om dysfunktion i immunsystemet orsakad av tonsillektomi leder till en ökad risk för autoimmuna sjukdomar.

Vad är orsak och verkan? En viktig hälsoekonomisk fråga är om utbildning har en ökande (kausal) effekt på hälsan. Det är ingen tvekan om att det finns ett starkt samband mellan utbildning och hälsa. Men frågan om denna korrelation även är resultatet av orsak och verkan från utbildning till hälsa är mer kontroversiell genom att bland annat icke-observerbara faktorer, som till exempel genetik, kan ligga bakom och förklara det observerade sambandet. Ulf Gerdthams forskargrupp har i en studie funnit att sambandet mellan utbildning (och inkomst) och hälsa är starkt, men efter att hänsyn till genetik är tagen inte längre statistiskt signifikant. Ytterligare en studie visar att det inte finns något stöd för att utbildning är en viktig kausal faktor bakom varken hälsa eller socioekonomiska skillnader i hälsa.

Socialt kapital och tillit Martin Lindtröms forskargrupp har publicerat ett antal artiklar som longitudinellt och med statistisk flernivåmetod analyserade sambanden mellan social kapital och hälsoutfall. En studie testade longitudinellt hypotesen om omvänd kausalitet mellan socialt kapital (tillit och socialt deltagande) och hälsa (självskattad hälsa), det vill säga att hälsostatus påverkar socialt kapital, och fann ett visst belägg för hypotesen. En annan studie visade att högt socialt deltagande minskade risken för att sänkt tillit leder till psykisk ohälsa i samband med händelser som terrordåden i London 2005 och finanskrisen 2008.

53 ÅRSBOK2016

I Forskningsprojekt


ÅRSBOK2016

54 I Forskningsprojekt

Stenålderskost och hälsa – Vi är på gång med flera studier om stenålderskost. Mättnadshormonet leptin är särskilt i vårt fokus, säger Tommy Jönsson distriktsläkare på Vårdcentralen Måsen i Lund.

Tommy Jönsson ingår i en forskargrupp med projekt som: w Kostinterventionsstudie på Lanzarote, Kanarieöarna. w Studie av tarmgenom- släpplighet i lagrade blod- prover från jägar-samlar- samhällen. w Större kostinterventions studie i planeringsfas med forskare i Chennai, Indien. w Paleolitisk ratio, ett nytt mått på kostsammansättning, utifrån andelen paleolitiskt innehåll i kosten. Ska bland annat studeras i en studie om koppling med cancer och kardiovaskulär sjukdom. w Studie om effekt på midje mått av kost med eller utan spannmål och träning.

Tommy forskar på CPF med inriktning på kostfrågor – speciellt paleolitisk kost. Sedan disputationen 2007 är det alltmer den kvalitativa skillnaden mellan paleolitisk kost och kost med spannmålsinnehåll, som intresserar honom. – Vi har testat, tillsammans med professor Sara Linse på Kemicentrum i Lund, spannmålsproteiners effekt på vår mättnadsreglering och resultaten tyder på negativa effekter. De visar att spannmålsprotein stör bindningen mellan vårt mättnadshormon leptin och receptorer i hjärnan. Störningen innebär att om man exempelvis äter bröd blockeras leptin och därmed vår mättnadskänsla vilket kan få till följd att man äter för mycket. – Det här var ett jätteviktigt fynd, säger Tommy Jönsson och forstätter: – Kemicentrum fortsätter att titta på exakt vilka proteiner det handlar om. Tommy och hans forskargrupp undersöker nu effekten av stenålderskost på bland annat leptin i andra studier om stenålderskost,

både genomförda och pågående. Jämförande studier bör kunna ge indikationer på om mättnadsregleringen fungerar bättre med stenålderskost. – Vi har en ambitiös forskargrupp som studerar stenålderskost från många aspekter; sockeromsättning, kostsammansättning, kroppsbyggnad, tarmgenomsläpplighet och mättnadsreglering. Forskargruppen består av två doktorander från Spanien och Portugal, Maelán Fontes-Villalba och Pedro Carrera Bastos, och två ST-läkare i allmänmedicin, Björn Rydhög och Johanna Stjerna, båda förhoppningsvis snart också doktorander. Till gruppen hör också professor Lynda Frassetto vid UCSF School of Medicine i San Francisco USA, och professor Yvonne Granfeldt vid institutionen för livsmedelsteknik på Kemicentrum i Lund. En av studierna handlar om effekten på midjemått av kost med eller utan spannmål och träning. Den blev Staffan Lindebergs sista studie, kommenterar Tommy. Staffan Lindeberg var en internationellt känd forskare


inom paleolitisk kost, tillika AKC-koordinator i Lund och även huvudhandledare för Tommy inför disputationen 2007. Staffan avled i december 2016 och forskargruppen återhämtar sig nu efter hans bortgång. – Vi planerar en konferens om Paleolitisk kost till minne av Staffan i Lissabon hösten 2017 med flera av Staffans många internationella forskarvänner som talare, avslutar Tommy Jönsson.

Att äta paleolitisk kost, så kallad stenålderskost, innebär att man tar bort alla spannmåls- och mejeriprodukter samt raffinerat socker och salt från sina måltider. Kosten består istället av kött (vilt), fisk, rotfrukter, grönsaker, nötter, bär och frukt. Ordet paleolitisk kommer från den första och överlägset längsta av de tre tidsperioderna av stenåldern som kallas Paleolitikum.

Staffan Lindeberg

En pionjär har gått ur tiden Distriktsläkaren och docenten Staffan Lindeberg, 66 år, avled den 25 december 2016 efter en kort tids sjukdom. Han sörjs närmast av hustrun Eva, barn och barnbarn. I sin originella avhandling 1994, med studier från forskningsresor till Kitava, en av Trobriandöarna i Papua Nya Guinea, kunde Staffan Lindeberg visa att stroke och kärlkramp inte är oundvikliga ålderssjukdomar. Nyckeln var framförallt den så kallade ”stenålderskosten”. Staffan fortsatte att i en mängd studier kartlägga kostens betydelse för ämnesomsättning och sjuklighet. Därvid byggde han upp en framgångsrik internationell forskargrupp förankrad i Centrum för primärvårdsforskning. Han bidrog med kostrådgivning på sin hemsida och i otaliga kontakter med patienter och övriga intresserade. Staffan blev

en ofta anlitad vetenskaplig granskare och föreläsare, uppskattad lärare på läkarprogrammet, samt inspiratör och handledare för många oerfarna forskare inom AKC, Allmänmedicinskt kunskapscentrum, på Sankt Lars vårdcentral i Lund. I hans gärning lyste humanismen igenom; Staffans intresse för rättvisa var stort och han ogillade makthunger, fusk, profitjakt och ojämlikheter. Efter pensioneringen nyligen hade Staffan med entusiasm påbörjat ett nytt forskningsprojekt och även engagerat flera tidigare medarbetare i detta. Han gladde sig också mycket åt att äntligen få mer tid till sin kära familj. Men Staffan blev sjuk i september och han är redan borta. Vi saknar honom så. För forskarkollegorna, Tommy Jönsson

ÅRSBOK2016

IN MEMORIAM

55


56 ÅRSBOK2016

Antagna doktorander 2016

Antagna doktorander 2016

Per-Ola Forsberg, specialistläkare. Bostadsområdets påverkan på kardiovaskulär hälsa. Huvudhandledare: Kristina Sundquist.

Ye Zhang, msc. Ekonomiska utvärderingar av njurtransplantation. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.


Sedan tidigare antagna doktorander

Abrar Ahmad, msc. Risk prediction of cardiovascular diseases; a multibiomarker approach. Huvudhandledare: Ashfaque Memon. Delshad Akrawi, specialistläkare. En epidemiologisk studie av ärftliga och icke ärftliga faktorers betydelse för kronisk njursjukdom i Sverige. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Carl Antonson, specialistläkare. Mindfulness som metod för att öka psykiskt välbefinnande och kognitiv prestationsförmåga samt minska stress hos gymnasister; en prospektiv kontrollerad pilotstudie. Huvudhandledare: Kristina Sundquist.

Helén Arvehammar, samhällsvetare. Kommunala skillnader i äldreomsorg. Huvudhandledare: Martin Lindström Henrik Axelson, msc Essays on the impact of targeted social health insurance: evidence from Vietnam. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Jakob Axelsson, folkhälsoplanerare. Socialt kapital och sexuell läggning. Huvudhandledare: Martin Lindström. Pedro Carrera Bastos, The role of western diet on intestinal permeability measured by zonulin, including possible associations with the metabolic syndromeand autoimmune diseases. Huvudhandledare: Jan Sundquist.

Gabriella Caleres, specialistläkare. Äldres läkemedelsbehandling – informationsöverföring och uppföljning i primärvården. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Lina Ejlertsson, Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården. Huvudhandledare: Annika Brorsson. Sten Axelsson Fisk, AT-läkare. Social theoretical and epidemiological perspectives on Chronic Obstructive Pulmonary Disease in Sweden. Huvudhandledare: Juan Merlo. Maria Fridh, specialistläkare. Determinanter för psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna med särskilt fokus på betydelsen av exponering för våld och mobbning. Huvudhandledare: Maria Rosvall.

57 ÅRSBOK2016

Sixten Borg, statistiker. Disaggregation and indirect estimation methods on data for health economic models and economic evaluation, with applications to inflammatory bowel disease and diabetes. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.


58 ÅRSBOK2016

Nermin M Ghith, MPH, EMPH, CPHQ. Multilevel analyses in the evaluation of health care performance. Huvudhandledare: Juan Merlo. Henrik Grelz, specialistläkare. Gruppbehandling vid fysisk inaktivitet i primärvården. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Gawain Heckley, msc. Essays on the demand for and the effect of alcohol. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Helena Isberg Kornfält, specialistläkare. Urinvägsinfektioner i primärvård. Huvudhandledare: Anders Beckman. Elzbieta Kaszuba. Studier av sociala och administrativa kontexters påverkan på hälsa. Huvudhandledare: Anders Halling. Marie Köhler, specialistläkare. Små barn i riskzon – ett socialt perspektiv på hälsa och hälsovård. Huvudhandledare: Maria Rosvall.

Cecilia Lenander, apotekare, Olämpliga läkemedel till äldre. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Magnus Lindgren, specialistläkare. Epidemiologiska studier av hjärtsvikt. Huvudhandledare: Bengt Zöller.

Peter Nymberg, specialistsjuksköterska. Opportunistisk screening och intervention, kardiovaskulär sjukdom. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Sara Olofsson, msc. Metodologiska studier om betalningsvilja för riskreduktion. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

Christine Lindström, specialistläkare. Studier av sociala och administrativa kontexters påverkan på hälsa. Huvudhandledare: Martin Lindström.

