Page 1

2018 ÅRSBOK

Centrum för primärvårdsforskning Kompetenscentrum för primärvård i Skåne


Övergripande

04

Rekordår! 04 Organisation 06 Vision 07 Ledning & uppdrag 08 Passion i stället för pension 10 Framgångsrik professor tar över rodret 14

Komtetenscentrum för primärvård i Skåne

18

I siffror 19 Primärvårdens utbildningsenhet 20 ST 21 AT 24

Verksamhetsförlagd utbilddning, VFU 25 Fortbildningsenheten 26 Diabetessamordnare 28 Allmänläkarkonsult AKO 30 Kunskapscentrum migration och hälsa 36 Kunskapscentrum barnhälsovård 46 Kunskapscentrum kvinnohälsa 52


innehåll

Centrum för primärvårdsforskning

58

I siffror 59 Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC 60 Svepet 66 Forskning (forskningsledare & forskningsprojekt) 72 Doktorander 78 Disputationer 81 Databasgruppen 92 Analysgruppen 94 Molekylärbiologiskt laboratorium 98 Finansiellt perspektiv 100 Publicerade vetenskapliga artiklar 102


Rekordår! Å

r 2018 blev fantastiskt spännande för Centrum för primärvårdsforskning och Kompetenscentrum primärvård, som tillsammans med de tio AKC-vårdcentralerna utgör Universitetsklinik primärvård Skåne. Alla minns säkert den utomordentligt ”Universitetsklinik primär- fina utvärdering av Socialstyrelsen som vård Skåne är en synnerligen vi beskrev redan i förra årsboken, se omfattande forsknings- och citat strax intill. Efter utnämningutbildningsverksamhet som en till Universitetssaknar motstycke i Sverige sjukvårdsenhet har och kan vara en förebild för vi haft flera besök från olika regioner universitetsenheter inom all- i Sverige som velat sig med mänmedicin/primärvård i Sve- bekanta vår modell. Västra rige. Det har fördelar att på Götalandsregionen besökte CPF under detta sätt ha en plattform en hel dag för att förstå hur vi arbetaför såväl forskning inom de. Jag besökte även primärvård som utbildning Region Uppsala och

(grundutbildning, AT-, ST- och fortbildning) och kompetensutveckling i vid bemärkelse.” årsbok2018

4

Uppsala universitet för att diskutera vår modell för forskning och utveckling. Vi har på plattformen en pågående utbildning av 408 ST-läkare i allmänmedicin som stöttas av 12 studierektorer. Vi arbetar även med grundutbildning, fortbildning, föredrag, seminarier, webbinarier, allmänläkarkonsulter (AKO) och videoteket. Kunskapscentrum migration och hälsa, KC barnhälsovård och KC kvinnohälsa, som alla ingår i Kompetenscentrum för primärvård, bedriver mycket viktigt arbete. Om allt detta kan du läsa i den årsbok du nu håller i din hand. Vi arbetar nära varandra inom plattformen, inte bara i den gemensamma ledningsgruppen utan även i gemensamma projekt. Jag vill hävda att dessa samarbeten är nödvändiga för att kunna implementera evidensbaserade metoder ute i vården. Jag brukar alltid vilja


missbruk, hälsoekonomi, gastroenterologi, hjärtsjukdomar, trombossjukdomar, diabetes och andra vanliga sjukdomar i primärvården. Tidskrifterna vi publicerade i var bl.a. JAMA Psychiatry, American Journal of Psychiatry, Nature Communications, Lancet Haematology, JAMA Cardiology, International Journal of Cardiology och andra högt rankade tidskrifter. Sedan starten av CPF i oktober 2008 blir det sammanlagt cirka 1300 vetenskapliga artiklar. Samarbetet med Nationella forskarskolan i allmänmedicin har också fortsatt under året och flera av våra medarbetare på CPF ingår nu i ett nätverk av universitet som aktivt stödjer verksamheten. Forskarskolan ökar kvalitén på forskningen vid CPF och utvecklar doktorandernas vetenskapliga tänkande. Sammanlagt disputerade 12 doktorander under 2018! Detta är fantastiskt roligt. Låt oss alla gratulera Faiza Siddiqui, Delshad Akrawi, Elżbieta Kaszuba, Rasmus Wæhrens, Maria Fridh, Christine Lindström, Ensieh Memariam, Abrar Ahmad, Miriam Pikkemaat,

Madelaine Törnquist Agosti, Gawain Heckley och Ye Zhang. Detta blir min sista ledare i årsboken eftersom jag slutar som chef den 30/4, 2019. Därefter kommer professor Kristina Sundquist att ta över stafettpinnen. Hon har enhälligt blivit utsedd av styrelserepresentanterna från Region Skåne och Lunds universitet till min efterträdare, läs mer på sid 14. Själv kommer jag att fortsätta att arbeta för CPF som senior professor och expert på heltid för att fortsätta driva mina externfinansierade projekt, vilket du kan läsa mer om på sid 10. Det finns mycket mera intressant från 2018 att läsa om i denna årsbok, som är mer omfångsrik än någonsin för att spegla de många aktiviteter som sker vid Kompetenscentrum för primärvård i Skåne och Centrum för primärvårdsforskning.

Mycket nöje med läsningen! Jan Sundquist, professor, allmänläkare och verksamhetschef CPF och KCP

årsbok2018

betona att de flesta av våra medarbetare är kliniskt verksamma och därmed kommer deras kompetens till nytta för primärvården samtidigt som forskare kan söka stimulans från den kliniska myllan där de bästa forskningsidéerna föds. Forskarna på CPF har många viktiga samarbeten nationellt och internationellt som under året har skapats eller fördjupats. Under 2018 har det fortsatt skett ett flertal utbyten av studenter, forskare och akademiska lärare, framförallt i de samarbeten vi har med Shimane University och Kyoto Sangyo University i Japan samt vid Virginia Commonwealth University, Stanford University och German Cancer Research Center. Under 2018 fick vi in stora externa anslag (VR, NIH, ERC, HLF, Kampradstiftelsen) samt ALF-anslag vilket möjliggjorde en mycket hög vetenskaplig produktion. Därmed blev 2018 ett lyckat år som leder till nyrekryteringar och vidare utveckling av verksamheten. Under 2018 publicerade vi hela 139 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter av mycket hög klass. Årets forskning har resulterat i ett flertal viktiga publikationer med fokus på primärvårdspsykiatri och

5


Organisation

All forskning, kompetensutveckling, utbildning och ST/AT-samordning i Skånes primärvård är samlad i två producent- och konkurrensneutrala verksamhetsområden, Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) – som en sammanhållande kunskapsplattform för såväl privat som offentlig verksamhet.

årsbok2018

6


VISION

Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Att driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare befolkning.

Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) Vi vill uppnå jämlik hälsa och likvärdig vård samt hög kompetens hos medarbetaren.

årsbok2018

VISION

7


Ledning & uppdrag Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) är viktiga resurser för kunskapsutvecklingen och kliniska processer inom både offentligt och privat driven primärvård i Skåne. Därför är konkurrensneutralitet av allra största vikt.

U

ppdraget som verksamhetschef för CPF ligger under CPF:s styrelse, medan uppdraget som verksamhetschef för KCP 2018 låg under primärvårdsdivisionen i förvaltningen Skånevård Sund inom Region Skåne. CPF och KCP har en gemensam ledningsgrupp för att skapa samverkan och optimalt utnyttja resurserna. I den gemensamma ledningsgruppen för CPF och KCP uppstår värdefulla synergier för forskning och kunskapsutveckling.

CPF:s och KCP:s ledningsgrupp w Jan Sundquist, professor, verksamhetschef w Kristina Sundquist, professor och forskningsledare w Patrik Midlöv, professor, forskningsledare, prefekt w Eva Pulverer Marat, enhetschef (PUE) w Marie Köhler, enhetschef (KC barnhälsovård och

årsbok2018

8

KC kvinnohälsa)

w w w w w

Jenny Malmsten, enhetschef, (KC migration och hälsa)

(KC barnhälsovård)

Sten Tyrberg, teamledare (AKO) Emelie Stenman, teamledare (AKC) Anna Kjellbom, teamledare (KC kvinnohälsa) Kathy Falkenstein-Hagander, teamledare


Styrelsens arbete CPF är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. Styrelsen leder arbetet på ett strategiskt och övergripande plan. Det innebär bland annat att styrelsen fattar beslut om inriktningen på den forskning CPF avser bedriva och upprättar verksamhetsplan samt ansvarar för att nödvändig uppföljning sker av CPF:s verksamhet och hantering av ekonomiska medel.

CPF:s styrelse Från vänster på bilden: Representanter för Lunds universitet

w Prodekanus och professor Kristina Åkesson, Lunds universitet w Prof. senior Lars H Lindholm, Umeå universitet (ordförande) w Professor Bodil Ohlsson, Lunds universitet Representanter för Region Skåne

w Professor Jerzy Leppert, Uppsala universitet w Professor Birgit Rasmussen, Lunds universitet w FoU-chef och docent Richard Frobell, Region Skåne (ej med på bild)

w Professor Jan Sundquist, verksamhetschef (föredragande)

årsbok2018

9


Foto: Johan Bävman

Passion istället för pension 10


Han är en orädd, chosefri och driftig pionjär inom primärvårdsforskning med en omvittnad förmåga att entusiasmera och inspirera. Snart går professor Jan Sundquist i pension, men har inte en tanke på att sluta jobba. – Mina framtidsutsikter har aldrig varit bättre och jag ser fram emot att fortsätta med forskningen i många år till, säger han.

U

ppdraget som verksamhetschef för CPF och KCP lämnar Jan Sundquist i april 2019. Men det betyder inte att han kommer att leva en stilla pensionärstillvaro. Nedtrappningen innebär, som Jan Sundquist säger, en nedgång från dubbel heltid till kanske 60 timmar i veckan. – Jag tror att det är farligt att gå från en ytterlighet till en annan. Det finns så mycket mer som måste göras och utforskas, säger han och skrattar.

Se saker och ting lite större

dessa data till demografiska och medicinska data kan forskarna få en uppfattning om hur gen- och miljöinteraktioner styr sjukdomsförloppen. – Det är helt suveränt, säger Jan Sundquist.

Lanserade akademiska noder Han lockades länge av tanken att skapa mötesplatser i form av akademiska noder för att knyta personal och studenter i primärvården till prekliniska och kliniska forskare vid universitet och högskolor. Ett koncept som han först lanserade i Stockholm och sedan i Skåne som AKC. Konceptet går nu på export runt om i landet och även till Kina och Japan. – Allt fler inser att vi måste hitta metoder för att föra ut akademi, utbildning och forskningsresultat på plats i primärvården och även bli bättre på att fånga upp uppslag från personalen som kan föras tillbaka till akademin, säger Jan Sundquist.

årsbok2018

Drivet och att hela tiden försöka se saker och ting lite större är några av Jan Sundquists signum. Hela tiden med primärvården som bas. Två gånger har han antagit utmaningen att bygga upp och utveckla framstående FoU-enheter för primärvården. Först i Stockholm och sedermera i Skåne. Båda gånger med en handfull skara entusiaster som växt till hundratalet med nya uppdrag och verksamheter som hela tiden tillkommit. – Det har varit oerhört kul och stimulerande. Särskilt i Skåne

tycker jag att vi har lyckats få till en mix av kliniskt patientnära utvecklingsarbete, forskning och utbildning med epidemiologisk och experimentell spetsforskning, säger han. Enligt Jan Sundquist beror medvinden på engagerade, prestigelösa, kompetenta medarbetare och mycket fin uppbackning från styrelsen, Region Skåne och Lunds universitet. Om han fått korn på en god idé är han en handlingens man som inte alltid följer förväntade mönster. Att vara med och starta landets enda experimentella laboratorium inom allmänmedicin och primärvård är ett exempel. Mottagandet var först ljumt. På vinst och förlust drog de ändå igång labbet i liten skala. – I dag är labbet utrustat med den senaste teknologin som gör att vi kan identifiera genetiska varianter, epigenetiska faktorer och inflammatoriska biomarkörer som är associerade med sjukdomar som cancer, kroniska psykiska sjukdomar, typ 2 diabetes, fetma och kardiovaskulära sjukdomar, säger Jan Sundquist. Genom att sedan koppla

11


Intresset för migration väcktes tidigt Jan och hans forskargrupp har under många års tid profilerat sig inom Migrationsforskning. Det var på vårdcentralen Norra Fäladen i Lund som intresset väcktes. Det bodde många latinamerikaner i området som sökte vård och Jan märkte att de hade ett annat vårdbehov än andra patientgrupper. Han började undersöka varför. Eftersom han ville jobba med den bästa inom området skrev han till Brian Jarman på Imperial College i London. Blev inbjuden, åkte dit och la upp en forskarplan som 1994 resulterade i en avhandling vid Lunds universitet. Forskarkarriären fortsatte senare med två år vid Stanford University i USA, där han även senare blev gästprofessor.

– Det var kanske lite kaxigt, men jag skrev och frågade om jag kunde få göra min post-doc där, fast alla hemma sa åt mig att jag aldrig skulle ha en chans. Men det gick vägen. Erfarenheterna därifrån har varit ovärderliga och format mig som forskare. Jag fick en bra känsla redan vid de första kontakterna och flera jobbar jag fortfarande med, säger Jan.

Långvariga, kreativa relationer Tidigt förstod Jan Sundquist att han inte bara kunde förlita sig på data från några få vårdcentraler och närområdet. Han tog kontakt med Sven-Erik Johansson på SCB i Stockholm som han visste var duktig på statistik och epidemiologi. Tycke uppstod. Sen dess har de följts åt genom åren. I Stockholm lärde han genom forskningen även känna sin blivande hustru, professor Kristina Sundquist. De två har arbetat sida vid sida i snart 20 år nu. – Det är en stor förmån för mig personligen och för svensk forskning i allmänmedicin att vi träffades. Perfect match!

Tillsammans har de kläckt och format idéer och skrivit en massa forskningsansökningar genom åren. – Utan Kristinas hårda arbete och vetenskapliga skärpa hade CPF inte varit vad det är idag. Jag är mycket glad över att hon är utsedd till min efterträdare, säger han. Gång på gång betonar Jan vilken förmån det är att han under årens lopp har fått möjlighet att anställa och möta så många olika briljanta hjärnor, både på KCP och CPF. Hela poängen med att ha en bred besättning är enligt honom att man tänker tillsammans och angriper problem ur olika vinklar. – Rätt person, med rätt attityd och kompetens kan bli en injektion för en hel grupp, menar han. I dag är CPF inne i en positiv spiral där personer från hela världen söker samarbeten. – Ofta handlar utveckling om att kombinera forskningsfält. Vi är starka inom vissa områden och behöver inte vara experter på allt annat. Istället knyter vi till oss duktiga personer inom andra fält. Det i sin tur spiller även över på

Skolstudien ska pågå i 20 år, så jag kommer hålla på ett bra tag till!

årsbok2018

12


Jan Sundquist Efter pension: Senior professor mycket annat. Det höjer exempelvis nivån på det vetenskapliga samtalet och på forskningen och även kvaliteten på seminarier, säger Jan Sundquist.

Gör för att varva ner: Mindfulness varje dag och går en fortbildning inom mindfulness KBT vid Oxford University

Ålder bara en siffra

Gillar: Film, litteratur och konst

Vetgirighet har sällan någon åldersbegränsning, Efter 700 publicerade artiklar och många miljoner i externa anslag fortsätter Jan sitt värv. Efter sommaren fick han dessutom veta att han tilldelats ERC Advanced Grant av European Research Council på 2,5 miljoner Euro, se sid 71. ERC Advanced Grant syftar till att stödja väletablerade forskningsledare i världsklass i deras innovativa forskningsprojekt. Han får utmärkelsen för att identifiera faktorer på flera nivåer som kan skydda från psykisk ohälsa och missbruk hos första och andra generationens invandrare. – Kristina och jag var och handlade på ICA när vi fick meddelandet. Först blev vi chockade, sen jublande glada. Det är ett erkännande till hela CPF. Personligen känns det lite som om cirkeln är sluten. Det var här i Skåne allt började och inom just detta område som jag började min forskarbana, säger han. Parallellt med ERC-projektet kommer Jan även att arbeta med ett stort kliniskt projekt där forskarna studerar den psykiska hälsan och de långsiktiga effekterna av Mindfulness bland skolbarn i Skåne. – Skolstudien vill jag faktiskt fullfölja. Den ska på pågå i 20 år, så jag kommer att hålla på ett bra tag till, avslutar Jan Sundquist.

Avskyr: Byråkrati

Fritidsintressen: Familjen, matlagning, goda viner, trädgårdsarbete, och träning

Oanad talang: Talar spanska flytande

Foto: Johan Bävman

årsbok2018

13


Foto: Johan Bävman

årsbok2018

14

Kristina Sundquist blir ny chef för KCP och CPF.


Framgångsrik professor tar över rodret Hon arbetar som allmänläkare och är en av landets mest framgångsrika forskare inom allmänmedicin med över 600 publicerade artiklar, stora externa anslag och flera internationella utmärkelser. Nu blir Kristina Sundquist verksamhetschef för CPF och KCP. Den 1 maj, 2019, tillträder hon sin nya tjänst med placering i Malmö.

A

– Vi har ett väldigt gott samarbete i regionen – på alla nivåer, säger Kristina Sundquist. Framgångarna som vi uppnått genom åren är en mix av regionalt lagarbete och utblickar i världen med framstående forskargrupper och universitet, säger Kristina Sundquist.

Meriterad Den blivande verksamhetschefen föddes i Bulgariens huvudstad Sofia, flyttade som barn till Sverige och växte upp i Västerås. Efter läkarutbildningen fick hon jobb på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Efter disputationen 2003 tog det ordentlig fart. Hon blev docent 2005, och 2007 blev

årsbok2018

tt ha fått vara med och bygga upp CPF från början är det roligaste och viktigaste jobb som jag har haft. Att i min nya roll nu få fortsätta arbetet med att utveckla FoU-arbetet inom regionens primärvård med spets och bredd känns hedrande och spännande, säger Kristina Sundquist. Enligt henne finns det många talangfulla och hängivna medarbetare på CPF, AKC och KCP som gör mycket stora insatser. Det gör henne förvissad om att man gemensamt och i nära samverkan med personal i primärvården, patienter, Region Skåne och Lunds Universitet och många andra aktörer kommer att fortsätta föra den goda utvecklingen framåt.

15


cpf

forskning

Det ges möjligheter hela tiden. Se till att sniffa upp dem och våga gå utanför komfortzonen.

årsbok2018

16

hon landets yngsta professor i allmänmedicin. Till Malmö kom hon 2010 när man utlyste en professur i allmänmedicin. Hon har varit gästprofessor på Stanford University i tre år. I dag kan hon titulera sig gästprofessor vid School of Medicine at Mount Sinai i New York och vid Shimane University i Izumo, Japan. Hon är en ofta anlitad föreläsare och har handlett tio doktorander till disputation. Ett viktigt mått på hennes framgångar är att hon beviljats stora externa medel för sina idéer, bland annat vid tre tillfäl-

len från amerikanska National Institutes of Health, vilket är unikt för en svensk forskare.

Verka på flera nivåer Att ha ett öppet sinne, knyta bra kontakter och ta chanser när de kommer är några faktorer som har lett henne dit hon är idag. En strategi hon även råder andra att följa. – Det ges möjligheter överallt, hela tiden. Se till att sniffa upp dem och våga gå utanför comfortzonen, säger Kristina Sundquist. Hon betonar även vikten av att verka på många nivåer samtidigt. Lokalt, regionalt, nationellt och utåt i välden och att en frågeställning som är relevant för primärvården kan besvaras på många olika sätt. På labbet, i stora registerstudier, kliniska studier i primärvården och avancerade geografiska analyser av enskilda bostadsområden


forskning

kopplade till individuella sjukdomsdiagnoser. – Vår forskargrupp skulle aldrig varit så framgångsrik om vi inte jobbat stenhårt och målmedvetet på många plan och med många människor och verksamheter i Sverige, men även internationellt. Det ger en synergieffekt, menar hon.

Stärka band yttterligare Inget är så bra att det inte kan bli bättre. Framöver siktar hon på att CPF och KCP stärker de internationella relationerna och lokala nätverken ytterligare. Ökad satsning på gemensamma vetenskapliga seminarier och skrivarstugor är annat. – Det är nödvändigt för att få genomslag för ansökningar. En del tror att vetenskapen talar för sig själv och att det räcker med att ha en god idé för att få anslag. Det räcker nästan aldrig. Man måste vässa idén, beskriva

den begripligt, bygga sin berättelse och förklara nyttan. Det fick jag lära mig av min mentor Marilyn Winkleby på Stanford University, och är något jag gärna för vidare, säger Kristina Sundquist. Hon tror på öppen kommunikation och frihet under ansvar och att det kan driva fram resultat och få människor att prestera. – Kraften i ett beslut kommer när alla förstår tanken och levererar tillsammans, säger Kristina Sundquist. Trots tufft schema vill hon inte släppa sin egen forskning, exempelvis är en stor klinisk hjärtsviktstudie på ett 20-tal

cpf

vårdcentraler på gång. En dag i veckan fortsätter hon även som allmänläkare på Granens vårdcentral i Malmö. – Att arbeta kliniskt är viktigt för mig därför att det är i mötet med patienterna som många av mina vetenskapliga idéer föds och där jag kan föra tillbaka kunskaper från studier och utvecklingsarbete, avslutar hon. Min underbara vårdcentralchef Ingrid Svenning får nog stå ut med mig även i framtiden, skrattar Kristina.

Kristina Sundquist

årsbok2018

Titel: Professor i allmänmedicin och blivande verksamhetschef CPF och KCP. Fritid: Familjen samt målskytte. Förebild: Varierar. Men just nu Inga-Britt Ahlenius. Styrka: Sporras av motgångar. Avskyr: Snobbism. På nattduksbordet just nu: The American Wing.

17


Kompetenscentrum för primärvård i SKÅNE Inom Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) ryms verksamhetsförlagd utbildning, AT- och ST-utbildning, allmänläkarkonsultverksamhet, fortbildning, kunskapscentrum för barnhälsovård, kvinnohälsa och migration och hälsa. Den gemensamma plattformen medför stora samordningsvinster, såväl inom KCP som mellan KCP och CPF. Kompetenscentrums enheter och teaM: Primärvårdens utbildningsenhet allmänläkarkonsult Skåne, ako Kunskapscentrum migration och hälsa årsbok2018

18

Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapscentrum kvinnohälsa


KCP

finansiellT perspektiv

Verksamhet INTÄKTER kostnader över-/underskott w Primärvårdens utbildningsenhet

20 906 464

17 971 432

2 935 032

6 736 803

6 665 310

71 493

12 312 507

11 813 448

499 059

w Kunskapscentrum kvinnohälsa

5 381 612

4 987 985

393 627

w Kunskapscentrum migration och hälsa

7 468 422

5 632 545

1 835 877

w Allmänläkarkonsulter w Kunskapscentrum barnhälsovård

4

nyhetsblad om barn i utsatthet utgavs av Kunskapscentrum barnhälsovård

253 337 besök på AKO-riktlinjer på Vårdgivare Skånes webbplats

50

aktiviteter för ST-läkare arrangerades av Primärvårdens utbildningsenhet

70

utbildningsinsatser och föreläsningar i Kunskapscentrum migration och hälsas regi

555

medarbetare från olika verksamheter deltog i Kunskapscentrum kvinnohälsas utbildningar

1 700

studentplaceringar genom verksamhetsförlagd utbildning

1 470

årsbok2018

visningar av AKO:s webbinarier

19


Primärvårdens

utbildningsenhet Primärvårdens utbildningsenhet är samlokaliserad med CPF. Enheten ansvarar för AT/ST, samordning inom diabetes, fortbildningsfrågor och verksamhetsförlagd utbildning. vision "Vi vill uppnå jämlik hälsa och likvärdig vård samt hög kompetens hos medarbetaren” Primärvårdens utbildningsenhet: Antal medarbetare: 9 personer (6 heltidstjänster) 12 ST studierektorer (4 heltidstjänster) 5 AT studierektorer (1,15 heltidstjänster)

2018

ST-aktiviteter 23 utbildningar/kurser med 981 deltagare 27 ST-heldagsmöten med 1 803 deltagare AT-aktiviteter 94 seminarier AT-brunch med 113 deltagare 11 heldagar, praktiska färdigheter (Practicum) Fortbildning övriga medarbetare 49 utbildningar med 2017 deltagare Medelvärde på utbildningar – VT 2018 4,4 och HT 4,6 skala 1–5 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1700 studentplaceringar 2 utbildningar i pedagogiska handledarmodellen Peer Learning Diabetessamordnare 4 utbildningsdagar med 277 deltagare 64 diabetescertifierade enheter

Mål 2018 w Öka kvalitén i handledningen och kunskapen om kompetensvärderingsmetoder i ST-utbildningen w Verka för en mer optimal sidotjänstgöringsplacering för ST läkaren och utöka antalet årsbok2018

20

sidotjänstgöringsplatser w Att AT-läkaren blir bättre förberedd genom Practicumdagar och får ett optimalt lärande w Stötta till god diabetesvård genom förbättringsprojekt, nätverksträffar och fortbildning w Bra studentnöjdhet och välutbildade framtida medarbetare w Fortsatt stödja utvecklingen av metoder som förbättrar det pedagogiska mötet – Peer Learning w Produktion av tre videoteksfilmer och åtta webbinarier


På kort tid har antalet ST-läkare mer än fördubblats. Idag är 408 läkare på gång i Skåne med att bli specialister i allmänmedicin. För att allt ska löpa så smidigt som möjligt krävs en vältrimmad administration. Där spelar Helle Fredlund, ST-samordnare, en viktig roll.

ST-AKTIVITETER

årsbok2018

Hon är med hela vägen

21


N

är Helle började var antalet STläkare i Skåne 120 och det har krävts en hel del för att bygga upp en fungerande administration för de över 400 ST läkarna som finns nu. Under fem år ska de bli specialister i allmänmänmedicin, men eftersom de flesta gör specialisttjänstgöringen på deltid så tar det i snitt sex år. – Det är många steg att ta innan en ST-tjänst är klar, berättar Helle Fredlund. Enheten anställer efter att en Pre-ST blivit godkänd av ST-studierektorerna om utbildningsbidrag från Koncernkontoret. När det är klart hamnar utbildningsansvaret hos oss och ST-studierektorerna. Vi ser också till att den noggrant utförda ST-överenskommelsen undertecknas av alla parter.

