__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1


Övergripande

04

Kompetenscentrum för primärvård i Skåne

10

I siffror PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Fortbildning Verksamhetsförlagd utbildning, VFU AT-aktiviteter ST-utbildning Hälsa och kultur Utbildningsanställningar och utbildningsförmåner för sjuksköterskor Diabetessamordnare ALLMÄNLÄKARKONSULT AKO KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM BARNHÄLSOVÅRD KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA Gemensam genomlysning

11 12 14 15 16 17 22 25 26 28 36 44 46 48

Inledning Organisation Vision Ledning & uppdrag

04 06 07 08


INNEHÅLL

Centrum för primärvårdsforskning

60

I siffror Akademiska vårdcentraler Svepet Forskning Doktorander Disputerade Forskarporträtt ST-arbete Samarbete Nyanställda Databasgruppen Analysgruppen Molekylärbiologiskt laboratorium Finansiellt perspektiv Publicerade vetenskapliga artiklar

61 62 64 77 82 85 88 96 98 102 104 105 106 108 110


Året som gått!

I

din hand håller du nu årsboken för 2019 för Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvården i Skåne (KCP). I skrivande stund av denna ledare har hela världen, Europa, Sverige och Skåne drabbats av en svår pandemi, något en majoritet av oss som nu är yrkesverksamma inte har upplevt tidigare. Vår sjukvård och hela vårt samhälle utmanas nu på ett oöverskådligt sätt och vi kommer alla att hjälpas åt för att klara denna svåra tid. Min förhoppning är att läsandet av denna årsbok kan få er att skingra tankarna en stund och inspireras av hur mycket fantastiskt arbete som bedrivs i Skåne inom allmänmedicinsk forskning, utbildning och utveckling, kvinnors och barns hälsa samt migration och hälsa. Detta är min första ledare som ny verksamhetschef på CPF och KCP.

Halling. De kommer att stärka forskningen och undervisningen inom allmänmedicin, båda med förankring i primärvården genom sitt kliniska arbete. Vi fick dessutom två nya lektorer i cancerepidemiologi med inriktning mot primärvård, Xinjun Li och Jianguang Ji, som båda har arbetat på CPF ända sedan starten 2008. Dessutom förstärktes forskningen på CPF ytterligare genom anställning av flera nya doktorander och postdocs från Skånes primärvård och resten av världen – varav flera i vårt stora projekt om migration och hälsa finansierat av European Research Council. Vi har även anställt en ny expert inom geografiska informationssystem (GIS) samt en kursadministratör som håller i trådarna på både CPF:s och Primärvårdens utbildningsenhets kurser. Under 2019 publicerade CPF 146 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter med fokus på hjärtsjukdomar, psykiatri och missbruk, hälsoekonomi, gastroenterologi, trombossjukdomar, diabetes och andra vanliga sjukdomar i primärvården. Bland tidskrifterna vi publicerade i var flera mycket högt rankade såsom JAMA, JAMA Psychiatry, BMJ och American Journal of Psychiatry. Sedan starten har CPF publicerat

”Skingra tankarna en stund och låt er inspireras."

Händelserikt och produktivt år

ÅRSBOK2019

4

Vi har på CPF haft ett händelserikt 2019 med framgångar i att dra in stora forskningsanslag, etablering av nya samarbeten, fördjupande av tidigare samarbeten och en stärkt AVC-verksamhet. Två nya professorer i allmänmedicin har tillträtt, Bengt Zöller och Anders


cirka 1300 vetenskapliga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter med så kallade peer review-system.

Starka samarbetsband

Prisade och betydelsefulla insatser KCP sjuder av liv med kunskapsutveckling, utbildning och fortbildning inom allmänmedicin, barn- och mödrahälsovård samt migration och hälsa. KCP ansvarar för 426 blivande specialister i allmänmedicin och är tillsammans med CPF en viktig del av Universitetsklinik Primärvård Skåne. KCP är en mycket stor verksamhet som inrymmer Primärvårdens utbildningsenhet, Allmänläkarkonsult Skåne, AKO, Kunskapscentrum migration och hälsa, Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa. Deras uppdrag är därför omfattande och deras bidrag till bl.a. läkarnas AT och ST är prisad. Kultur på recept är en ny verksamhet inom KCP som jag tror kommer att förbättra mångas psykiska hälsa. AKOriktlinjer på Vårdgivare Skåne hade imponerande 404 028

besök under 2019. Jag vill även lyfta fram arbetet på Migration och hälsa som inrymmer ett flertal projekt, bl.a. om tortyrskadade och rätt språktolkning samt Kunskapscentrum barnhälsovårds och Kunskapscentrum kvinnohälsas omfattande insatser, bl.a. om barn och sexuella övergrepp samt reproduktiv hälsa för att enbart nämna ett fåtal av deras betydelsefulla arbetsuppgifter.

Engagerade medarbetare Jag vill understryka att utan CPF:s och KCP:s fantastiskt engagerade och kompetenta personal inom respektive område hade det inte varit möjligt att driva verksamheten på denna höga nivå och inom ramen för den blomstrande plattform som Region Skåne och Lunds universitet möjliggjort.

Mycket nöje med läsningen! Kristina Sundquist, professor, allmänläkare och verksamhetschef CPF och KCP ÅRSBOK2019

Forskningen på CPF utgörs av kliniska, experimentella och epidemiologiska studier. Vi samarbetar med framstående universitet i USA, Tyskland, Japan, Spanien och Kina m.fl. Under 2019 publicerades den första artikeln om Skånes nya diagnostiska centrum (DC) som är till för patienter med ospecifika symptom och cancermisstanke i primärvården. Utvärderingen görs i samarbete med Regionalt Cancercentrum Syd. Ett viktigt forskningssamarbete tog form under året mellan CPF, kardiologkliniken på Skånes universitetssjukhus och LIF: Hjärtsvikt I Södra Sverige (HISS). Detta implementeringsprojekt ska engagera ett 20-tal vårdcentraler och målet är att förbättra diagnostik och behandling av hjärtsvikt i primärvården. Arbetet med att skapa en utbildningsplattform för evidensbaserad medicin började också ta fart med bl.a. seminarier för läkare. Under 2020 vill

vi utvidga konceptet till andra yrkesgrupper i primärvården. Den 4 april arrangerade CPF konferensen Vägar till framtidens primärvård där bl.a. Anna Nergårdh var inbjuden. Detta är dock bara ett axplock; mer om CPF finns att läsa om i denna bok!

5


ORGANISATION All forskning, kompetensutveckling, utbildning och ST/AT-samordning i Skånes primärvård är samlad i två producent- och konkurrensneutrala verksamhetsområden, Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) – som en sammanhållande kunskapsplattform för såväl privat som offentlig verksamhet.

ÅRSBOK2019

6


Vision

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING (CPF) Att driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare befolkning.

Vision

KOMPETENSCENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRD I SKÅNE (KCP) Vi vill uppnå jämlik hälsa och likvärdig vård samt hög kompetens hos medarbetaren.

ÅRSBOK2019

7


Ledning & uppdrag

ÅRSBOK2019

8

Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) är viktiga resurser för kunskapsutvecklingen och kliniska processer inom både offentligt och privat driven primärvård i Skåne. Därför är konkurrensneutralitet av allra största vikt.

CPF och KCP har en gemensam ledningsgrupp för att skapa samverkan och optimalt utnyttja resurserna. I den gemensamma ledningsgruppen för CPF och KCP uppstår värdefulla synergier för forskning och kunskapsutveckling.

CPF:S OCH KCP:S LEDNINGSGRUPP w

Kristina Sundquist, verksamhetschef fr o m 190501,

w w

Jan Sundquist, verksamhetschef t o m 190430, professor

professor och forskningsledare Helene Rosenqvist, chefssekreterare CPF/chefsstöd åt övriga enhetschefer

w w w

Patrik Midlöv, professor och prefekt. Ledamot t o m 191115 Eva Pulverer Marat, enhetschef (PUE) Marie Köhler, enhetschef (KC barnhälsovård och KC kvinnohälsa)

w

Jenny Malmsten, enhetschef, (KC migration och hälsa) föräldraledig t o m 190901

w

Maria Sandor t f enhetschef, (KC migration och hälsa)

w w w w

Sten Tyrberg, teamledare (AKO)

t o m 190830 Emelie Stenman, teamledare (AVC) Anna Kjellbom, teamledare (KC kvinnohälsa) t o m 190730 Rafael Caballero, teamledare (KC kvinnohälsa) fr o m 190801

w

Kathy Falkenstein-Hagander, teamledare (KC barnhälsovård)


Styrelsens arbete CPF är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. Styrelsen leder arbetet på ett strategiskt och övergripande plan. Det innebär bland annat att styrelsen upprättar verksamhetsplan samt ansvarar för att nödvändig uppföljning sker av CPF:s verksamhet och hantering av ekonomiska medel.

CPF:S STYRELSE Från vänster på bilden:

w w w

Prodekanus och professor Kristina Åkesson, Lunds universitet* Professor senior Lars H Lindholm, Umeå universitet (ordförande)* Professor Kristina Sundquist, verksamhetschef (föredragande, ingår ej i styrelsen)

w w

Professor Bodil Ohlsson, Lunds universitet* FoU-chef och docent Richard Frobell, Region Skåne**

Saknas på bilden:

w w

Professor Jerzy Leppert, Uppsala universitet** Professor Birgit Rasmussen, Lunds universitet**

*) Representant för Lunds universitet **) Representant för Region Skåne

ÅRSBOK2019

9


KOMPETENSCENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRD I SKÅNE Inom Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) ryms verksamhetsförlagd utbildning, AT- och ST-utbildning, allmänläkarkonsultverksamhet, fortbildning, kultur och hälsa, kunskapscentrum för barnhälsovård, kvinnohälsa och migration och hälsa. Den gemensamma plattformen medför stora samordningsvinster, såväl inom KCP som mellan KCP och CPF. Kristina Sundquist är gemensam verksamhetschef för CPF och KCP. KOMPETENSCENTRUMS ENHETER OCH TEAM: PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE, AKO KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM BARNHÄLSOVÅRD ÅRSBOK2019

10

KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA


KCP

Finansiellt perspektiv VERKSAMHET

INTÄKTER

KOSTNADER

ÖVER-/UNDERSKOTT

22 542 134

20 596 624

1 945 510

7 434 179

7 487 918

- 53 739

12 806 200

11 655 523

1 150 677

w Kunskapscentrum kvinnohälsa

4 799 716

4 147 891

651 825

w Kunskapscentrum migration och hälsa

8 082 360

6 413 339

1 669 021

w Primärvårdens utbildningsenhet w Allmänläkarkonsulter w Kunskapscentrum barnhälsovård

Studentplaceringar (Verksamhetsförlagd utbildning)

1 912

Deltagare på 34 ST-heldagsmöten

404 028

Besök på AKO-riktlinjerna, Vårdgivare Skåne

2 450

Deltagare i Kunskapscentrum migration och hälsas olika utbildningsinsatser

3000+

Deltagare i Kunskapscentrum barnhälsovårds olika fortbildningar

Medarbetare på barnmorskemottagningarna deltog i utbildningar om kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet

ÅRSBOK2019

200

ÅRET I SIFFROR

1 700

11


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Primärvårdens utbildningsenhet (PUE) är samlokaliserad med Centrum för primärvårdsforskning. PUE:s ansvarsområde omfattar frågor avseende AT/ST, fortbildning, diabetessamordnare, verksamhetsförlagd utbildning samt kultur och hälsa. Eva PulvererMarat är enhetschef för PUE, tillika för AKO (Allmänläkarkonsultorganisation), som vi berättar om på sidan 28.

Vision

"Vi vill uppnå jämlik hälsa och likvärdig vård samt hög kompetens hos medarbetaren”

MÅL 2019

ÅRSBOK2019

12

w Öka kvalitén i handledningen och kunskapen om kompetensvärderingsmetoder i ST-utbildningen. w Förbättra information till verksamhetschefer och medvetandegöra ST-tjänstens innehåll. w Att AT-läkaren blir bättre förberedd inför och får ett optimalt lärande under primärvårdsplaceringen. w Förbättra diabetesvården i Skåne samt öka antalet certifierade enheter w Bra studentnöjdhet och välutbildade framtida medarbetare, vilket ökar rekryteringsmöjligheter för primärvården. w Stödja utvecklingen av metoder som förbättrar det pedagogiska mötet mellan handledare och student (Peer learning). w Produktion av fyra videoteksfilmer och åtta webbinarier. w Utveckla våra digitala tjänster ytterligare. w Att integrera, informera och forska om konst- och kulturaktiviteter som hälsofrämjande inom primärvården.