Jon Pallon, specialistläkare. Ont i halsen hos barn och unga vuxna. Huvudhandledare: Katarina Hedin.

Ensieh Memarian, specialistläkare. Fetmaoperationer i Sverige: Effekten av socioekonomi. Huvudhandledare: Xinjun Li.

Sofie Persson, msc. Social and economic consequences of childhood-onset of Type 1 diabetes. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

Marie Nilsson, folkhälsoplanerare. Hälsofrämjande samspel mellan arbete och privatliv. Huvudhandledare: Kerstin Blomquist.

Sofie Schön Persson, folkhälsovetare Arbetsrelationer och samspel på arbetsplatsen. Huvudhandledare: Ingemar Andersson.

Sofia Nilsson, logoped. Language development disorders in childhood and adolescence and health and health care utilisation later in live: a multilevel and life-course approach. Huvudhandledare: Juan Merlo.

Jesper Alex Petersen, Materialistiska/postmaterialistiska värderingar och hälsa samt longitudinella studier av hälsoeffekter av införandet av skollunch i Sverige 1946-1973. Huvudhandledare: Martin Lindström.

Ferdindo Petrazzuoli Dementia management in European primary care. Huvudhandledare: Hans Thulesius. Miriam Pikkemaat, specialistläkare. Prognosen vid diabetes typ 2. Några biokemiska markörers betydelse för metabola rubbningar och hjärtkärlkomplikationer. Huvudhandledare: Kristina Bengtsson Boström. Karin Ranstad, För vilka är det viktigt att välja läkare eller mottagning i primärvården? Huvudhandledare: Anders Halling.


Kristine Thorell, Improving pharmacologicalcare in the elderly population. Huvudhandledare: Anders Halling. Carin Tillman, specialistläkare. Läkarkontinuitet vid behandling av diabetes. Huvudhandledare: Anders Beckman. Frida Thorsén, specialistläkare. Stressrelaterad ohälsa hos ungdomar. Huvudhandledare: Kristina Sundquist. Mia Tyrstrup, specialistläkare. Kartläggning av resistenta bakterier i de övre luftvägarna hos barn i primärvård i relation till antibiotikakonsumtion. Huvudhandledare: Katarina Hedin. Madelaine Agosti Törnquist, folkhälsoplanerare. Salutogena faktorer för en hälsoskapande livsrytm. Huvudhandledare: Ingemar Andersson.

Rasmus Waehrens, specialistläkare. En epidemiologisk studie av ärftliga och icke ärftliga faktorers betydelse för irritable bowel syndrome (IBS). Huvudhandledare: Bengt Zöller. Leila Waleij, farmaceut. Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem hos sköra äldre patienter. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Maria Wemrell, msc. A social theoretical perspective to the epidemiological discourse of (cardiovascular) risk. Huvudhandledare: Juan Merlo. Katharina Verheijen, specialistläkare. Benskörhet hos kvinnor utifrån handledsfrakturer, och hur rädslan för att falla igen kan påverka livskvaliteten. Huvudhandledare: Kristina Bengtsson Boström Hanna Wickström, specialistläkare. TeleUlcer -Telemedicin och RiksSår - modern sårbehandling för patienter och personal. Huvudhandledare: Patrik Midlöv.

Per Rosengren, AT-läkare. En epidemiologisk studie av supraventrikulära arrytmier. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Faiza Siddiqui, Prevention of type 2 diabetes & poor mental health amongst immigrants from the MiddleEast to Sweden. Huvudhandledare: Louise Bennet. Maelán Fontes Villalba, Food and the metabolic syndrome in Western and non–Western populations. Focus on adipokines and glucagon. Huvudhandledare: Jan Sundquist. Sofia Zettermark, genusvetare. Use of hormonal anticonceptives and psychical health in young women: an intersectional approach. Huvudhandledare: Juan Merlo.

59 ÅRSBOK2016

Cecilia Sjöstedt, specialistläkare. Individuella-, familje- och bostadsområdesfaktorer och psykisk ohälsa. Huvudhandledare: Xinjun Li.


60 ÅRSBOK2016

I Doktorandprojekt

Pre-doc på Guldkusten Under sitt tredje år som doktorand fick Mia Tyrstrup möjligheten att resa till Bond University vid staden Gold Coast i Australien på en forskningsvistelse, så kallad pre-doc, under två månader.

– Det var genom min handledare, Sigvard Mölstad, och via kontakter med en doktorand jag träffat på ett internationellt infektionsmöte, samt tack vare stöd av Nationella forskarskolan i Allmänmedicin som jag kunde ge mig av på detta äventyr, berättar Mia Tyrstrup. Till vardags arbetar hon som specialist i allmänmedicin på Lundbergsgatans vårdcentral i Malmö. Mia är deltidsdoktorand på Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö. – Mitt avhandlingsarbete handlar i korthet om antibiotikaförskrivning och resistens i svensk primärvård, förklarar Mia Tyrstrup. Delarbetena består bland annat av kartläggning av resistens i egeninsamlade nasofarynxodlingar på

barn i en primärvårdspopulation, antibiotikaförskrivning i svensk primärvård genom analys av Sveriges största register för diagnoskopplade förskrivningsdata och utvärdering av kvalitetsindikatorer för antibiotikaförskrivning internationellt. I Australien arbetade Mia på Centre for Research in Evidence Based Practice (CREBP) på Bond University, cirka 20 minuters cykelväg från bostaden på behagligt avstånd från stranden. På CREBP är målsättningen att minska klyftan mellan forskning och klinisk praxis. Den grundläggande inställningen är att försöka ta tillvara den forskning som redan är gjord och utvärdera den genom systematiska översikter. Man ger också mycket eftertraktade kurser i ”evidence based practice”. Alla


ÅRSBOK2016

61

doktoranderna på institutionen inleder sin avhandling med att göra en systematisk översikt i sitt ämne. – På CREBP arbetar professor Chris Del Mar som var min handledare under vistelsen, berättar Mia. Chris Del Mar är expert inom "evidence based practice" och även huvudansvarig för The Centre for Research Excellence in Minimising Antibiotic Resistance from Acute Respiratory Infections (CREMARA) där man utforskar reversibla faktorer för antibiotikaresistens och alternativa behandlingar vid infektioner i primärvård. – Handledning av mina artiklar och diskussioner med kollegorna på CREBP/ CREMARA har varit mycket givande. De har satt mina studier i ett internationellt perspektiv och kollegorna i Australien, i sin tur, visade stort intresse för de framsteg vi har gjort inom svensk primärvård när det gäller antibiotikaförskrivningen. På CREMARA har man utvecklat ett sk ”patient decision aid” som stöd för distriktsläkare i beslutet om antibiotikaförskrivning vid vanliga infektioner i primärvården. – Man har precis inlett en utvärdering av detta ”patient decision aid” i Australien och vi diskuterade framtida samarbetsmöjligheter kring att utvärdera det även i Sverige, vilket skulle vara en spännande utmaning, avslutar Mia Tyrstrup.

Tack vare den nationella forskarskolan fick Mia Tyrstrup fördjupa sina kunskaper om antibiotikaresistens och infektioner under två månader vid Bond University i Australien.

Vi har diskuterat framtida samarbetsmöjligheter kring "patient decision aid" för beslut om vanliga infektioner i primärvården.


62 ÅRSBOK2016

I Doktorandprojekt

Var man bor påverkar inte kolesterolsänkande medicinering Tidigare studier har visat att personer i välbärgade bostadsområden får bättre mediciner för sjukdomar som exempelvis förmaksflimmer och blodpropp än de som bor i socioekonomiskt belastade områden. Men hoppfull forskning av doktorand Per-Ola Forsberg tyder på att det inte finns sådant ojämlikt förhållande vad gäller kolesterolsänkande medicinering efter en hjärtinfarkt.


ÅRSBOK2016

63 Hjärtinfarkt är ett stort, globalt hälsoproblem som orsakar stort lidande och död samt även medför stora kostnader för samhället. Det är tidigare visat att bostadsområdets socioekonomiska status är kopplat till graden av hjärtsjukdom och hjärtinfarkt, även efter man korrigerat för individuella faktorer. Kolesterolsänkande medicinering i form av statiner är en viktig läkemedelsgrupp för att förhindra ytterligare infarkter, och de allra flesta patienter bör får statiner efter en hjärtinfarkt. Undantag kan exempelvis vara att man inte tål medicineringen, eller om man är mycket svårt sjuk. Det är tidigare visat att individuella faktorer påverkar graden av statinmedicinering. Till exempel har man sett ett samband mellan låg inkomst och låg statinmedicinering. – Ingen studie har tidigare studerat sambandet mellan bostadsområdets socio-ekonomiska status och statinförskrivning för hjärtinfarktpatienter. Därför beslöt vi att undersöka detta närmare, säger Per-Ola Forsberg, doktorand och med professor Kristina Sundquist vid Centrum för primärvårdsforskning som huvudhandledare. Alla personer i Sverige som fått hjärtinfarkt mellan år 2000 och

2010 inkluderades i studien (totalt 116 840 patienter). Av dessa fick 89,7 procent statiner. Registerdata analyserades med statistiska metoden multilevel logistisk regression, där hänsyn togs till individuella faktorer (ålder, civilstånd, familjeinkomst, utbildningsnivå, ursprungsland, boende i stad/på landet, samsjuklighet relaterad till hjärtinfarkt). Resultaten av studien visar att låg socio-ekonomisk status på bostadsområdesnivå var signifikant associerat med låg statinförskrivning (oddsratio 0,80) i en första, grov statistisk modell. I den fulla modellen, som även tog hänsyn till individuella faktorer, var oddsen inte längre signifikanta. Någon skillnad i andelen patienter som fick statiner baserat på bostadsområdets socio-ekonomiska status kunde därför inte påvisas. Studiens slutsats är att bostadsområdets socio-ekonomiska status inte påverkar i vilken mån man får statiner efter hjärtinfarkt, framhåller Per-Ola Forsberg. – Detta kan tolkas som att vården för dessa patienter är jämlik. Individuella faktorer spelar dock fortfarande betydande roll för sannolikheten att få statiner förskrivna, säger Per Ola.

Ingen har tidigare studerat sambandet mellan bostadsområdets socioekonomiska status och statinförskrivning.