Starkt digital portfölj

årsbok2018

22

Den blivande specialisten följs oftast av en och samma studierektor åren igenom. Studierektorn ansvarar för att en utbildningsplan upprättas och håller årssamtal med ST-läkaren. Dokument och kommunikation samlas i ST-forum: – Det är en obligatorisk digital portfölj som vi haft igång

sedan 2012, den gjordes för övrigt av en allmänläkare som ett ST-projekt, förklarar Helle, som ansvarar för STforum för allmänmedicin i Skåne. Det är ett fantastiskt bra verktyg. Alla dokument samlas där, alla kurser, Helle Fredlund (t v) utbildningsplanen, och Eva Pulverer-Marat årsrapporten, allt ligger där. ST-forum uppskattas mycket av både läkarna och studierekTydlig organisation torerna. Fördelarna med den Tillsammans med Eva Puldigitala portföljen har också verer-Marat, enhetschef för uppmärksammats av Region Primärvårdens utbildningsenSkåne, som nu startat en egen het, och ett tiotal andra, ingår pilotversion i KRYH. En suverän Helle i beredningsgruppen. funktion i ST-forum är den auDen tillsattes av Region Skånes tomatiserade sammanräkningpersonalnämnd för att bland en av hur lång tid ST-tjänsten annat bedöma behovet av nya varit igång. ST-utbildningsbidrag och för att – Det har tagit tid att arbeta bereda alla platser. Inför beräkupp ST-forum till vad det är ningen skickas det ut enkäter idag, säger Helle. Nu är det till alla enheter för att besvara svårt att tänka sig att adminishur många distriktsläkare som trera ST-tjänsterna utan detta är i tjänst, antalet beräknade starka digitala stöd! pensionsavgångar och flytt En gång i måkommenterar Eva Pulverernaden håller STMarat. I fjol blev det 60 nya ST enheten möte utbildningsbidrag, varav 15 till med Skånes dubbelspecialister. 12 ST-studieEn dubbelspecialist är en rektorer. På läkare som t ex är specialist agendan står i lungmedicin på sjukhuset, utvecklingsarmen som vill bli specialist i bete, dokument allmänmedicin och arbeta inom och rutiner primärvården. Enheterna ges utarbetas. ett större bidrag för dessa specialister.


Vi har bra och engagerade studierektorer! VÅRA ST-STUDIEREKTORER Från vänster: Cecilia Palmlund, AnnaLena Herrlander, Gunnar Sandström, Clary Hägglund, Helle Fredlund, Elisabeth Jaenson, Eva Pulverer-Marat, Håkan Sjöholm, Karin Ekelund, Fredrik Modig, Jakob Järhult och Staffan Larsson. (David Götestrand, Karen Vibe och Per Jonsson saknas på bilden)

Gott betyg Att ST-utbildningen inom Skånevård Sund, division primärvård, håller hög kvalitet visar SPUR undersökningen i SUND 2018. SPUR står för Specialistutbildningsrådet, som är en granskningsverksamhet i LIPUS regi (Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården), där den egna professionen granskar kvaliteten på vårdgivarnas AT och ST. "I Sund, inom division primärvård, är ST-läkarna mer positiva i sin skattning huruvida kvalitén motsvarar förväntningar på ST och utbildningsprogram, handledning, dokumentation och uppföljning, än övriga divisioner", heter det i resultatet av SPURundersökningen. Även primärvård KRYH fick hög skattning när den genomfördes år 2016. I SUS

primärvård är SPUR också gjord under 2018 men resultaten är inte klara än. Men fortfarande finns utrymme för förbättringar. Den så kallade sidotjänstgöringen brottas med köer. Efter cirka 1,5 år i ST-utbildningen ska läkaren göra sidotjänstgöring inom exempelvis barnmedicin, gynekologi eller psykiatri. – Det är svårt att hitta sådana platser, avslutar Eva och Helle. Kanske kommer man i framtiden att erbjuda att två läkare får dela på en sidotjänstgöring i vissa specialiteter. Men för att redan nu komma tillrätta med köerna så har sidotjänstgöringarna gjorts mer målstyrda, så man får ut mer av en kortare placering helt enkelt.

årsbok2018

Det fanns år 2018 utbildningsbidrag från Koncernkontoret till 327 heltidsplatser, men eftersom många har deltidstjänster, så räckte anslaget till 408 ST-läkare. Alla enheter rapporterar var månad in antalet ST-timmar, så Koncernkontoret kan ständigt beräkna ifall det finns möjlighet att komplettera med nya STtjänster under året. – Vi har bra och engagerade studierektorer, säger Eva Pulverer-Marat. De är bra förebilder och gör bra marknadsföring av ST-tjänstgöringen. Varje studierektor ansvarar för mellan 20-50 ST-läkare. I studierektorsorganisationen arrangerar vi AT-bruncher två gånger per kalenderår för att skapa intresse för att arbeta inom allmänmedicin. Bruncherna är mer och mer populära och vi har varit framgångsrika i att väcka intresse för allmänmedicin.

23


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

AT-AKTIVITETER Under 2018 var 176 AT-läkare placerade sex månader i primärvården i Skåne. Fem AT-studierektorer arbetade med en kontinuerlig kvalitetssäkring av utbildningsplatserna. Det anordnades 94 utbildningsseminarier lokalt för AT-läkarna. Antalet AT tjänster har senaste året ökat i Region Skåne vilket förstås märks i primärvården. Fler och nya vårdcentraler fick ta emot AT-läkare för att klara placeringarna och detta fungerade bra. AT-studierektorerna besöker regelbundet AT-läkarna på arbetsplatsen för att förvissa sig om att utbildningsmiljön och kvalitén på utbildningen är optimal. I Skåne genomförs utbildning av praktiska färdigheter för AT-läkare som är i början av sin primärvårdsplacering i samarbete med Practicum Clinical Skills Centres Region Skåne. Utbildningarna omfattade 1–2 dagar och bestod av praktiska moment inom chirurgia minor, spirometri/allergitest, ortopediskt status, ögon- och öronmikroskopering. Utbildningarna får mycket bra utvärderingar och omfattade 11 heldagar. Utöver dessa utbildningar anordnades det regelbunden seminarieverksamhet med sammanlagt 94 seminarier för de olika områdena. Några exempel på innehåll i seminarierna var hudsjukdomar, bedömning av yrsel, hudsjukdomar och långvarig smärta. Vid AT bruncherna deltog 113 AT-läkare i föredrag och diskussioner om primärvård i Skåne. Dessa sammankomster syftar till att öka intresset och underlätta rekryteringen till STtjänst i allmänmedicin.

årsbok2018

24


primärvårdens utbildningsenhet

KCP

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Uppdraget omfattar samtliga studentkategorier förutom läkarstudenter. VFUsamordnaren utgör en länk mellan primärvårdens verksamheter och Skånes tre lärosäten. Samordnaren ska verka för kvalitetsutveckling och fungera som stöd för chefer och personal i frågor som rör VFU. Stora krav ställs på våra verksamheter att erbjuda VFU av hög kvalitet då denna omfattar 30-50 procent av tiden i flertalet vårdutbildningar. Utbildning i den pedagogiska handledarmodellen Peer Learning har genomförts i Kristianstad och Lund. Tidigare har utbildning genomförts i Malmö. w 6 sjuksköterskor vid 3 enheter samt lärare från lärosätet, LU, utbildades i Lund. w 8 sjuksköterskor vid 4 enheter samt lärare från lärosätet, HKR, utbildades i Kristianstad. En regional VFU-grupp har bildats där primärvården medverkar. I denna grupp diskuteras övergripande VFU-frågor samt gemensamma policyfrågor. Under 2018 samordnades VFU-platser för totalt ca 1700 studenter inom primärvårdens samtliga verksamheter – såväl offentlig som privat.

årsbok2018

25


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

FORTBILDNINGSENHETEN

Kunskapspaket Nu finns ett kliniskt introduktionsår för alla sjuksköterskor på vårdcentralerna med ett fastställt programutbud, handledning på enheten och fastlagt utbildningsprogram. Den gedigna satsningen sjösattes under 2018.

N

u hoppas vi att det här blir något som verksamheterna verkligen använder, säger Eva Drevenhorn, distriktssköterska och lektor på Hälsovetenskaper i Lund, och, fram till början av 2019, fortbildningssamordnare på Primärvårdens utbildnings-

enhet (PUE). Efter många års omfattande fortbildningsarbete för Region Skåne lämnar hon nu PUE. Ny fortbildningssamordnare är Anette Helm, även hon distriktssköterska. – Vi arrangerar ju fortbildningar varje termin för alla distriktssköterskor och sjuk-

sköterskor, till exempel triageutbildningar för alla nyanställda, berättar Anette Helm. Triage är den medicinska bedömningen av patientens behov som sjuksköterskorna gör för att komma fram till att patienten får vård på rätt nivå.Utbildningarna spänner över mycket och har stor efterfrågan. Under

Eva Drevenhorn (t v) och Anette Helm.

årsbok2018

26


primärvårdens utbildningsenhet duktionsåret eftersom verksamhetscheferna och personalavdelningen, HR, kom fram till att detta var nog vad som behövdes för att få sjuksköterskorna att verkligen stanna kvar inom primärvården.

Specialistkunskap i steg Det kliniska introduktionsåret innebär ett introduktionsprogram med utbildningar för att öka tryggheten hos nyanställda sjuksköterskor i primärvården. Som ett stöd har de en handledare på vårdcentralen och ett fastställt programutbud via primärvårdens utbildningsenhet, PUE. Men vad sker sedan? – Vi skapade en karriärstege, eller rättare sagt, vi justerade den karriärstege som jag var delaktig i att arbeta fram på 1990-talet, förklarar Eva Drevenhorn. Den visar hur sjuksköterskan kommer in i verksamheten och växer med erfarenheterna i sex specificerade steg. Ett av stegen är att få specialistkunskaper och sedan starta och driva en specialmottagning. I utbildningen till distriktssköterska i Lund ingår denna kunskap, men inte för sjuksköterskor – generellt är distriktssköterskornas yrkesbehörighet jämförelsevis mycket mer omfattande. – Jag stöttar verksamheterna inom Region Skåne när det gäller att starta specialtmottagningar, säger Eva Drevenhorn.

Motiverande samtal Ett annat område som Eva ägnat mycket arbetstid åt är lära ut motiverande samtal till personal, eller MI, Motivational Interviewing, som det också heter – metodiken grundades på

Väx med erfarenheter i sex steg

!

1990-talet i USA, Australien och England. Till Sverige kom den i början av 2000-talet. – Det handlar om att sätta igång processer, som leder till ett hälsosamt beteende hos patienterna, berättar Eva Drevenhorn. Det gäller att få patienten att själv förstå vad som behövs göras. Allt förändringsarbete sker i hjärnan. Eva Drevenhorn har genom åren utbildat tusentals personer i främst primärvården i motiverande samtal: – Jag har gett kurser i olika sammanhang, till exempel tredagars grundkurser där vi blandar teori och praktik i rollspelsövningar. Det är intensiva kursdagar! – Men det tar energi att övertyga patienter att ändra sitt beteende, säger Eva. Om man i sin profession lär sig att mer fungera som en samtalspartner, så sparar man energi och får en mer avslappnad arbetssituation. Därmed kan energi sparas till annat – ett bra resultat av en utbildning och en fin förbättring av arbetsvardagen för många.

årsbok2018

fjolåret hölls exempelvis fortbildningar i hudbedömning och sårvård samt hypertoni. Det gjordes också en stor satsning på triagering av psykisk ohälsa för sjuksköterskor. Under våren 2019 blir det utbildningar i öron-näsa-hals och allergier. Den stora efterfrågan på fortbildningar innebär att kurserna snabbt fylls, men i en enkät som genomfördes hösten 2018 svarade omkring 50 procent att de hade svårt att hinna gå på utbildningarna på grund av tidspress. Enkäten finns som en rapport på PUEs hemsida på vårdgivarwebben om man vill läsa mer. Till sitt stöd i fortbildningsplaneringen har Eva Drevenhorn och nya fortbildningssamordnaren Anette Helm en referensgrupp där enhetschef Eva Pulverer-Marat och fyra distriktssköterskor ingår. Referensgrupp för utbildning finns också för andra yrkeskategorier som arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, psykolog, dietister och medicinska sekreterare i primärvården. Alla grupperna arbetar på liknande sätt med att planera och arrangera utbildning i samarbete med PUE. – Vi träffas en eller två gånger per termin, berättar Anette. Under 2018 fick vi exempelvis in efterfrågningar på blodtrycksmätning från undersköterskor, så vi höll sådana i höstas och kommer med fler kurser i ämnet under våren 2019. – Distriktssköterskor och sjuksköterskor är den största kategorin av vårdgivare inom Region Skåne, kommenterar Eva Drevenhorn. Samtidigt råder det en oerhört stor brist på specialutbildade sjuksköterskor. Därför har vi infört det kliniska intro-

KCP

27


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

DIABETESSAMORDNARE Certifiering

Under 2018 var det 64 av Region Skånes 159 hälsovalsenheter som uppfyllde kraven för certifiering. Dessa enheter blev premierade med 20 000 kr/år, de fick ett diplom att hänga i väntrummet och blev omnämnda på 1177 som certifierade diabetesmottagningar. Syftet med certifieringen är att säkerställa kvalitet i vården av personer med diabetes. Skåne är fortfarande först ut i Sverige och flera landsting planerar att införa certifiering för diabetesmottagningar. Information om certifiering finns att läsa på: www. vårdgivare.skåne.se, klicka sedan på hälso- och vårdval, vårdcentral och certifiering. Det skickas regelbundet förfrågan till verksamhetschefer på icke certifierade enheter om de önskar stöd för att få enheten certifierad. Det framkommer oftast att det är tiden som är problemet. Att man saknar diabetessjuksköterska eller att diabetessjuksköterskan inte har tillräckligt med tid för det antal diabetespatienter som finns listade på enheten. Man uppfyller inte det så kal�lade ledtalet. Det finns ett flertal vårdcentraler som saknar diabetessjuksköterska på grund av svårigheter att rekrytera. Ett problem som kanske behöver lyftas i regionen under kommande verksamhetsår. Två distriktssköterskestudenter har inom ramen för sin utbildning skrivit en magisteruppsats om vad certifiering har inneburit för enheten. De genomförde 12 intervjuer med diabetessjuksköterskor på certifierade enheter. Det framkom att certifiering innebar möjligheter, men också utmaningar vid personalbrist. De obligatoriska utbildningarna anordnade av diabetessamordnarna uppskattades och upplevdes som viktiga. årsbok2018

28

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Fyra förbättringsprojekt avslutades under året. Beslut att testa ny variant i form av lärandeseminarier utifrån enhetens NDR-data (Nationella Diabetesregistret) med diabetessjuksköterskor från ett par vårdcentraler som ligger i närheten av varandra. Detta skulle till att börja med vara en halvdag och som ett pilotprojekt.

NÄTVERK Diabetessamordnarna deltog och anordnade nätverksträffar för diabetessjuksköterskor på olika ställen i regionen.


primärvårdens utbildningsenhet

UTBILDNING

Två halvdagsutbildningar för diabetesteam om Diabetes och njurar samt Diabetes och hjärtkärlsjukdom genomfördes under våren i Malmö och i Helsingborg. Det var totalt 117 deltagare fördelat på de två tillfällena. Två fortbildningsdagar (heldagar) genomfördes under hösten på Stiftsgården i Höör om Insulinbehandling i primärvården, totalt 160 deltagare. En heldag i Jubileumsaulan om NDR genomfördes via ”Expertgrupp för Diabetes” 5 april för barn- och vuxen kliniker samt för primärvården tillsammans med personer från Registercentrum/NDR i Göteborg. Önskemål om ny NDR-dag i framtiden, men då halvdag, gärna uppdelad på primärvård och specialistklinik, vuxen/barn. Utbildning för diabetessjuksköterskor "Farmakologi vid diabetes 7,5 hp" på avancerad nivå genomfördes vid Högskolan i Kristianstad med stöd av diabetessamordnarna. 33 studenter genomförde kursen under hösten. Det var den första kursen i ämnet som genomfördes i Skåne.

KCP

NDR – Nationella Diabetesregistret

Ett intensivt samarbete med systemansvariga och verksamhetsspecialister inom IT och PMO (journalsystemet Profdoc Medical Office) skedde kontinuerligt under året för kvalitetssäkring av dataöverföring från PMO till NDR. Det startades som ett pilot-projekt med åtta enheter för att sedan den 5 november införas på alla primärvårdsenheter i Region Skåne. Överföringen har fungerat bra.

Riktlinjer

Regionala besöks- och remissrutiner för typ 2 diabetes har reviderats. Dessa finns publicerade på vårdgivarwebben.

NYHETSBREV & wEBB

Nyhetsbrev har fortsatt skickats ut kontinuerligt till enheternas diabetessjuksköterskor. Diabetessamordnarna har nu även en hemsida under PUE där nyhetsbrev läggs samt PP-presentationer från utbildningsdagar.

Insulinjustering

Diabetessamordnarna var med i en regional grupp med uppdrag att ta fram rutiner för insulinjutering i Pascal. årsbok2018

29


KCP

Allmänläkarkonsult Skåne, AKO

AKO Allmänläkarkonsult Skåne, AKO, är en resurs för Hälsovalets alla läkare. Tillsammans med Region Skånes vision arbetar vi för en säkrare, enklare och mer jämlik vård, utvecklar och utökar kompetensutveckling samt standardiserar vårdriktlinjer för primärvården utifrån ett nationellt kliniskt kunskapsstöd – lättillgängligt och hittbart. .sätt.

årsbok2017

30

KORTFAKTA 10 personer arbetar inom AKO Skånes centrala verksamhet. 40 allmänläkarkonsulter inom 22 medicinska områden, fördelade lokalt i samverkan med Skånes olika sjukhus.

AKO Skånes måldokument för 2018 – 2019 handlar om:

90 lokalt fortbildningsansvariga läkare på lika många vårdcentraler.

w KOMPETENSUTVECKLING Att möta allmänläkarens behov av kompetensutveckling för att hen ska kunna erbjuda patienten person- centrerad evidensbaserad säker vård. w Vårdriktlinjer Att formulera Skånegemensamma evidensbaserade lättillgängliga vårdriktlinjer för allmänläkare. w Samverkan Att medverka till att skapa rutiner så att Region Skånes olika verksam- heter var för sig används gemensamt på bästa sätt. w AKO webbplats Att skapa en lättillgänglig IT-plats med lätt sökbar, intressant och adekvat information för Hälsovalets läkare inom kunskapsstyrning, sam- verkan och kompetensutveckling.

39 fortbildningskurser varav 5 st var regionala fortbildningskurser – Allmänmedicin Plus. 1 402 deltagare på fortbildningarna. 234 publicerade AKO-riktlinjer, varav 100 nya under 2018. 8 SVF:er, standardiserat vårdförlopp för cancer, publicerade under 2018, totalt 30 st. 253 337 besök på AKO-riktlinjer på Vårdgivare Skåne. 15 340 visningar sedan publiceringen av 21 egenproducerade videoteksfilmer. 8 direktsända webbinarier under 2018, vilka visats i efterhand 1 470 gånger. 64 medicinska Frågor och svar, varav 23 nya under 2018.


Allmänläkarkonsult Skåne, AKO

Kompetensutveckling

Kunskapsstyrning

Fortbildning lokalt

Frågor & svar

Lokal fortbildning är från och med 2018 ett heldagsarrangemang i Skånes olika områden. Helsingborg: 8 tillfällen med sammanlagt 423 deltagare. Kristianstad: 9 tillfällen med sammanlagt 198 deltagare. Lund: 4 tillfällen med sammanlagt 287 deltagare. Malmö: 4 tillfällen med sammanlagt 307 deltagare. Exempel på ämnen vid de lokala fortbildningarna w Axeltema w Naturläkemedel och interaktioner w Nationellt kliniskt kunskapsstöd primärvård, NKKP samt standardiserade vårdförlopp cancer, SVF w Anemier w Stroke – nytt vårdprogram

Fortbildning regionalt

KCP

Det finns 64 frågor och svar, varav 23 har till kommit under 2018.

AKO vårdriktlinjer

Arbetet med nationella riktlinjer med anpassning till Region Skåne har fortsatt under 2018. 100 nya riktlinjer har publicerats, totalt finns mer än 230 riktlinjer. Kortversioner görs även för SVF, standardiserat vårdförlopp cancer, där 8 nya har publicerats under 2018.

Nationellt kunskapsstöd primärvård

26 rekommendationer publicerade på nationellt kliniskt kunskapsstöd från Södra sjukvårdsregionen.

Regional fortbildning, Allmänmedicin Plus, arrangeras också heldagsvis, och har vid sina 5 tillfällen samlat 146 deltagare. De regionala dagarna har handlat om w Hjärta- kärl w Primärvårdsgynekologi w Huvudvärk och yrsel w Njursvikt- och thyreoidasjukdomar w Trafikmedicin

AKO-dag

årsbok2018

Den årliga AKO-dagen bjöd denna gång även in samtliga lokalt fortbildningsansvariga läkare. Arrangemanget hölls i Helsingborg. Programmet handlade mycket om primärvårdens framtid, gruppsamtal kring fortbildning och uppdrag som allmänläkarkonsult samt den pågående projektet om SDV, Skånes digitala vårdsystem. Dagen samlade 41 deltagare.

31


T

Tydligt och strukturerat årsbok2018

32

– Det är roligt att skriva och strukturera så att folk förstår! Att göra texter så tydliga som möjligt är en stimulerande utmaning, säger Tina Runeke, allmänläkarkonsult och medicinsk redaktör för AKO Skåne.

ina Runeke är specialist inom allmänmedicin hos Läkargruppen Munka Ljungby. Tillsammans med Johanna Cederholm, även hon specialist i allmänmedicin (på Vårdcentralen Dalby), bildade hon den första redaktionen för allmänläkarnas riktlinjer i Region Skåne för ungefär fem år sedan, inom AKO-organisationen med Sten Tyrberg i spetsen. Nu har det blivit över 200 publicerade riktlinjer! – Vi började diskutera upplägget under 2013–2014. Det hade funnits riktlinjer tidigare, men då som nyhetsbrev, Kliniknytt, förklarar Tina Runeke. Istället ville vi skapa ett kunskapsstöd utifrån diagnoser och hur man som läkare ska agera utifrån dessa. Vi arbetade fram och genomförde ett enhetligt, standardiserat kunskapsstöd. När den nya plattformen Vårdgivare i Skåne sjösattes den 2 december 2014 kunde de tidigare publicerade Kliniknytt – omkring 100 texter – som överförts till den nya, standardiserade mallen, publiceras på webben. – Det var starten, berättar Tina. Sedan jobbade vi vidare med att uppdatera och redigera, och naturligtvis även skriva nya riktlinjer. När Region Skåne till exempel publicerar regionala vårdprogram, så plockar vi ut de delar som berör primärvården och gör kortversioner för AKO.

Ska ha hög användbarhet Syftet är att riktlinjerna ska vara kortfattade, lättlästa och strukturerade på ett likartat sätt. De ska vara användbara i den kliniska vardagen, som ett stöd i arbetet.


Allmänläkarkonsult Skåne – Riktlinjerna ska ha giltighet i hela Skåne. De är skrivna av primärvårdsläkare till primärvårdsläkare. Under 2018 publicerade AKO inte mindre än 92 riktlinjer, både nya och uppdaterade, i en del fall handlar det om större revideringar. Vid sidan av detta arbete är Tina Runeke även en av fyra ämnesgruppsordföranden i Södra sjukvårdsregionen för det nationella kliniska kunskapsstödet, som är under utarbetande. För Tinas del handlar det om ämnesgrupp barn- och ungdomars hälsa. – Jag hade redan skrivit en hel del riktlinjer inom området barn- och ungdomars hälsa som vi kunde utgå ifrån. Som källor använder vi både nationella och internationella riktlinjer, det är viktigt med en vetenskaplig förankring. Samtidigt med att vi publicerar texter för det nationella kunskapsstödet, så uppdaterar vi även AKO:s riktlinjer.

KCP

Det är mycket inspirerande och roligt att riktlinjerna används!

Stor satsning

Tina Runeke är engagerad på 30 procent. – Jag tycker det är jätteroligt att skriva och strukturera information så att det blir så tydligt som möjligt, säger Tina. Jag hoppas att det kan förenkla vardagen något för mina kollegor, så att inte var och en behöver sitta på sin egen kammare och googla! Att allmänläkarna verkligen hittar den kunskap de behöver visar den senaste besöksstatistiken. Riktlinjerna hade 250 000 sökträffar senaste året. – Det är mycket inspirerande och roligt att riktlinjerna används!

årsbok2018

Arbetet är omfattande, och förutom de nationella riktlinjerna, så handlar det dels om de egna riktlinjerna i Skåne, dels de regionala vårdprogrammen och dels standardiserade vårdförlopp (SVF) för cancer som publiceras i en kortversion för primärvården med fokus på typiska cancersymtom och när de ska remitteras. – Vi jobbar mycket med detta. De standardiserade vårdförloppen är en pusselbit i arbetet att snabbt kunna hitta cancerpatienterna i primärvården, något som gett goda resultat här i Skåne. Kollegan Johanna Cederholm är numera medicinsk redaktör för AKO på 40 procent och

33


kåne

Superpedagog Christian Anker-Hansen är full av idéer och energi. Som allmänläkarkonsult i Lund är han en av dem som hela tiden utvecklar och stärker Allmänläkarkonsultverksamheten i Skåne.

D Webbinarier är bra exempel på effektivt lärande. årsbok2018

34

et kollegiala stödet är centralt för honom. – Böcker och internet i all ära, men fråga en kollega när du har ett problem du funderar över, rekommenderar Christian Anker-Hansen. Christian är ortoped sedan 2008 och blir under 2019 även dubbelspecialist, dvs även allmänmedicinsk specialist. Till vardags arbetar han på Capio Specialisthuset i Eslöv och på Vårdcentralen Norra Fäladen i Lund. – Att vara dubbelspecialist är en spännande och bra kombination och något som Region Skåne uppmuntrar. I primärvården finns ett framåttänkande! Att bli allmänläkarkonsult var ett naturligt steg för Christian AnkerHansen eftersom han kommer från en akademisk

miljö. Den evidensbaserade kunskapen har alltid varit viktigt. – Vårdcentralerna måste samarbeta med varandra. AKO har ett imponerande utbud av utbildningar att erbjuda, säger Christian Anker-Hansen, som blev allmänläkarkonsult 2016. På sjukhusen går man ofta ronden tre och tre tillsammans, men på vårdcentralerna sitter var och en i sin kammare. Det måste vi kunna ändra på!