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

PUE I SIFFROR

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET:

KCP

2019

ANTAL MEDARBETARE 2,5 utbildningsadministratörer 2,0 VFU-handläggare 0,80 enhetschef 12 ST-studierektorer motsvarande 4,0 heltidstjänst 5 AT-studierektorer motsvarande 1,1 heltidstjänst 3 diabetessamordnare motsvarande 1,5 heltidstjänst 1 kultur och hälsa-strateg 1 studierektor och fortbildningsansvarig för sjuksköterskor motsvarande 0,6 heltidstjänst ANTAL ST-AKTIVITETER 13 utbildningar/kurser med 690 deltagare 34 ST-heldagsmöten med 1 912 deltagare ANTAL AT-AKTIVITETER 87 seminarier AT-bruncher med 109 deltagare Flera heldagar med praktiska färdigheter (Practicum) FORTBILDNING ÖVRIGA MEDARBETARE 37 utbildningar med 1 257 deltagare Medelvärde på utvärderingar – VT 2019 4,4 och HT 4,2; skala 1-5 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) 1 700 studentplaceringar 2 Peer learning-utbildningar 7 PTP-tjänster (Praktisk tjänstgöring för psykologer) DIABETESSAMORDNARE 4 utbildningshalvdagar 62 diabetescertifierade enheter

ÅRSBOK2019

STUDIEREKTOR FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR 8 utbildningsanställningar 25 utbildningsförmåner 2 specialistundersköterskor i palliativ vård

13


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

FORTBILDNING Enheten har arrangerat, administrerat samt utvärderat utbildningar för medarbetare inom offentlig och privat primärvård. Behovet av kontinuerlig professionell kompetensutveckling är stort inom primärvården. Sjukdomspanoramat är brett och yrkeskategorierna är många. Våra utbildningar anpassas till enheternas behov och planerades i samarbete med yrkesspecifika referensgrupper. Dessa hade möten 2-3 tillfällen under året. Referensgrupper finns för kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, medicinska sekreterare och dietister samt sjuksköterska och distriktssköterska. Det arrangerades total 37 kurser för övriga medarbetare under 2019 med 1257 deltagare. Medelvärde på utbildningar – VT 2019 4,4 och HT 4,2; skala 1 - 5. Exempel på utbildningar som arrangerades var ACT (samtal som förändrar) utbildning för kuratorer. Annan fortbildning för psykologer samt kuratorer var: PTSD samt PE behandling (prolonged exposure), Generaliserat ångesttillstånd GAD, Stressrelaterad ohälsa – vad vet vi idag och Suicidbedömning. Cervicala och Thorakala smärttillstånd, torticollis hos barn, OMT uppföljningskurs armbåge och hand var andra uppskattade heldagsutbildningar för fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Några av fortbildningarna som arrangerades för distriktssköterskor/sjuksköterskor var Triagering, Hud och sår, aktuella läkemedel i primärvården, ÖNH-allergi samt sjuksköterskans roll i hälsovalet. Medicinska sekreterare hade 2 heldagar under 2019 med varierande ämnen. Dessutom anordnades en halvdagsutbildning under vårterminen för dietister om ätstörning och två blodtrycksutbildningar under våren 2019 för undersköterskor. Återkommande för alla medarbetare är MI-utbildningar.

ÅRSBOK2019

14


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

KCP

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) Uppdraget omfattar samtliga studentkategorier förutom läkarstudenter. VFU-samordnarna är länken mellan primärvårdens verksamheter och Skånes tre lärosäten. Samordnarna ska verka för kvalitetsutveckling och fungera som stöd för chefer och personal i frågor som rör VFU. Stora krav ställs på våra verksamheter att erbjuda VFU av hög kvalitet då denna omfattar 30-50 procent av tiden i flertalet vårdutbildningar. Under 2019 samordnades VFU-platser för totalt ca 1 700 studenter inom primärvårdens samtliga verksamheter – såväl offentlig som privat. Under året beslutade de tre lärosätena i Skåne att dela upp antagningen av nya sjuksköterskestudenter i lokala antagningar, t ex Högskolan i Kristianstad har en antagning till Kristianstad-Hässleholm samt en antagning till Ängelholm-Helsingborg. Utformningen av den nya indelningen bygger på Region Skånes delregionala samverkansgrupper. Utbildning i den pedagogiska handledarmodellen peer learning för handledare inom Primärvården i Skåne har fortsatt under 2019 med två utbildningstillfällen. Även 7 stycken PTP-platser har förmedlats under året (PTP = Praktisk tjänstgöring för psykologer).

ÅRSBOK2019

15


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

AT-AKTIVITETER Under 2019 var 235 st AT-läkare placerade sex månader i primärvården i Skåne. Fem AT-studierektorer arbetade med en kontinuerlig kvalitetssäkring av utbildningsplatserna. Det anordnades 87 utbildningstillfällen för AT-läkarna. Några exempel på innehåll var hudsjukdomar, bedömning av yrsel, gynekologi och långvarig smärta. Det har genomförts utbildning av praktiska färdigheter för AT-läkare som är i början av sin primärvårdsplacering i samarbete med Practicum Clinical Skills Centres Region Skåne. Utbildningarna omfattade 1-2 dagar och bestod av praktiska moment inom chirurgia minor, spirometri/allergitest, ortopediskt status, ögon- och öronmikroskopering. Utbildningarna får mycket bra utvärderingar och planen är att dessa fortsätter. Utöver detta har det anordnats fokusdagar för AT-läkare, regionala ATdagar, AT-tinget och AT-bruncher. Vid AT-bruncherna deltog 109 AT-läkare i föredrag och diskussioner om primärvård i Skåne. Dessa sammankomster syftar till att öka intresset och underlätta rekryteringen till ST-tjänst i allmänmedicin. Antalet AT-tjänster har senaste året ökat markant i Region Skåne vilket märks i primärvården. Fler och nya vårdcentraler fick ta emot AT-läkare för att klara placeringarna och detta fungerade bra. AT-studierektorerna besöker regelbundet AT-läkarna på arbetsplatsen för att förvissa sig om att utbildningsmiljön och kvalitén på utbildningen är optimal. AT SUS har genomgått SPUR med gott resultat för allmänmedicin. Primärvården i Skåne fick överlag mycket bra betyg i SYLFs AT-rankning, men utmärker sig gör Kristianstad som blev Sveriges bästa AT-allmänmedicinplacering, följt av Ängelholm på plats två.

ÅRSBOK2019

16


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

KCP

ST-UTBILDNING Antalet ST-läkarna i allmänmedicin fortsätter att öka, i dagsläget är det 426 ST-läkare inom privata och offentliga enheter. Vid beviljande av STutbildningsbidrag gör studierektorn en kvalitetskontroll av vårdcentralen, syftet är att främja en god utbildningsmiljö och därför skrivs även en STöverenskommelse mellan studierektor, verksamhetschef och ST-läkaren. Totalt 12 studierektorer arbetar inom fyra olika områden i Skåne. Varje studierektorsområde har månatliga ST-möten med föreläsningar och ST läkarna har träffar i kollegiala grupper, FQ-grupper. Dessa grupper är till för att ge en strukturerad kvalitetsutveckling och fortbildning. Andra aktiviteter för ST-läkare och handledare som har varit under året är regional ST-dag, handledarmöten, diplomeringstillfällen, uppstartsmöten för nya ST-läkare och deras handledare, verksamhetschefsmöten och regional Handledardag. Studierektorsenheten arrangerade också flera kurser som Konsultationskurs, Handledarkurs, Smärtkurs, Allmänmedicinskt arbetssätt, Försäkringsmedicin och Uppdateringskurs för handledare. I november var det en uppskattad handledardag med över 160 handledare från hela Skåne, en del av dagen handlade om kompetensbedömning. Det har under 2019 varit en satsning på att få en ökning av dubbelspecialister i allmänmedicin. Två filmer har spelats in i marknadsföringssyfte och verksamheterna har fått bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna erbjuda ST-tjänst i allmänmedicin för dubbelspecialist. Under året har nio tjänster som dubbelspecialister tillkommit för läkare med tidigare specialistexamen från lungmedicin, invärtesmedicin, kardiologi och anestesiologi. Den stora utmaningen under året har varit sidotjänstgöringsplatser för våra ST-läkare och framförallt i Malmö. Med anledning av detta har Tandemmottagning startats som en försöksverksamhet och om detta beskrivs mer i ett separat reportage på sidan 21.

ÅRSBOK2019

17


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

Högsta betyg för AT- och STutbildningen i Skåne AT-utbildningen i Skåne ligger i topp i en landsomfattande ranking. Och lokalt här i Skåne fortsätter segersviten med höga betyg för utbildningarna till både AT- och ST-läkare.

U ÅRSBOK2019

18

nder 2019 genomförde Sveriges yngre läkares förening, SYLF, en AT-rankning för hela landet. I rankingen är Kristianstad centralsjukhus årets bästa allmänmedicinort, med Ängelholms sjukhus på andra plats. Det berättar Eva Pulverer Marat. I rankingen tas hänsyn till bland annat introduktion, handledning och utbildning. Men inte bara på landsbasis imponerar Skåne: Även i undersökningen SPUR 2019 för ST-läkare i SUS upptagningsområde, ges vårdcentralerna och enhets-

chef Eva Pulverer Marat samt studierektorskollegorna inom Primärvårdens utbildningsenhet ett utomordentligt gott betyg. ST-utbildningen inom allmänmedicin ligger betydligt högre än genomsnittet för alla specialiteters utbildning. SPUR står för Specialistutbildningsrådet och är en granskningsverksamhet i LIPUS regi (Läkarnas institut för professionell utveckling av sjukvården). Tidigare har det både i KRYH och SUND getts höga betyg i SPUR-rapporter för AT-utbildningarna i primärvård. Nu har Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö lämnat in sin rapport för AT från 2019 och

betygen fortsätter att ligga högt för AT-utbildningarna inom primärvård. SUS rapporten för AT kan egentligen enklast sammanfattas med konklusionen: Några uppenbara svagheter noterades inte. Inom alla områden, från interna kompetenser och tjänstgöringens uppläggning till utbildningsklimatet, ges enbart högsta betyg för både AT- och STutbildningen. Det är ett omfattande granskningsarbete som ligger bakom SYLF- men framförallt – SPUR rapporterna. De fina resultaten skapar en god grund för det fortsatta utbildningsarbetet.


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

KCP

Tandemmottagning ska få fler genom ST-utbildningen

ÅRSBOK2019

19


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

Fredrik Modig (t v) och David Götestrand.

– Vårt mål är att så många STläkare som möjligt ska få en sidotjänstgöringsplats, säger David Götestrand, ST-studierektor i Nordvästskåne. Han har, tillsammans med kollegan Fredrik Modig, STstudierektor i Lund, under 2019 genomfört pilotprojekt med tandemmottagning av ST-läkare. Båda är förutom ST-studierektorer även specialister i allmänmedicin och arbetar såväl kliniskt som inom utbildningen. ÅRSBOK2019

20

I

Helsingborg har vi under hösten haft ett pilotprojekt på öronmottagningen, med täta uppföljningar både med kliniken och ST-läkarna, berättar David Götestrand. Det har gått bra i utvärderingarna och samtidigt kan vi öka utbildningstiden från sex till åtta veckor. Behovet av sidotjänstgöringsplatser har vuxit lavinartat de senaste åren. På ungefär


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

vara ett vågspel – de arbetar tätt tillsammans under sidotjänstgöringen. Utbildningsmässigt får man hålla ett öga på att t ex instrumentträningen delas lika och att diskussionen med specialisten efter patientmötet görs grundligt. Tandemmottagningen fyller ett stort behov. Fastän Skåne i dag har 420 ST-läkare, kommer det ändå enligt prognosen att finnas ett underskott år 2025. Fler kliniker måste öka kapaciteten för sidotjänstgöringar. – Till bland annat barnkliniken i Malmö är det mycket lång kö, säger Fredrik. Det kommer att medföra förlängning av utbildningstiden för flera ST-läkare. Båda studierektorerna är eniga om att regionpolitikerna måste få sjukhusen och de privata klinikerna att anpassa sig till det utbildningstryck som finns och hjälpa till att lösa situationen. En annan stor utmaning är att kunna behålla den goda kvaliteten i utbildningen trots ett stort inflöde av ST-läkare. – Tandemmottagning är en lösning för att optimera utbildningen, betonar David. Tandemmottagningen startades med inspiration av sjuksköterskeutbildningen, som länge använt sig av konceptet peer-learning i den verksamhetsförlagda utbildningen. Konceptet hämtade de i sin tur från England.