ÅRSBOK2016

64 I Disputaion Ökat välbefinnande med yoga, men ingen effekt på blodtryck Personer med hypertoni upplevde höjd livskvalitet, ökat välbefinnande och mindre nedstämdhet med hjälp av medicinsk yoga. Däremot hade övningarna ingen blodtryckssänkande effekt. Det visar Moa Wolffs avhandling som utvärderat yogans effekt hos sammanlagt 275 patienter med högt blodtryck från tre vårdcentraler i Skåne. Hon är distriktsläkare och AKCkoordinator vid vårdcentralen Löddeköpinge och disputerade i

början av juni 2016. Högt blodtryck är den enskilt största riskfaktorn för hjärtkärlorsakad sjukdom och död. Bara hälften av de svenska blodtryckspatienterna når god blodtryckskontroll. Grunden i all blodtrycksbehandling är livsstilsförändringar (ökad motion, viktnedgång). Flera studier har visat att yoga kan sänka blodtrycket, men ofta har studierna kritiserats för att vara för små och för att inte hålla tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet. I avhandlingen från Lunds universitet undersöktes om yoga kan fungera som ett behandlingsalterna-

Moa Wolff tycker det är viktigt att utvärdera alternativa behandlingsformer

tiv/tillägg för patienter med högt blodtryck. De samlade resultaten av avhandlingen stöder inte hypotesen att yoga sänker blodtrycket hos hypertonipatienter i primärvården. Däremot visades positiva effekter på livskvalitet, självskattad hälsa och depressionsparametrar. Intervjudeltagarna uttryckte en samstämmig önskan om att slippa medicinering och att istället hitta alternativa behandlingsformer för att påverka sin hälsa. – Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att fortsätta att vetenskapligt utvärdera både upplevelser och effekter av ”nya” alternativa behandlingsformer när de gör sitt intåg i den traditionella västerländska vården, betonar Moa Wolff.


65

I Disputaion Många äldre på särskilda boenden kan vara underdiagnosticerade Nedsatt njurfunktion, undernäring, omodern hjärtsviktsbehandling och risk för underdiagnostik av hjärtsvikt är vanligt bland äldre på särskilda boenden (SÄBO) i Sverige. Det visar Beata Borgström Bolmsjös doktorsavhandling.

Beata är distriktsläkare och AKCkoordinator vid vårdcentralen Sorgenfrimottagningen och disputerade i slutet av april 2016. – Allteftersom medellivslängden ökar, ökar också behovet av kunskap om den äldre befolkningen och dess vårdbehov. Äldre patienter på särskilda boenden (SÄBO) har i hög grad många sjukdomar, men samtidigt riskfaktorer som försvårar optimal medicinsk behandling och diagnostik, förklarar Beata. Hennes avhandling fokuserar på olika riskfaktorer som bör tas i beaktande vid läkemedelsbehandling hos multisjuka äldre: w Diagnostik och läkemedelsbe- handling av hjärtsvikt. w Förekomst av undernäring/ malnutrition. w Värdering av nedsatt njur-

Det behövs riktade insatser för att förbättra förutsättningarna för de äldre på särskilda boenden enligt Beata Borgström Bolmsjö.

funktion och risk för sjun kande njurfunktion över tid. w Distriktsläkares erfarenhet av arbetet med äldre på SÄBO. Slutsatsen är att det är viktigt att belysa risken för odiagnostiserad hjärtsvikt, progredierande njursvikt och malnutrition hos äldre på SÄBO. – Det behövs även riktade insatser för att förbättra förutsättningarna för de äldre. Insatserna kan förslagsvis innebära översikt av läkemedelsbehandling med fokus på eventuellt omodern

hjärtsviktsbehandling samt sviktande njurfunktion över tid, nutritionsinterventioner även för patienter med normal vikt eller normalt BMI samt utvecklandet av kollegiala nätverk för SÄBOläkare, avslutar Beata Borgström Bolmsjö.


66 ÅRSBOK2016

I Disputaion

Långvarig smärta och kinesiofobi hos äldre Den 15 september 2016 disputerade fysioterapeuten Caroline Larsson med avhandlingen "Långvarig smärta och kinesiofobi hos äldre". Att ämnet är viktigt för henne märks tydligt på hennes engagemang och iver när hon berättar om studierna.

– När jag jobbade inom äldrevården upplevde jag en frustration över den godtycklighet som verkade finnas i behandlingen av äldre. Jag ville ta reda på vad som egentligen fungerade! Det är bra med en vetenskaplig grund säger Caroline Larsson.

Hon har alltid tyckt om att studera, att veta något mera – en nyfikenhet på sammanhangen. – Jag vill vidare, inte stå stilla på samma punkt! År 2007 fick hon kontakt med Ulf Jakobsson, numera professor vid Centrum för primärvårds-

forskning. Tillsammans med en kollega och Ulfs stöd gjorde de ett utvecklingsprojekt om fall och det blev grunden till hennes mastersuppsats. Från 2011 blev Caroline doktorand på heltid, nu i ett projekt om smärta.


andra sjukdomar. – Avhandlingen belyser vikten av att få denna grupp att bli mer aktiv, betonar Caroline Larsson. Rörelserädsla måste behandlas – det finns mycket att göra kring detta i framtiden! Själv har hon varit med och startat upp en smärtskola på Vårdcentralen Granen vid Värnhem i Malmö där hon arbetar som fysioterapeut. Där kan patienter med långvarig smärta lära sig om smärtans mekanismer och olika strategier för att hantera den. Efter flera års studier blev det så i september 2016 dags för Caroline att summera forskningsarbetet. – Det svåraste med doktorandprojektet har varit att sitta still och skriva! Jag har lärt mig mycket om att fokusera under de här åren! Och om vetenskaplig metod har jag lärt mig massor. Men sådant här tar tid! Utifrån de nu avslutade doktorandstudierna vill Caroline gärna i framtiden täcka in fler faktorer om smärta och rörelserädsla, för de samband hon funnit förklarar ändå bara en del av det hela. – Det skulle vara intressant att se på fler faktorer och studera dessa multidimensionellt, till exempel med ett kvalitativt tillvägagångssätt, kommenterar Caroline. Ett halvår efter disputationen är det intressant att höra om Caroline kunnat implementera några av sina idéer eller slutsatser från doktorsavhandlingen i det dagliga arbete på vårdcentralen? – Det är klart att mina nya kunskaper påverkar mitt arbete

med patienter, framförallt är jag mer noggrann med att försöka identifiera hinder och barriärer för fysisk aktivitet, som rörelserädsla, i mitt dagliga möte med äldre patienter, svarar Caroline. Vi arbetar fortfarande med smärtskolan, även om den inte riktar sig direkt till äldre och jag är även delaktig i ett äldreteam med syfte att förbättra omhändertagandet av de allra äldsta.

Caroline Larsson är den första disputerade fysioterapeuten som är knuten till CPF.

Funderar du på att delta i fler studier? – Jag har sökt forskningsmedel för vidare postdoc-studier och håller nu tummarna så att de vitnar!

67 ÅRSBOK2016

– Min avhandling handlar om långvarig smärta och kinesiofobi, alltså irrationell rädsla för rörelse på grund av smärta, hos äldre. Jag har tittat närmare på förekomst, egenskaper och den långvariga smärtans och rörelserädslans påverkan på fysisk aktivitet, förklarar Caroline. Omkring 40 procent av de äldre i hennes studie upplevde långvarig smärta och det handlar om smärta oavsett bakomliggande orsak eller lokalisation i kroppen. – Den långvariga smärtan är vanlig, men den förändras under årens lopp och ser ut att öka i de äldre åldersgrupperna. Hur länge de äldre haft smärta, dess intensitet och på hur många ställen smärtan förekom hade stor betydelse för att smärtan kvarstod bland de äldre i studien. För yngre personer har däremot psykosociala faktorer tidigare visat sig ha stor betydelse. Hos äldre personer finns mycket underbehandlad smärta, som skapar otillfredsställelse. – Vi testade en skala för kinesiofobi, den så kallade Tampaskalan för kinesiofobi. Den visade sig fungera bra för de äldre, berättar Caroline. Tampaskalan mäter patientens skattning av kinesiofobi där olika påstående skattas (exempelvis 1= Håller inte alls med till 4 = Håller med helt). Rörelserädslan förekommer i varierande grad hos de äldre. För de sköra äldre i särskilt boende förekommer rörelserädsla i hög grad. Avhandlingen visar att det är av stor vikt att man är fysiskt aktiv även som äldre. Omkring 40 procent av de äldre i studien har långvarig smärta och med den inaktivitet som lätt följer med kinesiofobi så ökar risken för


68 ÅRSBOK2016

Experimentellt forskningslabb CPF är den enda allmänmedicinska institutionen i Sverige som har ett eget molekylärmedicinskt laboratorium. Det gör att vi kan analysera blodprov från våra studiedeltagare utan att behöva köa hos utomstående laboratorier. Vi har även en egen biobanksavdelning. I laboratoriet möts kliniskt verksamma forskare och molekylärmedicinska/translationella forskare.


Prediktiva biomarkörer vid kroniska sjukdomar Med vår nyligen egenutvecklade metod för analys av mitokondriellt DNA (mtDNA) i blod analyserades prover ur studien Women’s Health in the Lund area (WHILA). Metoden som använts är digital droplet PCR (ddPCR) med vilken CPF:s laboratorium kan utföra samtidig kvantifiering av absoluta antalet DNA-kopior av både mtDNA och nukleärt DNA (nDNA) i blod. – Statistiska analyser har påbörjats av resultaten från de cirka 3200 proverna där vi har undersökt den prediktiva rollen hos mitokondriellt DNA i en rad sjukdomar, till exempel kardiovaskulära sjukdomar, cancer, diabetes, irritable bowel syndrome och psykisk ohälsa, förklarar docent Ashfaque Memon. I WHILA-studien ingår totalt 6917 kvinnor, vilkas prover samlades in mellan år 1995 och 2000 i Dalby. Numera förvaras proven i CPF:s biobanksavdelning.

Vidareutvecklad metod kan säkrare spåra cancer Med samma metod som nämnts ovan, analys av mtDNA/nDNA i blod med ddPCR, har även prover analyserats i Diagnostiskt centrumstudien, som bygger på den gjorda utvärderingen, se sid xx. – I år har vi vidareutvecklat ddPCR-metoden vilket innebär att vi nu även kan analysera cirkulerande cellfritt mtDNA och nDNA från plasma, vilket kan utsöndras från tumörceller, berättar Ashfaque Memon. Patienter med diffusa symtom remitterades till Diagnostiskt centrum (DC) i Kristianstad från närliggande vårdcentraler (2012-2015). På DC fick patienterna direkt genomgå grundliga undersökningar. Patienterna fick även förfrågan om att vara med i DCstudien, där det bland annat togs blodprover till vår forskning. – Vårt mål är att genom analysering av biomarkörer kunna diagnostisera eventuell cancer hos patienter tidigare än vad som görs idag, säger Ashfaque Memon.

ÅRSBOK2016

I Forskningsprojekt

69


ÅRSBOK2016

70 I Forskningsprojekt

Mindfulness och molekylär mekanism Antalet kopior av mtDNA i perifert blod är associerat med flera psykiska besvär

CPF har tidigare visat att mindfulnessbaserad terapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) är likvärdiga behandlingsformer för patienter med mild till måttlig depression och ångest. Den bakomliggande molekylära mekanismen till patienternas förbättring är dock inte känd. I en studie har vi undersökt om det finns något samband mellan inflammatoriska biomarkörer samt tillväxtfaktorer och patienternas förbättring av depression och ångest efter behandling med mindfulness eller KBT.