Idag är han en av de 2500 medlemmarna från hela Sverige i Facebookgruppen "Läkare inom allmänmedicin". Där kan man diskutera avidentifierade patientfall och t ex arbetsmiljö. – Varför inte ha en sådan grupp i Skåne? Där skulle vi kunna diskutera svåra fall eller diskutera artiklar vi läst och tipsa om kurser, föreslår Christian. På en del vårdcentraler finns så kallade FQ-grupper för fysiska träffar och diskussioner. Men sådana diskussionsgrupper finns inte överallt. – Jag har jobbat som läkare i 19 år, berättar Christian. Det är ett ständigt lärande. Vart femte år ändras faktan. Vi behöver hela tiden få tips om vad som är nytt inom våra områden. En central journalclub i Skåne skulle kunna hjälpa! Lokala journalclubs där nya artiklar presenteras och diskuteras finns lokalt både på sjukhus och vårdcentraler.

– Men AKO kunde kanske vara behjälplig i att starta en central journalclub, kanske som ett nyhetsbrev, en blogg eller en sorts webbinarium? Jag ger kurser i ortopedi runtom i Sverige och läser artiklar varje vecka. Många av mina patienter är också pålästa – det är stimulerande! Christian Anker-Hansen betonar det egna ansvaret för det egna, livslånga lärandet. Till sommaren åker han för egen räkning till American Academy of Orthopaedic Surgeons kongress, som hålls varje år. I USA, där läkarna måste upprätthålla sin legitimation genom ett poängbaserat, självstyrt lärande (CPD, Continuing Professional Development), ger den här sortens kongresser många läropoäng. – Det gäller att hela tiden vara påläst, avslutar Christian med ett leende och skyndar tillbaka till vårdcentralen.

årsbok2018

Christian engagerar sig inte bara i AKO. Han är läroboksförfattare, prisbelönt pedagog, lägger ut undervisningsfilmer på YouTube som får tusentals visningar och håller webbinarier för AKO. – Det där med webbinarier är ett bra exempel på effektivt lärande, där kan man verkligen koncentrera sig. Internat är också bra för lärande, men framförallt för socialt nätverkande. Christian anser att i framtiden måste man inom primärvården mera utnyttja varandras kompetenser. Att ta vara på kollegernas kunnande är viktigt. Som läkarstudent utbildades Christian i problembaserat lärande. Om han körde fast i ett problem tog han telefonen och ringde och frågade en i familjen med mycket kunskap och ett stort kunnande: – Fråga en kollega när du har ett problem du funderar över, konkluderar Christian AnkerHansen.

35


Kunskapscentrum migration och hälsa årsbok2018

36

Enheten arbetar långsiktigt med ett migrationsperspektiv inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Uppdraget innefattar asylsökande, nyanlända, papperslösa och personer som lever gömda – men även etablerade migrantgrupper som befunnit sig lång tid i Sverige. Målet är en jämlik och säker vård till personer från andra länder, och att främja jämlik hälsa i hela regionen.


kunskapscentrum migration och hälsa

KCP

Fortbildning Kunskapscentrum migration och hälsa erbjuder kunskapsstöd med fokus på att stärka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper om migrationsrelaterade frågor inom vården. Under Kunskapscentrum migration och hälsas tredje verksamhetsår ökade efterfrågan på utbildningar markant. Under 2018 har över 60 utbildningsinsatser och föreläsningar genomförts, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2017.

Ett aktivt likabehandlingsarbete – en förutsättning för jämlik vård Under 2018 har Kunskapscentrum migration och hälsa samarbetat med HR-strateger på Koncernkontoret kring en utbildningssatsning i aktiva åtgärder inom arbetslivet. Syftet har varit att informera och utbilda om ändringarna i diskrimineringslagstiftningen, men även att inleda ett förebyggande och främjande arbete mot diskriminering och för likabehandling, både ur ett medarbetaroch ett patientperspektiv. Tre halvdagsutbildningar genomfördes riktade till verksamhetsnära HR-personal som i sin tur ledde till större utbildningssatsningar för ledningsgrupper inom förvaltningen Medicinsk service, Koncernkontoret och Ystad lasarett. Under 2019 fortsätter arbetet med att utveckla antidiskrimineringsarbetet.

Inspirationsdagar

Under 2018 anordnades också två inspirationsdagar. En i maj, som anordnades tillsammans med Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjukdomsprevention – en inspirationsdag om levnadsvanor i ett migrationsperspektiv samt en i november tillsammans med Migrationsskolan vid Kunskapscentrum demenssjukdomar om mänskliga rättigheter inom hälso- och sjukvård.

Introduktionsutbildning

årsbok2018

Kunskapscentrum migration och hälsa har tagit fram en Introduktionsutbildning i migration som ger grundläggande kunskaper om varför det är viktigt med ett migrationsperspektiv inom hälso- och sjukvård. Utbildningen riktar sig till alla som arbetar inom hälso- och sjukvård, oavsett om det är i rollen som vårdgivare, administrativ personal, chef eller annan strategisk funktion. Utbildningen ska ges flera gånger per år och nya tillfällen är inplanerade för 2019.

37


KCP

kunskapscentrum migration och hälsa

Utvecklingsarbete Jämlik hälso- och sjukvård ur ett migrationsperspektiv I april 2018 släppte Kunskapscentrum migration och hälsa rapporten ”Jämlik hälso- och sjukvård ur ett migrationsperspektiv”. I rapporten belyser Kunskapscentrum migration och hälsa hur rätten till jämlik vård kan följas upp inom hälso- och sjukvården och hur arbetet med kvalitetsindikatorer i Region Skåne kan utvecklas utifrån ett migrationsperspektiv. Behovet av rapporten bottnar i den forskning som visar att det i Sverige idag finns skillnader gällande vilken hälsooch sjukvård du får, baserat på i vilket land du är född. Rapporten går att ladda ner i sin helhet från www.skane. se/kcmigrationhalsa under rubriken Rapporter och analyser.

En viktig bok om omsorg Den 25 oktober 2018 släppte Kunskapscentrum migration och hälsa boken ”En viktig bok om omsorg – metodhandbok i att stötta ensamkommande unga”. Det är en metodhandbok som utgår från ensamkommande barn och ungas specifika livssituation. Innehållet bygger dels på aktuell forskning och dels på intervjuer, fokusgrupper och workshops med ensamkommande unga och personal som arbetar med målgruppen. Syftet med metodhandboken är att den ska kunna ge vägledning i specifika frågor och vara ett stöd när de egna metoderna och arbetssätten upplevs otillräckliga eller inte anpassade för den utsatta situation många ensamkommande unga befinner sig i.

Födelseanmälan Kunskapscentrum migration och hälsa har tagit fram en information som riktar sig till föräldrar som lever i papperslöshet och väntar barn eller nyligen har fått barn. Bakgrunden är att det har förekommit fall i Skåne där papperslösa föräldrar fått stora svårigheter att bevisa att de är föräldrar till sina barn, på grund av en otillräcklig födelseanmälan. I arbetet med att ta fram information har Kunskapscentrum migration och hälsa bland annat haft stöd av jurist på Region Skåne och specialisthandläggare på Skatteverket.

årsbok2018

38

Informationen om födelseanmälan finns på Vårdguiden 1177 och kan även fungera som ett stöd för vårdpersonal som möter denna målgrupp. Informationen kommer framöver att översättas till flera språk.


kunskapscentrum migration och hälsa

KCP

Samverkan Nationellt nätverk för migration, hälsa och sjukvård Tillsammans med Transkulturellt Centrum i Stockholms läns landsting och Lärandecenter migration och hälsa i Västra Götalandsregionen startade Kunskapscentrum migration och hälsa i april 2018 ett nationellt nätverk för migration, hälsa och sjukvård. I oktober utökades nätverket med representanter från Region Örebro län och Region Uppsala. Våren 2019 tillkommer Region Dalarna. Syftet med nätverket är att skapa en gemensam plattform för kunskapsutbyte, vara ett forum för att diskutera aktuella frågor och för att kunna vara en gemensam nationell röst i frågor rörande migration och hälsa.

Myndighetsövergripande samverkan Kunskapscentrum migration och hälsa deltar i en förstudie om ökad samhällsberedskap vid kraftiga ökningar av flyktingströmmar som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och genomförs av Migrationsverket. Förstudien ligger till grund för en utvecklad projektansökan som ska leda till en myndighetsövergripande samverkan i händelse av en ny flyktingsituation likt den 2015. Region Skåne ingår i det som kallas det mindre partnerskapet, en grupp som utgörs av olika myndighetsföreträdare från exempelvis polisen, tullverket och Region Gotland. Region Skåne företräder i detta sammanhang hälso- och sjukvården. Även studieresor som finansieras av projektmedel från MSB har genomförts. Region Skåne deltog i en resa till Grekland för att studera flyktingsituationen och besökte flyktingläger på ön Lesbos.

Nätverk med civilsamhället Nätverket, som startade hösten 2018, är en startpunkt för att kunna formalisera en samverkan, där alla deltagare kan ta del av information och erfarenheter gällande frågan om jämlik vård för migranter.

årsbok2018

39


KCP

kunskapscentrum migration och hälsa

– Under 2018 ökade våra utbildningsinsatser markant, säger Kristina Sjöholm, socionom och utvecklare vid Kunskapscentrum migration och hälsa. Gentemot 2017 så genomförde vi mer än dubbelt så många utbildningar!

Kunskapslyft!

årsbok2018

40

´ Kristina Sjöholm (t v) och Selma Gušic.


F

Introduktionen är uppbyggd som en heldagsutbildning för alla i vården, med ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass, som man kan ta del av vid ett senare tillfälle om man inte har möjlighet samma dag.

Tolkutbildningen mötte stort intresse.

– Utbildningen går igenom vad migration är, berättar Selma Gušic. Vi går igenom de olika (fr v) Mia Sandor, faserna i migrationen, hur den Micaela Nilsson, påverkar hälsan och hur Jenny Malmstenden kan leda till psykisk ohälsa. Våren 2018 påbörjade Selma även utbildningar med antidiskrimineringsperspektiv – hur bygger man verksamheter som inte stänger dörrar för vissa människor? Hur kan strukturerna ändras så att alla kan komma in? – Utbildningen tar upp aktiva åtgärder i diskrimineringslagstiftningen, det förebyggande arbetet mot diskriminering. Lagstiftningen förnyades 1 januari 2017 och betonar att arbetsgivarna måste vara mer aktiva i arbetet mot diskriminering. Jag har genomfört utbildningar för HR-personal, men även andra delar av Region Skåne. – Närmast på tur står koncernledningen och ledningsgruppen för Ystads lasarett, fortsätter Selma Gušic. ´ Kunskapscentrum migration och hälsa lyfter kunskapsnivån för verksamheterna inom en rad aktuella frågor, men arbetar också ständigt med problematiken hur kunskapslyft leder till varaktiga förändringar. – Vi vill ju både höja kunskapen och följa upp vad som sedan sker i verksamheten, betonar Kristina Sjöholm. Under 2019 sker en fortsatt utveckling av utbildningsarbetet. Det väntar fler utbildningar om att använda tolk och en rapport om tolkade vårdmöten i Region Skåne ska också arbetas fram, där tolkarbetet beskrivs i olika perspektiv. – Vi ska se på språktolkning utifrån patientens perspektiv, tolkens perspektiv, utbildningsbehov och tolkning som ett verktyg för personalen, avslutar Kristina Sjöholm.

KCP

årsbok2018

ör att ge utbildningar på bästa sätt krävs en anpassningsförmåga, för insatserna handlar om allt från heldagar till en timmes introduktion på arbetsplatsträffar. Antalet deltagare kan vara allt mellan 20 och flera hundra personer. Ibland kan det vara svårt att samla hela personalen till ett enda utbildningstillfälle, så utbildningarna skräddarsys utifrån önskemål och tid. – När vi får en förfrågan så är den ofta öppen och bred vad gäller innehållet, fortsätter Kristina Sjöholm. Vi reder ut hur behovet ser ut i det specifika fallet, så vi vet vad som efterfrågas. En utbildning leder dessutom ofta till fler! Hennes kollega, Selma Gušic, ´ statsvetare och utvecklare, instämmer: – Vi har ett långsiktigt mål att ge fler utbildningar och synas ute mer. Samtidigt vet vi att punktinsatser inte alltid ger mest – egentligen är det ju ett förändringsarbete i verksamheten som behövs, framhåller Selma Gušic. ´ Kunskapscentrum migration och hälsa arbetar därför även med metodutveckling och vill genomföra mer djupgående insatser. – Ibland skapar vi själva öppna utbildningar för all personal, till exempel om att använda tolk i vården, säger Kristina. – Tolkutbildningen mötte ett stort intresse ute i verksamheterna under 2018, säger Selma Gušic. ´ Det är ju en rätt praktisk fråga som är lätt att relatera till. I november införde vi också introduktionsutbildningar i området migration och hälsa och det fortsätter vi med under 2019.

kunskapscentrum migration och hälsa

41


KCP

kunskapscentrum migration och hälsa

Efterlängtad bok

Att stötta unga ensamkommande

årsbok2018

42

Att "En viktig bok om omsorg" verkligen är viktig och fyller ett stort behov visar den strykande åtgången. Av upplagan på 2000 exemplar som gavs ut i slutet av 2018 finns i början av februari 2019 bara några hundra kvar. De tre författarna Sabina Gušic, ´ Ida Gunge och Johan Andersson är redan igång med förberedelserna för en ny upplaga!

D

et var Sabina Gušic, ´ som arbetar som psykolog på Region Skånes team för krigs- och tortyrskadade barn och unga, som fick idén till boken. Hon har bland annat handlett psykologer kring att arbeta utifrån de speciella livsvillkor som ensamkommande unga befinner sig i och disputerade 2017 med avhandlingen “I feel like I do not exist” – Adolescent Dissociative Experiences and the Importance of Trauma Type, Attachment, and Migration Background. – Jag och Sabina började skissa på en disposition av boken våren 2017, berättar Ida Gunge, människorättsvetare vid Kunskapscentrum migration och hälsa. Vi ville göra en konkret metodhandbok som är lätt att slå upp i för olika yrkesgrupper – till exempel inom hälso-och sjukvården, ideella organisatio-

ner och kommuner, så att de får en möjlighet till en gemensam utgångspunkt och lättare kan samverka. Deras tanke att man ska kunna ha användning av boken utifrån olika perspektiv och behov blev realiserad. Boken är synnerligen lättnavigerad, tack vare en fint genomförd färgkodning av kapitlen. Men vägen till den färdiga boken var lång. – Vi började med att inventera vilken kunskap som fanns, förklarar Ida. Sedan höll vi i fokusgrupper och workshops för personal från kommun, hälsooch sjukvård och ideella organisationer. Vi intervjuade även ensamkommande unga, som vi fick kontakt med via bland annat Malmö stad och Stadsmissionen. Arbetet växte och i december 2017 kom Johan Andersson in i arbetsgruppen. Även han är psykolog på Region Skånes team


kunskapscentrum migration och hälsa

KCP

Fr v Johan Andersson, Ida Gunge, Sabina Gušic. ´

tera de ensamkommande ungas och de professionellas erfarenheter. – Omsorg framstod som det centrala, fortsätter Johan. Många ensamkommande barn och unga har en mycket osäker livssituation och bär med sig tunga erfarenheter som påverkar hälsan. Därför blir omsorgen från olika professionella som möter dem extra viktig.

Så bokens titel blev helt enkelt "En viktig bok om omsorg" – en metodhandbok i att stötta ensamkommande unga. När den cirka 250 sidor tjocka boken kom ut i slutet av 2018 kom beställningarna in från hela Sverige och de 2000 exemplaren minskade snabbt till 300. – Nu arbetar vi med justeringar i boken och planerar en ny upplaga, säger Ida. Men Ida, Sabina och Johan arbetar också med utbildningar utifrån boken. Redan under 2018 genomförde de skräddarsydda föreläsningar som de fortsätter med under 2019. – Vårt föreläsningskoncept utgår flera olika perspektiv; psykologiska och traumamedvetna perspektiv, men även ett asyloch människorättsperspektiv, avslutar Ida Gunge. Ett stort arbete har gjorts som mynnade ut i en viktig bok om omsorg. Det arbetet fortsätter.

årsbok2018

för krigs- och tortyrskadade barn och unga. 2018 ägnade de tre åt skrivarbete. De fick ekonomiskt bidrag från FINSAM:s avdelningar i Lund och Malmö Det ekonomiska bidraget från FINSAM användes till kostnader för formgivning, illustrationer och tryck av boken. FINSAM står för Finansiell samordning och är ett samordningsförbund som består av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och region, som tillsammans arbetar för finansiell samverkan inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. – Vi skrev boken utifrån forskning på området och det material som vi samlat in genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper säger Johan Andersson. Vi använde oss också av referensgrupper för textgenomgångar. Vi märkte att det fanns ett stort behov av att dokumen-

43


KCP

kunskapscentrum migration och hälsa

FN lyfter fram Kunskapscentrum Migration & hälsa

årsbok2018

44


kunskapscentrum migration och hälsa

KCP

Efter ett femdagarsbesök i Sverige 23–27 april 2018, med möten i Malmö och Stockholm, framhålls Kunskapscentrum migration och hälsa som ett exempel på ”good practices” av FN:s oberoende expert i mänskliga rättigheter och internationell solidaritet.

E

xperten i mänskliga rättigheter och internationell solidaritet, Obiora C. Okafor, besökte för första gången Sverige tillsammans med Claire Mathellié, båda från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR, Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights). Kontoret är en del av FN-sekretariatet och inrättades 1993 med huvudkontor i Genève. De båda utsända träffade representanter från olika organisationer för att undersöka hur Sverige arbetar för främjande av internationell solidaritet och utvecklingssamarbeten utifrån ett människorättsligt perspektiv. I Malmö deltog Kunskapscentrum migration och hälsa under ett möte tillsammans med

representanter från Malmö stad som arbetar med jämställdhetsfrågor och hållbar utveckling. Från Kunskapscentrum migration och hälsa deltog Ida Gunge, människorättsvetare, tillsammans med Tove Lundberg, psykolog. De presenterade kunskapscentrets uppdrag och arbete för en jämlik vård, de utmaningar som finns och enhetens framtida fokus. – Vi diskuterade regelverket för papperslösa och asylsökande, vikten av att använda tolk och behovet av kunskapshöjning kring tortyrrelaterade skador samt den psykiska ohälsan hos barn och unga som flytt

till Sverige, berättar Ida Gunge. Obiora Okafor och Claire Mathellié ställde nyfiket frågor för att få veta mer. I pressmeddelandet som skickades ut i slutet av Sverigebesöket säger Obiora Okafor: – Jag gläds att höra om Region Skånes etablering av ett kunskapscentrum för migration och hälsa, som arbetar för att främja en mer jämlik och trygg vård för människor från andra länder. De lägger särskilt stor vikt på nyanländas psykiska hälsa, med fokus på de som flyr krig och konfliktzoner, som upplevt tortyr och våld, eller som flytt från förtryck. I juni 2019 kommer OHCHR att publicera en rapport om besöket i Sverige.

årsbok2018

Vi diskuterade regelverket för papperslösa och asylsökande och behovet av kunskapshöjning.

45


KCP

kunskapscentrum barnhälsovård

Kunskapscentrum barnhälsovård Uppdraget för Kunskapscentrum barnhälsovård innebär stöd till hela barnhälsovården (BHV) i Skåne, framförallt i form av fortbildningar för medarbetare, arbete med att stärka vårdkedjor och rådgivning i barnhälsofrågor. I tre regionövergripande uppdrag gällande utsatta barn (Barn som anhöriga, Barn som far illa och Hälsoundersökningar på begäran av socialtjänsten) ger enheten dessutom stöd till utveckling inom hela hälso- och sjukvården i Skåne. Under året anordnades fortbildningar, stöd genom samverkan och togs underlag och analyser fram.

årsbok2018

46


kunskapscentrum barnhälsovård

Mål Att skapa likvärdig vård av hög kvalitet i hela regionen för att på så sätt öka förutsättningarna för jämlik hälsa för barn.

Fortbildning Flera tusen personer har deltagit i kunskapscentrumets olika utbildningar.

Årsrapport

Samverkan Kunskapscentrum barnhälsovård påbörjade under året ett samarbete med Kunskapscentrum kvinnohälsa vilket innebar en satsning för att öka deltagandet i föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården och som inleddes med en forskningsbaserad rapport gemensamt med Kunskapscentrum kvinnohälsa.

KCP

Nyhetsbrev w Fem nyhetsblad för med- arbetare inom BHV och andra intresserade gavs ut.

w Dessutom gavs det ut fyra nyhetsblad rörande barn i utsatthet för intresserade medarbetare i hälso- och sjukvården.

Barnhälsovården i Skåne – årsrapport 2017, som beskriver verksamhetsåret på BVC runtom i Skåne. De yngsta barnens hälsa beskrivs med hjälp av olika indikatorer. Rapporten påvisar ökande ojämlikhet avseende tillgång till BHV då barn i socioekonomisk utsatta områden får färre hembesök, deras föräldrar i mindre utsträckning deltar i föräldragrupper och familjerna oftare uteblir från barnets fyraårsbesök.

årsbok2018

47


KCP

kunskapscentrum barnhälsovård

Forum med barns hälsa i fokus – Synen på hälso- och sjukvård har förändrats. Kompetens i bemötande av patienter i sjukvården och familjer på BVC handlar både om medicinsk kunskap och bemötande, där individens förmågor tas tillvara och den egna kraften till förändring lyfts fram. Förebyggande och hälsofrämjande arbete har blivit ännu viktigare och där är Kunskapscentrum BHV en viktig aktör för barnhälsovården i Skåne, säger teamledare Kathy Falkenstein-Hagander.

E

årsbok2018

48

n stor del av kunskapscentrets arbete är just det vardagliga kunskapsstödet åt verksamheterna i regionen till bland annat barnhälsovårdens sjuksköterskor och läkare. Samarbetet med mödrabarnhälsovårdspsykologerna är en viktig del av arbetet. – Vi ger stöd på olika sätt, fortsätter Kathy FalkensteinHagander. Till exempel har vi en omfattande omvärldsbevakning angående barns hälsa. Vi följer informationsflödet på olika organisationers webbplatser och via deras nyhetsbrev, och sedan filtrerar vi ut det viktiga och förmedlar det i vårt omtyckta nyhetsblad till verksamheterna. Nyhetsbladet kommer ut fem till sex gånger om året. Nyligen genomfördes en läsarundersökning som visade att nyhetsbladet har ett mycket positivt mottagande. Redan ett litet axplock ur nyhetsbladet för december 2018 ger många intressanta ämnen;

här finns uppdatering om ett metodmaterial om Jämställt föräldraskap, information om den nationella kartläggningen om övervikt bland barn, om spädbarnsföräldrars rökvanor, om den nya lagstiftningen gällande sjuksköterskors rätt att förskriva läkemedel, en presentation av neonatalmottagningarna och även den nya amningsmottagningen i Malmö.

Kunskapscentrum BHV har även uppdrag kring barn i utsatthet, det kan handla om barn som anhöriga till föräldrar med ohälsa eller missbruk eller barn som far illa. Därför ordnar man utbildningar även för hela hälso- och sjukvården. Dessutom arbetar KC övergripande med fortbildning rörande hälsoundersökningar på begäran av socialtjänsten, för att systemet


kunskapscentrum barnhälsovård

ska fungera i regionen och barn som ska placeras i samhällsvård får en läkarundersökning. Men kunskapscentrets arbetsområde sträcker sig längre: – Varje år utbildar vi tusentals personer i Skåne, berättar Kathy. Vi ansvarar för utbildningar om det förebyggande arbetet från födseln till dess barnet börjar skolan, men även upp till 18-års ålder ifråga om barn som far illa eller om de har anhöriga som befinner sig i olika, svåra situationer. Informations- och utbildningsarbetet är mycket omfattande. – Varje år får vi tusentals frågor från verksamheterna till vår funktionsbrevlåda. Är det många liknande frågor, så startar vi kanske en utbildning i det ämnet, säger Kathy. Då jobbar vi tvärprofessionellt i flera större och mindre team. Vi har barnläkare, allmänläkare, sjuksköterskor, socionom, administratör och psykologer i teamet. Ett exempel på en fråga som verksamheterna hört av sig med är om vaccination, t ex ifall ett barn behöver komplettera ett vaccinationsprogram med några doser. Kunskapscentrum BHV är alltid noga med att föra ett resonemang kring frågorna, eftersom målet är att öka kompetensen ute i verksamheterna. Men utbildningsdirektiv kan också komma uppifrån, bl a från Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndigheten, som exempelvis när det gäller vaccination mot rotavirus (som orsakar magsjuka bland små barn). Via landets kunskapscentrum ges information till barnavårdscentralerna, bl a om hur man ger vaccinet och hur

man informerar föräldrar. Varje år genomförs introduktionsutbildningar vid två tillfällen för alla nyanställda inom barnhälsovården med fem dagar för läkare och sex dagar för sjuksköterskor. Utbildningsdagarna är utspridda över terminen och ger en bra översikt av barnhälsovårdsprogrammet. – Vi ser till att kompetensen är likadan överallt oavsett var i Skåne man befinner sig, poängterar Kathy Falkenstein-Hagander. Det finns 147 barnavårdscentraler i Skåne med cirka 350 sjuksköterskor och lika många läkare. Ett fint verktyg för kompetensarbetet är Barnhälsovårdsforum, ett halvdagsarrangemang som genomförs sex gånger per termin på fyra–fem olika platser i Skåne: – Barnhälsovårdsforum är en samverkan med professionen ute i fältet, kommenterar Kathy. Vi bjuder in och faciliterar, sedan blir det diskussion kring olika frågeställningar som personalen har med sig – 'hur gör ni?' – och så blir det ett kunskapsutbyte till exempel mellan BHV-sjuksköterskor, som vanligtvis har ett ensamt arbete. Det är bra att uppleva att man inte är ensam med sina utmaningar i arbetsvardagen. Ungefär tre gånger per år genomför man även ett forum för chefer inom barnhälsovården med liknande info som ges vid årets alla andra fora. – Man kan säga att vi är ambassadörer för barns rättigheter och främjar barnens hälsa, avslutar Kathy FalkensteinHagander.