ÅRSBOK2019

sju års tid har antalet ST-läkare i Skåne vuxit från drygt 100 till 420. Ytterligare press på utbildningsplatser skapas av att allt fler vill bli dubbelspecialister, dvs specialister från slutenvården som vill utbildas till specialist i allmänmedicin. Något måste göras och att ta emot två ST-läkare på samma gång är en del av svaret. – I Lund hade vi ett pilotförsök under våren på hudklini-

ken, säger Fredrik Modig. Och resultatet är gott! Detsamma gör man från hösten 2020 i Nordvästskåne, med ett intag av åtta ST-läkare årligen. Fördelen med tandemplatserna är att ST-läkarna växlar mellan att ta huvudansvaret för patienten. Undersökningen gör de tillsammans och därefter konsulterar båda specialistläkaren, för respektive sidoutbildning, innan de återkopplar till patienten. – Vi får fler genom utbildningen med förbättrad kvalitet, framhåller David Götestrand. Samtidigt måste vi förstås anpassa oss efter de olika klinikernas förutsättningar och möjligheter. Fredrik Modig ser också fördelar: – ST-läkarna kan snacka ihop sig under tjänstgöringen och lära av varandra. Om den ena sköter instrumentet under en undersökning, så kan den andra samtidigt vara behjälplig med handräckning – det lär man sig också mycket av. En fördel för klinikerna är att schemaläggningen blir enklare än om de bara tog emot en ST-läkare åt gången. Eftersom det inte är ovanligt att den här delen av utbildningen görs efter att en del av studenterna fått barn, undviker man med tandemmottagning att det blir schemaluckor pga deltid och VAB. En farhåga från ST-läkarnas sida är att personkemin kan

KCP

21


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

Mota psykisk ohälsa med ÅRSBOK2019

22


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

KCP

Shared reading, stadsvandring, utställning på museer, keramik, körsång och aktiviteter i Bokskogen. Nu kan personer med psykisk ohälsa ordineras kultur på recept via sin vårdcentral. Satsningen är en av flera inom ramen för nya uppdraget Hälsa och Kultur.

B

meningsfullhet. Syftet är att öka välbefinnandet, såväl fysiskt som psykiskt och ska ses som ett komplement till vårdens traditionella behandlingar. Tjänsten som kultur- och hälsostrateg är en gemensam satsning och finansieras av både Region Skånes kulturnämnd och hälso- och sjukvårdsnämnden. Initiativet Kultur på recept är en ny satsning inom Primärvården. – Region Skåne är långt framme i arbetet om hur kultur på olika sätt kan verka förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande. Mitt uppdrag är främst att vara en länk mellan forskning, kulturliv, hälso- och sjukvård och samhälle i Region Skåne.

Anita Jensen.

Ta emot och skapa själv Kultur på recept är ett 10-veckorsprogram där personer med stress, ångest, mild till måttlig depression eller risk för social isolering/ensamhet erbjuds att delta i olika kulturella aktiviteter två gånger i veckan, cirka två timmar per gång. Vårdpersonal på vårdmottagningarna identifierar personer de tror kan ha nytta av satsningen och frågar om de vill delta. En kulturkoordinator hanterar samtycke och sköter alla kontakter mellan vården och de olika kulturinstitutionerna. Totalt 20 aktiviteter på sex plat-

ÅRSBOK2019

ibliotekarien läser högt. Deltagarna har texten framför sig på bordet och läser och lyssnar samtidigt. Bibliotekarien stannar upp flera gånger och samtalet blir bitvis livligt. Och personligt. Novellen ”Spegelövning” av Jonas Carlsson frambringar många tankar och berättelser från deltagarnas eget liv. Det pågår så kallad ”Shared reading” på Stadsbiblioteket i Malmö, en av flera aktiviteter som erbjuds inom satsningen Kultur på recept. Avsikten är att undersöka om kulturaktiviteter som behandling kan hjälpa personer över 25 år som är eller riskerar att bli sjukskrivna för stressrelaterade besvär, lätta och medelsvåra depressioner och ångest. Patienter deltar från vårdcentralerna Granen, Eden, Sorgenfri och Södervärn samt en mottagning för unga vuxna i Region Skåne. – Jag är glad att kultur på recept nu går från idé till verkstad, säger Anita Jensen, forskare och ny kultur- och hälsostrateg på KCP med lång erfarenhet av arbete med kultur och hälsa, i bland annat Storbritannien och Danmark. Hon tillägger: – Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena och kan bidra till en känsla av sammanhang och

23


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

Det finns idag starkt vetenskapligt belägg att kultur påverkar oss både fysiskt och psykiskt. ser runt om i Malmö leds och arrangeras av professionella kulturaktörer. – Insatsen sker i grupp och som både handlar om att ta emot kultur och att skapa själv. Aktiviteten ska vara lustfylld och utan krav på prestation för att göra nytta där inga förberedelser behövs från deltagarna, säger Anita Jensen. Shared reading på Stadsbiblioteket där läsledare läser en dikt eller en novell högt och gör pauser för tankar och diskussion, stadsvandring med Stadsarkivet, rundtur av utställning och workshop på museer, keramik, körsång och aktiviteter i Bokskogen är några av aktiviteterna. – Deltagarna gör alla aktiviteterna tillsammans med programkoordinator som träffa deltagarna innan varje aktivitet. När vi träffas den sista gången

ÅRSBOK2019

24

informerar vi även om andra aktiviteter som är tillgängliga i Malmö, berättar Anita jensen.

Vetenskapligt belagt I början och i slutet av programmet får deltagarna svara på frågor om mående och välbefinnande samt upplevelser av kulturaktiviteterna. – Utvärdering är viktig för att vi ska veta om just detta upplägg och genomförande passar primärvården, säger Anita Jensen. Vi kommer också att utvärdera samarbetet med vårdcentralerna. I sin roll som forskare arbetar hon parallellt med att ta fram en utvärderingsguide som ska kunna användas i alla nordiska länder. Ytterligare evidens om kulturens effekt på hälsan behövs däremot inte enligt Anita. – Nej, det finns i dag starkt vetenskapligt belägg för att det påverkar oss både fysiskt och psykiskt. Hon syftar främst på resultaten från WHO-rapporten ”What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review” som lanserades i november förra året där internationella kultur och hälsa-insatser och interventioner kartlagts, baserat på över 900 vetenskapliga artik-

lar. Även rapporten ”The AllParty Parliamentary Report on Arts, Health and Wellbeing (2017) Creative Health: The Arts for Health and Wellbeing” från Storbritanian ger grundade svar enligt Anita. Av de två rapporterna framgår bland annat hälsoeffekter som: snabbare rehabilitering, minskad psykisk ohälsa och ensamhet, minskad läkemedelskonsumtion, ökad kognitiv funktion, bättre andningsförmåga, ökat välbefinnande och känsla av sammanhang och meningsfullhet.

Bra komplement Numera är FaR (fysisk aktivitet på recept) ett välkänt begrepp i primärvården. Anitas förhoppning är att även kultur på sikt ska kunna bli en naturlig del av behandlingspaletten. – Uppgiften framöver är att implementera, göra känt och utvärdera. Många patienter och personal i vården som jag träffar längtar efter andra och fler insatser som patienter kan hänvisas till. Det kanske inte botar till hundra procent med kultur, men kan bli ett betydelsefullt komplement, avslutar Anita Jensen.


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

KCP

UTBILDNINGSANSTÄLLNINGAR OCH UTBILDNINGSFÖRMÅNER FÖR SJUKSKÖTERSKOR En studierektor har anställts för att ge stöd och råd till specialistutbildningar med utbildningsförmån och utbildningsanställning för sjuksköterskor, dessa inrättades i primärvård under 2019. Utbildningsanställningar och utbildningsförmåner ökar medarbetares möjlighet att studera vidare till specialist inom området med delvis bibehållen lön. Detta bidrar på sikt med ökad kompetens inom verksamheten. Under 2019 har 25 personer studerat på heltid med utbildningsförmån, främst till distriktssköterska. Under året har åtta utbildningsanställningar inrättats och då är studierna på halvfart. Två av utbildningsanställningarna har varit inom palliativ vård. Dessutom har två undersköterskor fått möjlighet att studera till specialistundersköterskor inom palliativ vård. Ytterligare område som arbetats med är kliniskt basår i regionen. Kliniskt basår ska ge kunskaper och möjlighet för medarbetaren att följa patienten genom hela vårdförloppet där primärvården oftast är första vägen in. Genom att även primärvården inkluderas får medarbetaren möjlighet att ta del av hela vårdförloppet, samarbeta och ha gemensamma utbildningar. Detta medför ökad kunskap, kvalitet, samarbetet och förståelse mellan öppen och slutenvård.

ÅRSBOK2019

25


KCP

PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

DIABETESSAMORDNARE CERTIFIERING

Under 2019 var det 62 av Region Skånes 162 hälsovalsenheter som uppfyllde kraven för certifiering. Dessa enheter blev premierade med 20 000 kr/år och de fick ett diplom att hänga upp i väntrummet. Syftet med certifieringen är att säkerställa kvalitet i vården av personer med diabetes. Skåne är fortfarande först ut i Sverige. Information om certifiering finns att läsa på Vårdgivare Skåne, Primärvårdens utbildningsenhet. Det skickas regelbundet förfrågan till verksamhetschefer på icke certifierade enheter om de önskar stöd för att få enheten certifierad. Det framkommer ofta att det är otillräckligt avsatt tid för diabetessjuksköterskemottagning. Vissa enheter saknar diabetessjuksköterska helt eller så har diabetessjuksköterskan inte tillräckligt med tid för det antal diabetespatienter som finns listade på enheten. Man uppfyller inte det s.k. ledtalet, 400 diabetespatienter/heltid diabetessjuksköterska. Under hösten 2019 deltog diabetessamordnarna i ett möte tillsammans med ledande sjukvårdspolitiker från Region Skåne. Syftet med mötet var att lyfta fram svårigheter som finns ute i verksamheterna kring diabetesvården. Ett uppföljande möte planeras in under 2020. Under året gjordes besök på de hälsovalsenheter som önskade genomgång av sina resultat i det Nationella Diabetes Registret (NDR) samt stöd i rutiner och struktur avseende diabetesvården.

ÅRSBOK2019

26

FÖRBÄTTRINGSPROJEKT

Flera lärandeseminarier har under året genomförts för diabetessjuksköterskor från olika enheter runt om i Skåne. En av grunderna för seminarierna har varit Framgångsfaktorer i diabetesvården, (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, 2013) en skrift utifrån en nationell studie kring skillnader i utformning av diabetesvård i primärvården. Enheternas kvalitetsdata har också diskuterats utifrån det Nationella Diabetesregistret, NDR. Man har delat med sig av erfarenheter och lärt av varandra.


PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET

UTBILDNING

Två halvdagsutbildningar om Personcentrerad diabetes vård genomfördes under våren och två halvdagsutbildningar om Diabetesvård i mångkulturellt Sverige genomfördes under hösten. Båda utbildningstillfällena hölls i Malmö och Helsingborg. Utbildning för diabetessjuksköterskor Diabetesvård 7,5 hp på avancerad nivå samt Farmakologi vid diabetes 7,5 hp på avancerad nivå genomfördes vid Högskolan i Kristianstad under 2019 med stöd av diabetessamordnarna. Under året har inletts ett samarbete med Kunskapscentrum för levnadsvanor.

NÄTVERK

Diabetessamordnarna deltog och anordnade nätverksträffar för diabetessjuksköterskor på olika ställen i regionen. Nätverksträffarna är mycket uppskattade och det finns en önskan om att fler nätverk ska starta i Skåne. Det finns även önskemål från kommunens sjuksköterskor att de ska få komma på dessa nätverksträffar.

SKÅNES DIGITALA VÅRDSYSTEM, SDV

NDR – NATIONELLA DIABETESREGISTRET

Under året träffade diabetessamordnarna representanter för regionens patientföreningar. Vid detta möte framkom det oro från patienterna kring diabetesvårdens kvalitet i den kommunala hemsjukvården. Det resulterade i att diabetessamordnarna bjöd in medicinskt ansvariga sjuksköterskor från kommuner i Skåne. Under mötet framkom det olika behov, bl.a. brist på diabetes fortbildning. Diabetessamordnarna bjöds in till en diabetesförening för att föreläsa om diabetes och vad certifiering kan innebära för ”mig som patient”. I samband med världsdiabetesdagen i Malmö var samordnarna på plats med information och föreläste om certifierade diabetesmottagningar i Skåne. Ett intensivt samarbete med systemansvariga och verksamhetsspecialister inom IT och PMO skedde kontinuerligt under året för kvalitetssäkring av dataöverföring från PMO till NDR.

NYHETSBREV & HEMSIDA

Nyhetsbrev har skickats ut kontinuerligt till enheternas diabetessjuksköterskor. Diabetessamordnarna har nu även en hemsida under PUE där nyhetsbrev läggs samt Power Point-presentationer från utbildningsdagar samt bildspel om certifiering av diabetesmottagningar. Bildspelet är översatt till engelska.

ÅRSBOK2019

Diabetessamordnarna har deltagit i flertalet workshops om ett kunskapsbaserat beslutsstöds och dokumentationsmall.

KCP

27


KCP

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE, AKO

AKO Allmänläkarkonsult Skåne – AKO – är en resurs för Hälsovalets alla läkare. Vi arbetar för en säkrare, enklare och mer jämlik vård. Vi arbetar med kompetensutveckling för primärvårdens läkare samt standardiserar vårdriktlinjer för primärvården utifrån ett nationellt kliniskt kunskapsstöd. Allt för att på ett enkelt och lättillgängligt sätt underlätta det vardagliga arbetet för allmänläkare.. allmänläkare..sätt.

KORTFAKTA 10 personer arbetar inom AKO Skånes centrala verksamhet. 50 allmänläkarkonsulter inom 22 medicinska områden, fördelade lokalt i samverkan med Skånes olika sjukhus. 86 lokalt fortbildningsansvariga läkare.