Söker svar på effekt av behandling vid psykisk sjukdom Xiao Wangs forskning fokuserar på att utvärdera olika biomarkörer som miRNA, mitokondrie-DNA (mtDNA), telomerlängd samt cytokiner för att kunna förutse hur patienter med depression och ångest svarar på sin behandling. Resultatet i en av studierna visar att antalet kopior av mtDNA i perifert blod är starkt associerat med depression, ångest och stressrelaterade sjukdomar hos patienter i primärvården. Dessutom verkar antalet kopior av mtDNA vara relaterat till hur patienten svarar på sin behandling. Vid analys av cytokinen Macrophage migration Inhibitory Factor (MIF), hos patienter med depression och ångest, fann forskarna en signifikant minskning efter åtta veckors behandling med mindfulness eller KBT. Reduceringen av MIF kan bero på förändringar på miRNA-nivå, eftersom exempelvis miR-451a kan reglera uttrycket av MIF.


ÅRSBOK2016

71 Identifikation av nya diagnostiska biomarkörer för primär venös tromboembolism I ett samarbete med professor Peter J Svensson och docent Bengt Zöller har prover analyserats från en studie som heter Score. Där ingår patienter som sökt vård för misstänkt djup ventrombos (blodpropp). Syftet med studien, som startade 2003, var att hitta analyser som kunde urskilja patienter med stark klinisk trombosmisstanke, så att endast dessa behövde genomgå tidskrävande benundersökningar. De senaste analyserna som laboratoriet gjort på materialet var en screening av 90 proteiner utförd av SciLifeLab i Uppsala med avseende på att hitta nya diagnostiska markörer för DVT. I labbet har även gjorts en screening av inflammatoriska markörer på proverna i Score-studien samt på prover från Malmö Trombosis Study (MATS). I MATS-studien studeras återfall av venös tromboembolism (VTE), till skillnad från Score-studien, som är en studie för primär VTE.

Genetiska mutationers roll vid prediktion av återfall vid VTE Doktorand Abrar Ahmad arbetar med att identifiera genetiska avvikelser i de särskilda gener som är involverade i de signaleringsvägar som kan leda till återfall av venös tromboembolism (VTE). Under det senaste året har han analyserat hela apolipoprotein M (ApoM)genen genom Sangersekvensering och Taqman PCR. Apo M är ett av de proteiner som High Density Lipoproteins (HDL) utgörs av och är därmed en del av dess kärlskyddande funktion. Resultaten pekar på en högre risk för manliga VTE-patienter att få återfall av VTE vid en viss genvariant (polymorfism) av ApoM (rs805297). Resultaten är publicerade i tidskriften ”Thrombosis and Hemostasis”. En annan studie gjordes på trombomodulin (THBD)-genen, som är en viktig faktor i protein C och antikoagulationsprocessen. Resultaten indikerar att en välkänd mutation inom primär VTE (THBD rs1042579) inte kan associeras med risken för återfall av VTE. Vid sidan av dessa projekt har Abrar Ahmad även sekvenserat hela THBDgenen för identifiering av genetiska varianter och dess roll vid återfall av VTE. Vid sekvensering får man fram den exakta ordningen på nukleotiderna på den del av DNA:t som undersöks, vilket krävs vid både bekräftandet av kända genetiska varianter och för att kunna hitta nya okända genetiska varianter.


ÅRSBOK2016

72 I Stödfunktioner

Snabbspår för cancerpatienter får gott betyg i utvärdering Många patienter är nöjda med sina utredningar och får cancerdiagnos inom tre veckor. Det visar en utvärdering av Diagnostiskt Centrum där även en metod utvecklats som på sikt ska kunna säkra tidig och korrekt diagnos.

!

AV RESULTATET FRAMGÅR BLAND ANNAT: w 77 procent av

patienterna upp nådde det förvän tade tidsmålet till diagnos på DC (≤ 22 dagar). w Deltagarna i studien var överlag var nöjda med sina utredningar. w 22 procent av patienterna visade sig ha cancer. w 64 procent fick andra diagnoser. w Hos 14 procent kunde man inte finna någon sjukdom.

Diagnostiskt centrum (DC) på Centralsjukhuset Kristianstad var Sveriges första snabbspår för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom. Patienterna remitteras till DC efter en första utredning i primärvården. DC öppnade i oktober 2012, i projektform, på initiativ av Regionalt cancercentrum syd och CPF ombads att utvärdera projektet under ledning av professor Jan Sundquist. Under de första tre åren deltog 290 patienter i utvärderingen och 22 procent av dem visade sig ha en cancerdiagnos. 64 procent hade andra sjukdomar och 14 procent bedömdes vara friska. De vanligaste cancerformerna var lungcancer och hematologisk cancer. Tidsmålen som man ville uppnå var max 15 dagars utredning i primärvården och max 22 dagar på DC. Man förväntade sig

inte 100 procents måluppfyllnad utan siktade på cirka 75 procent. Det visade sig att 77 procent av patienterna utreddes under 22 dagar på DC – hos patienterna som diagnostiserades med cancer var andelen så hög som 83 procent. Utredningen i primärvården tenderade att ta lite längre tid än förväntat, där var det 55 procent som utreddes inom 15 dagar. Att andelen som uppnått tidsmålen i primärvården är relativt låg kan antagligen bero på att det är svårare att hålla 40 vårdcentraler informerade än en DC-enhet. Såväl patienter som distriktsläkare har visat hög nöjdhet med projektet som nu blivit permanent verksamhet inom Region Skånes tre sjukvårdsförvaltningar. Projektkoordinator Emelie Stenman presenterade en första sammanställning av resultaten på Wonca-konferensen i Köpenhamn sommaren 2016.


I Stödfunktioner

Analyser visar nya samband En betydande del av den medicinska forskningen bygger på analys av insamlad data, ofta i stora datamängder. Det innebär möjligheter att studera och analysera nya samband och förklaringar till ohälsa, men också utmaningar. Oavsett små eller stora datamängder krävs det ett nära samarbete mellan kliniska forskare och statistiker. – Som statistiker hjälper vi till med exempelvis studiedesign, analysmetod och tolkning av resultat i projekt där insamlat datamaterial innehåller den information forskaren är intresserad av, säger Henrik Ohlsson, biostatistiker och docent. Han påpekar att möjligheterna för analysgruppen vid CPF är bättre än i många andra länder, tack vare Sveriges stora register. Därför ligger vi långt fram vad gäller användandet av statistiska metoder för att mäta orsakssamband i observationsstudier, men även för att studera aggregering och överföring av sjukdomar mellan olika typer av släktingar. Förutom att stödja forskare i den vetenskapliga verksamheten innebär arbetet som statistiker att undervisa och förmedla betydelsen av statistiska metoder för läkare och forskarstuderande, då dessa är nödvändiga verktyg för att kunna planera, analysera och utvärdera kvantitativa studier. Analysgruppen är engagerade som handledare för läkarstudenter i deras mastersuppsatser, bihandledare till doktorander och lärare i statistik på kurser på olika nivåer. – En stor del av vårt arbete är även att vara bollplank och coach åt forskande kliniker ute på

I maj besöktes CPF av (t h) forskaren Katherine Karriker-Jaffe. Hon är verksam vid Alcohol Research Group, Public Health Institute i Emeryville, Kalifornien. Här tillsammans med statistiker Sara Larsson Lönn och professor Kristina Sundquist.

vårdcentralerna, säger Mir Nabi Pirouzi Fard och Karolina Palmér, statistiker (PhD och MSc) vid CPF. Statistikerna samarbetar också mycket med forskarna på det experimentella laboratoriet som finns på CPF sedan 2011. Under 2016 har samarbetet med labbet bland annat resulterat i analyser av Macrophage Migration Inhibitory Factor (MIF) och mikroRNA hos patienter med depression samt identifiering av biomarkörer för patienter med venös tromboembolism. Statistikerna har också internationella samarbeten. Sara Lars-

son Lönn, statistiker och PhD, har ett nära samarbete med Virginia Commonwealth University och har bland annat studerat effekten av äktenskap på alkoholmissbruk och betydelsen av genetiska och miljömässiga faktorer för kriminalitet. I analysgruppen ingår även docenterna Xinjun Li och Jianguang Ji samt Klas Cederin, GIS-ingenjör.

En stor del av vårt arbete är att vara bollplank.

ÅRSBOK2016

73


74 ÅRSBOK2016

I Forskningsdatabaser Under året har vi bland annat uppdaterat professor Kristina Sundquists longitudinella forskningsdatabas för hennes forskningsprojekt ”Ärftlighet, familjefaktorer, boendemiljö, samsjuklighet och cancer 1958-2018” med registerdata till och med 2016. Tack vare databaserna kan vi följa människors familjelivsmönster i flera generationer och studera olika tvärvetenskapliga samband och hur det sociala och biologiska arvet påverkar människan. Våra projektdatabaser för registerforskning innehåller avidentifierade medicinska och socioekonomiska personuppgifter för runt 15 miljoner levande och döda individer under åren 1958–2018.


ÅRSBOK2016

75 Databaser till kliniska projekt och mindre forskningsstudier

Socioekonomiskt index på bostadsområdesnivå

Databasteamet har till uppgift att skapa analysdataset och bygga databaser till epidemiologiska och andra kliniska projekt som drivs av forskningsledare på CPF eller vårdpersonal, ofta ST-läkare. Ett exempel är mindfulness-projektet, Mindfulness som metod för att förbättra välbefinnande, livskvalitet och hälsa hos skolelever i årskurs F–9 . Under 2015 fyllde drygt hundra elever på musikskolan Synkopen i Helsingborg i pappersenkäter som sedan matades in i digital databas och förbereddes för analys. När det gäller elektronisk datainsamling använder CPF ett verktyg som heter RedCap. RedCap administreras av Lunds universitets datacentral, LDC. RedCap har en säker struktur med en webbserver som är kopplad till internet för att studiedeltagare ska kunna svara på enkäter online. Databasservern har däremot ingen internetanslutning. Det görs backup dagligen på servrar som finns i serverhallar på BMC, Biomedicinskt centrum i Lund. Förutom Mindfulnessprojektet har vi bland annat förmaksflimmer-projektet (FIRST) som involverar flertalet vårdcentraler i Skåne, samt det unika Svensk-Bulgariska barn- och ungdomsprojektet som involverar skolor både i Bulgarien och Sverige, både under 1990-talet och 2016–2017. Skolungdomarna har bland annat fått svara på enkäter med frågor om psykisk hälsa, livsstil och socioekonomi. Vår projektassistent Per Condelius bygger elektroniska inmatningsformulär och databaser och våra databasadministratörer Helene Brandt och Mats-Åke Persson sköter om databaserna samt skapar analysdataset till forskarna. I databasteamet ingår även GIS-ingenjör Klas Cederin.