KCP

Kathy Falkenstein-Hagander

Man kan säga att vi är ambassadörer för barns rättigheter och främjar deras hälsa.

49


KCP

kunskapscentrum barnhälsovård

Mål: öka deltagandet i föräldragrupper – Under hösten 2019 ska vi ge barnmorskorna och sjuksköterskorna inom inom mödra- och barnhälsovården nya verktyg för interaktion i deras föräldragrupper, säger Åsa Lefèvre och Petra Pålsson. Båda är vårdutvecklare på Kunskapscentrum barnhälsovård respektive Kunskapscentrum kvinnohälsa.

Å

sa Lefèvre, som i grunden är sjuksköterska, disputerade 2016 just i det här ämnet. Petra Pålsson är barnmorska och som doktorand studerar hon föräldraförberedelserna inför den första tiden efter förlossningen. Just nu fördjupar sig de båda i hur man utvecklar gruppledarskap.

årsbok2018

50

– Idag deltar färre än hälften av alla barns föräldrar i föräldragrupp i Skåne, säger Åsa Lefèvre. Vi vill att man ska kunna nå lite fler. Alla vill inte gå till gruppträffar, men väldigt många föräldrar uppger ändå att de gärna vill gå. För barnmorskorna vid barnmorskemottagingarna och BHVsjuksköterskorna är utmaningarna stora – hur når man på ett

Åsa Lefèvre (t v) och Petra Pålsson.

bättre vis, till exempel, personer på en mottagning med högt Care Need Index (CNI)? Indexet är ett vårdtyngdsmått som baseras på olika sociodemografiska faktorer. Ett högt CNI pekar på en risk för ökad ohälsa. Variablerna kan bl. a. handla om låg utbildning, arbetslöshet eller om man är nyinflyttad. – Vi vet att gruppdeltagandet är lägre på dessa mottagningar. Det här skapar stora utmaningar. En annan utmaning är att öka deltagandet av pappor i grupperna på barnavårdscentralerna efter förlossningen. Under graviditeten, däremot, är det fler pappor som deltar i grupperna på barnmorskemottagningen. Som gruppledare ska man också veta hur man kan stötta de som kan vara i minoritet i grupperna, t ex unga föräldrar eller föräldrar med handikappade barn. – En annan utmaning är när man har en tolk med i gruppen, säger Åsa. Eller rörelsen i grup-


kunskapscentrum barnhälsovård

pen, på barnavårdscentralen är det ju grupper med små barn – rätt vad det är blir någon ledsen eller så ska blöjor bytas! Barnmorskorna och sjuksköterskorna inom barnhälsovården (BHV) har kanske vardera sex–sju föräldragrupper om året. På barnmorskemottagningen träffas grupperna mellan en och fem gånger och i barnhälsovården 6-10 gånger. Barnmorskorna och BHV-sjuksköterskorna ska nu erbjudas utbildning för att stärkas i sina gruppledarroller. – Det föräldrabaserade stödet blir olika om gruppen är öppen eller sluten. I den öppna gruppen, där medlemmarna kommer och går, får man sällan den trygghet som kan uppstå i en sluten grupp, där man lär känna varandra, säger Åsa. – I den slutna gruppen, där kärnan av deltagare är samma, och som träffas vid upprepade tillfällen utvidgar föräldrarna sitt sociala nätverk, kommenterar Petra. I en välfungerande grupp blir det en stödjande atmosfär. Det gruppbaserade föräldrastödet ger också en normalisering av föräldraskapets utmaningar. Föräldern identifierar sig med andra föräldrar och ser att andra har det likadant. Studier visar att många föräldrar känner sig isolerade idag och att föräldragrupper leder till att man breddar sitt sociala nätverk.

vider som sitter där i gruppen, kommenterar Åsa. Och att det är tillåtet att tycka att det här med gruppledarskap är svårt. Föräldrastöd ges dels före förlossningen, dels efteråt. De drygt 80 barnmorskemottagningarna i Skåne, med 200–250 barnmorskor, är dock inte sammanknutna med de cirka 150 barnavårdscentralerna, förutom vid de populära Familjecentralerna, som ibland har många och olika resurser för föräldrar, t ex särskilda föräldragrupper för unga föräldrar, adoptivföräldrar eller föräldrar till tvillingar. Totalt finns i Skåne omkring 350 barnhälsovårdssjuksköterskor, som efter sommaren 2019 ges möjlighet att tillsammans med barnmorskorna ansöka om att gå ledarskapskursen som ges vid två tillfällen hösten 2019. – Vi har blandade grupper i utbildningen, säger Petra, så professionerna träffas och kan skapa nätverk, så de längre fram kan fråga varandra om tips och råd hur man kan lösa olika situationer. De ger mycket till varandra under utbildningarna. Nätverken kan bli en gemensam arena att mötas och kan leda till nya samarbetsformer.

årsbok2018

Men den centrala frågan är: hur skapar man ett tryggt klimat i en föräldragrupp? Dels disputerade Åsa i gruppbaserat föräldrastöd vid barnavårdscentraler, dels utbildar hon sig nu tillsammans med Petra i rollen som gruppledare. – Vi vill hjälpa personalen att få bättre verktyg så att de lyckas få föräldrarna att vara aktiva i grupperna och därmed också säkra att föräldrarna får ut det dom vill av grupperna, förklarar Åsa. Vi vill ändra ingångsläget för barnmorskorna och BHVsjuksköterskorna så de känner gruppledarskapets styrka och lär sig mer om sin roll i gruppens olika faser. Gruppledarrollen kommer mitt i barnmorskornas och BHV-sjuksköterskornas övriga, omfattande arbete. I dagsläget har de flesta inte mycket utbildning i detta och studier visar att många känner sig osäkra i gruppledarrollen, oberoende av hur länge man har arbetat, och utbildning efterfrågas. – Att vara gruppledare innebär ett ansvar och som gruppledare behöver man förstå sin roll, säger Petra. I gruppledarrollen ingår att skapa förutsättningar för ett tryggt och bra klimat i gruppen där deltagarna vågar dela med sig av sina tankar och erfarenheter, då skapas goda möjligheter till stöd och lärande. Det finns mycket forskning som visar att föräldrar lättare lär sig av varandra. Ibland hör man en del säga, att 'gruppen var som den var'. Att leda en grupp är inte alltid lätt. – Men vi vill med kursen ge dem redskap så de lättare kan ta hänsyn till att det är olika indi-

KCP

51


KCP

kunskapscentrum kvinnohälsa

Kunskapscentrum KVINNOHÄLSA Uppdraget innebär stöd till barnmorskemottagningarna i frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa, såsom mödrahälsovård, antikonception, cervixcancerprevention och sexuellt överförbara sjukdomar. Stödet innebär fortbildningsinsatser, arbete med vårdkedjor och regionala riktlinjer samt samverkansarbete och rådgivning.

årsbok2018

52

Regionala riktlinjer

Amningssatsning

Nyhetsbrev kvinnohälsa

Kunskapscentrum kvinnohälsa ansvarar för de regionala medicinska riktlinjer som ligger till grund för arbetet på Barnmorskemottagningen. Under 2018 har elva riktlinjer reviderats och arbete pågår ständigt med att se över samtliga riktlinjer.

Under 2018 påbörjade Kunskapscentrum kvinnohälsa arbetet med en regional amningssatsning för Region Skåne. Tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård arbetar man nu för att på bred front främja amning i Skåne med målet att försöka vända den sjunkande amningsförekomsten i Skåne. Helamning i sex månader rekommenderas av WHO och har goda hälsoeffekter för både mor och barn. Andelen helammade barn vid sex månaders ålder var 15,4 procent i Skåne.

Kunskapscentrum kvinnohälsa sprider evidensbaserade och aktuella nyheter om sexuell och reproduktiv hälsa i ett nyhetsblad som under 2018 utgivits med fem nummer.


kunskapscentrum kvinnohälsa

Sexuell och reproduktiv hälsa Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne: årsrapport 2017. En rapport som beskriver hälsomått och vårdutnyttjande för verksamhetsåret 2017 har tagits fram och publicerats. Rapporten beskriver den sexuella och reproduktiva hälsan i Skåne utifrån verksamheterna på barnmorskemottagningarna i Skåne och bygger på registerdata från Graviditetsregistret, Socialstyrelsen samt det Nationella kvalitetsregistret för prevention av cervixcancer.

KCP

Fortbildning Introduktionsutbildning

Under 2018 startade Kunskapscentrum kvinnohälsa en introduktionsutbildning för nyanställda barnmorskor och läkare verksamma på barnmorskemottagningarna i Regionen. Utbildningen bestod av två heldagar och har erbjudits vid två tillfällen, i Malmö (maj) och Helsingborg (november).

Prenatal diagnostik

Hösten 2018 arrangerade Kunskapscentrum kvinnohälsa en utbildningsdag på temat Prenatal diagnostik, etik och kommunikation. En föreläsning fördjupade kunskap kring det tolkade samtalet. Över 200 medarbetare från barnmorskemottagningarna deltog.

Utbildning om insatser för utsatta kvinnor

årsbok2018

Kunskapscentrum kvinnohälsa har startat en utbildningssatsning med fokus på insatser för kvinnor som lever i socioekonomisk utsatthet. Satsningen syftar till att fokusera på de effekter som socioekonomisk utsatthet innebär för den sexuella och reproduktiva hälsan och vilka "lösningar" som finns för hur man kan arbeta mer aktivt för en jämlik hälso- och sjukvård.

53


Riktlinjer och bred utbildningsmix årsbok2018

54

Kunskapscentrum kvinnohälsa hade ett fullspäckat år 2018. Som kunskapscentrum arbetar man bland annat med implementeringsarbete inom Region Skåne. För barnmorskemottagningarna har särskilt nya riktlinjer kring fosterdiagnostik varit i centrum.


kunskapscentrum kvinnohälsa

F

ram tills förra året har erbjudandet om fosterdiagnostik med KUB, alltså kombinerat ultraljud och blodprov, erbjudits alla kvinnor 33 år eller över. Det berättar teamledare Anna Kjellbom, til�lika specialist i allmänmedicin på vårdcentralen Rosengården. – Men från och med den 1 mars 2018 erbjuds KUB-test, som screenar för de vanligaste kromosomavvikelserna, till alla oavsett ålder. Mot bakgrund av detta genomförde vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa en utbildningssatsning riktad till alla barnmorskor inom mödrahälsovården under hösten 2018. Beslutet om att utvidga erbjudandet var ett politiskt beslut för att erbjudandet skulle bli mer jämlikt, även yngre kvinnor kan föda barn med kromosomavvikelser där Downs syndrom är vanligast förekommande.

Fosterdiagnostiska undersökningar utförs på ultraljudskliniker på de fem sjukhusen i Skåne, och det finns även vissa privata ultraljudskliniker. Det är barnmorskorna i mödrahälsovården som har uppgiften att tidigt i graviditeten ge information om fosterdiagnostik, både vad undersökningen syftar till, hur den går till och vad resultatet kan bli. Informationsutbytet ska leda till att föräldern eller föräldrarna kan ta ett så kallat informerat val. – Det kan vara en svår uppgift för barnmorskorna att informera föräldrarna på bästa vis, säger Anna Kjellbom. Det ställer krav på god kommunikativ kompetens och det kan försvåras med tanke på den tidspress under vilket det ska ske. Det är mycket annan information som ska rymmas i det avsatta besöket så som levnadsvanor, kost, rökning med mera. Föräldrarnas

KCP

varierande förkunskaper kan ibland vara en utmaning. Det är mycket att få med på kort tid. KUB-test utförs i perioden vecka 11 till 14 av graviditeten, och ger ett resultat som skattar sannolikheten att barnet har en kromosomavvikelse. Föräldrarna kan vid hög sannolikhet sedan gå vidare med mer konklusiva undersökningar och vid konstaterad kromosomavvikelse ta beslut om man vill avsluta eller behålla graviditeten. – Man kan avstå, om man vill, från den del av kromosomkontrollen som handlar om Downs syndrom, men ändå få tillgång till annan diagnostik, förklarar Helén Simonsson, samordningsbarnmorska.

Helén Simonsson (t v) och Anna Kjellbom

årsbok2018

55


KCP

kunskapscentrum kvinnohälsa

– I utbildningen satte vi fokus på att förklara vad som väntar kvinnan inne på undersökningen, fortsätter Helén. En viktig fråga är hur man förbereder blivande föräldrar att gå från glädje till sorg om situationen är sådan.

årsbok2018

56

Om denna och liknande frågor föreläste Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Hon framhöll att kromosomdiagnostiken ska presenteras som ett erbjudande snarare än en rekommendation så att föräldrarna själva är de som fattar ett så viktigt beslut. Hon påpekade också att barnmorskor, för att kunna erbjuda information som möjliggör ett informerat val, även behöver kännedom om hur det kan vara att bli förälder till ett barn med Downs syndrom. Många barn med Downs syndrom kan idag leva ett bra liv. I samband med utbildningsdagen lades fokus på samtal med tolk. I dagsläget finns alltför få tolkar med tolkutbildning av hög kvalitet i Region Skåne. Många tolkar som används i Region

Skåne har så lite som en dags utbildning. I stor utsträckning används telefontolk på barnmorskemottagningarna, vilket kan vara en fördel utifrån sekretess. Kvaliteten på tolksamtalen är mycket varierande och risken finns att viktig information kan gå förlorad. Föreläsaren Ingrid Fioretos, etnolog och forskare vid Lunds universitet, lyfte på ett mycket fint sett fram forskning som visar att mycket kan bli fel eller gå förlorat i det tolkade samtalet. – Ingrid betonade vikten av att alltid efterfråga de mest kompetenta tolkarna för att minimera risker för fel i informationsutbytet, säger Anna. För många barnmorskor som lyssnade var det ny information och mycket tankeväckande. Man har utgått från att den tolk som kommer har mer gedigen kunskap. Förhoppningsvis kommer man nu att ställa högre krav och på så sätt kan det leda till förbättrad kommunikation med patienter som talar andra språk.

Främja jämlik vård För kunskapscentrumet kvinnohälsa är en stor utmaning att brottas med att kunna bidra till implementering av jämlik vård. Av Kunskapscentrum kvinnohälsas årsrapport ses samband mellan socioekonomiska faktorer så som utbildningsgrad, fö-

delseland och kommun med en rad hälsomått under graviditet samt vad gäller vårdsökande och tillgänglighet till vård. Rapportens resultat är bekymmersamt: – Vårt uppdrag är att främja och verka för en jämlik sexuell och reproduktiv hälsa i Regionen, och det vi kan göra är att verka för en jämlik vård. Rapporten visar att mycket behöver göras, säger Anna. De socioekonomiska skillnaderna märks i hela landet och är inte unikt för Skåne. Sedan några år tillbaka pågår en nationell satsning genom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, för att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa och det är många miljoner som satsas över hela landet. – Kunskapscentrum fick ett anslag på 100 000 kronor under 2018 från SKL-potten för att genomföra en utbildningssatsning för basmödrahälsovården inom prioriterade områden för att stärka kvinnors hälsa, berättar Anna Kjellbom. Valet föll på kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet. Satsningen startade med en hel föreläsningsdag den 10 december och kommer med uppföljande workshops att fortsätta som ett spår genom hela 2019. Utbildningsdagen den 10 december blev en succé med över 100 deltagare från en rad olika yrkesgrupper och enheter: barnmorskor och läkare från sluten och öppen vård, kuratorer, psykologer, familjecentraler, representanter från Malmö Stad, Ambulatorieverksamheten (som arbetar med gravida med missbruk) och primärvård.


kunskapscentrum kvinnohälsa

Stora socioekonomiska skillnader påverkar

som är viktigt att ha med sig för att kunna anpassa vården till att bli mer jämlik, betonar Anna Kjellbom. Satsningen fortsätter och kommer att fortsätta under 2019 med satelliter i form av workshops, bland annat med tema missbruk under graviditet och hur flykt och trauma kan påverka föräldraskap och graviditet med inbjudna föreläsare från Hagamottagningen i Göteborg och Röda korset i Malmö. Malin Skoog, lic. från Lunds universitet och distriktssköterska/utvecklare från Kunskapscentrum barnhälsovård, tog i sin workshop upp relationens betydelse för att tala om psykisk ohälsa hos utlandsfödda kvinnor. Så fortsätter Kunskapscentrum kvinnohälsa sitt viktiga arbete för en jämlikare vård.

Föreläsningar, siffror och faktorer tydliggör skillnader.

årsbok2018

Under utbildningsdagen berättade Karin Källén, professor i klinisk epidemiologi, Lunds universitet samt utredare för Socialstyrelsen, om det epidemiologiska läget vad gäller socioekonomiska faktorers betydelse för kvinnors och barns hälsa efter förlossning. De socioekonomiska skillnaderna märks på område efter område. Fetma och rökning hör samman med utbildningens längd, men även födelseland. Kvinnor med födelseland utanför Europa får i lägre grad vård på grund av psykisk ohälsa eller förlossningsrädsla trots högre förekomst av både psykisk ohälsa och förlossningsrädsla i denna grupp Karin Källén visade även på ett samband mellan moderns utbildningslängd och risken för perinatal död. Detta skapade en hel del diskussioner och tankar. Torbjörn Hjort, universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet, talade med familjefokus om fattigdom och ekonomisk utsatthet i Sverige. Det är kvinnorna i familjerna som tar det största ansvaret och försakar sina egna behov för att försöka öka familjens levnadsstandard. – Hans föreläsning visade hur siffror och faktorer kommer under huden på människorna, kommenterar Helén Simonsson. Det handlar om starka känslor som skuld och skam, om önskan att passa in och höra till. Birgitta Essén, överläkare

och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård, Uppsala universitet, visade under utbildningsdagen hur man med hjälp av att lägga till ett antropologiskt perspektiv kan arbeta för en jämlik vård. Birgitta Essén har forskat mycket om kvinnor födda söder om Sahara, en grupp med en ökad risk för en mängd förlossningskomplikationer och även död i samband med förlossning jämfört med svenska kvinnor. Hon betonade vikten av att våga fråga och utforska i mötena och att inte utgå från föreställningar. – Dagen bidrog till kunskap

KCP

57


cpf

årsbok2018

58

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING


övergripande

cpf

Centrum för primärvårdsforskning ska, med primärvården som bas, bedriva världsledande forskning genom aktivt utbyte av kunskaper mellan grundforskning, epidemiologi och patientnära, klinisk forskning. I verksamheten ingår även Allmänmedicinska kunskapscentrum, utbildning, handledning, seminarier samt Nordens första experimentella laboratorium med primärvården som bas. Centrum för primärvårdsforsknings enheter: w Central verksamhet och stödfunktioner w Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC w Molekylärmedicinska laboratoriet

4

ST-kurser i forskningsmetodik

139

Publicerade vetenskapliga artiklar

18 12

Forskningsledare

disputationer

Externa anslag

Allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC)

årsbok2018

26,1 milj kr

10

59


cpf

allmänmedicinska kunskapscentrum

Allmänmedicinska kunskapscentrum

Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC, är ett nätverk av tio vårdcentraler runt om i Skåne. Vid varje AKC finns en eller flera disputerade AKC-koordinatorer. Vi försöker nå ut till alla som är intresserade av utvärdering och vetenskap för att kunna stötta med handledning, tips och kontakter.

!

AKC

årsbok2018

60

KOORDINATORER

INRIKTNING

w Capio Citykliniken Helsingborg Söder

w Stefan Bremberg

w Medicinsk etik

w Vårdcentralen Lomma

w Susanna Calling

w Epidemiologi, EBM, e-hälsa

w Vårdcentralen Laröd, Helsingborg

w Veronica Milos Nymberg

w Läkemedel, EBM, e-hälsa

w Vårdcentralen Husensjö, Helsingborg

w Miriam Pikkemaat

w Hjärt-kärlsjukdom, diabetes

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Beata Borgström Bolmsjö

w Läkemedel, e-hälsa

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Annika Brorsson

w Kvalitativa metoder

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Louise Bennet

w Migration och hälsa, diabetes

w Vårdcentralen Näsby, Kristianstad

w Rickard Ekesbo

w Hjärt-kärlsjukdom, mag-tarmsjukdom

w Vårdcentralen Norra Fäladen, Lund

w Ulf Jakobsson

w Gerontologi, äldrevård och långvarigt sjuka

w Vårdcentralen Måsen, Lund

w Tommy Jönsson

w Kost

w Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

w Anders Halling

w Epidemiologi, KOL, multisjukdom

w Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

w Sara Modig

w Läkemedel och äldre

w Vårdcentralen Löddeköpinge

w Moa Wolff

w Yoga och hypertoni, e-hälsa

w CPF

w Emelie Stenman

w Teamledare AKC


allmänmedicinska kunskapscentrum

13 koordinatorer stod redo 2018! Vid varje AKC finns en eller flera disputerade AKC-koordinatorer som du som jobbar i primärvården kan vända dig till om du behöver vetenskaplig handledning eller bara är i behov av ett bollplank i forskningsfrågor.

V

annan vårdpersonal ska känna till hur man kan kombinera bästa tillgängliga evidens med patientens individuella situation och egen expertis – detta för att kunna erbjuda primärvårdens patienter bästa möjliga vård och behandling. Professor Ulf Jakobssons forskarskola för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter har pågått under året med ett seminarium i veckan och varje deltagare har gjort ett eget projekt. Detta kan du läsa mer om på annan plats i årsboken. AKC är ett nätverk av engagerade föreläsare, forskare, lärare och handledare. Tveka inte att kontakta oss om du vill veta mer!

AKTIVITETER PÅ DE 10 Allmänmedicinska KunskapscentrumEN

w Fyra introduktionskurser i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete för ST-läkare. w Prova-på-forskningskurs för sjuksköterskor, arbets terapeuter och fysioterapeuter. w 26 vetenskapliga grupp handledningar. w Handledning av 20 doktorander. w Handledning av 45 ST-uppsatser. w Handledning av sjuksköterskor, distriktsläkare, apotekare, sjukgymnaster som gör projekt i primärvården. w Handledning av studentarbeten. w 22 vetenskapliga publikationer. w Föreläsningar. w Journal clubs. w Studiebesök.

KONTAKT Håll utkik efter aktiviteter på vår hemsida och i utbildningskatalogen! Du är även välkommen att höra av dig till en AKC-koordinator eller AKCteamledare Emelie Stenman (nedan), e-post: emelie.stenman@med.lu.se

årsbok2018

i fick två nya AKCkoordinatorer under året, Sara Modig, distriktsläkare på Vårdcentralen Tåbelund och Miriam Pikkemaat, distriktsläkare på Vårdcentralen Husensjö. Nu är vi 13 koordinatorer över hela Skåne. AKCs kanske viktigaste forum är våra öppna, kostnadsfria grupphandledningar dit alla som gör projekt i primärvården är välkomna för att diskutera vetenskapliga metodfrågor. Vår vision är att samtliga ST-läkare som skriver uppsats ska besöka ett sådant seminarium minst en gång, gärna tillsammans med sin kliniska handledare. På så sätt hinner vi hjälpa många fler. En annan utbildningsaktivitet hos AKC är ”Beställ ett seminarium”; här kan du beställa seminarier med olika teman till en arbetsplatsträff eller ett kollegialt möte såsom FQ-grupp. Under hösten gick tre AKCkoordinatorer en utbildning i ”Teaching Evidence-Based Medicine” vid Oxford University för att våren 2019 kunna starta upp en EBM-kurs i primärvården. Tanken är att läkare och

cpf

61


CPF

allmänmedicinska kunskapscentrum

Konkreta uppslag och kreativa idéer Eftersom det stora flertalet av patienterna i framtidens vård kommer att finnas hos oss i primärvården, kommer även forsknings- och utbildningsinsatser att behöva följa med hit. Där fyller AKC en viktig funktion. Det säger Miriam Pikkemaat, relativt ny på jobbet som AKC-koordinator.

A Miriam Pikkemaat.

årsbok2018

62

KC är är en viktig länk för att knyta samman klinisk forskning, utvecklingsfrågor och utbildning med vardagen på vårdcentralerna. Inom nätverket finns möjlighet att både föra in vetenskapliga rön, omsätta dem i praktiken, identifiera kliniska frågeställningar och fånga upp goda idéer. Det säger Miriam Pikkemaat. Hon disputerade 2017 och fångades snabbt upp inom AKC. Sedan april 2018 har hon med två andra koordinatorer i nordvästra Skånes primärvård i uppdrag att stötta arbetskamrater i forskningsfrågor och med fortbildning inom olika teman samt med handledning. Totalt ingår ett 50-tal verksamheter i upptagningsområdet. – Det är jättekul. Jag drivs av

att utveckla nya idéer och hitta spännande frågeställningar och lösningar på komplexa problem i ett nära samarbete med andra, säger Miriam Pikkemaat. Att även arbeta kliniskt är en självklarhet. Två till tre dagar i veckan arbetar hon som allmänläkare. – Jag vill hålla kontakten med patienterna. Det är värdefullt i mitt arbete som koordinator och som forskare. Men det fungerar även omvänt. Att vara AKC-koordinator och forskare berikar min kliniska tjänst och gör att jag i en större omfattning kan bidra till att förbättra vården, säger hon. Tre gånger per termin bjuds alla i upptagningsområdet som vill diskutera forskningsidéer in till seminarium. Även om det har gått lite trögt med att marknadsföra aktiviteterna har de


allmänmedicinska kunskapscentrum som kommit till träffarna varit mycket positiva. – Jag upplever att intresset för forskning finns, men att många känner sig osäkra på hur man ska gå tillväga. Det här forumet är bra för då kan vi diskutera, bolla och testa idéer och förmedla kontakter, säger Miriam Pikkemaat. På den senaste träffen tog exempelvis en fysioterapeut upp en idé om att motivera patienter

CPF

till egenträning på egna villkor genom tips via sms i mobilen. – Annat på idéagendan har varit att undersöka alkoholkonsumtion hos äldre, kartlägga sökmönstret på kvälls- och helgmottagningen och ta reda på vilka diabetespatienter som inte når målvärden för blodfetter och varför. Uppslagen är konkreta och förhoppningsvis kan AKC bidra till säkrare svar, avslutar Miriam Pikkemaat.