Mål

ÅRSBOK2019

28

2019 – 2020 w KOMPETENSUTVECKLING Att möta allmänläkarens behov av kompetensutveckling för att kunna erbjuda patienten personcentrerad evidensbaserad säker vård. w KUNSKAPSSTÖD Att formulera Skånegemensamma evidensbaserade lättillgängliga vårdriktlinjer för specialister i allmänmedicin. w SAMVERKAN Att medverka till att skapa rutiner så att Region Skånes olika verksamheter var för sig används gemensamt på bästa sätt. w AKO WEBBPLATS Att skapa en lättillgänglig IT-plats med lätt sökbar, intressant och adekvat information för Hälsovalets läkare inom kunskapsstyrning, samverkan och kompetensutveckling.

41 fortbildningskurser varav 7 stycken var regionala fortbildningskurser - Allmänmedicin Plus. 1 902 deltagare på fortbildningarna. 270 publicerade AKO-riktlinjer, varav 120 reviderade under 2019. 7 stycken uppdaterade SVF:er, standardiserat vårdförlopp för cancer, publicerade under 2019, totalt 30 st. 404 028 besök på AKO-riktlinjer på Vårdgivare Skåne. 18 656 visningar av 23 egenproducerade videoteksfilmer under 2019. 8 direktsända webbinarier under 2019, vilka har visats 1 491 gånger. 77 medicinska Frågor och svar, varav 21 nya under 2019.


ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE, AKO

KOMPETENSUTVECKLING

KUNSKAPSSTYRNING

Fortbildning lokalt

Frågor & svar

Helsingborg: 8 tillfällen med sammanlagt 485 deltagare Kristianstad: 8 tillfällen med sammanlagt 201 deltagare Lund: 4 tillfällen med sammanlagt 312 deltagare Malmö: 4 tillfällen med sammanlagt 352 deltagare Exempel på ämnen vid de lokala fortbildningarna w Akuta komplikationer till cancer w Akutmedicin på vårdcentral w Organiserad PSA-testning w Blödningsrubbningar w Leversjukdomar w Barnmagar w Kardiologi – utredning och uppföljning av ischemisk hjärtsjukdom w Sepsis - tidiga tecken, vilka insatser spelar roll och senaste nytt från forskningen w Könsdysfori, utredning och behandling w Opioider och medicinsk cannabis vid långvariga smärttillstånd

KCP

Det finns 77 medicinska frågor och svar, varav 21 har tillkommit under 2019.

AKO vårdriktlinjer

Arbetet med vårdriktlinjerna i Region Skåne har fortsatt under 2019. 120 reviderade riktlinjer har publicerats, totalt finns 269 riktlinjer. Kortversioner görs även för SVF, standardiserat vårdförlopp cancer, där 7 stycken SVF:er uppdaterades under 2019.

Nationellt kunskapsstöd primärvård

Totalt finns nu 64 rekommendationer publicerade inom ramarna för nationellt kliniskt kunskapsstöd från Södra sjukvårdsregionen.

Fortbildning regionalt

Regional fortbildning har vid sina sju tillfällen samlat 220 deltagare. De regionala dagarna har handlat om w Hjärta och kärl w Kronisk njursjukdom w Primärvårdsgynekologi w Evidensbaserad medicin i den allmänmedicinska vardagen w Huvudvärk och yrsel w Att möta patienter med långvarig smärta w Den komplicerade diabetespatienten

AKO-dag

ÅRSBOK2019

Den årliga AKO-dagen bjöd även denna gång in samtliga lokalt fortbildningsansvariga läkare. Arrangemanget hölls i Helsingborg och det kom 42 deltagare. Dagen avhandlade bland annat information om den nya kunskapsorganisationen, fortbildningsrapport 2019, AKOriktlinjer och FQ-grupper – ett viktigt kollegialt nätverk.

29


KCP

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE

Självstyrande grupper

ÅRSBOK2019

30


ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE, AKO

KCP

– Gruppen kan alltid mer än var och en av oss, säger Ulf Eriksson med övertygande entusiasm. Han har i uppdrag av AKO att kartlägga FQ-grupperna i Skåne och bland annat se vilket stöd de kan behöva.

F

Ulf Eriksson.

sationen, d v s arbetsgivaren. – Sedan i höst får ju alla specialistläkare fem procent i utvecklingstid per vecka, berättar Ulf. Jobbar man 40 timmar i veckan, så blir det ju två timmars utvecklingstid. En digital plattform för att bilda nya FQ-grupper kanske är framtiden! Ulf skisserar snabbt några tankar om hur en sådan plattform kan se ut: man registrerar sina intressen, söker efter andra som verkar ha likartade intressen, bildar små eller stora grupper och träffas. – Kanske finns det behov av gruppledarutbildningar. Kanske kan vi slussa in nya ST-läkare i FQ-grupper där det också finns läkare med många års erfarenhet, säger Ulf och betonar vikten av bra ålderssammansättningar.

Grupperna styr själva sitt lärandebehov – det handlar inte om att ta del av riktlinjer. Fokus är ett kollegialt lärande. Men i sitt lärande kan läkaren på vårdcentralen behöva stöd. – Generellt sett tar allmänläkare ut färre kursdagar än sjukhusspecialister, åtminstone på nationell nivå. Orsaken är oftast arbetsbelastningen. Dessutom, när man väljer kurser, väljer man ofta ämnen man redan är bra på, menar Ulf Eriksson. Med en kompetensutvecklingsplan skulle man kunna få ökad motivation att gå kurser som man själv nedprioriterat, i ämnen som man faktiskt skulle behöva uppdatera sig i. Under ett långt yrkesliv i en snabbt föränderlig profession kan de teoretiska kunskaperna minska, samtidigt som andra delar av yrkeskunnandet ökar, t ex det empatiska förhållningssättet gentemot patienterna. I gruppträffar skulle alla på ett enkelt sätt kunna upptäcka sina underliggande behov för teoretiskt förkovrande. – Läkarens arbete i primärvården är ofta ensamt, vi träffas bara på kafferasterna och då vill man inte alltid prata jobb. Schemalagda FQ-grupper kan också hjälpa oss i rekryteringen. Läkarstudenter riskerar ju bli avskräckta när de ser vilken bredd vi ska täcka, avslutar Ulf. Men när det finns avsatt tid för fortbildning, så kan jobbet kännas mer överkomligt!

ÅRSBOK2019

örkortningen FQ dök upp på 1990-talet och lanserades av SFAM, Svensk förening för allmänmedicin. F:et står för fortbildning och Q:et för kvalitet, men stavat på ett lite utstickande vis. Ulf Eriksson är bördig från Malmö, men arbetar sedan länge i Blekinge där han är distriktsläkare på utbildningsvårdcentralen Samariten i Karlshamn. – Avsikten är ju att i en FQgrupp, som träffas regelbundet och schemalagt, ska läkarna komma från flera olika vårdcentraler och diskutera yrkesproblem med kollegor, som de inte träffar i det vardagliga arbetet. Man samlas kring en fika och pratar om jobbet, men inget om administrationen! Den professionella utvecklingen står i centrum. Man lär av varandra – "hur gör du om en patient har en sådan här sjukdom?". – Grupperna är ju självstyrande, fortsätter Ulf. Genom att sätta sig ner och diskutera kan vi ge varandra aha-upplevelser när problem blir belysta från olika vinklar. Ulf Erikssons utredningsuppdrag för AKO Skåne har precis börjat. Bland annat ska han ta reda på hur många FQ-grupper som finns på de 160 vårdcentralerna. En enkät är tänkt att ta reda på vad som fungerar bra i grupperna, liksom vad som inte fungerar och vilket stöd som kan tänkas behövas från organi-

31


KCP

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE

Vikten av att talade ordet – Det talade ordet får allt mindre plats i dagens samhälle. Vi läkare samspråkar allt mindre kollegialt kring patienterna och vi har inte mycket tid till samtal med patienterna, säger Lena Bååth, specialist i allmänmedicin sedan 20 år.

Lena Bååth. ÅRSBOK2019

32


ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE, AKO

KCP

värna det F

örutom att ha varit distriktsläkare i Svedala, Löddeköpinge och fram tills nyligen i Lomma, så är Lena Bååth engagerad som lärare på universitetet, men även certifierad Balintgruppledare. – Jag har alltid tyckt om att undervisa, berättar Lena, som tidigt funderade på att bli skollärare innan hon valde läkaryrket. – För mig är helhetstänkandet kring patienten viktigt, därför trivs jag med allmänmedicin. Kontinuiteten, att följa en patient under längre tid, så att hen utvecklas från att vara en diagnos till en människa med

alla sina sammanhang – det är så jag vill arbeta med patienter. Samma sak gäller egentligen studenter och kollegor – och allt det vill jag ska flätas samman i den kliniska vardagen. Samtidigt är Lena Bååth väl medveten om den beklagliga brist på kontinuitet som finns i dagens hälso- och sjukvård både vad gäller patienter och kollegor. – Redan 1998 när jag började arbeta som allmänläkare hade viss tidsbrist infunnit sig, säger Lena. Man hade dock mer rörelsefrihet och kunde styra mer själv.

Pressad situtation försvårar För sju–åtta år sedan ökade emellertid den administrativa bördan för läkarna. År 2015 kom den nya patientlagen som innebar att patienterna ska vara delaktiga i vårdbeslut efter "sin förmåga". – Men hur får man ihop det när tiden för själva patientmötet minskar, undrar Lena. Många av dagens arbetsuppgifter behöver man inte ha läkarutbildning för att utföra, framhåller Lena. Den sortens arbetsuppgifter tar kraften från det verkliga läkararbetet, att tala med patienterna men också tolka och höra det som inte sägs.

ÅRSBOK2019

33


KCP

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE

En del uppgifter borde hellre utföras i ett team av läkarsekreterare och undersköterska runt allmänläkaren och patienten, föreslår hon – och den frigjorda tiden för läkarna skulle både leda till att fler patienter kunde tas emot, kontinuiteten öka och att allmänläkarna kanske skulle stanna kvar på samma vårdcentral. Då skulle det dessutom finnas mer utrymme än nu för kontinuerlig professionell utveckling, fortbildning, kompetensutveckling, men också ett lärande i vardagen tillsammans med kollegorna. – Jobbet blir så tråkigt om man inte kan använda sig av kontinuitet och helhetssyn på patienterna, samtidigt som man känner sig trygg med att man har tillräckliga och aktuella kunskaper.

Redan från första början kom undervisningen in i bilden för Lena. Sedan 2007 undervisar hon på läkarprogrammet i bland annat samtalsmetodik, men även i exempelvis etik och undersökningsteknik. – Det talade ordet får tyvärr allt mindre plats, man diskuterar inte så mycket med kollegorna, betonar Lena. Att diskutera och reflektera är ju egentligen själen i allmänläkarrollen! Från februari 2020 fortsätter Lena Bååth som timanställd på AKO Skåne och universitetet på institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö. – För AKO lägger jag upp regionala fördjupningskurser. Intentionen är att välja områden som allmänläkaren alltid måste vara uppdaterad inom, som de stora folksjukdomarna, hjärtkärlsjukdomar, KOL och diabetes med flera. Jag använder mig också av AKO-riktlinjerna för primärvården i kurserna.

Att diskutera och reflektera är själen i allmänläkarrollen.

Berättelser & diskussioner Konceptet går ut på att inbjudna specialister föreläser kring fallrelaterade moment, med interaktivitet och diskussioner tillsammans med deltagarna. Det kan till exempel handla om tänkande och tillämpning av riktlinjer för behandling av patienter med flera samtidiga sjukdomar. – Då behövs samtal och resonemang och det kan ske i samma rum – när både allmänläkare och specialister är närvarande. Dessa samtal finns det ingen plats för i den kliniska vardagen. För universitetet undervisar Lena Bååth i Individ och samhälle på termin 11 även i caseseminarier. Det handlar om patientfall med någon av de vanliga folksjukdomarna. Studenterna ska diskustera sig fram till hur patienten ska utredas och behandlas. Dessutom examinerar hon studenternas reflektioner nedskrivna i en portfolio med flera dokument. I samtalsmetodik har Lena undervisat under 20 år och utan tvekan är samtalet, det talade ordet, centralt för henne, tillsammans med mötet med patienten. Hur ser studenterna i dag på samtalsmetodik gentemot studenterna för 20 år sedan? – Intresset för samtalsmetodik är större i dag än för tjugo år, svarar Lena. Det här hör väl ihop med att patienten är i centrum, vilket är glädjande!

Balintgrupper ÅRSBOK2019

34

I ytterliggare ett område arbetar Lena med det talade ordet, nämligen i Balintgrupper. En Balintgrupp består av ca 6-9 läkare som träffas regelbundet varan-


!