I många av primärvårdens forskningsstudier vill forskarna titta på sambandet mellan sjukdomar och socioekonomiska faktorer i individernas boendemiljö. För ändamålet har vi under året uppdaterat vår databas innehållande index på bostadsområdesnivå. I varje område beräknas för det enskilda året andelen med låg utbildning, låg inkomst, andelen arbetslösa, andelen socialbidragstagare i förhållande till det totala antalet individer i bostadsområdet som sedan jämförs med medianvärdet i hela Sverige. Våra forskare använder socioekonomiskt index vid analyser både i registerdatabas- och kliniska forskningsstudier.

Virtuell servermiljö Vi uppdaterar regelbundet vår servermiljö för att kunna hålla hög prestanda och säkerhet för våra forskningsdatabaser. Under 2016 har vi tagit en ny databasserver i drift, vilken har ersatt två äldre värddatorer. Dessutom har vi fortsatt med virtualisering av vår servermiljö. Virtualiseringen innebär bland annat att man kan ha flera virtuella servrar på en fysisk server. Det blir kostnadseffektivare, mer flexibelt och säkrare serverdrift. Hela databas- och servermiljön följer Datainspektionens höga krav på datasäkerhet, backuphantering, brandväggar och virusskydd.


76 ÅRSBOK2016

Medicinsk vetenskap "crash course" Nu har CPF gett sin ”crash course” i medicinsk vetenskap för ST-läkare i sex år. Totalt 23 kurser, där STläkare från hela landet och alla specialiteter har fått lära sig grunderna i vetenskapsteori, studiedesign, statistik och kvalitativa metoder. Kursen, som är tänkt att även passa ST-läkare som inte har forskning som primärt intresse, mynnar ut i en projektplan för det obligatoriska vetenskapliga arbetet. Trots fem ganska intensiva och krävande kursdagar brukar kursen vara omtyckt och en del deltagare får mersmak av forskning. 2016 fullföljde 86 deltagare kursen, varav 44 var ST-läkare från skånska vårdcentraler.

Tillsammans med våra japanska kollegor hoppas jag vi kan flytta fram positionerna i geografiska studier.


ÅRSBOK2016

77 I Internationellt samarbete

Starka kunskapsband med Japan Det började i liten skala med ett symposium vid universitetet i Shimane. I dag är samarbetet med Japan stort – med utbyte av forsknings-, utbildnings- och organisationsfrågor. Och nya vänskapsband är knutna.

– Med våra kompletterande styrkor har vi potential till nya upptäckter och innovationer. Det säger Kristina Sundquist, professor och forskningsledare på Centrum för primärvårdsforskning. – Det händer mycket i Asien. Det känns väldigt bra att ha ett starkt samarbete med Japan. Vi har haft mycket bra kontakter med USA och Europa, men inte så mycket österut, säger Kristina Sundquist Kunskapsbanden är främst knutna med universiteten Shimane, Kyoto Sangyo och Wakayama där flera projekt och aktiviteter är igång. Utbyte av personal och lärare främst för grundutbildning, praktik, bilaterala seminarieserier och gemensamma forskningsprojekt är några exempel. Ett område där Japan ligger långt framme är forskning med hjälp av geografiska informationssystem (GIS), där även CPF ligger i framkant. – GIS har de senaste decennierna förändrat hanteringen av rumslig information. Det är en viktig del i geografiska studier och

jag hoppas att vi tillsammans kan flytta fram positionerna ytterligare, säger Kristina Sundquist. Båda ländernas forskarteam är också engagerade i studier om hur bostadsområdet och det sociala kapitalet påverkar vår hälsa. Det sociala kapitalet handlar i korthet om värdet av att ingå i sociala nätverk, våra möjligheter att delta i samhällslivet och graden av social samhörighet i vår närmiljö, något som har stor betydelse för vår hälsa. – Det vore spännande att studera om boendemiljön i Sverige, genom det existerande ”sociala klimatet”, de normer, och den grad av tillit och trygghet som finns i området, kan vara mer eller mindre hälsofrämjande. Det behövs mer sådan forskning, menar Kristina Sundquist. Saltets påverkan på hälsan är ett annat område hon skulle kunna tänka sig göra gemensam sak av, något som det finns ett stort forskningsintresse för i Japan. De japanska kollegorna är också intresserade av Sveriges och Region Skånes modell för primär-

vård. De efterfrågar kompetens och olika lösningar för att utveckla sin egen primärvård inom organisation, kvalitetsarbete och utbildningsfrågor. – Japan satsar på att utveckla sin primärvård, men har en bit kvar. Exempelvis är bara fem procent av landets läkare specialister i allmänmedicin, och få är disputerade. Vi ses som föregångare i det avseendet. Förra året startade Shimane Japans första allmänmedicinska kunskapscentrum med CPF:s modell som förlaga. – Det är ännu i sin linda. Vi fungerar som stöd och mentorer. Och inte bara kunskapsband är knutna. – Jag uppskattar verkligen gästvänligheten, engagemanget och de intressanta diskussionerna, säger Kristina Sundquist.


78 ÅRSBOK2016

I Finansiellt perspektiv EXTERNA RÅDANSLAG FORTE FAS w Kristina Sundquist w Jan Sundquist

ANSLAG 2016 1 780 000 900 000

VR

STATSBUDGET

ANSLAG 2016

w Jan Sundquist

991 000

w Jan Sundquist

1 900 000

w Ulf Jakobsson

457 000

w Kristina Sundquist

1 000 000

w Patrik Midlöv

637 000

w Juan Merlo

1 825 000

w Ulf Gerdtham

525 000

w Martin Lindström

700 000

w Sigvard Mölstad

637 000

w Bengt Zöller

700 000

w Juan Merlo

130 000

NIH w Kristina Sundquist

TOTALT 6 400 000

HLF w Bengt Zöller

3 377 000

ALF-MEDEL 400 000

ÖVRIGA

ANSLAG 2016

w Jan Sundquist

1 360 625

w Kristina Sundquist

1 101 000

w Bengt Zöller

433 948

w Jan Sundquist

500 000

w Martin Lindström

456 000

w Ulf Jakobsson

350 000

w Louise Bennet

457 000

w Patrik Midlöv

200 000

w Patrik Midlöv

500 000

w Jianguang Ji

200 000

w Jianguang Ji

452 000

w Sigvard Mölstad

200 000

w Ulf Gerdtham

851 000

TOTALT EXTERNT

17 055 000

TOTALT

5 611 573


ÅRSBOK2016

79 REGIONANSLAG INTÄKTER

BUDGET 2016

UTFALL 2016

BUDGET 2017

Regionanslag CPF Lönemedel Summa intäkter Region Skåne Övriga intäkter

12 300 000 5 350 000 17 650 000 2 360 000

12 300 000 5 240 000 17 540 000 2 472 000

12 558 000 5 320 000 17 878 000 2 747 000

TOTALA INTÄKTER

20 010 000

20 012 000

20 625 000

Personalkostnader Summa driftkostnader Summa kostnader Lokalkostnad Overheadkostnad

18 474 000 756 000 19 230 000 200 000 580 000

17 457 000 1 652 000 19 109 000 225 000 580 000

18 617 000 1 110 000 19 727 000 300 000 598 000

TOTALA KOSTNADER

20 010 000

19 914 000

20 625 000

ÖVER-/UNDERSKOTT

0

96 000

0

KOSTNADER


80 ÅRSBOK2016

Allmänmedicin

I PUBLICERADE VETENSKAPLIGA ARTIKLAR 2016

1.

Ahmad A, Sundquist K, Zöller B, Dahlbäck B, Svensson PJ, Sundquist J, Memon AA. Identification of polymorphisms

in Apolipoprotein M gene and their relationship with risk of recurrent venous thromboembolism. Thromb Haemost.

2016 Jun 9;116(3). IF=5.760 PMID: 27277397

2.

Ahmad A, Sundquist K, Zöller B, Svensson PJ, Sundquist J, Memon AA. Thrombomodulin gene c.1418C>T polymor-

phism and risk of recurrent venous thromboembolism. J Thromb Thrombolysis. 2016 Jan 7. IF=2.039 PMID: 26743062

3.

Akrawi DS, Li X, Sundquist J, Fjellstedt E, Sundquist K, Zöller B. Familial risks of glomerulonephritis - a nationwide

family study in Sweden. Ann Med. 2016 Apr 17:1-10. IF=4.733. PMID: 27087474

4.

Ahnfeldt-Mollerup P, dePont Christensen R, Halling A, Kristensen T, Lykkegaard J, Nexøe J, Barwell F, Spurgeon P,

Søndergaard J. Medical engagement and organizational characteristics in general practice. Fam Pract. 2016

Feb;33(1):69-74. PMID: 26502810

5.

Ahnfeldt-Mollerup P, Lykkegaard J, Halling A, Olsen KR, Kristensen T. Resource allocation and the burden of co-mor-

bidities among patients diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease: an observational cohort study from

Danish general practice. BMC Health Serv Res. 2016 Apr 6;16:121. PMID: 27052659

6.

Andre M, Gröndal H, Strandberg EL, Brorsson A, Hedin K. Uncertainty in clinical practice - an interview study with

Swedish GPs on patients with sore throat. BMC Fam Pract. 2016 May 18;17:56. PMID: 27188438

7.

Beata Borgström Bolmsjö, Palagyi, A., Keay, L., Potter, J. & Lindley, R. I. Factors influencing deprescribing for resi-

dents in Advanced Care Facilities: insights from General Practitioners in Australia and Sweden 2016 Nov 5 In : BMC

Family Practice. 17, 1, 11 p. 152 PMID: 27814691

8.

Bolmsjö, Beata Borgström, Sigvard Mölstad, Gallagher, M., Chalmers, J., Östgren, C. J. & Patrik Midlöv. Risk factors

and consequences of decreased kidney function in nursing home residents: A longitudinal study. Geriatrics & Geron

tology International, 2016. PMID 27151162

9.