Biomarkörer kan förutspå komplikationer vid diabetes Miriams eget forskningsintresse väcktes redan under tiden som ST-läkare i Skaraborg. Hennes fokus är främst olika aspekter av diabetes typ 2. patienter med nydiagnostiserad diabetes typ 2 har följts. – Med hjälp av blodprov har vi kunnat visa att copeptin kan förutspå risken för framtida njurkomplikationer och att höga C-peptidvärden är associerade med en högre kardiovaskulär mortalitet hos nydebuterade diabetiker. I framtiden kan det förhoppningsvis hjälpa oss att skräddarsy behandling och identifiera högriskdiabetiker redan vid diagnos för att följa upp dessa extra noggrant. Men mer forskning behövs, menar Miriam Pikkemaat. Att drabbats av en kronisk sjukdom innebär ofta en radikal livsstilsförändring i personens

liv. I en studie har hon därför även undersökt patienternas upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Svaren förvånar henne. – Min studie visar att patienterna kände större oro över att börja med insulin och att till exempel inte kunna köra bil, läsa böcker eller andra praktiska problem, än för själva sjukdomen, säger Miriam Pikkemaat. Resultaten från forskningen har påverkat henne som läkare menar hon. – Jag ställer lite andra frågor i mötet med mina diabetespatienter än tidigare och ger även mer utrymme till att informera om insulin och bemöta oro, säger Miriam Pikkemaat.

årsbok2018

– Allt fler lever med typ 2-diabetes i Sverige och ökningen kommer troligen att fortsätta i takt med att vi lever längre. Och trots att behandlingen blivit effektivare och överlevnaden hela tiden förbättras så har personer med diabetes fortfarande en sämre hälsoutveckling än befolkningen i stort, säger Miriam Pikkemaat. Hon har i flera år studerat inte bara riskfaktorer utan också faktorer som påverkar risken för komplikationer. Bland annat har hon intresserat sig för vilken roll biokemiska riskmarkörer som C-peptid och hormonet copeptin spelar vid nydebuterad diabetes. Runt 400

63


CPF

allmänmedicinska kunskapscentrum

AKC i framkant Tåbelund AKC ligger långt fram när det kommer till att anta framtidens utmaningar inom primärvården. Personalen uppmuntras till förbättringsarbete. Det finns ett stort antal disputerade och framstående forskning pågår.

V

i har ett starkt utbildnings- och forskningsklimat med många engagerade. Det är kul och givande och ger ringar på vattnet och mervärde i den kliniska verksamheten. Bara på vår vårdcentral har vi två professorer, tre andra som är disputerade, en doktorand och många med utbildningsuppdrag, säger AKC-koordinator Sara Modig. Just nu ansvarar hon för ett flertal forskningsprojekt. Exempelvis att undersöka behovet av

årsbok2018

64

läkemedelsgenomgångar bland äldre personer i eget boende, om akut yrsel bland äldre personer kan bero på bakomliggande depression och om vårdcentraler uppdaterar patienternas läkemedelslistor. – Man kan nog säga att det är en nisch inom vårt AKC. Äldre, sköra, multisjuka patienter med många olika mediciner tillhör de mest utsatta. Därför är det viktigt att studera läkemedelsanvändningen, vad den får för konsekvenser och hur den kan förbättras, säger Sara Modig. Tåbelunds AKC ansvarar för att handleda i vetenskapliga frågor för personal från ett geografiskt område runt Lund. Tillsammans med Löddeköpinge AKC erbjuds ett par öppna seminarier per termin. ST-läkare kan få hjälp med sitt vetenskapliga arbete, men det är också viktigt att fånga upp annan vårdpersonals forskningsintresse. I samarbete med Akutkliniken ska en tvärprofessionell grupp från Tåbelunds AKC lära sig att skriva en översiktsartikel. Andra aktiviteter som erbjuds

från CPF via AKC-koordinatorerna är ett antal fasta seminarier med olika teman som personal i primärvården kan beställa till sin arbetsplats. Aktuella teman spänner från grunder i hypotesprövning och biostatistik till lurigt i magen och läkemedelssäkerhet. – Tanken är att få fördjupning inom vissa områden. Seminarierna är kostnadsfria och vi kan komma ut till en arbetsplatsträff eller lunchmöte, säger Sara Modig, som gärna delar med sig av effektiva åtgärder för att förbättra läkemedelssäkerheten i primärvården. De gemensamma nätverksträffarna med regionens alla AKC-koordinatorer och personal från CPF är annat som Sara uppskattar. Sara delar sin tid mellan att både vara distriktsläkare, forskare, AKC-koordinator och att arbeta för regionens läkemedelsråd. Svårt att få ihop? Nej, Sara ser bara fördelar. – De olika delarna hänger tätt samman och ger ett mervärde åt varandra, säger hon.


allmänmedicinska kunskapscentrum

CPF

Sara Modig

Fråga äldre patienter om de tar vanliga värktabletter! En stor studie av Sara Modig och hennes forskarkollega visar att många äldre personer regelbundet tar receptfria smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel som exempelvis Voltaren eller Ipren vilka innebär ökad risk för akut eller varaktigt försämrad njurfunktion. gelbundet eller återkommande vid behov. Av dessa hade nästan hälften sänkt njurfunktion. – Det innebär förmodligen att många äldre helt omedvetet använder olämpliga värktabletter. NSAID-läkemedel gör att det samlas vätska i kroppen så att hjärtat belastas hårt och njurarna riskerar att slås ut, säger Sara Modig. Hon poängterar vikten av att man som läkare alltid bör ställa frågan om receptfria läkemedel när man träffar en äldre patient. – Annars är det lätt att missa chansen till information om

eventuell riskabel användning. Det är en enkel fråga som kan vara avgörande, säger Sara Modig. Adekvat rådgivning på apotek är också en viktig del och att undvika att slentrianmässigt ge exempelvis Ipren vid muskelsmärta. Paracetamol är lämpligare som smärtstillande till äldre. – Det handlar om att undvika att fler hamnar i riskzonen – speciellt de som också använder andra läkemedel som kan bli farliga vid låg njurfunktion, avslutar Sara Modig.

årsbok2018

Sara Modig anser inte att tidsbrist bör hindra läkare och annan vårdpersonal från att ställa enkla frågor till äldre patienter om vilka läkemedel de använder. I en nyligen publicerad studie visade hon bland annat att många äldre regelbundet använder receptfria läkemedel av antiinflammatorisk sort och därmed löper ökad risk för försämrad njurfunktion. 1 798 personer från GÅS-projektet (Gott Åldrande i Skåne) undersöktes. Av resultaten framgår bland annat att sex procent av de äldre använder receptfria NSAID re-

65


cpf

svepet

Introduktionskurs i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hej ST-läkare! Visste du att CPF ger en åttadagars introduktionskurs i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete? Kursen som går fyra gånger per år med 25 deltagare per kurs, granskas och godkänns av LIPUS (2018 hade vi 30-kursjubileum!). Den mynnar ut i en projektplan för det vetenskapliga arbetet och deltagarna får smakbitar av många olika områden såsom statistik, vetenskapsteori, etik och evidensbaserad medicin. Kursen brukar fyllas snabbt, så håll utkik efter kursdatum på CPFs hemsida: www.cpf.se. Hoppas vi ses!

årsbok2018

66

Publicerat i ansedda tidskrifter Under 2018 har vi publicerat 139 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter av mycket hög klass. Sedan november 2008 har vi publicerat över 1300 vetenskapliga artiklar. Det gör oss till en av de vetenskapligt mest aktiva forskningsenheterna i Norden. Årets forskning har resulterat i ett flertal viktiga publikationer med fokus på primärvårdspsykiatri och missbruk, hälsoekonomi, cancer, hjärtsjukdomar, trombossjukdomar, diabetes och andra vanliga sjukdomar i primärvården. Tidskrifterna vi publicerade i var bl.a. JAMA Psychiatry, American Journal of Psychiatry, Nature Communications, Lancet Haematology, JAMA Cardiology, International Journal of Cardiology, och andra högt rankade tidskrifter.


svepet

cpf

Gästföreläsning: Läkaren och sjukskrivningen I oktober fick CPF besök av distriktsläkare Karin Starzmann som disputerade i februari vid Göteborgs universitet med avhandlingen "The physician and the sickness certification". Hennes forskning handlar om hur läkare hanterar sjukskrivningar och olika faktorer som har betydelse för om en patient blir sjukskriven. Bland annat föreslår hon att sjukskrivningsteam tar över komplexa sjukskrivningar, något som har lyfts i Läkartidningen. I föreläsningen, som lockade ett femtiotal deltagare från Skånes vårdcentraler, pratade Karin om vilka begrepp Försäkringskassan efterfrågar och hur man kan ta hjälp av WHO:s klassifikationer som Socialstyrelsen översatt till en svensk version, nämligen ”Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” utgiven 2015. Det blev en fin eftermiddag med många diskussioner och önskemål om uppföljning. Karin Starzmann, med.dr., allmänläkare, besökte CPF den 10 oktober.

årsbok2018

67


cpf

svepet

Arvets betydelse för hjärtsvikt Det är känt att hjärtsvikt ansamlas i vissa familjer men det är oklart om detta beror på en överföring av gener eller livsstil. Genom att studera adopterade personer och både deras biologiska föräldrar och adoptivföräldrar, kan aktuell forskning visa att det genetiska arvet är den dominerande faktorn när det gäller familjär förekomst av hjärtsvikt.

årsbok2018

68

F

orskare verksamma vid Lunds universitet och Region Skåne presenterade nya forskningsresultat baserat på registerstudier i juli 2018. Studien var ett samarbete mellan forskare vid Centrum för primärvårdsforskning samt läkare aktiva inom specialiteterna internmedicin och kardiologi. – Resultaten av vår studie innebär inte att den egna livsstilen saknar betydelse för en individs risk att insjukna i hjärtsvikt, men den tyder på att den risk som förs över i familjerna främst sker via generna samt att genetiska faktorer förklarar 26 procent av den totala hjärtsviktsförekomsten i Sverige, säger Magnus Lindgren, distriktsläkare och doktorand vid Lunds universitet, och som lett studien. Magnus Lindgren och forskarkollegor studerade svenskfödda adopterade personer som med hjälp av det svenska flergenerationsregistret kopplades till både sina biologiska föräldrar och sina adoptivföräldrar. 21 643 adopterade kvinnor och män, alla födda mellan 1942 och 1990, följdes jämte sina föräldrar mellan åren 1964 och 2015 avseende insjunkande i hjärtsvikt som registrerats i slutenvårdsregistret, som är en del av det svenska patientregistret. Risken för hjärtsvikt hos adopterade med åtminstone en biologisk förälder med hjärtsvikt var i studien 45 procent högre jämfört med en kontrollgrupp utan en biologisk förälder med hjärtsvikt. Det fanns däremot ingen ökad risk hos individer med adoptivföräldrar som var drabbade av hjärtsvikt jämfört med motsvarande kontrollgrupp.


svepet

cpf

Ekonomiska fördelar med mindfulnessbehandling i grupp Behovet av psykoterapi för patienter på vårdcentralerna är stort, men äventyras av brist på psykoterapeuter. En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning och Hälsoekonomiska enheten vid Lunds universitet, visar på ekonomiska fördelar med mindfulnessbehandling som utförs på gruppbasis och egna mindfulnessövningar i hemmet, som ett alternativ till individuell terapi, vilket främst handlar om kognitiv beteendeterapi (KBT).

S

tudien, publicerad i British Journal of Psychiatry, är den första ekonomiska utvärderingen av mindfulness i gruppterapi och är baserad på en randomiserad – dvs med slumpmässigt urval – klinisk undersökning utförd inom primärvården där gruppterapin har jämförts med individuell KBT-terapi för patienter med depression, ångest eller stress- och anpassningssvårigheter. Den ekonomiska utvärderingen utfördes av en forskargrupp ledd av hälsoekonomen professor Ulf Gerdtham. Studien omfattar både hälsooch samhällsekonomiska kostnader. Den hälsorelaterade livskvaliteten bedömdes utifrån så kallade kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs, Quality-Adjusted Life-Years). Mätningar gjordes vid studiens början och vid en uppfölj-

ning åtta veckor senare. En fempunktsskala mätte hälsorelaterade faktorer i fem livskvalitetsrelaterade områden: rörlighet, självomsorg, vanliga aktiviteter, smärta/obehag och ångest/depression. De som fått mindfulnessbehandling i grupp hade betydligt lägre hälso- och samhällskostnader jämfört med kontrollgruppen, som fått sedvanlig behandling, under åttaveckorsperioden. Till exempel kunde sjukvårdssektorn spara 1 001 kronor per person under försöksperioden. – Det fanns vidare ingen signifikant skillnad i QALY-vinsten mellan de två grupperna, säger Sanjib Saha, postdoc-forskare vid avdelningen för Hälsoekonomi vid Lunds universitet. Mindfulnesstudien, har letts av professor Jan Sundquist vid Centrum för primärvårdsforskning och genomfördes vid 16 vårdcentraler i Skåne.

årsbok2018

69


cpf

svepet

Värmeböljors inverkan på hälsan I en ny registerstudie från Centrum för primärvårdsforskning har forskare undersökt hur värmeböljor påverkar dödligheten i Sverige.

R

esultaten visar en tydlig ökning i dödsfall de dagar då temperaturen överstiger +27 grader. Dessutom verkar risken att avlida i förtid under värmeböljor större i Norrland än i de sydligare landskapen samt i socioekonomiskt utsatta områden enligt den nya studien. – Vi har använt oss av de nivåer som SMHI utgår ifrån då de utfärdar varningar om höga temperaturer och utvärderat om dödligheten ökar dessa dagar. SMHIs värmevarningssystem grundas på epidemiologiska studier från Stockholmsområdet, medan vi i vår studie använder data från hela Sverige. Vi kan därmed visa att effekten av värme på dödlighet skiljer sig åt mellan olika delar av landet, säger Daniel Oudin Åström. Åström, försteförfattare till studien som genomfördes vid hans tid som postdoc-forskare vid Centrum för primärvårdsforskning. – Vi ser i vårt material att värmeböljor ökar dödligheten med ungefär tio procent i Götaland och Svealand, medan ökningen i Norrland är ungefär 30 procent under jämförbara dagar. En orsak till högre effekter av värme i

årsbok2018

70

Norrland skulle kunna vara att invånarna i norr är mer ovana vid dessa temperaturer. Tidigare svensk forskning av värmeböljors påverkan på hälsan har inte studerat hur personer med kranskärlssjukdom klarar de påfrestningar som höga temperaturer innebär. – Vid höga temperaturer reglerar kroppen sin temperatur genom, bland annat, ökad svettning, vilket i sin tur leder till ökade påfrestningar på hjärtat, förklarar Kristina Sundquist, professor vid CPF. Då vi specifikt studerade dödligheten hos personer med kranskärlssjukdom, fann vi att dödligheten i kranskärlssjukdom ökade med omkring 10 procent vid värmeböljor med över 27 grader. För boende i socioekonomiskt utsatta områden fann forskarna att effekten av värmeböljor var mer kraftfull än för boende i andra områden. – Att bostadsområdets socioekonomiska struktur påverkar hälsan hos individer vet vi sedan tidigare, men att dessa individer även påverkas mera av värmeböljor, kan vi som första forskargrupp nu påvisa för svenska förhållanden, framhåller Daniel Oudin Åström.


svepet

cpf

Prestigefullt pris Professor och distriktsläkare Jan Sundquist vid Centrum för primävårdsforskning har av European Research Council tilldelats ERC Advanced Grant med 25,6 miljoner kronor. ERC Advanced Grants (ERC AdG) delas ut till de mest etablerade och världsledande forskningsledarna för att stödja excellent och innovativ forskning.

P

rofessor Jan Sundquist forskar bland annat på sjukdomsmekanismer och behandling av depression, ångest och stressrelaterade besvär, vanliga tillstånd hos patienterna i primärvården. För att besvara medicinska frågeställningar som är relevanta särskilt i primärvården, arbetar Jan Sundquist och hans forskarkollegor med olika vetenskapliga metoder, t.ex. avancerade statistiska metoder för komplexa analyser av registerdata, kliniska randomiserade studier, experimentella studier, och implementering av nya behandlingsmetoder i primärvården. Detta är möjligt vid Centrum för primärvårdsforskning (CPF). Projektet som Jan Sundquist nu får ERC AdG för heter "Bostadsområdet, inverkan av kamrater och familj på psykisk ohälsa och missbruk hos invandrare och deras barn". Jan Sundquist och hans medarbetare ska

identifiera faktorer på flera nivåer i bostadsområdet och hos kamrater och familj, som kan skydda mot psykisk ohälsa och missbruk hos första och andra generationens invandrare. – Att få ett så här stort anslag till forskning vid Lunds universitet, Centrum för primärvårdsforskning, är mycket glädjande och ett erkännande till vår plattform som skapades genom ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne för 10 år sedan. Men det är även ett erkännande till alla de som är verksamma vid forskningsplattformen. – Anslaget ger mig och mina medarbetare möjlighet att utveckla forskningen vid Lunds universitet med tonvikt på psykisk ohälsa och missbruk hos utsatta individer. Anslaget innebär även en möjlighet att testa nya idéer tillsammans med de mest eminenta kollegor som går att uppbringa, avslutar Jan Sundquist.

årsbok2018

71


cpf

forskning

Arv, miljö och alkoholmissbruk Forskaren Alexis C. Edwards, docent vid Virginia Institute for Psychiatric and Behavioral Genetics, höll i oktober en uppskattad och välbesökt föreläsning när hon under ett par veckor gästade CPF, som hon bedriver forskning tillsammans med. Föredraget fokuserade på hur genetik och miljö samverkar vid utvecklingen av alkoholmissbruk. I samarbetet med Kristina Sundquist och Jan Sundquist gör Alexis Edwards studier bl. a. kring koppling mellan alkoholmissbruk och självmord, samt alkoholmissbruk och depression. Dessa studier är baserade på olika svenska register och hon arbetar med två av CPF:s statistiker, Henrik Ohlson och Sara Larsson Lönn. Stort fokus ligger på att undersöka effekterna av relationsrelaterade och miljömässiga påverkningar vid utvecklingen av alkohol- och drogmissbruk. – Jag har ett brett intresse av att förbättra vår förståelse av biologiska och miljömässiga riskfaktorer för psykiatriska och missbruksrelaterade sjukdomar och för att förtydliga mek-

årsbok2018

72

anismerna bakom psykiatrisk samsjuklighet, berättar Alexis Edwards. – Med Sara och Henrik har jag haft möjlighet att undersöka effekterna av relationsrelaterade och miljömässiga påverkningar på alkohol- och drogmissbruk; vi undersöker också faktorer som kan orsaka ökad risk för självmordsbeteende. – Vi hoppas att våra resultat kan bidra till att identifiera möjliga mål för förebyggande åtgärder och för behandling, genom att vi ger insikt om de omständigheter under vilka individer kan vara särskilt utsatta för dessa utfall, avslutar Alexis Edwards. Alexis Edwards ingår i professor Kenneth Kendlers forskargrupp, som har ett mångårigt samarbete med CPF.


forskning

cpf

Forskningsledare Här presenteras forskningsledarna vid CPF under 2018. Läs gärna mer om deras forskning och undervisning på www.cpf.se.

NAMN

Arbetsplats

Forskningsområde

w Anders Beckman, docent, lektor

w Vårdcentralen Lunden

w Sjukvårdsforskning och pedagogisk forskning

w Anders Halling, professor

w Vårdcentralen Tåbelund

w Epidemiologi, KOL, multisjukdom

w Susanna Calling, docent

w Vårdcentralen Lomma

w Epidemiologi, EBM, e-hälsa

w Ashfaque Memon, docent

w CPF

w Experimentell forskning

w Bengt Zöller, professor

w Vårdcentralen Granen/SUS Malmö w Hjärt-kärlsjukdom

w Henrik Ohlsson, docent

w CPF

w Epidemiologi med genetisk och miljöinriktad tillämpning

w Jan Sundquist, professor

w Sorgenfrimottagningen

w Psykisk sjukdom och missbruk i primärvården

w Jianguang Ji, docent

w CPF

w Alkohol och familjemiljö, epidemiologi och cancer

w Juan Merlo, professor

w Socialepidemiologi

w Socialepidemiologi

w Kristina Sundquist, professor

w Vårdcentralen Granen

w Social och fysisk miljö och hjärt-kärlsjukdom

w Louise Bennet, docent

w Vårdcentralen Limhamn

w Diabetes och hjärt-kärlsjukdom

w Margareta Troein professor emeritus w Vårdcentralen Södervärn

w Professionell utveckling

w Martin Lindström, professor

w Socialmedicin

w Socialt kapital och hälsa

w Patrik Midlöv, professor, prefekt

w Vårdcentralen Tåbelund

w Läkemedel och äldre

w Ulf Gerdtham, professor

w Hälsoekonomi

w Hälsoekonomi

w Ulf Jakobsson, professor

w Vårdcentralen Norra Fäladen

w Äldres hälsa

w Xinjun Li, docent

w CPF

w Molekylär epidemiologi, hjärt-kärlsjukdom och cancer

w Xiao Wang, MD, PhD

w CPF

w Experimentell forskning

årsbok2018

73


cpf

forskning

En mycket trygg och öppen stämning präglar diskussionerna i professor Ulf Jakobssons grupp för prova-på-forskning för primärvårdspersonal. Med andra ord – ett akademiskt samtal av bästa kaliber. Att stämningen dessutom är glad gör det hela inte sämre.

Det goda akademiska samtalet

D årsbok2018

74

e här mötena fick mig att sätta igång och starta ett projekt, säger Malin Dankel, fysioterapeut och uroterapeut på vårdcentralen Törnrosen i Malmö. Jag hade gått ett tag och var lite sugen på att lära mig mer om forskning, så Ulfs mail om att man kunde skicka in en intresseanmälan kom som på beställning! I oktober 2018 träffas gruppen för sjätte gången sedan starten i februari. Under några timmar presenterar de status i sina olika projekt och tar emot – och ger – kommentarer. Under diskussionerna vänds det på alla

stenar, inget lämnas åt slumpen, frågorna är relevanta och leder hela tiden framåt. Möteslokalen är full av energi. Gruppen består av Karolina Lucander, fysioterapeut vid vårdcentralen Törnrosen i Malmö, Malin Dankel, fysioterapeut och uroterapeut från samma vårdcentral, Sara-Stina Tegnander, sjuksköterska vid Hälsomedicinskt center i Hjärup, Minea Maurin, distriktsköterska vid vårdcentralen Sjöcrona i Höganäs, Maria Eggeling, som jobbar som sjukgymnast vid vårdcentralen Bokskogen i Bara och Martin Ringsten, fysioterapeut på vårdcentralen Södra Sandby.

Malin har lämnat ut 30 enkäter till somaliska kvinnor och arbetar nu i uppsamlingsskedet av projektet. Nyligen besökte hon, tillsammans med en tolk, en grupp kvinnor i en somalisk förening i sin vårdcentrals grannskap och fick ett fint gensvar. Projektet handlar om urininkontinens och blåsproblem. I projektet vill hon ta reda på hur just somaliska kvinnor uppfattar sådana problem: – Väldigt få av dem söker vård hos oss, men ändå är det många av dem som fött flera barn och fetma är heller inte ovanligt. Sådant medför ofta urininkontinens, förklarar Malin.


forskning

cpf

Fr v Martin Ringsten, Malin Dankel, Maria Eggeling, Sara-Stina Tegnander, Minea Maurin, Karolina Lucander och Ulf Jakobsson.

– Jag går en mastersutbildning i medicinsk vetenskap, berättar Martin. Jag var nyfiken på om jag ska gå vidare, så att få testa så här hands on var perfekt! Och ja, jag vill doktorera nu! Gruppen träffas en vecka innan han ska till en årligen återkommande konferens på Smärtforum i Umeå och Martin har precis blivit färdig med en poster som antagits. Han ska dessutom hålla ett föredrag på konferensen. Nu vill han veta vad gruppen tror om frågorna från forskarna, vad kan han vänta sig? Ett intressant samtal tar sin början utifrån den grafiska sammanställningen på postern av hans enkätundersökning, som handlar om vilka smärtbehandlingsmetoder som äldre med långvarig smärta använder. De 403 som svarat har haft långvarig smärta i omkring 10 års tid. Gruppen fokuserar på hur Martin presenterar datan gentemot enkätens mått och skala för gradering av hur till exempel behandlingen har hjälpt. Vilken skillnad är det egentligen på mycket och ganska mycket? Men

den kliniska vardagen är aldrig långt borta när gruppen träffas, allt kan strax belysas i den dagliga patientsituationen. – Hur skulle du göra om du fick chansen att göra en ny studie, undrar Karolina Lucander, fysioterapeut på vårdcentralen Törnrosen i Malmö. I en framtida studie kanske Martin ska ta med frågor om behandlingsmetoder, föreslår någon. Ämnet för Martins poster och studie engagerar helt klart alla vid bordet. Dels fördjupar sig alla i studiens resultat, dels diskuteras smärta generellt och långvarig smärta som sådan. Hur hjälper man patienterna bäst? - Det här stöttandet i arbetet, inte minst av Ulf, det kan man inte hitta någon annanstans än här, säger Martin Ringsten. Vi vågar alla säga vad vi tycker! Han får stöd i de tankarna av Malin Dankel: – De här mötena har gett mig en knuff framåt. Vi har varandra och Ulf som support. I en senare fas kommer vi nog få ett större behov av enskild handledning, avslutar Malin.

årsbok2018

Målet med hennes kartläggning är att få grepp om hur behovet ser ut och hur vården kan möta det. Efter mötet med en grupp kvinnor, ska hon nu träffa två av dem på nytt för intervjusamtal. – Hittills har det gått lättare än jag trodde. De tog själva upp könsstympning som en bakomliggande orsak till problemen. Jag ställer själv inga sådana frågor. En del har ansträngningsläckage eller trängningar i urinvägarna. I samtalet med gruppen får hon inpass, stöd och uppmuntran. Ulf Jakobsson leder samtalet på ett lågmält sätt, som får samtalet att flöda. Gruppen resonerar kring intervjuteknik och transkribering. Alla har kommentarer, alla är intresserade, och förutom den engagerade stämningen finns en annan väsentlig faktor, nämligen avsaknaden av tidspress: alla har tid till att dryfta sina projekt, allt diskuteras ordentligt. Martin Ringsten är fysioterapeut på Södra Sandby vårdcentral. Han nappade på utskicket om prova-på-forskning eftersom han ville veta hur det är att forska.

75


cpf

forskning

– Vi hoppas kunna göra patienterna mer delaktiga genom en förbättrad återkoppling, så de bättre förstår varför man ger en viss behandling eller förebygger en sjukdomsutveckling, säger professor Patrik Midlöv, som leder forskningsprojektet PERHIT, en randomiserad studie om personcentrerad vård, högt blodtryck och informationsteknologi.