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE, AKO

Aha nan vecka under strukturerade former och med en ledare som är väl förtrogen med deltagarnas arbetsförhållanden. Namnet kommer från den ungerske psykoanalytikern Michael Balint som tillsammans med engelska GP:s utvecklade den här sortens diskussionsgrupper. – Vi tar upp besvärliga fall, som tolkas i och av gruppen tillsammans med falldragande läkare. Detta leder till en ökad förståelse för patienterna, förklarar Lena Bååth. Ofta är det patientmöten som väckt mycket känslor som kan vara svåra att förstå sig på själv när man sitter med patienten. Det har bland annat visats i en avhandling av Dorte Kjeldmand att detta leder till mindre yrkesrelaterad stress och nöjdare patienter.

ning. Därefter träffar man ofta sin patient igen och kan många gånger använda de förslag som kommit upp. Ofta får gruppen sedan höra hur det gick och kan också spinna vidare på detta om kollegan vill ha mer hjälp. Metodiken infördes i Sverige på 70-talet av den i Skåne då verksamme professorn i psykiatri Lennart Kaij. Här i Skåne finns i dag ett flertal aktiva Balintgrupper. – I min grupp har jag både yngre och äldre läkare, både spe-

KCP

cialister och ST-läkare i allmänmedicin, berättar Lena. Optimalt är det åtta–nio deltagare i gruppen, men fullt tillräckligt när det är sex. Beskrivningen av sådana samtalsgrupper känns som en grön oas i ett samhälle där det blir allt mindre plats för det talade ordet. Vad är det egentligen som gör att det talade ordet är på fallrepet i dag? – Jag tänker att det beror på utvecklingen i hela samhället som sådant. Vi uppmuntras att hellre skriva SMS, mail, eller vara på sociala medier. Det finns en rädsla för att bli missförstådd och det har blivit en utveckling mot att hellre ha kontroll över exakt varje ord som man yttrar. Allt detta tar egenligen längre tid än att tala direkt med varandra och egentligen är risken för feltolkning mycket större när man skriver till, än talar direkt, med varandra. För att det talade ordet ska få mer plats behövs att samtalet ska värderas högre. Det behövs ett förstärkande arbete för det talade ordet, just det som Lena utför, i dag precis som i går.

Grön oas för talade ordet ÅRSBOK2019

Mötena tar ungefär en och en halv timme, man kommer i tid till mötet, man deltar i hela mötet och under mötestiden hinner man ofta diskutera två fall och även någon uppfölj-

35


KCP

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

ÅRSBOK2019

36

Enheten arbetar långsiktigt med ett migrationsperspektiv inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Uppdraget innefattar asylsökande, nyanlända och papperslösa – men även etablerade migrantgrupper som befunnit sig lång tid i Sverige. Målet är en jämlik och säker vård till personer från andra länder, och att främja jämlik hälsa i hela regionen.


KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

KCP

Utbildning Kunskapscentrum migration och hälsa erbjuder kunskapsstöd med fokus på att stärka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper om migrationsrelaterade frågor inom vården. Under 2019 har sammanlagt 2450 personer deltagit i Kunskapscentrum migration och hälsas olika utbildningsinsatser.

Utbildningsinsats för medarbetare på Skånes BB- och neonatalavdelningar Under hösten 2019 bjöds Kunskapscentrum migration och hälsa in för att hålla i en riktad utbildningsinsats gentemot Region Skånes BB- och neonatalavdelningar inom SUS. Utbildningen hölls som en del av de egna verksamhetsdagarna och samtlig personal var inbjuden. Syftet var att stärka personalens kunskaper om migrationens påverkan på hälsan, medvetandegöra de normer som påverkar våra möten och visa på hur verksamheterna kan arbeta för att säkerställa en jämlik vård utifrån ett migrationsperspektiv.

Introduktionsutbildning Varje termin håller Kunskapscentrum migration och hälsa i introduktionsutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal i Region Skåne. Under 2019 fick sammanlagt 125 personer en introduktion till ämnet migration och hälsa, utspritt på fem tillfällen.

Nyhetsbrev

Under 2019 fortsatte Kunskapscentrum migration och hälsas utbildningsinsatser kring tolkade möten ur ett barnperspektiv. Satsningen gjordes tillsammans med Migrationsskolan och i samverkan med ansvarig för barnrättsombuden på barnoch ungdomssjukhusen i Region Skåne. Samtliga barnrättsombud erbjöds att delta vid ett utbildningstillfälle med fokus på tolkade möten ur ett barnperspektiv.

Nytt projekt

DIKT ska utveckla vården till tortyrutsatta patienter

DIKT är namnet på ett nytt projekt som ska utveckla vården till tortyrutsatta patienter inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Namnet DIKT står för Dokumentation, identifiering och kunskap om tortyr och projektet ska förbättra förutsättningarna för identifiering och dokumentation av fysiska och psykiska tortyrskador. Projektet genomförs i tre etapper – kartläggning av kunskapsläget, fortbildning och framtagande av ett nytt vårdprogram. Arbetet inleddes under hösten 2019 och kommer att pågå fram till 2022. DIKT drivs av Kunskapscentrum migration och hälsa med medel från Socialdepartementet.

ÅRSBOK2019

I Nyhetsbrev migration och hälsa delar Kunskapscentrum migration och hälsa med sig av information om pågående arbete, aktuell forskning och nyheter. Under 2019 publicerades fyra nummer av nyhetsbrevet, varav ett specialnummer med tema tolkning inom hälso- och sjukvård med anledning av releasen av rapporten Språktolkning inom hälsooch sjukvård – en fråga om mänskliga rättigheter.

Tolkade möten ur ett barnperspektiv

37


KCP

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

Digitalt kunskapslytft Att arrangera utbildningar är inget ovanligt för Kunskapscentrum migration och hälsa, men under 2020 är det premiär för ett nytt koncept, nämligen webbutbildningar. Mia Sandor.

ÅRSBOK2019

38

D

et är roligt att utveckla nya former för lärandeinsatser, säger projektledare Mia Sandor. Vi lär oss mycket på vägen! Vi arbetar med att ta fram en webbutbildning om migration och hälsa, berättar Mia Sandor. – Vi erbjuder sedan en tid tillbaka en introduktionsutbildning i migration och hälsa här i våra lokaler och intresset är stort från hälso- och sjukvården, så nu gör vi också en webbutbildning. Många inom vården har som bekant svårt att få tid och möjlighet att gå utbildningar, så inte minst med tanke på alla dem görs webbsatsningen. Webbutbildningen kommer att bestå av olika moduler vilket ger användaren en stor flexibilitet att göra kursen i sitt eget tempo utifrån möjliga förutsättningar på arbetsplatsen. – Vi får många förfrågningar om utbildningar ute i verksam-

heterna och ser ett värde i att kunna erbjuda en kortare introduktion till ämnet genom denna satsning på webbutbildning, säger Mia. Det vore önskvärt om den ingår som en del av introduktionen till alla nyanställda inom hälsooch sjukvård. Webbutbildningen kommer vara tillgänglig under året via Region Skånes utbildningsportal, men också tillgängliggöras för externa användare. – Vi ser gärna att andra regioner och verksamheter har möjlighet att ta del av satsningen som ett sätt att dela material olika aktörer emellan. Just nu pågår även uppbyggnadsfasen av en webbutbildning baserad på "En viktig bok om omsorg", metodhandboken i att stötta ensamkommande unga, som Kunskapscentrum migration och hälsa utgav hösten 2018. – Boken innehåller mycket material, säger Mia Sandor, och webbutbildningen blir ett kom-


KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

plement till boken. Innehållet i webbutbildningen kommer att baseras på boken men med ytterligare övningar och interaktiva moment. Intresset kring boken har varit stort såväl lokalt som nationellt och författarna Johan Andersson, Ida Gunge och Sabina Gušić har mötts av ett stort föreläsningsintresse. – Men så diskuterade vi vad mer vi kan göra, utöver föreläsningarna, fortsätter Mia. Vi vill sprida bokens innehåll och göra materialet lätt att ta till sig och tillgängligt för alla som på något sätt arbetar med eller kommer i kontakt med ensamkommande unga. Arbetet utförs av en arbetsgrupp på KC migration och hälsa bestående av författarna till boken och Mia som projektledare. Precis som med

den andra webbutbildningen kommer denna publiceras under året och vara tillgänglig såväl internt som externt. Ungefär två timmar tar kursen i anspråk, men den är uppbyggd i moduler, som man kan pausa och återkomma till senare. – Utbildningarna ger ett bra underlag för diskussioner på exempelvis arbetsplatsträffar – det är mycket som man kan reflektera över i grupp och i relation till den egna verksamheten, även om utbildningarna är tänkta att genomföras individuellt, avslutar Mia Sandor.

KCP

(fr v) Mia Sandor, Micaela Nilsson, Jenny Malmsten

Det vore önskvärt om utbildningen ingår som en del av introduktionen till nyanställda.

ÅRSBOK2019

39


KCP

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

Med rapporten "Språktolkning inom hälso- och sjukvård – En fråga om mänskliga rättigheter" presenterar Kunskapscentrum migration och hälsa ett mångfacetterat och omfattande faktaunderlag om tolkfrågan. Rapporten är unik i sitt slag i Sverige.

ÅRSBOK2019

40

Samlat om tolkade samtal


KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

H

Ida Gunge och Johan Andersson.

ring, säger Ida Gunge. I Skåne fanns i november 2019 endast 15 sjukvårdstolkar. I hela landet finns det total 190 sjukvårdstolkar. Yrket att vara tolk präglas av frilansarbetarens ekonomiska utsatthet och yrket har därför en stor genomströmning. – Tyvärr är tolkjobbet ett övergångsyrke, kommenterar Johan. Men vad som fungerat bra är de fasta tolktider Region Skåne haft på exempelvis vissa barnmorskemottagningar och vårdcentraler.

Svåra tolksituationer Tillsammans med rapporten har Kunskapscentrum migration och hälsa även publicerat "En liten skrift om det goda tolksamtalet" där fokus ligger på vad hälso- och sjukvårdspersonalen rent praktiskt kan göra för att bidra till ett bra tolkat samtal. Dessutom kommer två utbild-

ÅRSBOK2019

ela teamet på vårt kunskapscentrum har arbetat med rapporten och jag och psykolog Johan Andersson har fungerat som projektledare, säger Ida Gunge, människorättsvetare. Båda är dessutom utvecklare på KC migration och hälsa. Förarbetet med rapporten drog de igång redan 2018 och våren 2019 utfördes en datainsamling, dels i form av enkäter till hälso- och sjukvårdspersonalen inom Region Skåne, tolkar (upphandlade av Region Skåne) och patienter, dels genom intervjuer och fokusgrupper. – Men vi arbetade också med kunskapsinsamling kring forskning om tolkade samtal i hälsooch sjukvården för att belysa fördelar med tolkning och nackdelar när man inte använder tolk, berättar Johan Andersson. Vi såg också närmare på vad som kan vara svårt i tolkade samtal och vilken lagstiftning som gäller på området. Den utförliga rapporten, som presenterades i december, visar på allas rätt till hälsa och tillgänglighet till information i vården. – Helt enkelt rätten att förstå och kunna uttrycka sig i vårdmötet, förklarar Ida Gunge. I dag är det relativt lätt att få fatt i tolkar i Skåne jämfört med de senaste par åren efter ökningen av asylsökande 2015 då nya språkbehov uppstod. – Dock är det fortfarande en stor brist på sjukvårdstolkar, som har en specifik auktorise-

KCP

41


KCP

ÅRSBOK2019

42

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

ningar hållas under våren, som ett ytterligare personalstöd. Mer information om dessa finns i Utbildningskatalogen på webbsidan Vårdgivare Skåne. En svår tolksamtalssituation är telefontolkning. Enkätresultaten visar att både personal, tolkar och patienter föredrar tolk på plats i rummet. – I vissa situationer är det dock bra med telefontolk, säger Ida Gunge. Det kan till exempel handla om känsliga samtalsämnen eller när språkgruppen är liten – då föreligger en risk för jäv. Men för att telefontolkningen ska fungera väl är tekniken en mycket viktigt faktor. I arbetet med framtagningen av rapporten använde Ida och Johan, tillsammans med kollegorna, sig av fokusgrupper och intervjuer, både för tolkar och vårdpersonalen. I fokusgrupperna fördjupades olika frågor

från enkäterna och förbättringsförslag diskuterades. På nationell nivå presenterades nyligen en tolkutredning. Där föreslås ett förbud mot att i Sverige använda barn som tolk. – Det händer tyvärr för ofta att barn får agera tolk i vårdmöten, framhåller Ida Gunge. I enkäten svarade ungefär en femtedel av hälso-och sjukvårdspersonalen att de någon gång under det senaste halvåret använt ett barn under 18 år som tolk. Att barn får agera tolk är problematiskt både ur ett patientsäkerhetsperspektiv och ur ett barnrättsperspektiv. I Region Skåne finns sedan 2006 en riktlinje om att hälsooch sjukvården inte ska använda barn och anhöriga som tolk. – Men riktlinjen verkar i mångt och mycket vara okänd. Johan Andersson lyfter fram ett annat problem:


KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA

Det behöver skapas bättre förutsättningar för vårdpersonal att följa riktlinjen.