Bruun Larsen L, Soendergaard J, Halling A, Thilsing T, Thomsen JL. A novel approach to population-based risk stratifi-

cation, comprising individualized lifestyle intervention in Danish general practice to prevent chronic diseases: Results

from a feasibility study. Health Informatics J. 2016 May 31. PMID: 27245672

10. Calling S, Li X, Kawakami N, Hamano T, Sundquist K. Impact of neighborhood resources on cardiovascular disease: a

nationwide six-year follow-up. BMC Public Health. 2016 Jul 26;16:634. PMID: 27456491

11. Carlsson AC, Li X, Holzmann MJ, Wändell P, Gasevic D, Sundquist J, Sundquist K. Neighbourhood socioeco-

nomic status and coronary heart disease in individuals between 40 and 50 years. Heart. 2016 Feb 10.

pii: heartjnl-2015-308784. IF=6.023. PMID: 26864672

12. Chen T, Fallah M, Brenner H, Jansen L, Mai EK, Castro FA, Katalinic A, Emrich K, Holleczek B, Geiss K, Eberle A,

Sundquist K, Hemminki K; GEKID Cancer Survival Working Group. Risk of Second Primary Cancers in Multiple My-

eloma Survivors in German and Swedish Cancer Registries. Sci Rep. 2016 Feb 24;6:22084. IF=5.078 PMID: 26908235

13. Chen T, Kharazmi E, Lou J, Zhang X, Sundquist K, Hemminki K. Risk of second primary cancers after malignant

mesothelioma and vice versa. Cancer Lett. 2016 May 31. pii: S0304-3835(16)30347-0. doi: 10.1016/j.

canlet.2016.05.034. IF=5.016. PMID: 27260871

14. Crump C, Sundquist J, Sundquist K. Hypertension, the Swedish Patient Register, and Selection Bias-Reply. JAMA

Intern Med. 2016 Jun 1;176(6):863 IF=13.120 PMID: 27273489

15. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sieh W, Sundquist K. Physical Fitness Among Swedish Military Conscripts and

Long-Term Risk for Type 2 Diabetes Mellitus: A Cohort Study. Ann Intern Med. 2016 May 3;164(9):577-84. IF=16.104.

PMID: 26954518

16. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Interactive Effects of Aerobic Fitness, Strength, and Obesity on

Mortality in Men. Am J Prev Med. 2016 Nov 14. PMID: 27856116

17. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Interactive effects of obesity and physical fitness on risk of

ischemic heart disease. Int J Obes (Lond). 2016 Nov 21. PMID: 27867205

18. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Interactive effects of physical fitness and body mass index on risk

of stroke: A national cohort study. Int J Stroke. 2016 Mar 25. IF=4.029. PMID: 27016513


19. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Interactive Effects of Physical Fitness and Body Mass Index on the

Risk of Hypertension. JAMA Intern Med. 2016 Feb 1;176(2):210-6. .IF=6.023. PMID: 26784837

20. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Low stress resilience in late adolescence and risk of hypertension

in adulthood. Heart. 2016 Feb 1. IF=6.023 PMID: 26830662

21. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Stress resilience and subsequent risk of type 2 diabetes in 1.5

million young men. Diabetologia. 2016 Jan 13. . IF=6.88 PMID: 26758065

22. Crump C, Sundquist K, Sundquist J. Adult outcomes of preterm birth. Prev Med. 2016 Oct;91:400-401. doi: 10.1016/j.

ypmed.2016.08.024. PMID: 27539070

23. Fontes-Villalba M, Lindeberg S, Granfeldt Y, Knop FK, Memon AA, Carrera-Bastos P, Picazo Ó, Chanrai M, Sunquist

J, Sundquist K, Jönsson T. Palaeolithic diet decreases fasting plasma leptin concentrations more than a diabetes

diet in patients with type 2 diabetes: a randomised cross-over trial. Cardiovasc Diabetol. 2016 May 23;15(1):80.

IF=3.706. PMID: 27216013

24. Forsberg PO, Li X, Sundquist K. Neighborhood socioeconomic characteristics and statin medication in patients

with myocardial infarction: a Swedish nationwide follow-up study. BMC Cardiovasc Disord. 2016 Jul 8;16(1):146.

PMID: 27391128

25. Frank C, Sundquist J, Hemminki A, Hemminki K. Familial Associations Between Prostate Cancer and Other Cancers.

Eur Urol. 2016 Aug 4. IF=12.480 PMID: 27498599

26. Frank C, Sundquist J, Yu H, Hemminki A, Hemminki K. Concordant and discordant familial cancer: Familial risks, pro

portions and population impact. Int J Cancer. 2016 Dec 22. doi: 10.1002/ijc.30583.PMID: 28006863

27. Freccero C, Sundquist K, Sundquist J, Ji J. Primary adherence to antidepressant prescriptions in primary health care:

a population-based study in Sweden. Scand J Prim Health Care. 2016 Feb 1:1-6. . IF=1.610. PMID: 26828942

28. Hallgren J, Ernsth Bravell M, Mölstad S, Östgren CJ, Midlöv P, and Dahl A. Factors associated with increased hospita

lization risk among nursing home residents: a prospective study with a three-year follow-up. Int J Older People Nurs.

2016 Jun;11(2):130-9. doi: 10.1111/opn.12107. PMID: 26663380

29. Hamano T, Takeda M, Sundquist K, Nabika T. Geographic Elevation, Car Driving, and Depression among Elderly

Residents in Rural Areas: The Shimane CoHRE Study. Int J Environ Res Public Health. 2016 Jul 21;13(5). PMID:

27455292

30. Hemminki K, Försti A, Sundquist J, Li X. Search for familial clustering of cancer in monoclonal gammopathy of unk

nown significance. Blood Cancer J. 2016 Jul 8;6(7):e445. doi: 10.1038/bcj.2016.58. IF=2.884 PMID: 27391577

31. Hemminki K, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Li X. Familial associations of monoclonal gammopathy of unknown

significance with autoimmune diseases. Leukemia. 2016 Feb 29. doi: 10.1038/leu.2016.43. IF=9.378. PMID: 26975726

32. Hemminki K, Försti A, Tuuminen R, Hemminki O, Goldschmidt H, Sundquist K, Sundquist J, Li X. The Incidence of

Senile Cataract and Glaucoma is Increased in Patients with Plasma Cell Dyscrasias: Etiologic Implications. Sci Rep.

2016 Jun 22;6: 28500. IF=5.578 PMID: 27328652

33. Hemminki K, Pavlidis N, Tsilidis KK, Sundquist K, Ji J. Age-Dependent Metastatic Spread and Survival: Cancer of

Unknown Primary as a Model. Sci Rep. 2016 Mar 24;6:23725. IF=5.078. PMID: 27009354

34. Hemminki K, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki A, Ji J. Location of metastases in cancer of unknown primary are

not random and signal familial clustering. Sci Rep. 2016 Mar 9;6:22891. IF=5.078. PMID: 26956545

35. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Association between anorexia nervosa and type 2 diabetes in Sweden: Etiological clue

for the primary prevention of type 2 diabetes. Endocr Res. 2016 Feb 23:1-7. IF=1.409. PMID: 26906648

36. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Association of Family History of Type 2 Diabetes with Prostate Cancer: A National

Cohort Study. Front Oncol. 2016 Aug 29;6:194. PMID: 27622158

37. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Associations of alcohol use disorders with esophageal and gastric cancers: a popula

tion-based study in Sweden. Eur J Cancer Prev. 2016 Feb 16. . IF=2.764 PMID: 26886238

38. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Gender-specific incidence of autoimmune diseases from national registers.

J Autoimmun. 2016 May;69:102-6. IF=7.018. PMID: 26994904

39. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Incidence and familial risk of pleural mesothelioma in Sweden: a national cohort study.

Eur Respir J. 2016 May 12. IF=7.125. PMID: 27174879

ÅRSBOK2016

81


82 ÅRSBOK2016

40. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Risk of ischemic stroke varies by ethnicity in patients with atrial fibrillation: A Swedish

national cohort study. Eur J Intern Med. 2016 Sep 1. pii: S0953-6205(16)30292-8. PMID: 27594415

41. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Stillbirth and neonatal death among female cancer survivors: A national cohort study.

Int J Cancer. 2016 Apr 22. IF=5.007. PMID: 27101797

42. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Tonsillectomy associated with an increased risk of autoimmune diseases: A national

I PUBLICERADE VETENSKAPLIGA ARTIKLAR 2016

cohort study. J Autoimmun. 2016 Aug;72:1-7. IF=7.018 PMID: 27344241

43. Ji J, Zöller B, Sundquist J, Sundquist K. Risk of solid tumors and hematological malignancy in persons with Turner and

Klinefelter syndromes: A national cohort study. Int J Cancer. 2016 Apr 7. IF=5.007. PMID: 27061708

44. Kaszuba E, Odeberg H, Råstam L, Halling A. Heart failure and levels of other comorbidities in patients with chronic

obstructive pulmonary disease in a Swedish population: a register-based study. BMC Res Notes. 2016 Apr 12;9:215.

PMID: 27067412

45. Kendler KS, Lönn SL, Salvatore J, Sundquist J, Sundquist K. Effect of Marriage on Risk for Onset of Alcohol Use

Disorder: A Longitudinal and Co-Relative Analysis in a Swedish National Sample. Am J Psychiatry. 2016 May 16:appi-

ajp201615111373. IF=4.555. PMID: 27180900

46. Kendler KS, Morris NA, Ohlsson H, Lönn SL, Sundquist J, Sundquist K. Criminal offending and the family environ-

ment: Swedish national high-risk home-reared and adopted-away co-sibling control study. Br J Psychiatry. 2016

Oct;209(4):294-299. PMID: 27539295

47. Kendler KS, Ohlsson H, Edwards AC, Karriker-Jaffe KJ, Sundquist J, Sundquist K. Clinical features of registry-ascer

tained alcohol use disorders that reflect familial risk. Drug Alcohol Depend. 2016 Jul 1;164:135-42. doi: 10.1016/j.

drugalcdep.2016.05.003. Epub 2016 May 12. IF=3.278. PMID: 27234657

48. Kendler KS, Ohlsson H, Edwards AC, Lichtenstein P, Sundquist K, Sundquist J. A novel sibling-based design to

quantify genetic and shared environmental effects: application to drug abuse, alcohol use disorder and criminal beha

vior. Psychol Med. 2016 Jun;46(8):1639-50. IF=5.428. PMID: 26996079

49. Kendler KS, Ohlsson H, Edwards AC, Sundquist J, Sundquist K. A developmental model for alcohol use disorders in

Swedish men. Psychol Med. 2016 Jul 22:1-12. IF=5.428 PMID: 27443147

50. Kendler KS, Ohlsson H, Karriker-Jaffe KJ, Sundquist J, Sundquist K. Social and economic consequences of alcohol

use disorder: a longitudinal cohort and co-relative analysis. Psychol Med. 2016 Dec 5:1-11. PMID: 27917730

51. Kendler KS, Ohlsson H, Mezuk B, Sundquist JO, Sundquist K. Observed Cognitive Performance and Deviation From

Familial Cognitive Aptitude at Age 16 Years and Ages 18 to 20 Years and Risk for Schizophrenia and Bipolar Illness in

a Swedish National Sample. JAMA Psychiatry. 2016 May 1;73(5):465-71. IF=13.747. PMID: 27028264

52. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Alcohol Use Disorder and Mortality Across the Lifespan: A Longitu

dinal Cohort and Co-relative Analysis. JAMA Psychiatry. 2016 Apr 20. IF=13.747. PMID: 27097014

53. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist K, Sundquist J. Cross-generational transmission from drug abuse in parents to

attention-deficit/hyperactivity disorder in children. Psychol Med. 2016 Apr;46(6):1301-9. IF=5.428. PMID: 26928631

54. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist K, Sundquist J. The rearing environment and risk for drug abuse: a Swedish

national high-risk adopted and not adopted co-sibling control study. Psychol Med. 2016 Jan 12:1-8. [Epub ahead of

print] IF=5.078 PMID: 26753502

55. Kendler KS, PirouziFard M, Lönn S, Edwards AC, Maes HH, Lichtenstein P, Sundquist J, Sundquist K. A National

Swedish Twin-Sibling Study of Alcohol Use Disorders. Twin Res Hum Genet. 2016 Aug 12:1-8. IF=1.918 PMID:

27515133

56. Kharazmi E, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Survival in familial and non-familial breast cancer by age and stage at

diagnosis. Eur J Cancer. 2016 Jan;52:10-8. IF=4.819 PMID: 26630529

57. Kohno K, Niihara H, Li X, Hamano T, Nabika T, Shiwaku K, Isomura M, Morita E, Sundquist K, Zöller B. Familial Trans-

mission of Hospital-Treated Varicose Veins in Adoptees: A Swedish Family Study. J Am Coll Surg.