Mobiltelefon som stöd i blodtrycksbehandling

årsbok2018

76


forskning

F

örkortningen PERHIT står för PERsoncentredness in Hypertension management using Information Technology. Forskningsstudien har fått stora anslag: 10 miljoner kr från Familjen Kamprads Stiftelse, 1,6 milj. kr från Vetenskapsrådet och en halv miljon kronor från Hjärt-Lungfonden. – Vårt fokus just nu är att optimera behandlingen av kroniska sjukdomar i primärvården med hjälp av informationsteknologi, säger Patrik Midlöv. Vi undersöker återkopplingen mellan patient och vårdgivare. Kan IT förbättra behandlingsresultatet?

Målet: 36 vårdcentraler

nering i projektet, berättar Patrik Midlöv, som sedan 2018 även är prefekt vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Vi får in väldigt mycket material och vi har många mätpunkter i vår randomiserade, kontrollerade studie där hälften av de 900 deltagarna ingår i interventionsgruppen och den andra hälften i en kontrollgrupp. Under ett år tar forskarna blodprov vid tre olika tillfällen. – Vi får blodtrycksdata från startdatum och framåt, flera enkäter ska också besvaras och dessutom görs en hälsoekonomisk utvärdering.

årsbok2018

I studien, som pågår 2018–2020, ingår patienter från – för tillfället – 22 vårdcentraler i Region Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Jönköping. Målet är 36 vårdcentraler. Lovande pilotstudie Studien går till på så sätt att I projektgruppen ingår, förutom patienten under åtta veckor Patrik, även Ulf Malmqvist, mäter sitt blodtryck dagligen. Uppgifterna matas Patrik Midlöv in av patienten och går via en programvara till den behandlande läkaren och sjuksköterskan, men naturligtvis också tillbaka till patienten, som kan följa resultaten via kurvor som visar blodtryckets dagliga variation. Patienten skriver också in uppgifter om hur hon eller han mår, men kan också genom programvaran få påminnelser och tips om kost och motion. Det handlar inte om en app i egentlig mening, utan är en webbaserad tjänst som nås både via datorer och mobiler. – Det är mycket koordi-

Region Skåne, verksamhetschef vid Kliniska Studiers Forum Söder, Peter Nilsson, Lunds universitet, professor och överläkare vid Akutcentrum, Mikael Hoffmann, Östergötland, läkare och chef för stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi, Karin Kjellgren, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet samt Ulrika Bengtsson, universitetslektor vid Göteborgs universitet. – Karin Kjellgren var handledare åt Ulrika Bengtsson, förklarar Patrik. De gjorde vad som blev en lovande pilotstudie i det här ämnet och hörde sedan av sig till mig eftersom de ville ha en tydlig förankring i primärvården och gå vidare med fördjupade studier. ST-läkaren Ulrika Andersson vid Vårdcentralen Löddeköpinge är knuten som doktorand till den nu pågående studien. Om projektet får positiva resultat så funderar Patrik Midlöv och hans kollegor på att fortsätta med liknande studier inom andra kroniska sjukdomar, t ex diabetes, KOL eller hjärtsvikt: – Vi hoppas att en förbättrad monitorering är av godo, avslutar Patrik. Vi vill öka medvetenheten hos patienterna på ett nytt sätt genom att blanda en personcentrerad primärvård med e-hälsa. Vi hoppas på en ökad motivation för behandlingen och att vi på så sätt påverkar resultaten positivt!

cpf

77


cpf

doktorander

Antagna doktorander 2018

Ulrika Andersson, specialistläkare, E-hälsa vid behandling av högt blodtryck i primärvård. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Olof Cronberg, specialistläkare, Diagnosrelaterad förskrivning av antibiotika vid infektioner i primärvården. Huvudhandledare: Katarina Hedin. Wuqing Huang, msc, Adverse health outcomes in offspring of cancer survivors. Huvudhandledare: Jianguang Ji. Hannes Konhke, ST-läkare, Läkarkontinuitet i svensk primärvård. Huvudhandledare: Anders Beckman Mia Scholten, specialistläkare, Hjärtsviktsbehandling inom primärvården. Huvudhandledare: Anders Halling

årsbok2018

78

Kristofer Sigurdsson specialistläkare, Hur påverkar primärvårdens förutsättningar invånarnas hälsa och utnyttjande av samhällsresurser? Huvudhandledare: Patrik Midlöv


doktorandeR

cpf

Sedan tidigare antagna doktorander

Carl Antonson, specialistläkare, Mindfulness som metod för att öka psykiskt välbefinnande och kognitiv prestationsförmåga samt minska stress hos gymnasister; en prospektiv kontrollerad pilotstudie. Huvudhandledare: Kristina Sundquist. Helén Arvehammar, samhällsvetare, Kommunala skillnader i äldreomsorg. Huvudhandledare: Martin Lindström. Jakob Axelsson, folkhälsoplanerare, Socialt kapital och sexuell läggning. Huvudhandledare: Martin Lindström.

Gabriella Caleres, specialistläkare, Äldres läkemedelsbehandling – informationsöverföring och uppföljning i primärvården. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Pedro Carrera Bastos, The role of western diet on intestinal permeability measured by zonulin, including possible associations with the metabolic syndrome and autoimmune diseases. Huvudhandledare: Jan Sundquist. Lina Ejlertsson, Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården. Huvudhandledare: Annika Brorsson.

Artin Entezarjou, AT-läkare, Digital triagering och digitala besök på vårdcentralen. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Maelán Fontes Villalba, Food and the metabolic syndrome in Western and non–Western populations. Focus on adipokines and glucagon. Huvudhandledare: Jan Sundquist. Per-Ola Forsberg, specialistläkare, Bostadsområdets påverkan på kardiovaskulär hälsa. Huvudhandledare: Kristina Sundquist. Maria Glans, apotekare, Riskfaktorer för återinläggning av äldre patienter på sjukhus. Huvudhandledare: Patrik Midlöv

Henrik Grelz, specialistläkare, Långvarig opioidbehandling vid långvarig ickemalign smärta. Prevalens av opioidberoende och utfall av nedtrappning. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Helena Isberg Kornfält, specialistläkare, Urinvägsinfektioner i primärvård. Huvudhandledare: Anders Beckman. Magnus Lindgren, specialistläkare, Epidemiologiska studier av hjärtsvikt. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Christopher Nilsson, AT-läkare, Aspects of ethnicity on blood pressure regulating mechanisms and kidney function. Huvudhandledare: Louise Bennet.

årsbok2018

Sten Axelsson Fisk, AT-läkare, Social theoretical and epidemiological perspectives on Chronic Obstructive Pulmonary Disease in Sweden. Huvudhandledare: Juan Merlo.

Sixten Borg, statistiker, Diabetes: Individual perspectives on outcomes, evaluation and improvement. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

79


cpf

doktorander

Sofia Nilsson, logoped, Language development disorders in childhood and adolescence and health and health care utilisation later in live: a multilevel and life-course approach. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Peter Nymberg, specialistsjuksköterska, Opportunistisk screening och intervention, kardiovaskulär sjukdom. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Sara Olofsson, msc, Metodologiska studier om betalningsvilja för riskreduktion. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Jon Pallon, specialistläkare, Ont i halsen hos barn och unga vuxna. Huvudhandledare: Katarina Hedin.

årsbok2018

80

Jesper Alex Petersen, Materialistiska/postmaterialistiska värderingar och hälsa samt longitudinella studier av hälsoeffekter av införandet av skollunch i Sverige 1946-1973. Huvudhandledare: Martin Lindström.

Ferdindo Petrazzuoli, Dementia management in European primary care. Huvudhandledare: Hans Thulesius. Per Rosengren, AT-läkare, En epidemiologisk studie av supraventrikulära arrytmier. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Mia Scholten, specialistläkare, Hjärtsviktsbehandling inom primärvården. Huvudhandledare: Anders Halling. Sofie Schön Persson, folkhälsovetare, Arbetsrelationer och samspel på arbetsplatsen. Huvudhandledare: Ingemar Andersson. Cecilia Sjöstedt, specialistläkare, Individuella-, familje- och bostadsområdesfaktorer och psykisk ohälsa. Huvudhandledare: Xinjun Li Kristine Thorell, Improving pharmacological care in the elderly population. Huvudhandledare: Anders Halling.

Frida Thorsén, specialistläkare, Stressrelaterad ohälsa hos ungdomar. Huvudhandledare: Kristina Sundquist. Carin Tillman, specialistläkare, Läkarkontinuitet vid behandling av diabetes. Huvudhandledare: Anders Beckman. Leila Waleij, farmaceut, Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem hos sköra äldre patienter. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Hanna Wickström, specialistläkare, TeleUlcer,Telemedicin och RiksSår – modern sårbehandling för patienter och personal. Huvudhandledare: Patrik Midlöv Sofia Zettermark, genusvetare, Use of hormonal anticonceptives and psychical health in young women: an intersectional approach. Huvudhandledare: Juan Merlo.


disputation

Disputerade 2018

Klinisk medicin med inriktning allmänmedicin Abrar Ahmad, msc, Identification of genetic biomarkers for the risk prediction of recurrent venous thromboembolism. Risk prediction of recurrent VTE. Huvuduhandledare: Ashfaque Memon. Delshad Akrawi, specialistläkare, Epidemiology of kidney failure and glomerulonephritis in Sweden: Hereditary and nonhereditary factors. Huvudhandledare: Bengt Zöller.

En av 2018 års många disputerade: Maria Fridh, här tillsammans med huvudhandledare professor Maria Rosvall (t v) och bihandledare professor Martin Lindström.

Ensieh Memarian, specialistläkare, Obesity and bariatric surgery in Sweden. Sociodemographic aspects and neighbourhood deprivation. Huvudhandledare: Xinjun Li. Miriam Pikkemaat, specialistläkare Complications in type 2 diabetes – Biomarkers versus patients’ thoughts and experiences. Huvudhandledare: Kristina Bengtsson Boström. Rasmus Waehrens, specialistläkare, Epidemiology of Irritable Bowel Syndrome - Hereditary and nonhereditary factors. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Samhällsmedicin Christine Lindström, specialistläkare, Social capital health care providers and unmet health care needs. Huvudhandledare: Martin Lindström.

Folkälsovetenskap Madelaine Törnquist Agosti, folkhälsoplanerare Finding one’s own strength. Workplace health promotion through BELE – a program for promoting work-life balance among female professionals in human service organizations. Huvudhandledare: Ann-Christin Janlöv. Faiza Siddiqui, m.d, Prevention of type 2 diabetes and poor mental health amongst immigrants from the Middle-East to Sweden. Huvudhandledare: Louise Bennet. Folkhälsovetenskap med inriktning socialmedicin Maria Fridh, specialistläkare, Bullying, violence and mental distress among young people. Crosssectional populationbased studies in Scania, Sweden. Huvudhandledare: Maria Rosvall.

Folkhälsovetenskap med inriktning hälsoekonomi Gawain Heckley, msc, Health, inequality and the impact of public policy. An empirical investigation of the health and health inequality impacts of education and drinking age laws. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Ye Zhang, msc, An assessment of renal replacement therapy: A registerbased study on equality of access, cost, effectiveness, and costeffectiveness of kidney transplantation in Sweden.Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

årsbok2018

ElŻbieta Kaszuba, familjeläkare, Heart failure in patients with chronic obstructive pulmonary disease with special reference to primary care. Huvudhandledare: Anders Halling.

cpf

81


cpf

DISPUTATION

Satsning på fysisk aktivitet lönade sig – De viktigaste resultaten från mitt doktorandprojekt är den höga förekomsten av ångest och depression bland invandrare från Mellanöstern jämfört med personer födda i Sverige och att detta har en koppling till fysisk inaktivitet i invandrargruppen – det innebär att fysisk aktivitet därmed potentiellt kan användas för att förbättra psykisk hälsa i den här gruppen.

D årsbok2018

82

et säger Faiza Siddiqui som den 27 september disputerade i folkhälsovetenskap med avhandlingen ”Prevention of type 2 diabetes and poor mental health amongst immigrants from the MiddleEast to Sweden”. – För det andra så visade projektet med hjälp av en studie med randomiserad, kontrollerad design, effekten av en kulturellt anpassad livsstilsintervention för att förbättra insulinkänsligheten och minska kroppsvikt och kolesterolnivåer hos invandrare från Mellanöstern med risk att drabbas av diabetes. Livsstilsinterventionen reducerade potentiellt typ 2-diabetes och minskade även risken för kardiovaskulära sjukdomar. – Vi visade också att en sådan intervention inte bara leder till


DISPUTATION

en ökad lågintensiv fysisk aktivitet utan även ger gynnsamma impulser både gentemot stillasittande och en förbättrad diet i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Sist men inte minst, så hade interventionen en positiv effekt på den psykiska hälsan, berättar Faiza Siddiqui. Med tanke på omfattningen av typ 2-diabetes och den dåliga mentala hälsan bland Mellanösterninvandrare, så tror vi att våra resultat är mycket lovande när det gäller förebyggande av typ 2-diabetes och främjande av psykisk hälsa i denna grupp.

Faiza Siddiqui.

Varför valde du just det här ämnet för din avhandling?

ligen att få delta i konferenser på Island och i Portugal, där jag presenterade min forskning. Det var inte bara en chans att resa och utforska länder som jag inte hade besökt förut, men jag träffade och lyssnade också till personer som är välkända inom diabetesforskningen och som jag alltid sett upp till som doktorand. – Men det fanns också mer utmanande perioder när saker och ting inte fungerade som förväntat. Jag tycker att det, som doktorand, är viktigt att hålla sig positiv under sådana perioder och tro på sig själv och inte vara rädd för att be om hjälp.

Har du några tips till andra som tänker söka doktorand tjänster? – Jag skulle berätta för dem att det inte är en enkel åktur, men det är görbart och det är roligt! Om du kommer in, kom med full motivation och ge aldrig upp. Försök också få balans mellan arbete och fritid eftersom inget är viktigare än ditt familjeliv. I slutänden kommer du att känna dig stolt över dig själv, så se alla stötarna du kan få under turen som ett tillfälle att gå vidare. För tillfället ser sig Faiza om efter framtida möjligheter. – Jag är öppen för både akademin och näringslivet. Jag är särskilt intresserad av kliniska prövningar och med tanke på min medicinska utbildning och min erfarenhet av forskning, så kan jag bidra inom det här området.

årsbok2018

– När jag arbetade med min masterexamen i folkhälsa blev jag intresserad av förebyggandet av typ 2-diabetes, eftersom diabetes har fått en epidemisk utveckling under de senaste decennierna. För mig personligen så diagnostiserades några av mina familjemedlemmar med typ 2-diabetes under samma period, vilket också motiverade mig. Efter att ha avslutat sin master examen kom Faiza Siddiqui i kontakt med sin blivande huvudhandledare docent Louise Bennet, som leder projektet MEDIM ((betydelsen av Migration och Etnicitet för Diabetsutvecklingen i Malmö), som fokuserar på diabetes bland invandrare från Mellanöstern som bor i Malmö. Projektet belyser hälsosituationen från olika perspektiv som riskfaktorer, mekanismer

och, viktigast av allt, vad som kan göras för att minska risken för diabetes. – Det här låg ju mycket nära mina intressen och jag är väldigt glad att MEDIM-projektet har visat resultat som kan användas i primärvård och i arbeten med olika grupper. För Faiza var tiden som doktorand en resa på omkring fyra år både bokstavligen och bildligt. – Jag bor i Danmark, så förutom de dagar när jag arbetade hemifrån, var jag tvungen att åka över Öresundsbron till universitetet. Det var en intressant upplevelse! Det var hektiskt, men på den positiva sidan får man träffa nya människor och – viktigast av allt – man får under resorna lite personlig tid då man kan läsa eller reflektera. Sammantaget var det en stor erfarenhet. – Jag uppskattade också verk-

cpf

83


cpf

årsbok2018

84

DISPUTATION

– Våra resultat visar att genetiska varianter har en könsspecifik roll vid riskbedömning av återfall i venös tromboembolism (VTE). Dessutom har vi utvecklat en multipel genetisk riskscore, GRS, som består av flera genetiska varianter, som vi identifierat i vår forskning om riskbedömningen av VTE-återfall. Vid validering kan riskpoängen användas för att stratifiera VTE-patienter utifrån en hög eller låg risk för VTE-återfall. Det säger Abrar Ahmad, som disputerade den 9 november.


DISPUTATION

cpf

Riskbedömning av återfall av blodpropp

A

brar disputerade med avhandlingen ”Identification of genetic biomarkers for the risk prediction of recurrent venous thromboembolism. Risk prediction of recurrent VTE”. Huvudhandledare var docent Ashfaque Memon. Venös tromboembolism (VTE) är den tredje vanligaste kardiovaskulära sjukdomen i Europa. Varje år dör en halv miljon människor på grund av denna sjukdom enbart i Europa. Sjukdomen återkommer ofta hos patienterna – återfallsinsjuknandet är på cirka 30 procent mätt över en period på 10 år. Blodförtunnande läkemedel används i dag för att förhindra VTE-återfall. Dessa läkemedel är emellertid ett tveeggat svärd, eftersom de räddar patienterna från VTE-återfall, men till priset av risken för en allvarlig blödning. – De prediktiva modellerna och biomarkörerna som hittills identifierats är inte tillräckliga

för att tillräckligt noggrant kategorisera VTE-patienterna som har risk för VTE-återfall, förklarar Abrar Ahmad. Därför kan klinikerna inte effektivt skilja på patienter med låg respektive hög risk för VTE-återfall. Ifall de kunde, så skulle behandlingen kunna skräddarsys. Det finns därför ett behov av identifiering av nya biomarkörer för riskbedömningen av VTEåterfall. – Eftersom ärftligheten hos VTE är ganska hög (50–60 procent) och de ärftliga faktorerna leder till en livslång risk för VTEåterfall, så var syftet med mitt doktorandprojekt att identifiera de okända genetiska biomarkörerna för riskbedömningen av VTE-återfall – det intresserade mig riktigt mycket. – Om jag får chansen och mer pengar, skulle jag vilja sekvensera hela genomet för identifiering av genetiska biomarkörer för att utveckla en prediktiv modell för VTE-återfall!

Abrar Ahmad.

Abrars tips för den som vill doktorera För det första: Du bör veta att du kommer att engagera dig i ditt forskningsämne under lång tid, så du måste ha ett sant intresse för de projekt du ska arbeta med. FÖR DET ANDRA: Vid sidan om dina specifika projekt, så är det alltid bra att försöka bli involverad i andra projekt som pågår i din forskningsgrupp för att bredda din kunskap och ditt kunnande. För det tredje: Börja tänk tidigt på vilken karriär du är intresserad av efter din disputation, till exempel akademin eller industrin. Beroende av vad som intresserar dig kan du välja seminarier och kurser.

årsbok2018

För närvarande arbetar Abrar med komplikationer som följer diabetes. Diabetes mellitus är en livslång, svår sjukdom, som påverkar flera organ. – Vi fokuserar på effekten av diabetes på kärlsystemet, makro- och mikrokärl, och försöker identifiera de möjliga mekanismer som är involverade i sjukdomsutvecklingen, så vi kan förbättra diabetesvården med mål att kunna leverera precisionsmedicin.

85


cpf

DISPUTATION

Svårt ställa hjärtsviktsdiagnos I avhandlingen ”Heart failure in patients with chronic obstructive pulmonary disease with special reference to primary care” undersökte Elżbieta Kaszuba bland annat om de verktyg som är tillgängliga i primärvården är tillräckliga för att kunna diagnosticera hjärtsvikt hos KOL-patienter.

Elżbieta Kaszuba.

årsbok2018

86

F

rågan väcktes av hennes vardagserfarenheter som läkare i primärvården. Det kan vara lätt att missa hjärtsvikt vid KOL eftersom symtomen är likartade och konsekvenserna är dåligt utredda i tidigare forskning, menar . Elzbieta Kaszuba, som är läkare vid utbildningsvårdcentralen Samariten i Karlshamn. Avhandlingens syfte var att beskriva diagnostiska och epidemiologiska aspekter av KOL och samtidig förekomst av hjärtsvikt samt att utvärdera impedanskardiografi som en metod som skulle kunna tillämpas för bedömning av hjärtfunktionen hos patienter med hjärtsvikt i primärvården på ett enkelt sätt. I sitt avhandlingsarbete stu. derade Elzbieta Kaszuba utredningsgången i primärvården. I studien ingick 75 individer, så det är svårt att generalisera resultaten och det är nödvändigt med uppföljande studier. Men studien pekar på svårigheter som allmänläkare har med att ställa en säker hjärtsviktsdiagnos – det finns ett behov av billigare och enklare alternativ eller en ökad tillgänglighet till den sorts kardiografi som idag krävs för en säker hjärtsviktsdiagnos. . Elzbieta Kaszuba disputerade den 16 februari 2018. Huvudhandledare var professor Anders Halling.


DISPUTATION

cpf

IBS – en underdiagnosticerad sjukdom Rasmus Wæhrens disputerade den 23 maj med avhandlingen "Epidemiology of Irritable Bowel Syndrome – Hereditary and nonhereditary factors". Hans slutsats är att Irritable Bowel Syndrome (IBS), är en underdiagnosticerad sjukdom i primärvården.

I

för sjukdomen och att genetiska faktorer spelar en viktig roll för risken att drabbas av IBS, även om miljöfaktorer – perinatala och socioekonomiska – också kan ha betydelse för utvecklingen av IBS. Resultatet av en av avhandlingens delartiklar tyder på att läkare i primärvården inte tillräckligt ofta ställer diagnosen IBS hos deras patienter. Det kan dels vara på grund av bristande kunskaper om de diagnostiska kriterierna för IBS, dels kan det vara på grund av osäkerhet om vad man kan göra för att hjälpa patienten och att IBS uppfattas som ett komplext tillstånd, där psykologiska orsaker spelar in, vilket då kan ta tid att hantera. IBS är en sjukdom

som oftare drabbar kvinnor, varför även genusperspektivet kan vara en bidragande förklaring, menar Rasmus Wæhrens. Orsaken till IBS är inte känd. Många undersökningar har pekat på störningar i rörelsemönstret i tarmen, på ökad känslighet i tarmen, på ändrad tarmflora och på infektioner i tarmen. Sambandet mellan hjärnan och tarmen har blivit allt mer tydlig och i de senaste diagnostiska kriterierna från 2016 har IBS ändrats från att vara en funktionell störning, dvs utan känd biologisk bakgrund, till en hjärntarm störning.

årsbok2018

BS – irriterad tarm – är en vanlig, kronisk tarmsjukdom karakteriserad av återkommande magsmärtor minst en gång i veckan under den senaste tre-månadersperioden. Magsmärtorna är relaterade till tömning av tarmen. IBS-sjukdomen har stor påverkan på den enskilda patienten och inverkar i hög grad på det dagliga livet. Patienten är ofta frustrerad över att inte ha kontroll över symptomen och kan vara rädd att det kan vara allvarligt. Livskvaliteten för den enskilda IBS-patienten påverkas i betydlig grad. I sin avhandling visar Rasmus Wæhrens att en familjehistoria med IBS kan vara en riskfaktor

Rasmus Wæhrens.

87


cpf

disputation

– Oberoende av familjens socioekonomiska situation, så finns en riskökning för fetma hos barn som bor i socialt utsatta områden, säger Ensieh Memarian, som disputerade den 4 maj med avhandlingen "Obesity and bariatric surgery in Sweden, Sociodemographic aspects and neighbourhood deprivation".

Vanligare med barnfetma i socialt utsatta områden

D årsbok2018

88

et utsatta bostadsområdets negativa effekt var ett av resultaten av hennes doktorandarbete. Hennes forskning visade även att obesa personer, med BMI över 40, genomgår fetmakirurgi i lika höga grad oavsett socioekonomiska skillnader. Gastric bypass är den vanligaste metoden för fetmaoperation i Sverige. – Det här tyder på att svensk sjukvård har lyckats att uppnå en jämlik vård för hela befolkningen i det här avseendet, kommenterar Ensieh Memarian, som till vardags är specialist i allmänmedicin vid Sorgenfrimottagningen i Malmö. Däremot visar en av hennes artiklar att det för invandrare som grupp är en lägre sannolikhet att de genomgår fetmaoperation gentemot svenskar. Men

resultatet är inte helt entydigt. – I mitt första delarbete hittade vi ett samband mellan barnövervikt och typ av bostadsområde. Det innebär att barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden har högre risk att bli överviktiga oberoende av familjens socioekonomiska position, jämfört med de som bor i socioekonomiskt välbärgade områden, säger Ensieh Memarian. Effekten av bostadsområdet på barnövervikt kan förklaras av att otrygga bostadsområden inte tillåter daglig fysisk aktivitet. Det kan också bero på tillgång till snabbmatsrestauranger som bidrar till ohälsosamma matvanor. Grannar och kompisar som individen umgås med på daglig basis, kan också bidra till ogynnsamma livstilvanor. Ensieh Memarians intresse


disputation

cpf

Jag kontaktade CPF och fick en prova-påforskningstjänst under ett halvt år.

erbjuden doktorandtjänsten. Till alla som funderar på att börja forska har Ensieh några tips, där det centrala är planering, när Ensieh Memarian. man samtidigt jobbar kliniskt. – Sök till Forskarskolan! Gör olika typer av studier! På slutet, när jag satt och skrev färdigt avhandlingen, så jobbade jag samtidigt. Det var väldigt jobbigt att skriva på deltid och arbeta på vårdcentral, det var belastande både fysiskt och psykiskt. Mitt tips är att man skriver på heltid och gör texten klar på några veckor!