Flera förbättringsförslag För en bättre hälso- och sjukvård för alla i Skåne – oavsett vilket

språk man talar i regionen – betonar Ida Gunge och Johan Andersson tre viktiga förbättringsförslag: – Aktualisera riktlinjen från 2006 om att inga anhöriga får användas som tolk, säger Johan. Och Ida tillägger: – Det behöver skapas bättre förutsättningar för vårdpersonal att följa riktlinjen, genom exempelvis utbildning i tolkade samtal riktad till hälso-och sjukvårdspersonal. Ett annat viktigt förslag är att tydliggöra rätten till tolk. Och fler pilotprojekt med tolk på plats i vården! I rapporten och skriften presenteras fler förbättringsförslag, men om de här tre förslagen genomförs skulle mycket vara vunnet.

Rätten till tolk! ÅRSBOK2019

– Det är inte heller bra om man använder någon annan anhörig som tolk istället för en yrkestolk. Ibland finns det dock flerspråkig vårdpersonal, de kan ofta använda sin flerspråkighet i vårdmötet och det kan ju vara en fördel, men dessa uppdrag är inte formaliserade. Den flerspråkiga personalen får inte heller någon kompensation för kompetensen som används. För tolkarna är heller inte situationen lätt. Hälften av tolkarna från enkätstudien uppger att de fått andra uppgifter under vårdmötet än att tolka: – Det kan handla om praktiska saker, till exempel att hålla i provrör, eller att följa patienten till ett annat undersökningsrum, berättar Ida Gunge.

KCP

43


KCP

KUNSKAPSCENTRUM BARNHÄLSOVÅRD

KUNSKAPSCENTRUM BARNHÄLSOVÅRD Uppdraget för Kunskapscentrum barnhälsovård innebär stöd till hela barnhälsovården (BHV) i Skåne, framförallt i form av fortbildningar för medarbetare, arbete med att stärka vårdkedjor och rådgivning i barnhälsofrågor. I tre regionövergripande uppdrag gällande utsatta barn (Barn som anhöriga, Barn som far illa och Hälsoundersökningar på begäran av socialtjänsten) ger enheten dessutom stöd till utveckling inom hela hälso- och sjukvården i Skåne. Under året anordnades fortbildningar, stöd genom samverkan och togs underlag, analyser och en rapport fram.

Fortbildning Under 2019 har över 3000 personer deltagit i Kunskapscentrum barnhälsovårds olika fortbildningar. En stor insats som återkommer varje år är Introduktion i barn hälsovård. Under 2019 deltog 83 personer i denna fortbildning som riktar sig till alla nya medarbetare i barnhälsovården. NY GRUPPLEDARUTBILDNING SKA GE ETT MER INKLUDERANDE FÖRÄLDRASTÖD Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård har under 2019 introducerat en ny kurs för gruppledare i syfte att bidra till ett mer jämlikt och inkluderande föräldrastöd för blivande och nyblivna föräldrar. Genom kursen får sjuksköterskor och barnmorskor metoder och stöd för att bli tryggare som gruppledare och ett mål är att öka blivande och nyblivna föräldrars deltagande i föräldragruppsträffar. Hösten 2019 hölls de två första utbildningsomgångarna för medarbetare på barnmorskemottagningar och BVC i Skåne och responsen har varit mycket positiv.

ÅRSBOK2019

44

VACCINATION I BARNHÄLSOVÅRDEN Under 2019 har Kunskapscentrum barnhälsovård erbjudit flera olika fortbildningstillfällen om vaccinfrågor. Bland annat med anledning av införandet av rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Medarbetare inom barnhälsovården har också kunnat fördjupa sig inom tuberkulos- och BCG-vaccination samt delta i två vaccinworkshops med möjlighet till fördjupning i de lite klurigare vaccinationsfrågorna. UTBILDNING OM BARN OCH SEXUELLA ÖVERGREPP I november anordnade Kunskapscentrum via tilläggsuppdragen för barn i utsatta livssituationer en halvdagsutbildning om barn och sexuella övergrepp. Alla kontaktpersoner för Barn som far illa i Skåne bjöds in och sammanlagt 253 personer deltog. Dagen var genomsyrad av barnkonventionen och hur den kan vara till hjälp och stöd i att arbeta med och upptäcka barn som riskerar att fara illa.


KUNSKAPSCENTRUM BARNHÄLSOVÅRD

Mål

Att skapa likvärdig vård av hög kvalitet i hela regionen för att på så sätt öka förutsättningarna för jämlik hälsa för barn.

Fortsatt samarbete med bibliotek

Nyhetsbrev w Nyhetsbrev barnhälsovård kom ut i fyra nummer 2019. Nyhetsbrevet samlar information om pågående arbete, aktuell forskning och nyheter rörande barns hälsa och riktar sig till medarbetare på Skånes alla BVC, och andra intresserade.

w Barn som anhöriga, Barn som far illa och Hälsoundersökning på begäran av socialtjänst har ett gemensamt nyhetsbrev som gavs ut i fyra nummer under 2019.

ÅRSBOK2019

Kunskapscentrum barnhälsovård och Region Skånes kulturförvaltning fortsätter sitt samarbete inom Bokstart med hjälp av medel från Kulturrådet. Bokstart är en nationell satsning för att tidigt stimulera språkutveckling hos barn och bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. Under 2020 kommer Bokstart bland annat att ha fokus på utveckling av föräldragruppsträffar på bibliotek.

KCP

45


KCP

KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA

KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA Uppdraget innebär stöd till barnmorskemottagningarna i frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa, såsom mödrahälsovård, antikonception, cervixcancerprevention och sexuellt överförbara sjukdomar. Stödet innebär fortbildningsinsatser, arbete med vårdkedjor och regionala riktlinjer samt samverkansarbete och rådgivning.

Nyhetsbrev Regionala riktlinjer ÅRSBOK2019

46

Kunskapscentrum kvinnohälsa arbetar löpande med att uppdatera och ta fram nya regionala riktlinjer för arbetet på barnmorskemottagningarna i Skåne. Under 2019 har även en omfattande översyn av basprogrammet för graviditet och eftervård i Skåne inletts som kommer att vara klar för publicering 2020.

Nyhetsbrev kvinnohälsa kom ut i fyra nummer 2019. I nyhetsbrevet samlar Kunskapscentrum kvinnohälsa information om pågående arbete, aktuell forskning och nyheter rörande sexuell och reproduktiv hälsa. Nyhetsbrev kvinnohälsa riktar sig till medarbetare på Skånes alla barnmorskemottagningar, och andra intresserade.


KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA

Fortbildning Introduktionsutbildning för nyanställda på barnmorskemottagningarna

Kunskapscentrum kvinnohälsa har sedan 2018 erbjudit en introduktionsutbildning till nya medarbetare på barnmorskemottagningarna i Skåne. Under 2019 erbjöds utbildningen vid två tillfällen och för första gången som ett tvådagarsinternat.

Ny gruppledarutbildning ska ge ett mer inkluderande föräldrastöd

Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård har under 2019 introducerat en ny kurs för gruppledare i syfte att bidra till ett mer jämlikt och inkluderande föräldrastöd för blivande och nyblivna föräldrar. Genom kursen får sjuksköterskor och barnmorskor metoder och stöd för att bli tryggare som gruppledare och ett mål är att öka blivande och nyblivna föräldrars deltagande i föräldragruppsträffar. Hösten 2019 hölls de två första utbildningsomgångarna för medarbetare på barnmorskemottagningar och BVC i Skåne och responsen har varit mycket positiv.

KCP

Sammanlagt arrangerade Kunskapscentrum kvinnohälsa fortbildningsinsatser för 593 deltagare under 2019. Varje termin anordnas regionala utbildningsdagar för alla medarbetare på barnmorskemottagningarna i Skåne. Under vårens utbildningsdagar fick deltagarna ta del av aktuella föreläsningar om förändrat arbetssätt vid minskade fosterrörelser, preeklampsi och hypertoni samt hur klimatförändringar kan förändra hälsan under graviditeten. Höstens utbildningsdagar bjöd på fördjupning i intrauterin fosterdöd och infektioner under graviditet. Deltagarna blev också introducerade till metoden mindfetalness.

Fortsatt satsning och fördjupning i kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet

ÅRSBOK2019

Under 2019 fortsatte Kunskapscentrum kvinnohälsa utbildningssatsningen på kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet. Satsningen inleddes under 2018 (som du kunde läsa om i förra årsboken) och under 2019 kunde medarbetare på barnmorskemottagningarna i Skåne, och andra intresserade, fördjupa sig inom ytterligare områden kopplat till temat: w Graviditet och föräldraskap vid erfarenhet av flykt och trauma w Att bedöma och samtala om psykisk hälsa med utlandsfödda gravida w Personcentrerad samtalsmetodik w Normkritik – verktyg för en personcentrerad vård Satsningen är nu avslutad och sammanlagt deltog cirka 200 personer i de olika utbildningsinsatserna under 2018–2019.

47


KCP

BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård tog 2019 gemensamt fram rapporten "För jämlik mödra- och barnhälsovård i Skåne, en nulägesrapport och underlag för handling”. Rapporten vänder sig till många, bland annat till blivande och nyblivna föräldrar, medarbetare, studenter, tjänstepersoner och politiker inom hälso- och sjukvården och verksamheter som vården samarbetar med. Vid framtagandet av rapporten har Rafael Caballero Caballero, samordningsbarnmorska, bearbetat regionala data ur Graviditetsregistret. Lars Olsson, psykolog och utvecklare, har bearbetat data från BVCenkäter. I processen var båda teamen från Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård delaktiga tillsammans med enhetschef Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och medicine doktor. På följande sidor presenterar vi rapporten och några av rapportförfattarna.

ÅRSBOK2019

48


BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

KCP

– Jag blir ledsen när jag ser hur dåligt läget med levnadsvanorna är i Skåne. Särskilt trist är att rökningen bland gravida är näst högst i Sverige, säger Rafael Caballero Caballero, som tillsammans med Mariette Derwig skrivit delrapporten om levnadsvanor, som ingår i den stora rapporten För jämlik mödra- och barnhälsovård i Skåne.

ÅRSBOK2019

Rejäla folkhälsoinsatser behövs!

49


KCP

BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

R

afael, som har en masterexamen i International Public Health vid Lunds universitet, är samordningsbarnmorska och utvecklare under 2019 på Kunskapscentrum kvinnohälsa. Mariette är barnhälsovårdsöverläkare och utvecklare vid Kunskapscentrum barnhälsovård, dessutom är hon doktorand vid Lunds universitet. – Vi hade hoppats på en ändring, säger Mariette Derwig. År efter år har vi sett att rökningen minskat under graviditeten, men efter förlossningen ökar andel mammor som röker igen. Och det är de som röker mest som också ammar minst. I Skåne rökte (2018) hela 13,9 % av de gravida dagligen tre månader före starten av graviditeten, jämfört med 11,3 % för hela landet. Under graviditeten sjunker som sagt antalet rökare, men ligger ändå högre i Skåne än resten av Sverige. Rapporten visar att rökning före graviditet är vanligare bland gravida med högre BMI. Den epidemiologiska analysen visar att lägst andel rökare finns bland de normalviktiga gravida. – För att ändra trenden behövs inga punktinsatser, men en regional folkhälsoavdelning i Skåne, kommenterar Rafael Caballero Caballero. Från kunskapscentrens sida kan vi stötta ett sådant arbete för att stödja den skånska befolkningen till att ta ansvar för levnadsvanorna i sina hem.

ÅRSBOK2019

50

Förstå och tolka Hälsolitteraciteten måste ökas, menar Rafael, alltså förmågan att ta till sig, förstå och tolka,

göra egna val

samt använda hälsorelaterad information för att främja hälsa. Samtidigt måste hälsoinformation spridas genom målgruppsanpassade kanaler. Låg utbildningsnivå är liktydigt med stor risk för dåliga levnadsvanor. Rapportens analys visar att rökning före graviditet är vanligare bland gravida som har utbildning i nivå med grundskola eller gymnasium. Andelen icke-rökande gravida med ingen, eller skolgång kortare än nio år är stor, medan andelen rökande gravida är minst bland de som har universitets- eller högskoleutbildning och högst bland de med grundskoleutbildning. – Vi behöver mer samarbete mellan mödra- och barnhälsovården för att kunna stödja hela familjerna mer, betonar Mariette Derwig. Sambanden kring levnadsvanorna är entydiga. Den som är mer utbildad har bättre hälsa, bättre ekonomi och bättre förståelse för levnadsvanornas stora betydelse. Rafael och Mariette framhåller vikten av det förebyggande arbetet: – Om folk har sunda

levnadsvanor så förhindrar vi sjukdomar och folk är så friska som möjligt, säger Rafael. Förutsättningarna för ett hälsosamt liv ökar då. Men sunda levnadsvanor kommer inte av sig självt. Det behövs ett ständigt, upprepat upplysningsarbete. Vad en generation lärt sig, glömmer snabbt en annan.