2016 Sep;223(3):452-60 PMID: 27346427

58. Lannering C, Ernsth Bravell M, Midlöv P, Östgren CJ, Mölstad S. Factors related to falls, weight-loss and pressure

ulcers - more insight in risk assessment among nursing home residents. J Clin Nurs. 2016 Apr;25(7-8):940-50. doi:

10.1111/jocn.13154. PMID: 26813994


on physical activity levels among older adults with chronic pain: a population-based, longitudinal study. BMC Geriatr.

2016 Feb 24;16(1):50. IF=2.000 PMID: 26912216

60. Larsson C, Ekvall Hansson E, Sundquist K, Jakobsson U. Kinesiophobia and its relation to pain characteristics and

cognitive affective variables in older adults with chronic pain. BMC Geriatr. 2016 Jul 7;16:128. PMID: 27387557

61. Larsson C, Hansson EE, Sundquist K, Jakobsson U. Chronic pain in older adults: prevalence, incidence, and risk

factors. Scand J Rheumatol. 2016 Nov 25:1-9. [Epub ahead of print] PMID: 27885914

62. Lindgren MP, Smith JG, Li X, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Sibling risk of hospitalization for heart failure - A

nationwide study. Int J Cardiol. 2016 Nov 15;223:379-384. doi: 10.1016/j.ijcard.2016.08.067. PMID: 27543714

63. Loyen A, Clarke-Cornwell AM, Anderssen SA, Hagströmer M, Sardinha LB, Sundquist K, Ekelund U, Steene

Johannessen J, Baptista F, Hansen BH, Wijndaele K, Brage S, Lakerveld J, Brug J, van der Ploeg HP. Sedentary Time

and Physical Activity Surveillance Through Accelerometer Pooling in Four European Countries.

Sports Med. 2016 Dec 10. PMID: 27943147

64. Maes HH, Neale MC, Ohlsson H, Zahery M, Lichtenstein P, Sundquist K, Sundquist J, Kendler KS. A Bivariate Genetic

Analysis of Drug Abuse Ascertained Through Medical and Criminal Registries in Swedish Twins, Siblings and Half-

Siblings. Behav Genet. 2016 Nov;46(6):735-741. PMID: 27480873

65. Malmström M, Ivarsson B, Klefsgård R, Persson K, Jakobsson U, Johansson J. The effect of a nurse led telephone

supportive care programme on patients' quality of life, received information and health care contacts after oesopha

geal cancer surgery-A six month RCT-follow-up study. Int J Nurs Stud. 2016 Dec;64:86-95.. PubMed PMID: 27701025.

66. Mezuk B, Li X, Cederin K, Rice K, Sundquist J, Sundquist K. Beyond Access: Characteristics of the Food Environment

and Risk of Diabetes. Am J Epidemiol. 2016 May 30. pii: kwv318. IF=4.975. PMID: 27240801

67. Midlöv P, Calling S, Memon AA, Sundquist J, Sundquist K, Johansson SE. Women's health in the Lund area (WHILA)

- Alcohol consumption and all-cause mortality among women - a 17 year follow-up study. BMC Public Health. 2016

Jan 12;16(1):22. IF=2.321 PMID: 26753789

68. Modig S, Lenander C, Viberg N, and Midlöv P. Safer drug use in primary care - a pilot intervention study to identify im

provement needs and make agreements for change in five Swedish primary care units. BMC Family Practice (2016)

17:140 DOI 10.1186/s12875-016-0542-8. PMID: 27716124

69. Munafò MR, Larsson Lönn S, Sundquist J, Sundquist K, Kendler K. Snus use and risk of schizophrenia and non-

affective psychosis. Drug Alcohol Depend. 2016 May 6. pii: S0376-8716(16)30075-8. doi: 10.1016/j.drugalc

dep.2016.04.035. IF=3.278. PMID: 27173660

70. Månsson C, Jakobsson U, Lundqvist P. Translation and psychometric evaluation of a Swedish version of the parental

stressor scale PSS: NICU. Scand J Caring Sci. 2016 Mar;30(1):193-201. doi: 10.1111/scs.12217. PubMed PMID:

25918977.

71. Odeberg J, Freitag M, Forssell H, Vaara I, Persson ML, Odeberg H, Halling A, Råstam L, Lindblad U. Influence of

pre-existing inflammation on the outcome of acute coronary syndrome: a cross-sectional study. BMJ Open. 2016 Jan

12;6(1):e009968. PMID: 26758266

72. Patel CJ, Ji J, Sundquist J, Ioannidis JP, Sundquist K. Systematic assessment of pharmaceutical prescriptions in as

sociation with cancer risk: a method to conduct a population-wide medication-wide longitudinal study. Sci Rep. 2016

Aug 10;6:31308. IF=5.578 PMID: 27507038

73. Riihimäki M, Hemminki A, Sundquist J, Hemminki K. Patterns of metastasis in colon and rectal cancer. Sci Rep. 2016

Jul 15;6:29765. IF=5.578 PMID: 27416752

74. Riihimäki M, Hemminki A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Metastatic spread in patients with gastric cancer.

Oncotarget. 2016 Jul 20. IF=6.627 PMID: 27447571

75. Riihimäki M, Hemminki A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. The epidemiology of metastases in neuroendocrine

tumors. Int J Cancer. 2016 Dec 15;139(12):2679-2686. doi: 10.1002/ijc.30400. PMID: 27553864

76. Rådholm K, Festin K, Falk M, Midlöv P, Mölstad S, Östgren CJ. Blood pressure and all-cause mortality: a prospective

study of nursing home residents. Age Ageing. 2016 Nov;45(6):826-832. DOI:10.1093/ageing/afw122. PMID: 27496923

83 ÅRSBOK2016

59. Larsson C, Ekvall Hansson E, Sundquist K, Jakobsson U. Impact of pain characteristics and fear-avoidance beliefs


84 ÅRSBOK2016

77. Rudnicki M, Laurikainen E, Pogosean R, Kinne I, Jakobsson U, Teleman P. A 3-year follow-up after anterior

colporrhaphy compared with collagen-coated transvaginal mesh for anterior vaginal wall prolapse: a

randomised controlled trial. BJOG. 2016 Jan;123(1):136-42. PubMed PMID: 26420345.

78. Salvatore JE, Lönn SL, Sundquist J, Lichtenstein P, Sundquist K, Kendler KS. Alcohol use disorder and

I PUBLICERADE VETENSKAPLIGA ARTIKLAR 2016

divorce: Evidence for a genetic correlation in a population-based Swedish sample. Addiction. 2016 Dec 16.

doi: 10.1111/add.13719. PMID: 27981669

79. Strandberg EL, Brorsson A, André M, Gröndal H, Mölstad S, Hedin K. Interacting factors associated with Low

antibiotic prescribing for respiratory tract infections in primary health care - a mixed methods study in Sweden.

BMC Fam Pract. 2016 Jul 18;17:78. PMID: 7430895

80. Sundquist J, Ohlsson H, Winkleby MA, Sundquist K, Crump C. School Achievement and Risk of Eating

Disorders in a Swedish National Cohort. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2016 Jan;55(1):41-46.e1.

IF=7.260 PMID: 26703908

81. Sundquist J, Sjöstedt C, Winkleby M, Li X, Kendler KS, Sundquist K. Neighborhood linking social capital as

a predictor of drug abuse: A Swedish national cohort study. Addict Behav. 2016 Jul 8;63:37-44. IF=2.441 PMID:

27416013

82. Taube E, Jakobsson U, Midlöv P, and Kristensson J. Being in a bubble: The experience of loneliness among

frail older people. J Adv Nurs. 2016 Mar;72(3):631-40. doi: 0.1111/jan.12853. PMID: 26568280

83. Tyrstrup M, Beckman A, Mölstad S, Engström S, Lannering C, Melander E, et al. Reduction in antibiotic pres

cribing for respiratory tract infections in Swedish primary care- a retrospective study of electronic patient

records. BMC Infectious Diseases. 2016;16:1-10. PMID:27887585

84. Wändell P, Carlsson AC, Gasevic D, Sundquist J, Sundquist K. Neighbourhood socio-economic status and

all-cause mortality in adults with atrial fibrillation: A cohort study of patients treated in primary care in Sweden.

Int J Cardiol. 2016 Jan 1;202:776-81 IF=6.175 PMID: 26474468

85. Wändell P, Carlsson AC, Gasevic D, Wahlström L, Sundquist J, Sundquist K. Depression or anxiety and all-

cause mortality in adults with atrial fibrillation - A cohort study in Swedish primary care. Ann Med. 2016

Feb;48(1-2):59-66. . IF=13.120 PMID: 26758363

86. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Johansson SE, Sundquist J, Sundquist K. Warfarin treatment

and risk of myocardial infarction - A cohort study of patients with atrial fibrillation treated in primary health

care. Int J Cardiol. 2016 Jul 9;221:789-793. IF=6.175 PMID: 27428322

87. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Johansson SE, Sundquist J, Sundquist K. Warfarin treat

ment and risk of stroke among primary care patients with atrial fibrillation. Scand Cardiovasc J.