årsbok2018

för ämnet väcktes när hon gjorde sitt ST-arbete medan hon gick den långa utbildningen i grundläggande forskningsmetodik. Dessutom hade hon patienter som led av fetma och vanliga tillhörande följdsjukdomar som diabetes och hypertoni. Efter operation försvann ofta både diabetesen och hypertonin, eller så kunde medicineringen minskas. De goda resultaten av fetmaoperationerna gjorde att hon ville studera mer, och hon fördjupade sig i ämnet tillsammans med docent Susanna Calling, som senare blev en av hennes bihandledare. Huvudhandledare var docent Xinjun Li vid Centrum för primärvårdsforskning. – Jag kontaktade CPF och fick en prova-på-forskningstjänst under ett halvt år, berättar Ensieh. Det gick bra och så blev jag

89


cpf

disputation

Ärftliga faktorers betydelse för kronisk njursjukdom årsbok2018

90

– Jag blev förvånad när jag insåg att svår njursvikt har en så stor ärftlighetskomponent, säger Delshad Akrawi, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef för Öresundsläkarna i Malmö. Den 17 maj disputerade han med avhandlingen "Epidemiology of kidney failure and glomerulonephritis in Sweden – Hereditary and non-hereditary factors".


disputation

A

väl förberedd – redan under läkarutbildningen i Linköping studerade han med forskningsinriktning och var även sommardoktorand i cellbiologi. Huvudhandledaren docent Bengt Zöller på Centrum för primärvårdsforskning, CPF, träffade han i Ystad när de delade arbetsplats på medicinkliniken. – Man skaffar sig ett bra nätverk av kollegor och forskare under doktorandtiden, säger Delshad Akrawi. Och dessutom är det utvecklande, jag lärde mig mycket om statistik och epidemiologi. Men jag hade ju också fantastiska handledare och

engagerade medarbetare! – Vad som är utmärkande för CPF är att det finns mycket värme och en atmosfär av att alla delar samma intresse om forskning vilket ger en dynamik i ens forskningsprocess. Det är bara att gå in och fråga om man stött på ett problem! Han har ett råd till dem som funderar på att söka till doktorandutbildningar: – Var alltid nyfiken! Är man det, så börjar man leta efter mer kunskap. Det är bara att börja! Det är mycket roligare än man tror!

Delshad Akrawi.

årsbok2018

tt beräkna den familjenära risken har inte gjorts tidigare, men nu visar det sig alltså att det är en stor riskfaktor, som diabetes och högt blodtryck, om ens släktingar har njursvikt. – Det är av samhällsintresse att kartlägga orsakerna för att sedan komma fram till en behandlingsform, kommenterar Delshad. Däremot visade min analys av boendemiljöer att områdespåverkan är liten för den här sjukdomens del. Det är individerna och släktskapet som är avgörande. Viktiga bakomliggande faktorer för njursvikt är med andra ord genetik, miljö och livsstil. – Ja, det visar tydligt adoptionsstudien jag gjorde under doktorandtiden. Genetiken spelar en större roll än miljön, men njursvikt påverkas av båda faktorerna. Dock är risken för att utveckla njursvikt hela 59 procent om en förstagradssläkting har sjukdomen. Att Delshad Akrawi valde just det här ämnet för sina forskningsstudier berodde på att sjukdomen figurerade i hans kliniska vardag. – Jag hade patienter med olika njurvärden, men när de utreddes visade det sig att deras njurfunktion var normal. Det belyste en problematik – när ska man egentligen remittera till specialistklinik? Min avhandling har gett mig nya verktyg i mitt arbete som läkare. När jag möter en njursjuk patient i dag, så frågar jag aktivt och tittar noga på patientens förstagradscirkel vad gäller släktskap och ärftlighet för njursvikt. Delshad trivdes mycket bra med doktorandtiden. Han var

cpf

91


cpf

databasgruppEN

Databasgruppen: Elektroniska frågeformulär till tusentals skolbarn

Mindfulnessprojektet har nu inkluderat fler än tusentalet elever från tiotalet grundskolor i Skåne. Det är en longitudinell studie där eleverna svarar på enkätfrågor från förskoleklass ända upp till årskurs 9. Eleverna får olika frågeformulär per ålderskategori (förskoleklass–årskurs 2, årskurs 3–5 och årskurs 6–9) för att passa elevernas olika mognadsgrad så bra som möjligt.

U

nder 2018 har databasgruppen introducerat elektroniska webbenkäter som ett komplement till pappersenkäterna. Första året i studien svarade samtliga elever på frågorna i pappersenkäter, men för att spara på miljön, manuellt inmatningsarbete och göra studien lättare att administrera använder vi nu webbenkäter i de fall där skolorna har datorer och internetuppkoppling tillgängligt för eleverna. För att ytterligare underlätta för eleverna att besvara enkäterna kommer vi att undersöka möjligheten att kunna besvara enkäterna via

årsbok2018

92

en app i mobilen som ett komplement till dator. Det elektroniska webbenkätsystemet har en databas för varje grundskola och tillhandahåller därmed också ett flertal administrativa funktioner per skola så att det går enklare att hålla reda på vilka elever som svarat på respektive enkätformulär vid de olika enkättillfällena. Det går också att göra automatiska mailutskick till eleverna med en unik länk till varje elev för att garantera att rätt elev svarar på rätt enkät i denna långtidsstudie som följer elevernas psykiska hälsa under alla de år som de är med i studien från förskoleklass till årskurs 9.


databasgruppen

Eleverna i den yngsta ålderskategorin får svara på enkäterna tillsammans med sina föräldrar (och mailutskicken med de unika enkätlänkarna går till elevens föräldrar). För de äldre eleverna från årskurs 3 och uppåt svarar eleverna på enkäterna självständigt utan att ha sina föräldrar närvarande. Personal från mindfulnessprojektet besöker varje klass som är med i studien och är med i varje enskilt klassrum tillsammans med klassläraren varje gång eleverna ska svara på enkäterna. Enkätsvaren skickas via en krypterad lina till det elektroniska enkätsystemets SQL-databas som driftas av Medicinska fakultetens IT-avdelning vid Lunds universitet. Databasadministratörerna Helene Brandt och Mats-Åke Persson administrerar databaserna per ålderskategori och skola i det elektroniska enkätsystemet. Samtliga skolors inmatade enkätsvar kontrolleras, avidentifieras och gruppbestäms regelbundet via SASprogrammering. I samband med SAS-programmeringen överförs den kontrollerade datan till ett samlat analysdataset per ålderskategori i den säkra och krypterade SQL-databasen. Statistiker Karolina Palmér ansvarar för samtliga analyser i studien. I databasgruppen ingår databasadministratörerna Helene Brandt och Mats-Åke Persson samt Klas Cederin, GIS-ingenjör.

cpf

Servermiljön flyttad till Lunds Datacentral CPF:s serverpark flyttades från CRC Malmö till LDC i Lund i maj 2018. Detta har resulterat i bättre och snabbare support från serverteknikerna vid uppgradering av hårdvara samt vid akuta problem som kräver fysisk åtkomst till datorerna, eftersom supportavdelningen i Lund är bemannad alla dagar och teknikerna slipper transporten från Lund till Malmö. Under hösten togs en ny Windows-server i drift, vilket har fått ett positivt mottagande från forskarna p g a förbättrad prestanda. Åtkomsten till data styrs nu av AD-behörigheter och alla händelser loggas i enlighet med GDPR-kraven.

årsbok2018

93


cpf

analysgruppen

Breda samarbeten Analysgruppen, som består av statistiker och databashanterare, samarbetar kring planering av studier, byggande av databaser och analyser. Oavsett om det är små eller stora datamängder krävs ett nära samarbete mellan analysgruppen och de kliniska forskarna.

årsbok2018

94


analysgruppen

cpf

Analysgruppens medarbetare Bakre raden fr v: Xinjun Li, forskare, docent, Mats-Åke Persson, databasadministratör, Helene Brandt, databasadministratör. Främre raden fr v: Klas Cederin, GIS-ingenjör, Karolina Palmér, statistiker, Mirnabi Pirouzifard, statistiker, docent, Henrik Ohlsson, statistiker, docent, Sara Larsson Lönn, statistiker, PhD, Jianguang Ji, forskare, docent.

I

de flesta projekt är analytiker med från början till slut och involverade i studiedesign, datahantering, statistisk analys, tolkning av resultat samt skrivande av vetenskaplig artikel. I andra projekt är de endast delaktiga i någon del av processen. Mycket av forskningen vid CPF är registerbaserad och gruppen har under åren byggt upp en unik samlad kompetens om hur dessa register kan användas på bästa sätt. Våra svenska register är en guldgruva för forskningen vilket resulterat i att CPF, förutom lokala projekt, har flera gemensamma samarbeten med internationella forskargrupper. Analyserna utförs då av analysgruppen i Sverige, dock alltid i nära samarbete med forskaren. Vissa vetenskapliga frågeställningar kan dock inte besvaras utifrån register och en betydande del av den medicinska

forskningen bygger på analys av insamlad data från kliniska studier. Ett exempel är det pågående mindfulnessprojektet där enkätdata samlas in årligen från skolelever i årskurs F-9. För att kunna analysera insamlat material och dra slutsatser krävs en god planering av studien med tätt samarbete med projektkoordinatorer, forskningssjuksköterskor och andra medarbetare. – Det är viktigt som statistiker att komma med så tidigt som möjligt i ett så här stort projekt säger Karolina Palmér. Noggrann planering är avgörande för att få fram en bra studiedesign och rätt antal studiedeltagare för att kunna svara på frågeställningarna. Under 2018 rekryterades fler skolor till mindfulnessprojektet och cirka 1700 elever har nu tackat ja till att vara med i studien.

Analysgruppen har också ett tätt samarbete med det experimentella primärvårdslabbet på CPF. Under 2018 har samarbetet bland annat resulterat i analyser av genetiska riskmodeller för återkommande venös tromboembolism samt identifiering av biomarkörer för patienter med depression. Förutom att stödja forskare i den vetenskapliga verksamheten är statistikerna även aktiva inom undervisningen för läkare och forskarstuderande, då kunskap om statistiska metoder är ett nödvändigt verktyg för att kunna planera, analysera och utvärdera kvantitativa studier. – En stor del av vårt arbete som statistiker är att vara bollplank och coach åt forskande kliniker. Det kräver stor samarbetsförmåga och att man kan kommunicera statistiska frågor på ett pedagogiskt sätt, säger Mirnabi Pirouzifard. årsbok2018

95


Karolina Palmér och Mirnabi Pirouzi Fard.

"Var beredd på att det tar tid att nöta in" årsbok2018

96


analysgruppen

cpf

En grundläggande kunskap och förståelse för statistikens möjligheter och begränsningar är en viktig förutsättning för bra undersökningar och forskningsprojekt. Det säger Karolina Palmér, biostatistiker på CPF.

T

om jag bara bidrar med små pusselbitar känner jag sådan glädje varje gång en ST-läkare eller doktorand fått fram relevanta resultat som de kan presentera i en slutrapport eller studie, säger Mirnabi Pirouzifard. Som biostatistiker på CPF är en lika stor del av uppdraget att hjälpa forskargrupper och doktorander. Hela eller delar av vägen – från problemformulering, studieplanering och stickprovsberäkningar via datahantering, programmering, konstruktion av dataset och analys till tolkning och presentation av resultaten. Enligt Karolina är det en god investering att låta en statistiker vara med redan när studien befinner sig på idéstadiet. – De vägval man gör här är avgörande för vilka resultat som är möjliga att få ut av studien. Frågeställningen måste konkretiseras, renodlas och skärpas. I designfasen bestämmer man vilket urval av data som ska ingå och vilka analysmetoder man ska använda, säger Karolina Palmér. Mirnabi Pirouzifard säger att han ser på sitt jobb som en upptäcktsresande och att det är en resa man gör tillsammans. – I en forskargrupp behövs både några som är metodiskt starka inom statistik och andra

med mycket erfarenhet av kliniska studier och sjukdomar. Det är väldigt viktigt att de två expertkunskaperna inte är isolerade från varandra, säger han. Ett exempel är det stora pågående Mindfulnessprojektet med skolbarn i Skåne. Om cancerdiagnoser kan ställas snabbare genom nya arbetssätt är ett annat, liksom uppmärksammade studier om hur ärftlighet påverkar olika sjukdomar. – I flera av ärftlighetsstudierna ingår även att utveckla nya metoder för att svåra problem ska kunna lösas bättre, vilket är mycket spännande för mig som statistiker och kan i slutändan förhoppningsvis förbättra för patienter att få rätt behandling, säger Mirnabi Pirouzifard. Stort och smått, på ytan och på djupet. Båda tycker att de hamnat rätt och är förväntansfulla inför 2019.

årsbok2018

illsammans med kollegan Mirnabi Pirouzifard på CPF arbetar Karolina en del av sin tid med att på olika sätt erbjuda ST-läkare stöd med de vetenskapliga arbeten som de måste göra för att bli godkänd som specialist. – Det handlar bland annat om att undervisa i elementär statistik, grundläggande metoder och enklare tillämpningar, att erbjuda konsultationer och hjälp att komma igång med statistiska program samt examinera projektplaner, säger Karolina Palmér. Både Karolina och Mirnabi är medvetna om att statistik kan uppfattas som svårt och obegripligt. Deras råd är att vara beredd på att det tar tid att nöta in kunskap och att man bäst tillgodogör sig den genom att resonera och pröva sig fram. – Förkunskaperna varierar. Behoven är också skiftande. Men min erfarenhet är att ju mer konkreta och praktiska behoven och frågeställningar är desto mer spännande och motiverande blir statistik, säger Mirnabi Pirouzifard. Det pedagogiska uppdraget är något som båda uppskattar mycket. – Det är tacksamt eftersom många behöver vår hjälp. Även

97


cpf

molekylärmedicinskt laboratorium

Eget labb CPF är den enda allmänmedicinska institutionen i Sverige som har ett eget molekylärmedicinskt laboratorium. Vi har även en egen biobanksavdelning. I laboratoriet möts kliniskt verksamma forskare och molekylärmedicinska/translationella forskare. Här sammanfattar två av forskarna vid laboratoriet 2018.

årsbok2017

98

Vägledning vid individuella behandlingsval Xiao Wang, MD, PhD, forskare vid laboratoriet Under 2018 har jag undersökt den roll som cirkulerande microRNA spelar i återfall av venös tromboembolism (VTE). Vi har i laboratoriet identifierat 12 Plasma-microRNA som kan ha potential att fungera som nya, icke-invasiva prediktiva biomarkörer för VTE-återfall i den pågående studien Malmö Thrombosis Study (MATS). De flesta av dessa microRNA är involverade i regleringen av trombocyter (blodplättar) och TGFß (Transforming growth factor beta). Därför föreslog vi att behandling med trombocytaggregationshämmare måste beaktas för VTE-patienter som har avbrutit antikoagulantiabehandling. I mindfulness-studien undersökte jag rollen av nivåerna av cytokinmakrofagmigrationshämmande faktor (MIF) i blodprover från personer med depression och ångest. Vi fann att högre plasmaMIF-nivåer vid baseline kan differentiellt bättre förutsäga långsiktiga resultat med psykoterapeutiska ingrepp för depression, ångest eller stress- och anpassningsstörningar. Det kan fungera som en biologisk markör som kan vägleda vid behandlingsval för individuell behandling av psykiska störningar.


molekylärmedicinskt laboratorium

cpf

Cirkulerande DNA i cancer Ashfaque Memon, MD, PhD, docent och ledare av laboratoriet

årsbok2017

Förra året 2018 arbetade vi på olika projekt i laboratoriet, förutom genetiska och proteinbiomarkörer av venös tromboembolism, även kring rollen av cirkulerande DNA (både mitokondrie- och nukleärt DNA) i cancer samt identifiering av diagnostiska och prognostiska biomarkörer för abdominal aorta-aneurysm i samarbete med avdelningen för kärlsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och professor Anders Gottsäter. Dessutom arbetade vi med rollen av inflammatoriska biomarkörer och mikroRNA som respons på mindfulnessbehandling till patienter med depression, ångest eller stress och anpassningssvårigheter. Totalt sju artiklar publicerade vi i välrenommerade tidskrifter, som British journal of Hematology, Journal of thrombosis and thrombolysis, Gene samt International Journal of Neuropsychopharmacology. Här är några av resultaten: Vi screenade 92 proteinbiomarkörer i ett försök att identifiera diagnostiska biomarkörer för djup ventrombos (DVT), en blodpropp som bildas i djupa ådror och förekommer oftast i nedre extremiteterna. Vi identifierade flera nya biomarkörer och visade att kombinationen av biomarkörer som identifierats i vår studie kan fungera bättre än den tidigare tillgängliga diagnostiska biomarkören (D-dimer). Om vårt arbete kring återfall vid venös tromboembolism berättar min kollega, forskaren Xiao Wang här intill. I cancerprojektet sekvenserade vi mitokondriellt DNA och identifierade flera nya mutationer i samband med risken för bröstcancer. Egna inhouse-analyser har utvecklats och de identifierade nya mutationerna valideras nu i bröstcancer från en stor kohort och deras roll vid tidig diagnos av bröstcancer utvärderas. Projektet pågår. Slutligen disputerade den första doktoranden, Abrar Ahmad, från vårt laboratorium i november 2018. Rekrytering av en ny doktorand pågår.

99


cpf

finansiellt perspektiv

Finansiellt perspektiv Externa rådsanslag Forte

Statsbudget ANSLAG 2018

w Ulf Gerdtham

984 000

VETENSKAPSRÅDET

w Patrik Midlöv

901 000

w Ulf Gerdtham

625 000

w Ulf Jakobsson

574 000 172 000

2 400 000

w Juan Merlo

w Jan Sundquist

1 000 000

Totalt

w Kristina Sundquist

1 000 000

HJÄRTLUNGFONDEN w Bengt Zöller

400 000

KampradsiftELSEN/HLF w Patrik Midlöv

5 700 000

Cancerfonden w Jianguang Ji

600 000

iNTERNATIONELLA anslag w Kristina Sundquist

6 300 000

w Jan Sundquist

1 200 000

EUROPEAN RESEARCH COUNCIL 5 000 000

Övriga

årsbok2018

w Jan Sundquist

700 000

w Ulf Jakobsson

100 000

100

26 084 000

ANSLAG 2018

w Jan Sundquist

1 488 000

w Kristina Sundquist

1 233 000

w Ulf Gerdtham

991 000

w Bengt Zöller

572 000

w Martin Lindström

569 000

w Louise Bennet

532 000

w Patrik Midlöv

500 000

w Ji Jianguang

467 000

Totalt

NATIONAL INSTITUTES OF HEALTH

Totalt externT

3 672 000

700 000 ALF-medel

w Jan Sundquist

1 400 000

w Jan Sundquist

w Juan Merlo

w Jianguang Ji

ANSLAG 2018

6 352 000


finansiellt perspektiv

cpf

Regionanslag (tkr) Intäkter

budget 2018

utfall 2018

Regionanslag CPF Lönemedel Regionala forskningsmedel Summa intäkter Region Skåne

12 558 5 461 180 18 199

12 910 5 333 180 18 423

Övriga intäkter – varav ersättning för uthyrd personal – övriga, bl. a. ersättning för handledning Totala intäkter

2 595 1 247 1 348 20 794

2 235 1 143 1 092 20 658

Kostnader Personalkostnader varav komb.tjänster (enl. avtal) varav kostnad för AKC privata vårdgivare varav AKC offentlig vårdgivare varav forskningstid offentlig och privat S:a Driftkostnader varav IT-kostn. LU och RS samt telefoni varav resekostnad, kost och logi varav porto, trycksaker, kontorsmaterial, annons varav lab- material Summa kostnader

19 066 3 305 524 1 627 1 339 765 546 50 129 40 19 831

18 895 3 017 497 1 685 1 384 791 499 57 130 105 19 686

360 603

365 533

20 794 0

20 584 74

Lokalkostnad Overheadkostnad TOTALA KOSTNADER Över-/underskott

årsbok2018

101


cpf

publicerade artiklar 2018

Allmänmedicin 1.

Ahmad A, Memon AA, Sundquist J, Svensson, Zöller B, Sundquist K. Fat mass and obesity-associated gene

rs9939609 polymorphism is a potential biomarker of recurrent venous thromboembolism in male but not in female

patients. Gene. 2018 Mar 20;647:136-142.

2.

Ahmad A, Sundquist K, Palmér K, Svensson PJ, Sundquist J, Memon AA. Risk prediction of recurrent venous throm

boembolism: a multiple genetic risk model. J Thromb Thrombolysis. 2018 Oct 27.

3.

Ali M, Ajore R, Wihlborg AK, et al. The multiple myeloma risk allele at 5q15 lowers ELL2 expression and increases

ribosomal gene expression. Nat Commun. 2018 Apr 25;9(1):1649.

4.

Axmon A, Sandberg M, Ahlström G, Midlöv P. Fall-risk-increasing drugs and falls requiring health care among older

people with intellectual disability in comparison with the general population: A register study. PLoS One.

2018 Jun 19;13(6):e0199218

5.

Bandapalli OR, Paramasivam N, Giangiobbe S, et al. Whole genome sequencing reveals DICER1 as a candidate

predisposing gene in familial Hodgkin lymphoma. Int J Cancer. 2018 Oct 15;143(8):2076-2078.

6.

Bao X, Hanson AL, Madeleine MM, et al. HLA and KIR Associations of Cervical Neoplasia. J Infect Dis.

2018 Nov 5;218(12):2006-2015

7.

Bennet L, Franks PW, Zöller B, Groop L. Family history of diabetes and its relationship with insulin secretion and

insulin sensitivity in Iraqi immigrants and native Swedes: a population-based cohort study. Acta Diabetol. 2018

Mar;55(3):233-242.

8.

Bennet L, Lindström M. Self-rated health and social capital in Iraqi immigrants to Sweden: The MEDIM population-

based study. Scand J Public Health. 2018 Mar;46(2):194-203.

9.

Bennet L. Ethnic and cultural aspects of type 2 diabetes Lakartidningen. 2018 Feb 20;115.

10. Bjerkeli PJ, Vicente RP, Mulinari S, Johnell K, Merlo J. Overuse of methylphenidate: an analysis of Swedish pharmacy

dispensing data. Clin Epidemiol. 2018 Nov 9;10:1657-1665.

11. Brandt J, Borgquist S, Almgren P, et al. Thyroid-associated genetic polymorphisms in relation to breast cancer risk in

the Malmö Diet and Cancer Study. Int J Cancer. 2018 Apr 1;142(7):1309-1321.

12. Caleres G, Bondesson Å, Midlöv P, Modig S. Elderly at risk in care transitions When discharge summaries are poorly

transferred and used -a descriptive study. BMC Health Serv Res. 2018 Oct 11;18(1):770.

13. Caleres G, Strandberg EL, Bondesson Å, Midlöv P, Modig S. Drugs, distrust and dialogue -a focus group study with

Swedish GPs on discharge summary use in primary care. BMC Fam Pract.

2018 Jul 25;19(1):127. doi: 10.1186/s12875-018-0804-8.

14. Calling S, Johansson SE, Midlöv P, Memon AA, Sundquist J, Sundquist K. Women's Health in the Lund Area

(WHILA) study. Health problems and acute myocardial infarction in women - A 17-year follow-up study. Maturitas.

2018 Sep;115:45-50.

15. Catalano C, da Silva Filho MI, Frank C. et al. Investigation of single and synergic effects of NLRC5 and PD-L1 variants

on the risk of colorectal cancer. PLoS One. 2018 Feb 6;13(2):e0192385.

16. Catalano C, da Silva Filho MI, Jiraskova K, et al. Short article: Influence of regulatory NLRC5 variants on colorectal

cancer survival and 5-fluorouracil-based chemotherapy. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2018 Aug;30(8):838-842.

17. Chattopadhyay S, Thomsen H, da Silva Filho MI, et al. Enrichment of B cell receptor signaling and epidermal growth

factor receptor pathways in monoclonal gammopathy of undetermined significance: a genome-wide genetic

interaction study. Mol Med. 2018 Jun 11;24(1):30

18. Chattopadhyay S, Hemminki O, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Impact of family history of cancer on

risk and mortality of second cancers in patients with prostate cancer. Prostate Cancer Prostatic Dis. 2018 Sep 5.

19. Chattopadhyay S, Sud A, Zheng G, Yu H, Sundquist K, Sundquist J, Försti A, Houlston R, Hemminki A, Hemminki K. årsbok2018

Second primary cancers in non-Hodgkin lymphoma: Bidirectional analyses suggesting role for immune dysfunction.

Int J Cancer. 2018 Nov 15;143(10):2449-2457.

102


publicerade artiklar 2018

cpf

20. Chattopadhyay S, Yu H, Sud A, Sundquist J, Försti A, Hemminki A, Hemminki K. Multiple myeloma: family history and

mortality in second primary cancers. Blood Cancer J. 2018 Aug 7;8(8):75.

21. Chattopadhyay S, Zheng G, Hemminki O, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Prostate cancer survivors: Risk and

mortality in second primary cancers. Cancer Med. 2018 Oct 1.

22. Chattopadhyay S, Zheng G, Sud A, Yu H, Sundquist K, Sundquist J, Försti A, Hemminki A, Houlston R, Hemminki K.

Risk of second primary cancer following myeloid neoplasia and risk of myeloid neoplasia as second primary cancer: a

nationwide, observational follow up study in Sweden. Lancet Haematol. 2018 Aug;5(8):e368-e377

23. Edwards AC, Ohlsson H, Svikis DS, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Protective Effects of Pregnancy on Risk of

Alcohol Use Disorder. Am J Psychiatry. 2018 Nov 29:appiajp201818050632.

24. Ejlertsson L, Heijbel B, Troein M, Brorsson A. Variation, companionship and manageability important for recovery

during working hours: A qualitative focus group study. Work. 2018;61(1):149-156. doi: 10.3233/WOR-182783.

25. Ekvall Hansson E, Beckman A. Fractures among patients with dizziness - a ten-year follow-up. BMC Geriatr.

2018 Feb 2;18(1):35.

26. Ersson A, Beckman A, Jarl J, Borell J. Effects of a multifaceted intervention QI program to improve ICU performance.

BMC Health Serv Res. 2018 Nov 7;18(1):838

27. Funestrand H, Liu R, Lundin S, Troein M. Substandard and falsified medical products are a global public health threat.

A pilot survey of awareness among physicians in Sweden. J Public Health (Oxf). 2018 Jun 1.

28. Garmy P, Clausson EK, Nyberg P, Jakobsson U. Insufficient Sleep Is Associated with Obesity and Excessive Screen

Time Amongst Ten-Year-Old Children in Sweden. J Pediatr Nurs. 2018 Mar - Apr;39:e1-e5.

29. Gielen M, Hageman GJ, Antoniou EE, Nordfjall K, et al. Body mass index is negatively associated with telomere

length: a collaborative cross-sectional meta-analysis of 87 observational studies. Am J Clin Nutr.

2018 Sep 1;108(3):453-475. doi: 10.1093/ajcn/nqy107.

30. Hamano T, Li X, Lönn SL, Nabika T, Sundquist J, Sundquist K. Is familial risk for depression confounded by individual

and familial socioeconomic factors and neighborhood environmental factors? A 7-year follow-up study in Sweden.

Psychiatry Res. 2018 Aug;266:30-35.