Hälsofrämjande att amma I dag är till exempel de goda resultaten kring amning under 1990-talet avlägsna. Då gjordes en gemensam kampanj med stora insatser över hela Sverige. De hälsofrämjande effekterna av amning är omfattande. Den bidrar både till en god psykisk och fysisk hälsa hos mamman, samtidigt som amningen stimulerar barnets immunsystem, minskar


BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

risken för akuta infektioner och plötslig spädbarnsdöd. Men barnmatsproducenternas påverkanskampanjer är starka. Med sociala media är det också lätt för privatpersoner att sprida påståenden om att amning inte är så viktigt eller att flaskmatning kan öka pappans närhet till spädbarnet. I Sverige följs Världshälsoorganisationens rekommendendationer om amning under barnets första sex månader. Därefter gäller fortsatt amning under första levnadsåret eller längre kombinerat med långsam introduktion till annan kost. – Jämfört med Sverige låg andelen ammade barn lägre i Skåne under 2018, berättar Rafael Caballero Caballero. Helamningsfrekvensen då barnen är fyra veckor var

Rafael Caballero Caballero.

Negativ trend Trendkurvan för levnadsvanor är överhuvudtaget negativ. Knappt hälften av de gravida i Skåne 2018 var normalviktiga. Andelen inskrivna på barnmorskemottagningarna med förhöjt BMI ökade från 38 % 2014 till 40 % 2018. Av dessa hade 26,3 % övervikt och 13,7 % fetma. Andelen gravida med normalvikt vid inskrivning på barnmorskemottagningarna i Skåne minskar år för år och ligger nästan en procent under riksgenomsnittet. De normalviktiga är den grupp som ammar mest. Risken att barnet inte ammas är tre gånger så stor om mamman har ett BMI över 40. Denna grupp behöver därför ett ex-

ÅRSBOK2019

Mariette Derwig och

66,3 %, jämfört med rikets 68,3 %, del- amningsprocenten är även den lägre i Skåne än resten av landet. Det samma gäller andelen som inte ammar alls (16,6 % jämfört med 15,8 %). Mest oroväckande är att siffrorna försämras år efter år.

tra stöd för att öka sin amning. – Trettio procent av kvinnor med fetma ammar inte efter fyra veckor, tillfogar Rafael. – Om den gravida lider av fetma så ökas risken för fetma även hos barnet, säger Mariette. Vi jobbar i motvind! Men det finns ljuspunkter. Efter förlossningen är motivationsnivån hög hos mammorna för att åter nå normalvikt. En evidensbaserad kostbehandling i Västra Götalands-regionen har visat bra effekt. Genom ett enda besök hos en dietist och därefter enbart stöd via sms får mammorna efter en tid bra viktresultat. Kunskapscentrum Levnadsvanor och sjukdomsprevention i samarbete med primärvårdsdietister i Region Skåne är på gång med ett liknande projekt. Rafael och Mariette välkomnar en sådan satsning. Stöd och kunskapshöjning är A och O i deras arbete: – De som behöver mest stöd kommer sällan till mottagningarna; de som förstår minst, har minst kunskap, vet inte var de kan söka hjälp, avslutar Rafael. Har man en dålig vana har man ofta fler. Man hamnar i en negativ spiral. De kommande åren behöver Skåne ett omfattande arbete för att bryta den negativa trenden. – Barnhälsovården i Region Skåne har redan Grunda Sunda Vanor-modellen, en vägledning för professionella inom BHV om att samtala om hälsosamma levnadsvanor med små barn och med deras föräldrar. Men hur man kan samtala med föräldrar om barn med övervikt behöver utvecklas vidare, betonar Mariette Derwig som utvärderar Grunda Sunda Vanor-modellen i sin forskning.

KCP

51


KCP

BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

Socioekonomi påverkar tillgång till utbudet

ÅRSBOK2019

52


BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

KCP

Socioekonomiska faktorer spelar roll för antalet barnmorskebesök som görs under graviditeten och nästan vart sjunde barn i utsatta områden missade fyraårsbesöket på BVC förra året. Konsekvenserna riskerar att bli livslånga och är allvarliga för folkhälsan, varnar barnhälsoöverläkaren och enhetschefen Marie Köhler.

S

kånes barn- och mödrahälsovård håller hög klass. Samtidigt finns det mycket som tyder på att deras viktiga hälsofrämjande uppdrag inte når alla, utan deltagandet skiljer sig utifrån kvinnors och familjers socioekonomiska position kan mätas inom flera viktiga områden.

Missar viktigt hälsofrämjande stöd I Kunskapscentrums rapport ”För jämlik mödra- och barnhälsovård i Skåne” konstateras bland annat att de blivande mammorna i socioekonomiskt utsatta områden gör färre antal besök under graviditeten och det gäller också deltagandet i eftervårdsbesöket. Vad gäller deltagande i föräldragrupp inom barnhälsovården

ses samma bild. och barnhälsovård, och Drygt tretton proen av initiativtagarna cent av barnen i bakom avsnittet om socioekonomiskt Social sårbarhet i utsatta områden rapporten. i Skåne fick inte Anna Kjellbom vid ta del av fyraårsKunskapscentrum besöket på BVC kvinnohälsa, folkhäljämfört med två sovetare och specialist procent på moti allmänmedicin ger tagningar inom några exempel på vilka mer socioekonokonsekvenserna kan miskt gynnsambli. Marie Köhler (t v) och ma områden. – Färre besök hos Anna Kjellbom. – Det är allvarbarnmorskan under ligt att vissa barn och efter graviditet och familjer fortfarande har kan exempelvis innebära att sämre tillgång till både barnhälviktig hälsoinformation går sovård och mödrahälsovård och förlorad eller att upptäckt av därmed missar viktiga hälsokomplikationer fördröjs och främjande och sjukdomsföreförvärras vilket kan få konsebyggande insatser. Det konstatekvenser för både mamma och rar Marie Köhler, enhetschef och barn, säger Anna Kjellbom. barnhälsoöverläkare för kunEtt lägre deltagande i förskapscentrumen kvinnohälsaäldrastödjande verksamhet på

ÅRSBOK2019

Det är allvarligt att vissa barn och familjer har sämre tillgång till både barnhälsovård och mödrahälsovård.

53


KCP

BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

BVC kan även innebära sämre förutsättningar att främja barns hälsa eller en missad möjlighet för familjer av få del av gemenskap och ett stärkt socialt nätverk. – Om vi kan vända siffrorna har vi så mycket att vinna och det gäller inte bara för det enskilda barnet och familjen utan på längre sikt för samhällsutvecklingen i stort. Möjlighet att erbjuda stöd och insatser till föräldrar i ett tidigt skede har visats vara mycket effektiva när man tittar på hälsofrämjande insatser för folkhälsan ur ett livsperspektiv, säger Anna Kjellbom.

ÅRSBOK2019

54

Allt fler får frågan frågan om våld i nära relationer Ett annat angeläget område är våld i nära relationer. Att fråga om våldsutsatthet ingår numera i basprogrammet för graviditetsövervakning. Under 2018 tillfrågades 96,6 procent av de gravida i Skåne och vilket innebär att man för första gången nådde det nationella målvärdet på 95 procent. – Att få frågan om våldsutsatthet är något alla gravida bör få och det är glädjande att mödravården i Skåne nu är en föregångare. Nu behöver vi veta mer om hur svaren följs upp och det

ska vi arbeta vidare med. Forskning visar att gravida kvinnor som har blivit utsatta för våld av sin partner har ännu större risk att drabbas under graviditeten. Arbetet med att fråga om våld på barnmorskemottagningarna visar att det går att förändra arbetssätt och detta måste även börja gälla för barn, poängterar Marie Köhler.

Förmodat mörkertal Av rapporten framgår även att barnhälsovården gjorde 502 orosanmälningar för barn som far illa till socialtjänsten vilket motsvarar en knapp halv

Att ställa frågan om våldsutsatthet är viktigt och det är glädjande att mödravården i Skåne är en föregångare.


BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

procent av alla barn. Andelen anmälningar ligger oförändrad jämfört med föregående år. Flest anmälningar gjordes inom områden med högt Care Need Index, CNI (se faktaruta). – Orosanmälningarna ligger på oförändrad nivå. Mycket talar för att antalet anmälningar är för lågt i förhållande till barns verkliga utsatthet. Att fortsätta höja medvetandet om barn som far illa är därför angeläget, säger Anna Kjellbom.

Gemensam kunskapshöjning

Fakta

CARE NEED INDEX, CNI De socioekonomiskt utsatta områdena är beräknade utifrån ett mått som kallas CNI [Care Need Index]. För barnfamiljer gäller fem variabler som mått för ökad risk för ohälsa. 1) Förälder född utanför Europa. 2) Arbetslös förälder. 3) Ensamstående förälder. 4) Nyinflyttad familj. 5) Förälder med låg utbildning. – Det kan vara svårt att fånga detta med en siffra i ett index, men det är en hjälp när vårdresurser ska fördelas. Det är också ett stöd i att se livsvillkor som underliggande faktorer som påverkar barns hälsa. Ett index kan peka på var skillnader i hälsa finns, säger Marie Köhler

ÅRSBOK2019

Lika viktigt som att kartlägga läget i arbetet för jämlik mödraoch barnhälsovård är att ge professionen kunskap och verktyg. Kunskapscentrum kvinnohälsa och barnhälsovård arbetar kontinuerligt med frågorna. Förra året fortsatte fortbildningssatsningen ”Kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet” som syftar till att höja medvetenheten kring socioekonomiska faktorers betydelse för kvinnors hälsa. Satsningen vänder sig till barnmorskor och övrig personal inom hälso-och sjukvården. En annan satsning är utbildning i ”Föräldragruppsledarskap” med mål att öka antal deltagare i föräldragrupp inom mödra- och barnhälsovården. I december 2019 hölls en gemensam utbildningsdag om föräldrar och barn i utsatta livssituationer samt vad social utsatthet kan innebära för hälsa. Likaså erbjöds utbildningar om ”Barn som anhöriga” och ”Barn som far

illa” samt ”Barn som utsatts för sexuella övergrepp”. I höstas kom också ett nytt arbetsmaterial kopplat till vårdprogrammet Våld i nära relationer. Arbetet fortsätter oförtrutet under 2020. – Detta är mycket angelägna frågor ur ett folkhälsoperspektiv, säger Marie Köhler. Ett närliggande aktuellt ämne på Kunskapscentrum är de dalande amningstalen i Skåne. Även här skiljer det sig utifrån moderns socioekonomiska position och barn från socioekonomiskt utsatta grupper helammas i lägre utsträckning. Detta kommer vi att arbeta för under 2020, att stärka vårdens amningsfrämjande arbete och undersöka hur stödet kan bli mer jämlikt, avslutar Anna.

KCP

55


KCP

BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

Föräldrarnas psykiska hälsa i fokus ÅRSBOK2019

56

Trots att en mängd hälsofrämjande och förebyggande insatser görs ser vi att vissa bakgrundsfaktorer som exempelvis födelseland och utbildningsnivå hänger samman med vilka insatser man får och tar del av, säger Ida Ivarsson, psykolog och utvecklare på Kunskapscentrum barnhälsovård.


BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

D

et är viktigt att i tid upptäcka psykisk ohälsa bland gravida, nyblivna mammor och pappor eftersom det kan påverka hela familjen negativt och kan förändra ett barns liv. Men når mödra- och barnhälsovårdens satsningar för att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa alla? För att få svar har Kunskapscentrumen för barnhälsovård och kvinnohälsa med hjälp av en mängd data från nationella Graviditetsregistret och BVC:s egna inrapporterade data kartlagt insatser utifrån fyra indikatorer: Psykisk ohälsa under graviditeten, förlossningsrädsla, depression hos nyblivna mammor och psykisk ohälsa hos den icke-födande föräldern. – Mödra- och barnhälsovården som når nästan alla familjer upp till dess att barnet är sex år är viktiga arenor för hälsofrämjande och förebyggande insatser och identifiering av psykisk ohälsa. Men lika villkor är inte alltid samma sak som jämlik vård, säger Ida Ivarsson.

skapa goda relationer och upptäcka ohälsa, men ännu finns ingen systematisk rutin för att screena psykisk ohälsa hos gravida på liknande sätt som görs på BVC. Så här kan det finnas ett mörkertal, säger Ida Ivarsson. Kunskapscentrumen lyfter också fram att härkomst hängde ihop med i vilken utsträckning gravida kvinnor behandlades för psykisk ohälsa. I rapporten framkommer att 8,3 procent av svenskfödda gravida fick behandling för psykisk ohälsa under graviditeten jämfört med 3,8 procent i gruppen födda i

KCP

Lika villkor är inte alltid samma sak som jämlik vård.

Ida Ivarsson och och Lars Olsson.