2016 Jul 27:1-22. IF=1.104 PMID: 27460750

88. Wang X, Sundquist K, Elf JL, Strandberg K, Svensson PJ, Hedelius A, Palmer K, Memon A, Sundquist J,

Zöller B. Diagnostic potential of plasma microRNA signatures in patients with deep-vein thrombosis. Thromb

Haemost. 2016 Aug 1;116(2). IF=2.427. PMID: 27197074

89. Westerlind B, Östgren CJ, Mölstad S, and Midlöv P. Prevalence and predictive importance of anemia in Swe-

dish nursing home residents – a longitudinal study. BMC Geriatrics 2016, 16:206 DOI: 10.1186/s12877-016-

0375-2. PMID: 27912734

90. White JS, Hamad R, Li X, Basu S, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Long-term effects of neighbourhood

deprivation on diabetes risk: quasi-experimental evidence from a refugee dispersal policy in Sweden. Lancet

Diabetes Endocrinol. 2016 Jun;4(6):517-24. IF=9.185. PMID: 27131930

91. Wolff M, Rogers K, Erdal B, Chalmers JP, Sundquist K, Midlöv P. Impact of a short home-based yoga

programme on blood pressure in patients with hypertension: a randomized controlled trial in primary care.

J Hum Hypertens. 2016 Jan 21. IF=2.692 PMID: 26791478

92. Youkhana S, Dean CM, Wolff M, Sherrington C, Tiedemann A. Yoga-based exercise improves balance and

mobility in people aged 60 and over: a systematic review and meta-analysis. Age Ageing. 2016 Jan;45(1):21-9.

doi: 10.1093/ageing/afv175. PMID: 26707903


cancer genetics and counselling. J Med Genet. 2016 Sep 20. pii: jmedgenet-2016-103932. PMID: 27651446

94. Zöller B, Ji J, Sundquist J, Sundquist K. High Risk of Venous Thromboembolism in Klinefelter Syndrome. J Am Heart

Assoc. 2016 May 20;5(5). IF=2.882. PMID: 27208002

95. Zöller B, Li X, Ohlsson H, Ji J, Memon AA, Svensson PJ, Palmér K, Dahlbäck B, Sundquist J, Sundquist K. Epide-

miology of Familial Aggregation of Venous Thromboembolism. Semin Thromb Hemost. 2016 Nov;42(8):821-832.

PMID: 27764883

96. Zöller B, Li X, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Seasonal variation of pulmonary embolism and age dependence.

Thromb Res. 2016 Dec 27;150:76-77. PMID: 28043043

97. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. A nationwide family study of venous thromboembolism and risk of arterial

vascular disease. Heart. 2016 Apr 5. pii: heartjnl-2015-308892. IF=6.023. PMID: 27048773

98. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Venous thromboembolism does not share familial susceptibility with retinal

vascular occlusion or glaucoma: a nationwide family study. J Thromb Thrombolysis. 2016 Jun 9. IF=2.039 PMID:

27283943

99. Zöller B, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Cognitive ability in Swedish conscripts and future risk of venous

thromboembolism: A co-relative prospective national study. Eur J Intern Med. 2016 Jan 27.

pii: S0953-6205(16)00013-3. . IF=2.300. PMID: 26827099

100. Zöller B, Pirouzifard M, Sundquist J, Sundquist K. Family history of venous thromboembolism and mortality after

venous thromboembolism: a Swedish population-based cohort study. J Thromb Thrombolysis. 2016 Dec 19.

PMID: 27990607

Folkhälsa och hälsoekonomi 101. Ásgeirsdóttir TL, Gerdtham U-G. Health behavior in the Nordic countries. Nordic Journal of Health

Economics. 2016;4(1):pp. 28-40.

102. Austin, P. C., P. Wagner, and J. Merlo. The Median Hazard Ratio: A Useful Measure of Variance and General

Contextual Effects in Multilevel Survival Analysis. Stat Med (Nov 25 2016). PMID: 27885709

103. Bjerkeli, P. J., S. Mulinari, and J. Merlo. Testosterone Prescribing in the Population-a Short Social Epidemiolo-

gical Analysis in Sweden. Pharmacoepidemiol Drug Saf 25, no. 1 (Jan 2016): 11-5. PMID: 26216248

104. Brinda, EM, Attermann J, Gerdtham, U-G, Enemark U. Socioeconomic inequalities in health and health service

use among older adults in India: results from the WHO Study on global AGEing and adult health survey. Public

Health. 2016 Dec;141:32-41. PMID: 27932013

105. Brinda, EM, Rajkumar, AP, Attermann, J, Gerdtham, U-G, Enemark, U, Kuruthukulangara, SJ. Health, social,

and economic variables associated with depression among older people in Low and Middle Income Countries:

WHO Study on global AGEing and adult health. m J Geriatr Psychiatry. 2016 Dec;24(12):1196-1208. PMID:

27743841

106. Cantarero-Arevalo, L., R. Perez Vicente, S. P. Juarez, and J. Merlo. Ethnic Differences in Asthma Treatment

among Swedish Adolescents: A Multilevel Analysis of Individual Heterogeneity. Scand J Public Health 44, no. 2

(Mar 2016): 184-94. PMID: 26553248

107. Chaix, B., Y. Kestens, D. T. Duncan, R. Brondeel, J. Meline, T. El Aarbaoui, B. Pannier, and J. Merlo. A Gps

Based Methodology to Analyze Environment-Health Associations at the Trip Level: Case-Crossover Analyses

of Built Environments and Walking. Am J Epidemiol 184, no. 8 (Oct 15 2016): 570-78. PMID: 27659779

108. Engström G, Zöller B, Svensson PJ, Melander O, Persson M. Soluble urokinase plasminogen activator receptor

and incidence of venous thromboembolism. Thromb Haemost. 2016;115(3):657-62 PMID: 26466866

109. *Gerdtham U-G, Lundborg P, Lyttkens CH, Nystedt P. Do Education and Income Really Explain Inequalities in

Health? Applying a Twin Design. Scandinavian Journal of Economics. 2016; 118(1): pp. 25-48.

85 ÅRSBOK2016

93. Yu H, Frank C, Sundquist J, Hemminki A, Hemminki K. Common cancers share familial susceptibility: implications for


86 ÅRSBOK2016

110. Ghith, N., P. Wagner, A. Frolich, and J. Merlo. Short Term Survival after Admission for Heart Failure in Sweden:

Applying Multilevel Analyses of Discriminatory Accuracy to Evaluate Institutional Performance. PLoS One 11,

no. 2 (2016): e0148187. PMID: 26840122

111. *Giordano GN, Lindström M. The 2005 London terror attacks: an investigation of changes in psychological

I PUBLICERADE VETENSKAPLIGA ARTIKLAR 2016

well-being and social capital pre- and post-attacks (2003-07)- a UK panel study. SSM Population Health, 2016;

2: 485-494. doi: 10.1016/jssmph.2016.06.008

112. Gracia, E. and J. Merlo. Intimate Partner Violence against Women and the Nordic Paradox. Soc Sci Med 157

(May 2016): 27-30. PMID: 27058634

113. Heckley G, Gerdtham U-G, Kjellsson G. A general method for decomposing the causes of socioeconomic

inequality in health. Journal of Health Economics 2016. PMID: 27137844

114. Heckley G, Jarl J, Gerdtham U-G. Frequency and intensity of alcohol consumption: New Evidence from

Sweden. European Journal of Health Economics. 2016. PMID: 27282872

115. Ivert, A. K., S. Mulinari, W. van Leeuwen, P. Wagner, and J. Merlo. Appropriate Assessment of Ethnic

Differences in Adolescent Use of Psychotropic Medication: Multilevel Analysis of Discriminatory Accuracy.

Ethn Health 21, no. 6 (Dec 2016): 578-95. PMID: 26884047

116. Köhler M, Rosvall M, Emmelin M. “All is well”: professionals’ documentation of social determinants of health

in Swedish Child Health services health records concerning maltreated children- a mixed method approach.

BMC Pediatrics 2016; 16(1): 127. doi: 10.1186/s12887-016-0646-2. PMID: 27526796

117. Liedberg, F, Gerdtham, U-G, Gralén, K, Gudjonsson, S, Jahnson, S, Johansson, I, Hagberg, O, Larsson, S,

Lind, A-K, Löfgren, A, Wanegård, J, Åberg, H, Nilbert, M. Fast-track access to urologic care for patients with

macroscopic haematuria is efficient and cost-effective: results from a prospective intervention study. British

Journal of Cancer. 2016. doi: 10.1038/bjc.2016.265. PMID: 27560554

118. Lindström M, Giordano GN. Changes in social capital and cigarette smoking behaviour over time: a popu

lation-based panel study of temporal relationships. Nicotine and Tobacco Research, 2016; 18(11): 2106-2114.

doi10.1093ntr/ntw120. PMID: 27113013

119. Lindström M, Giordano GN. The 2008 financial crisis: changes in social capital and its association with psy

chological wellbeing in the United Kingdom- a panel study. Soc Sci Med 2016; 153: 71-80. doi: 10.1016/j.socs

cimed.2016.02.008. PMID: 26889949

120. Lindström M, Rosvall M. Life course perspectives on economic stress and generalized trust in other people.

The Social Science Journal 2016; 53(1): 7-13.

121. Lindström M. Are subversion and conflict component parts of social cohesion? Soc Sci Med 2016;

169: 106-108. doi: 10.1016/j.socscimed.2016.09.015. PMID: 27710859

122. Lundqvist A, Andersson E, Ahlberg I, Nilbert M, Gerdtham U-G. Socioeconomic inequalities in breast

cancer incidence and mortality in Europe – a systematic review and meta-analysis. Eur J Public Health. 2016

Oct;26(5):804-813. PMID: 27221607

123. Merlo, J., P. Wagner, N. Ghith, and G. Leckie. "An Original Stepwise Multilevel Logistic Regression Analysis of

Discriminatory Accuracy: The Case of Neighbourhoods and Health." PLoS One 11, no. 4 (2016): e0153778.

PMID: 27120054

124. Persson, S, Gerdtham, U-G, Steen Carlsson, K. Labor market consequences of childhood onset type

1 diabetes. Econ Hum Biol. 2016 Dec;23:180-192. PMID: 27697622

*: published papers not shown in the PUBMED, no PMID.


Tryck: Eo Grafiska, 2017 Centrum för Primärvårdsforskning Vi finns i CRC-byggnaden, hus 28, våningsplan 11 Jan Waldenströms gata 35 Skånes universitetssjukhus Malmö www.cpf.se

©

CPF


CPF & KCP

www.cpf.se www.vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvard-i-skane/

ÅRSBOK 2016

ÅRSBOK CPF, Centrum för Primärvårdsforskning KCP, Kompetenscentrum för primärvård i Skåne

Årsbok för CPF och KCP 2016  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...

Årsbok för CPF och KCP 2016  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...

Advertisement