31. Hemminki K, Hemminki O, Försti A, Sundquist J, Sundquist K, Li X. Familial Risks Between Urolithiasis and Cancer.

Sci Rep. 2018 Feb 15;8(1):3083.

32. Hemminki K, Hemminki O, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Li X. Familial risks for gallstones in the population of

Sweden. BMJ Open Gastroenterol. 2017 Dec 29;4(1):e000188.

33. Hemminki K, Hemminki O, Koskinen AIM, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Li X. Familial risks in and between stone

diseases: sialolithiasis, urolithiasis and cholelithiasis in the population of Sweden. BMC Nephrol. 2018 Jul 3;19(1):158.

34. Huhn S, da Silva Filho MI, Sanmuganantham T, et al. Coding variants in NOD-like receptors: An association study on

risk and survival of colorectal cancer. PLoS One. 2018 Jun 21;13(6):e0199350.

35. Huss L, Butt ST, Almgren P, et l. SNPs related to vitamin D and breast cancer risk: a case-control study. Breast Cancer

Res. 2018 Jan 2;20(1):1.

36. Ji J, Chen T, Sundquist J, Sundquist K. Type 1 Diabetes in Parents and Risk of Attention Deficit Hyperactivity Disorder

in Offspring: A Population-Based Study in Sweden. Diabetes Care. 2018 Jan 26. pii: dc170592.

37. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Association between post-diagnostic use of cholera vaccine and risk of death in pro

state cancer patients. Nat Commun. 2018 Jun 18;9(1):2367.

38. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Congenital malformation in offspring of female cancer survivors: a national cohort

study. Eur J Cancer Prev. 2018 Jan 24.

39. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Family history of autoimmune diseases and risk of gastric cancer: a national cohort study. Eur J Cancer Prev. 2018 Jan 12.

årsbok2018

103


cpf

publicerade artiklar 2018

40. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Increased incidence of inguinal hernia in offspring of female survivors of childhood

central nervous system tumors. Int J Cancer. 2018 Feb 24.

41. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Use of terbinafine and risk of death in patients with prostate cancer: A population-

based cohort study. Int J Cancer. 2018 Sep 27.

42. Junuzovic M, Rietz A, Jakobsson U, Midlöv P, Eriksson A. Firearm deaths in Sweden. Eur J Public Health. 2018 Jul 27. 43. Karriker-Jaffe KJ, Ohlsson H, Kendler KS, Cook WK, Sundquist K. Alcohol availability and onset and recurrence of

alcohol use disorder: Examination in a longitudinal cohort with co-sibling analysis. Alcohol Clin Exp Res. 2018 Apr 18.

44. Kaszuba E, Odeberg H, Råstam L, Halling A. Impact of heart failure and other comorbidities on mortality in patients

with chronic obstructive pulmonary disease: a register-based, prospective cohort study. BMC Fam Pract. 2018 Nov

24;19(1):178. doi: 10.1186/s12875-018-0865-8.

45. Kendler KS, Larsson Lönn S, Salvatore JE, Sundquist J, Sundquist K. The impact of parenthood on risk of registration

for alcohol use disorder in married individuals: a Swedish population-based analysis. Psychol Med. 2018 Oct 25:1-8.

46. Kendler KS, Lönn SL, Salvatore J, Sundquist J, Sundquist K. The Origin of Spousal Resemblance for Alcohol Use

Disorder. JAMA Psychiatry. 2018 Feb 7.

47. Kendler KS, Ohlsson H, Bacanu S, Sundquist J, Sundquist K. The risk for drug abuse, alcohol use disorder, and psy

chosocial dysfunction in offspring from high-density pedigrees: its moderation by personal, family, and community

factors. Mol Psychiatry. 2018 Jun 21.

48. Kendler KS, Ohlsson H, Fagan AA, Lichtenstein P, Sundquist J, Sundquist K. Academic Achievement and Drug Abuse

Risk Assessed Using Instrumental Variable Analysis and Co-relative Designs. JAMA Psychiatry. 2018 Sep 5.

49. Kendler KS, Ohlsson H, Lichtenstein P, Sundquist J, Sundquist K. The Nature of the Shared Environment.

Behav Genet. 2018 Dec 8.

50. Kendler KS, Ohlsson H, Lichtenstein P, Sundquist J, Sundquist K. The Genetic Epidemiology of Treated Major

Depression in Sweden. Am J Psychiatry. 2018 Jul 19:appiajp201817111251. IF=13.391

51. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist K, Sundquist J. Sources of Parent-Offspring Resemblance for Major Depression in

a National Swedish Extended Adoption Study. JAMA Psychiatry. 2018 Feb 1;75(2):194-200.

52. Kharazmi E, Babaei M, Fallah M, Chen T, Sundquist K, Hemminki K. Importance of tumor location and histology in

familial risk of upper gastrointestinal cancers: a nationwide cohort study. Clin Epidemiol. 2018 Sep 4;10:1169-1179.

53. Kharazmi E, Chen T, Fallah M, Sundquist K, Sundquist J, Albin M, Weiderpass E, Hemminki K. Familial risk of pleural

mesothelioma increased drastically in certain occupations: A nationwide prospective cohort study. Eur J Cancer. 2018

Sep 6;103:1-6.

54. Kumar A, Bandapalli OR, Paramasivam N, et al. Familial Cancer Variant Prioritization Pipeline version 2 (FCVPPv2)

applied to a papillary thyroid cancer family. Sci Rep. 2018 Aug 2;8(1):11635.

55. Larsen LB, Sonderlund AL, Sondergaard J, Thomsen JL, Halling A, Hvidt NC, Hvidt EA, Mønsted T, Pedersen LB, Roos

EM, Pedersen PV, Thilsing T. Targeted prevention in primary care aimed at lifestyle-related diseases: a study protocol

for a non-randomised pilot study. BMC Fam Pract. 2018 Jul 21;19(1):124. doi: 10.1186/s12875-018-0820-8.

56. Lenander C, Bondesson Å, Viberg N, Beckman A, Midlöv P. Effects of medication reviews on use of potentially inapp

årsbok2018

104

ropriate medications in elderly patients; a cross-sectional study in Swedish primary care. BMC Health Serv Res. 2018


publicerade artiklar 2018

cpf

Aug 7;18(1):616.

57. Li X, Sjöstedt C, Sundquist J, Zöller B, Sundquist K. Familial association of attention-deficit hyperactivity disorder with

autoimmune diseases in the population of Sweden. Psychiatr Genet. 2018 Nov 6.

58. Li X, Sundquist J, Hamano T, Sundquist K. Family and neighborhood socioeconomic inequality in cryptorchidism and

hypospadias: A nationwide study from Sweden. Birth Defects Res. 2018 Dec 18.

59. Li X, Sundquist J, Zöller B, Sundquist K. Dementia and Alzheimer's disease risks in patients with autoimmune

disorders. Geriatr Gerontol Int. 2018 Jul 25.

60. Li X, Sundquist J, Zöller B, Sundquist K. Familial Risks of Glaucoma in the Population of Sweden. J Glaucoma.

2018 Jun 26.

61. Lindgren MP, PirouziFard M, Smith JG, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. A Swedish Nationwide Adoption Study of

the Heritability of Heart Failure. JAMA Cardiol. 2018 Jul 11.

62. Lindgren MP, Smith JG, Li X, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Familial Mortality Risks in Patients With Heart Failure-

A Swedish Sibling Study. J Am Heart Assoc. 2018 Dec 18;7(24):e010181.

63. Long EC, Lönn SL, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. The role of parent and offspring sex on risk for externalizing

psychopathology in offspring with parental alcohol use disorder: a national Swedish study. Soc Psychiatry Psychiatr

Epidemiol. 2018 Jul 17.

64. Mahmoudpour SH, Bandapalli OR, da Silva Filho MI, et al. Chemotherapy-induced peripheral neuropathy:

evidence from genome-wide association studies and replication within multiple myeloma patients. BMC Cancer. 2018

Aug 15;18(1):820.

65. McGee EE, Castro FA, Engels EA, et al. Associations between autoimmune conditions and hepatobiliary cancer risk

among elderly US adults. Int J Cancer. 2019 Feb 15;144(4):707-717.

66. Memon AA, Gilliver SC, Borre M, Sundquist J, Sundquist K, Nexo E, Sorensen BS. Soluble HER3 predicts survival in

bladder cancer patients. Oncol Lett. 2018 Feb;15(2):1783-1788.

67. Memon AA, Sundquist K, PirouziFard M, Elf JL, Strandberg K, Svensson PJ, Sundquist J, Zöller B. Identification of

novel diagnostic biomarkers for deep venous thrombosis. Br J Haematol. 2018 Apr 19.

68. Nawagi F, Söderberg M, Berggren V, Midlöv P, Ajambo A, Nakasujja N. Sociodemographic Characteristics and Health

Profile of the Elderly Seeking Health Care in Kampala, Uganda. Curr Gerontol Geriatr Res. 2018 May 16;2018:4147509.

69. Niazi Y, Thomsen H, Smolkova B, et al. Genetic variation associated with chromosomal aberration frequency: A

genome-wide association study. Environ Mol Mutagen. 2019 Jan;60(1):17-28

70. Nymberg P, Ekvall Hansson E, Stenman E, Calling S, Sundquist K, Sundquist J, Zöller B. Pilot study on increased

adherence to physical activity on prescription (PAP) through mindfulness: study protocol. Trials. 2018 Oct 17;19(1):563.

71. Oudin Åström D, Sundquist J, Sundquist K. Differences in declining mortality rates due to coronary heart disease by

neighbourhood deprivation. J Epidemiol Community Health. 2018 Jan 12. pii: jech-2017-210105

72. Oudin Åström D, Åström C, Forsberg B, Vicedo-Cabrera AM, Gasparrini A, Oudin A, Sundquist K. Heat wave-related

mortality in Sweden: A case-crossover study investigating effect modification by neighbourhood deprivation. Scand J

Public Health. 2018 Sep 26:1403494818801615.

73. Packness A, Halling A, Hastrup LH, Simonsen E, Wehberg S, Waldorff FB. Socioeconomic position, symptoms of

depression and subsequent mental healthcare treatment: a Danish register-based 6-month follow-up study on a popu

lation survey. BMJ Open. 2018 Oct 3;8(10):e020945.

74. Packness A, Waldorff FB, Christensen RD, Hastrup LH, Simonsen E, Vestergaard M, Halling A. Correction to: Impact

of socioeconomic position and distance on mental health care utilization: a nationwide Danish follow-up study. Soc

Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2018 Jul 10.

årsbok2018

105


cpf

publicerade artiklar 2018

75. Pastor S, Rodríguez-Ribera L, Corredor Z, et al. Levels of DNA damage (Micronuclei) in patients suffering from chronic

kidney disease. Role of GST polymorphisms. Mutat Res. 2018 Dec;836(Pt A):41-46.

76. Rajabi M, Mansourian A, Pilesjö P, Åström DO, Cederin K, Sundquist K. Exploring spatial patterns of cardiovascular

disease in Sweden between 2000 and 2010. Scand J Public Health. 2018 Aug;46(6):647-658.

77. Ranstad K, Midlöv P, Halling A. Active listing and more consultations in primary care are associated with shorter mean

hospitalisation and interacting with psychiatric disorders when adjusting for multimorbidity, age and sex. Scand J Prim

Health Care. 2018 Sep;36(3):308-316.

78. Ranstad K, Midlöv P, Halling A. Active listing and more consultations in primary care are associated with reduced hos

pitalisation in a Swedish population. BMC Health Serv Res. 2018 Feb 9;18(1):101

79. Riihimäki M, Thomsen H, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Clinical landscape of cancer metastases. Cancer

Med. 2018 Oct 16.

80. Rosengren P, Li X, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Hospitalization rate of paroxysmal supraventricular tachycardia

in Sweden. Ann Med. 2018 Sep 7:1-29.

81. Saha S, Jarl J, Gerdtham UG, Sundquist K, Sundquist J. Economic evaluation of mindfulness group therapy for

patients with depression, anxiety, stress and adjustment disorders compared with treatment as usual. Br J Psychiatry.

2018 Nov 23:1-7.

82. Salvatore JE, Larsson Lönn S, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Genetics, the Rearing Environment, and the Intergenerational Transmission of Divorce: A Swedish National Adoption Study. Psychol Sci.

2018 Jan 1:956797617734864.

83. Salvatore JE, Lönn SL, Long EC, Sundquist J, Kendler KS, Sundquist K, Edwards AC. Parental Alcohol Use Disorder

and Offspring Marital Outcomes. Addiction. 2018 Jul 31.

84. Sud A, Chattopadhyay S, Thomsen H, Sundquist K, Sundquist J, Houlston RS, Hemminki K. Familial risks of primary

myeloid leukemia, myelodysplasia and myeloproliferative neoplasms. Blood. 2018 Jul 10. pii: blood-2018-06-858597.

85. Sud A, Thomsen H, Orlando G, et al. Genome-wide association study implicates immune dysfunction in the develop

ment of Hodgkin lymphoma. Blood. 2018 Nov 8;132(19):2040-2052.

86. Sundquist J, Palmér K, Memon AA, Wang X, Johansson LM, Sundquist K. Long-term improvements after mindfulness-

based group therapy of depression, anxiety and stress and adjustment disorders: A randomized controlled trial. Early

Interv Psychiatry. 2018 Jul 3. 87. Sundquist K, Ahmad A, Svensson PJ, Zöller B, Sundquist J, Memon AA. Polymorphisms in PARK2 and MRPL37 are

associated with higher risk of recurrent venous thromboembolism in a sex-specific manner. J Thromb Thrombolysis.

2018 Apr 18.

88. Traulsen LK, Halling A, Bælum J, Davidsen JR, Miller M, Omland Ø, Sherson D, Sigsgaard T, Thilsing T, Thomsen G,

Skadhauge LR. Determinants of persistent asthma in young adults. Eur Clin Respir J. 2018 Jun 5;5(1):1478593.

89. Vijayakrishnan J, Studd J, Broderick P, et al. Genome-wide association study identifies susceptibility loci for B-cell

childhood acute lymphoblastic leukemia. Nat Commun. 2018 Apr 9;9(1):1340.

90. Vodicka P, Musak L, Vodickova L, et al. Genetic variation of acquired structural chromosomal aberrations. Mutat Res.

2018 Dec;836(Pt A):13-21.

91. Wang X, Sundquist K, Palmér K, Hedelius A, Memon A, Sundquist J. Macrophage Migration Inhibitory Factor and

microRNA-451a in Response to Mindfulness-Based Therapy or Treatment as usual in Patients with Depression,

Anxiety or Stress- and Adjustment Disorders. Int J Neuropsychopharmacol. 2018 Jan 24

92. Watari T, Hirose M, Midlöv P, Okayama M, Yoshikawa H, Onigata K, Igawa M. Japan can learn from the Swedish pri

mary care doctor fostering system. J Gen Fam Med. 2018 Jul 28;19(5):183-184.

93. Went M, Sud A, Försti A, et al. Identification of multiple risk loci and regulatory mechanisms influencing susceptibility

to multiple myeloma. Nat Commun. 2018 Sep 13;9(1):3707.

årsbok2018

94. Went M, Sud A, Speedy H. et al. Genetic correlation between multiple myeloma and chronic lymphocytic leukaemia

provides evidence for shared aetiology. Blood Cancer J. 2018 Dec 21;9(1):1.

95. Westerlind B, Östgren CJ, Mölstad S, Midlöv P, Hägg S. Use of non-benzodiazepine hypnotics is associated with falls

106

in nursing home residents: a longitudinal cohort study. Aging Clin Exp Res. 2018 Oct 19.


publicerade artiklar 2018

cpf

96. Wickström HL, Öien RF, Fagerström C, Anderberg P, Jakobsson U, Midlöv PJ. Comparing video consultation with

inperson assessment for Swedish patients with hard-to-heal ulcers: registry-based studies of healing time and of

waiting time. BMJ Open. 2018 Feb 15;8(2):e017623.

97. Wändell P, Carlsson AC, Gasevic D, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Sundquist J, Sundquist K. Socioeconomic factors and

mortality in patients with atrial fibrillation-a cohort study in Swedish primary care. Eur J Public Health. 2018 May 9.

98. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Sundquist J, Sundquist K. Associations between relevant cardio

vascular pharmacotherapies and incident heart failure in patients with atrial fibrillation: a cohort study in primary

care.

J Hypertens. 2018 Jun 4

99. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Sundquist J, Sundquist K. The association between relevant co-

morbidities and prevalent as well as incident heart failure in patients with atrial fibrillation. J Cardiol. 2018 Jan 18. pii:

S0914-5087(18)30003-0.

100. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Sundquist J, Sundquist K. Mortality in patients with atrial fibrillation

and common co-morbidities - a cohort study in primary care. Ann Med. 2018 Mar;50(2):156-163.

101. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Ärnlöv J, Holzmann MJ, Sundquist J, Sundquist K. Heart failure in immigrant

groups: a cohort study of adults aged 45 years and over in Sweden. Scand Cardiovasc J. 2018 Nov 16:1-23.

102. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Ärnlöv J, Holzmann MJ, Sundquist J, Sundquist K. Atrial fibrillation in im-

migrants under the age of 45 y in Sweden. Int Health. 2018 Oct 26.

103. Wändell P, Carlsson AC, Sundquist J, Sundquist K. Antihypertensive drugs and relevant cardiovascular pharma-

cotherapies and the risk of incident dementia in patients with atrial fibrillation. Int J Cardiol. 2018 Jul 21. pii: S0167-

5273(18)32760-8.

104. Wändell P, Carlsson AC, Sundquist J, Sundquist K. Effect of Levothyroxine Treatment on Incident Dementia in Adults

with Atrial Fibrillation and Hypothyroidism. Clin Drug Investig. 2018 Dec 14.

105. Wändell P, Carlsson AC, Sundquist J, Sundquist K. The association between relevant comorbidities and dementia in

patients with atrial fibrillation. Geroscience. 2018 Jun 22.

106. Yadav P, Merz M, Mai EK, et al. Cytogenetic aberrations in multiple myeloma are associated with shifts in serum im-

munoglobulin isotypes distribution and levels. Haematologica. 2018 Apr;103(4):e162-e164.

107. Zhang L, Yu H, Hemminki O, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Familial Associations in Testicular Cancer with Other

Cancers. Sci Rep. 2018 Jul 18;8(1):10880.

108. Zheng G, Chattopadhyay S, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Familial risks of second primary cancers and

mortality in ovarian cancer patients. Clin Epidemiol. 2018 Oct 11;10:1457-1466.

109. Zheng G, Hemminki A, Försti A, Sundquist J, Sundquist K, Hemminki K. Second primary cancer after female breast

cancer: Familial risks and cause of death. Cancer Med. 2018 Nov 26.

110. Zheng G, Yu H, Kanerva A, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Borderline ovarian tumors share familial risks with

itself and invasive cancers. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2018 Jul 17. pii: cebp.0503.2018.

111. Zheng G, Yu H, Kanerva A, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Familial risks of ovarian cancer by age at diagnosis,

proband type and histology. PLoS One. 2018 Oct 3;13(10):e0205000.

112. Zheng G, Yu H, Kanerva A, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Familial Ovarian Cancer Clusters with Other Cancers.

Sci Rep. 2018 Aug 1;8(1):11561.

113. Zöller B, Melander O, Svensson PJ, Engström G. Factor V Leiden paradox in a middle-aged Swedish population: A

prospective study. Vasc Med. 2018 Feb;23(1):52-59.

114. Zöller B, Ohlsson H, Waehrens R, Sundquist J, Sundquist K. Association of irritable bowel syndrome and venous

thromboembolism. Scand J Gastroenterol. 2018 Jun - Jul;53(7):784-789.

115. Zöller B. Prevalence and in silico analysis of missense mutations in the PROS1 gene in the Swedish population: The

SweGen dataset. Thromb Res. 2018 Aug;168:28-30. årsbok2018

107


cpf

publicerade artiklar 2018

Folkhälsa och hälsoekonomi 116. Axelsson Fisk S, Mulinari S, Wemrell M, Leckie G, Perez Vicente R, Merlo J. Chronic Obstructive Pulmonary Disease in Sweden: An intersectional multilevel analysis of individual heterogeneity and discriminatory accuracy. SSM Popul Health. 2018 Mar 20;4:334-346 117. Christian CS, Gerdtham UG, Hompashe D, Smith A, Burger R. Measuring Quality Gaps in TB Screening in South Africa Using Standardised Patient Analysis. Int J Environ Res Public Health. 2018 Apr 12;15(4). pii: E729. 118. Fridh M, Lindström M, Rosvall M. Associations between self-injury and involvement in cyberbullying among mentally distressed adolescents in Scania, Sweden. Scand J Public Health. 2018 May 1:1403494818779321. 119. Hernández-Yumar A, Wemrell M, Abásolo Alessón I, González López-Valcárcel B, Leckie G, Merlo J. Socioeconomic diffe- rences in body mass index in Spain: An intersectional multilevel analysis of individual heterogeneity and discriminatory accuracy. PLoS One. 2018 Dec 10;13(12):e0208624. 120. Jarl J, Desatnik P, Peetz Hansson U, Prütz KG, Gerdtham UG. Do kidney transplantations save money? A study using a before-after design and multiple register-based data from Sweden. Clin Kidney J. 2018 Apr;11(2):283-288. 121. Jarl J, Gerdtham UG, Desatnik P, Prütz KG. Effects of Kidney Transplantation on Labor Market Outcomes in Sweden. Trans- plantation. 2018 Aug;102(8):1375-1381. 122. Lindström C, Rosvall M, Lindström M. Differences in unmet healthcare needs between public and private primary care providers: A population-based study. Scand J Public Health. 2018 Mar 1:1403494818762983. 123. Lindström M, Rosvall M. Addictive behaviors, social and psychosocial factors, and electronic cigarette use among adolescents: a population-based study. Public Health. 2018 Feb;155:129-132. 124. Lindström M, Rosvall M. Economic stress and low leisure-time physical activity: Two life course hypotheses. SSM Popul Health. 2018 Apr 16;4:358-364 125. Lindström M, Rosvall M. Economic stress in childhood and suicide thoughts and suicide attempts: a population-based study among adults. Public Health. 2018 Oct;163:42-45. 126. Lorenz MW, Gao L, Ziegelbauer K, et al.Predictive value for cardiovascular events of common carotid intima media thickness and its rate of change in individuals at high cardiovascular risk - Results from the PROG-IMT collaboration.PLoS One. 2018 Apr 12;13(4):e0191172. 127. Merlo J, Wagner P, Austin PC, Subramanian SV, Leckie G. General and specific contextual effects in multilevel regression analyses and their paradoxical relationship: A conceptual tutorial. SSM Popul Health. 2018 May 19;5:33-37. 128. Norris JM, Lee HS, Frederiksen B, Erlund I, Uusitalo U, Yang J, Lernmark Å, Simell O, Toppari J, Rewers M, Ziegler AG, She JX, Onengut-Gumuscu S, Chen WM, Rich SS, Sundvall J, Akolkar B, Krischer J, Virtanen SM, Hagopian W; TEDDY Study Group. Plasma 25-Hydroxyvitamin D Concentration and Risk of Islet Autoimmunity. Diabetes. 2018 Jan;67(1):146-154.

årsbok2018

108


publicerade artiklar 2018

cpf

129. Persson S, Dahlquist G, Gerdtham UG, Steen Carlsson K; Swedish Childhood Diabetes Study Group. Why childhood-onset type 1 diabetes impacts labour market outcomes: a mediation analysis. Diabetologia. 2018 Feb;61(2):342-353. 130. Psouni E, Perez Vicente R, Dahlin LB, Merlo J. Psychotropic drug use as indicator of mental health in adolescents affected by a plexus injury at birth: A large population-based study in Sweden. PLoS One. 2018 Mar 21;13(3):e0193635. 131. Rewers M, Hyöty H, Lernmark Å, Hagopian W, She JX, Schatz D, Ziegler AG, Toppari J, Akolkar B, Krischer J; TEDDY Study Group. The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY) Study: 2018 Update. Curr Diab Rep. 2018 Oct 23;18(12):136. 132. Saha S, Bejerholm U, Gerdtham UG, Jarl J. Cost-effectiveness of supported employment adapted for people with affective disorders. Nord J Psychiatry. 2018 Apr;72(3):236-239 133. Saha S, Gerdtham UG, Siddiqui F, Bennet L. Valuing a Lifestyle Intervention for Middle Eastern Immigrants at Risk of Diabetes. Int J Environ Res Public Health. 2018 Feb 27;15(3). pii: E413. 134. Saha S, Grahn B, Gerdtham UG, Stigmar K, Holmberg S, Jarl J. Structured physiotherapy including a work place intervention for patients with neck and/or back pain in primary care: an economic evaluation. Eur J Health Econ. 2018 Aug 31. 135. Salami F, Lee HS, Freyhult E, Elding Larsson H, Lernmark Å, Törn C; TEDDY Study Group. Reduction in White Blood Cell, Neutrophil, and Red Blood Cell Counts Related to Sex, HLA, and Islet Autoantibodies in Swedish TEDDY Children at Increased Risk for Type 1 Diabetes. Diabetes. 2018 Nov;67(11):2329-2336. 136. Siddiqui F, Koivula RW, Kurbasic A, Lindblad U, Nilsson PM, Bennet L. Physical Activity in a Randomized Culturally Adapted Lifestyle Intervention. Am J Prev Med. 2018 Aug;55(2):187-196. 137. von Schreeb S, Merlo J, Psouni E. Natural frequencies improved diagnostic inference among medical students i Sweden Lakartidningen. 2018 Mar 16;115 138. Zettermark S, Perez Vicente R, Merlo J. Hormonal contraception increases the risk of psychotropic drug use in adolescent girls but not in adults: A pharmacoepidemiological study on 800 000 Swedish women. PLoS One. 2018 Mar 22;13(3):e0194773. 139. Zhang Y, Gerdtham UG, Rydell H, Jarl J. Socioeconomic Inequalities in the Kidney Transplantation Process: A Registry-Based Study in Sweden. Transplant Direct. 2018 Feb 2;4(2):e346.

årsbok2018

109


CPF

KCP


ÅRSBOK CPF, Centrum för Primärvårdsforskning KCP, Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Tryck: Eo Grafiska, 2019 www.cpf.se www.vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/ sakkunniggrupper/primarvard-i-skane/ ©

CPF & KCP


Profile for Center for Primary Health Care Research

Årsbok för CPF och KCP 2018  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...

Årsbok för CPF och KCP 2018  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...