Härkomst påverkar

ÅRSBOK2019

Av rapporten framgår att 6,7 procent av de gravida kvinnor i Skåne som var inskrivna på barnmorskemottagningar behandlades för psykisk ohälsa med både psykologisk och/eller medicinsk behandling. – Barnmorskemottagningarna gör ett fantastiskt arbete med att

57


KCP

BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

övriga Europa och 3,3 procent i gruppen födda utanför Europa. Liknande mönster visas för stödåtgärder vid förlossningsrädsla, såsom samtal med barnmorska eller förlossningsläkare, eller insatser från kurator eller psykolog. 8,8 procent av svenskfödda mammor fick stöd medan utomeuropeiska mödrar låg på 5,4 procent. – Detta trots att vi från tidigare studier vet att dubbelt så många utlandsfödda kvinnor känner oro eller rädsla inför förlossningen jämfört med de svenskfödda. Vissa utlandsfödda kvinnor har ingen familj här och har kanske varit med om trauman till följd av migration. Vi behöver göra mer för att kunna möta dessa kvinnor på bästa sätt, säger Ida. Även utbildningsnivån sticker ut som påverkansfaktor, där stöd vid förlossningsrädsla i högre omfattning ges till gravida med längre utbildning än till gravida med kortare utbildning.

Rutinmässig screening När det nyfödda barnet är 6 – 8 veckor görs på barnavårdscentraler i Skåne en rutinmässig screening av depressiva symtom hos mamman.

ÅRSBOK2019

58

– BHV-sjuksköterskan samtalar med mamman utifrån svaren och vid behov erbjuds mamman vidare åtgärder som kan vara stödsamtal hos BHV-sjuksköterskan eller en remiss för vidare bedömning och stöd, säger Ida Ivarsson. Under 2018 deltog 86,8 av de inskrivna mammorna i depressionsscreening. Av dessa deltog 11,7 procent i åtgärder som stödsamtal eller remiss till psykolog/kurator, vuxenpsykiatri eller socialtjänstens familjestöd och familjerådgivning. Även här framkommer skillnader utifrån socioekonomi. Andelen mammor som erbjudits depressionsscreening är lägre vid BVC inom socioekonomiskt utsatta områden (med högt Care Need Index, CNI) än vid BVC med lågt CNI. I vilken kommun i Skåne man bodde spelade även in med stora

spann för både om man deltagit i screening eller fått en åtgärd.

Även stöd till partnern Föräldrarnas mående är en oerhört viktig faktor för barnets hälsa och utveckling. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att ta reda på hur båda föräldrarna mår för att kunna ge stöd till båda i föräldraskapet. För att även den förälder som inte fött barnet ska få större möjlighet att prata om den första tiden som förälder har enskilda föräldrasamtal, oavsett kön, införts som en del av barnhälsovårdens generella erbjudande och implementerats i Skåne genom en stor utbildningsinsats. – Det är bra att vi nu börjar se pappan/partnern på ett annat sätt och vården blir mer likvärdig när vi frågar efter hur


BARNHÄLSOVÅRD & MÖDRAHÄLSOVÅRD

Samtal med partnern gav bredare förståelse för barnets situation i familjen

KCP

Studie

I en studie av Malin Ståhl, Inger Kristensson Hallström, Malin Skoog och Andreas Vilhelmsson intervjuades elva BHV-sjuksköterskor i Region Skåne som gått utbildning i att hålla samtal med partnern till den som fött barn, om sina erfarenheter. BHV-sjuksköterskorna beskrev att de icke födande föräldrarna, som samtliga var pappor, var positiva till samtalet och kände sig viktiga som föräldrar och mer inkluderade i barnhälsovården. Sjuksköterskorna värderade den ökade kontakten med pappan högt och upplevde att samtalet var nödvändigt för att få en bredare förståelse för barnets situation i familjen. Det kunde samtidigt vara en utmaning att hantera information som kom fram, speciellt om den upplevdes som känslig för den andra föräldern.

båda föräldrarna mår. En del av samtalet är inriktat på förälderns egen hälsa, och om tecken på psykisk ohälsa kommer fram finns specifika frågor som BHVsjuksköterskan kan använda som stöd, säger Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare på Kunskapscentrum BHV. Preliminära uppgifter från senaste året visar att ungefär 6-7 procent av papporna erbjuds extra stöd efter samtalet.

Ny modell för att återkoppla och diskutera kvalitetsdata

ÅRSBOK2019

I sin strävan att ge bra stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster planerar Kunskapscentrum barnhälsovård

att utveckla en ny modell för att återkoppla resultatet från den årliga statistikinsamlingen direkt till varje barnhälsovårdsenhet. Alla barnhälsovårdsenheter ska ha möjlighet att få direkt återkoppling på sin verksamhet. Vi har startat upp ett samarbete för att ta fram en applikation för barnhälsovårdens verksamhetsresultat. – Vi hoppas att upplägget med kollegial dialog, reflektion, kunskapsöverföring och evidensbaserade underlag kommer att uppskattas. Det kan också vara ett bra sätt att fånga upp förbättringsområden som skulle kunna resultera i gemensamma projekt, hoppas Lars.

Vi hoppas att upplägget med återkoppling, statistik, kollegial dialog och reflektion kommer att uppskattas.

59


CPF

ÖVERGRIPANDE

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING Centrum för primärvårdsforskning ska, med primärvården som bas, bedriva världsledande forskning genom aktivt utbyte av kunskaper mellan grundforskning, epidemiologi och patientnära klinisk forskning. I verksamheten ingår även Akademiska vårdcentraler, utbildning, handledning, seminarier samt Nordens första experimentella laboratorium med primärvården som bas. I Centrum för primärvårdsforskning ingår: w Central verksamhet och stödfunktioner w Akademiska vårdcentraler, AVC w Molekylärmedicinska laboratoriet

ÅRSBOK2019

60


ÖVERGRIPANDE

146

4 14 4 22,6

Publicerade vetenskapliga artiklar

Nyintagna doktorander

ST-kurser i forskningsmetodik

AVC-koordinatorer

Disputationer

ÅRET I SIFFROR

13

CPF

Miljoner kronor i externa anslag

ÅRSBOK2019

61


CPF

AKADEMISKA VÅRDCENTRALER

Akademiska vårdcentraler Till Centrum för primärvårdsforskning finns knutet ett nätverk av akademiska vårdcentraler (AVC) med uppdrag att via kliniskt verksamma AVC-koordinatorer handleda forsknings- och utvecklingsprojekt samt öka den vetenskapliga kompetensen i primärvården.

KOORDINATORER

a

ÅRSBOK2019

62

Till och med maj 2019. Därefter Centrum för primärvårdsforskning

b

AVC-koordinator på Vårdcentralen Bokskogen från och med 2020

c

Vårdcentralen upphör som AVC 2020

d

Ny AVC-koordinator 2020

e

Ny akademisk vårdcentral 2020

f

Till och med 31 december 2019

!

AVC

w Louise Bennet

w Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen, Malmöa

w Beata Borgström Bolmsjöb

w Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen, Malmöc

w Stefan Brembergf

w Capio Citykliniken Helsingborg Söderc

w Annika Brorsson

w Centrum för primärvårdsforskning, Malmö

w Susanna Calling

w Vårdcentralen Bokskogen, Bara

w Disa Dahlmand

w Vårdcentralen Granen, Malmöe

w Rickard Ekesbof

w Vårdcentralen Näsby, Kristianstad

w Anders Halling

w Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

w Ulf Jakobsson

w Vårdcentralen Norra Fäladen, Lund

w Tommy Jönsson

w Vårdcentralen Måsen, Lund

w Sara Modig

w Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

w Veronica Milos Nymberg

w Vårdcentralen Laröd, Helsingborg

w Miriam Pikkemaat

w Vårdcentralen Husensjö, Helsingborg

w Nabi Pirouzifardd

w Centrum för primärvårdsforskning, Malmö d

w Henning Stenberg

w Vårdcentralen Fosietorpe

w Emelie Stenman

w Centrum för primärvårdsforskning, Malmö

w Moa Wolff

w Vårdcentralen Nöbbelöv

w Bengt Zöller

w Centrum för primärvårdsforskning, Malmö


AKADEMISKA VÅRDCENTRALER

Vid varje AVC finns en eller flera disputerade AVC-koordinatorer som du som jobbar i primärvården kan vända dig till om du behöver vetenskaplig handledning eller är i behov av ett bollplank i forskningsfrågor.

U

av specialister i allmänmedicin är stort. Under året handledde vi 59 sådana projekt. Andra viktiga aktiviteter är professor Ulf Jakobssons forskarskola för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, vår nya utbildningssatsning på evidensbaserad medicin och ”beställ ett seminarium” där man kan beställa seminarier med olika teman till exempelvis arbetsplatsträffar eller FQ-grupper. Utöver AVC-uppdraget är koordinatorerna involverade i olika forskningsprojekt såsom studier om e-hälsa, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, äldres hälsa och läkemedel, olyckor med skjutvapen, svårläkta sår, medicinhistoria, antibiotikaförskrivning och cancerdiagnostik. Denna forskning, som ligger bredvid AVC-uppdraget, har resulterat i 39 vetenskapliga artiklar under året. Någon läsare kanske undrar vad som hände med de tidigare Allmänmedicinska kunskapscentrumen (AKC): De har nu bytt namn till Akademiska vårdcentraler eftersom vi tycker att det nya namnet bättre avspeglar verksamheten och låter mer inkluderande, precis som vi vill vara!

Kortfakta AVC2019 w 10 Akademiska vårdcentraler w 14 disputerade AVC-koordinatorer w 31 vetenskapliga grupphandledningar w 39 vetenskapliga artiklar w Handledning av 59 ST-projekt

KONTAKT Håll utkik efter aktiviteter på vår hemsida och i utbildningskatalogen! Du är även välkommen att höra av dig till en AVC-koordinator eller AVCteamledare Emelie Stenman (nedan), e-post: emelie.stenman@med.lu.se

ÅRSBOK2019

nder 2019 har vi haft tio AVC med 14 AVC-koordinatorer, varav 13 distriktsläkare och en distriktssköterska. Samtliga koordinatorer är disputerade, fyra av dem är docenter och tre är professorer, alltså en samling relativt erfarna forskare som handleder ST-projekt, projekt hos andra yrkesgrupper (till exempel sjuksköterskor) och håller seminarier och kurser. AVC-koordinatorerna har under 2019 bjudit in till 31 vetenskapliga grupphandledningar runt om i Skåne. Det är ofta ST-läkare som deltar för att få diskutera sina vetenskapliga uppsatser, men alla i primärvården som planerar eller håller på med forskningsprojekt är varmt välkomna! Seminarierna är kostnadsfria och håller vanligtvis på cirka två timmar med max sex deltagare per tillfälle. 2020 års seminarier hittar du på AVC:s hemsida och i Vårdgivarwebbens utbildningskatalog. Handledning av vetenskapliga ST-uppsatser är en av AVC-koordinatorernas viktigaste uppgifter då antalet ST-läkare nu är högre än någonsin och behovet

CPF

63


CPF

SVEPET

Kristina Sundquist mest citerade medicinforskaren vid Lunds universitet Tidskriften Fokus publicerade hösten 2019 en rankning över de forskare i Sverige som citerats flitigast i internationella tidskrifter. Verksamhetschefen vid Centrum för primärvårdsforskning, professor Kristina Sundquist, ligger i topp på den rankningslistan. Hon är den forskare vid Lunds universitet som har flest citeringar inom området medicin och livsvetenskap och den sjunde mest citerade på 100-i-topplistan över Sveriges mest citerade medicinforskare.

ÅRSBOK20189

64

Ulf Jakobsson utnämnd till excellent lärare Under 2019 har professor Ulf Jakobsson utnämnts till Excellent lärare, ETP (Excellent Teaching Practitioner) och därmed även blivit ledamot i Medicinska fakultetens Pedagogiska akademi. ETP-titeln är en kvalitetsstämpel på ens skicklighet som lärare samt att man bidrar till den pedagogiska utvecklingen inom fakulteten. Det var 2008 som Medicinska fakulteten beslutade att inrätta en pedagogisk akademi. Akademiledamöterna hjälper lärare bl.a. med stöd och råd i karriären. Det generella syftet med den pedagogiska akademin är att öka kvaliteten i medicinska fakultetens utbildningar och att utveckla bedömningen av pedagogisk skicklighet vid fakulteten.


SVEPET

CPF

Stort intresse för kurser i forskningsmetodik Centrum för primärvårdsforskning erbjuder olika kursalternativ i forskningsmetodik: en åttadagars intensivkurs för ST-läkare och en prova-på-forskningskurs för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Vi medverkar dessutom i kursen i grundläggande forskningsmetodik (30 poäng) som har getts ända sedan 1989 i Södra sjukvårdsregionen (kursen leds av Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö). Intensivkursen för ST-läkare ges fyra gånger per år med 25 deltagare per kurs och har under 2019 varit fullbokad med långa reservlistor. För att svara upp mot det stora antalet ST-läkare kommer vi att utvidga med ytterligare en kurs under 2020, alltså fem kurser totalt. Även prova-på-forskningskursen som tar in sex deltagare har fyllt platserna på både första och andra omgången direkt. 30-poängskursen har 16 deltagare som arbetar med sina projekt under tre terminer. Intresset för forskning tycks således vara stort i den skånska primärvården, vilket är kul och bådar gott för framtida evidensbaserad praktik! Läs mer om våra kurser på CPFs hemsida.

ÅRSBOK2019

65


CPF

SVEPET

Blev det första året på jobbet som verksamhetschef för CPF som professor Kristina Sundquist tänkt sig? Nej, faktiskt inte! Det blev ännu bättre! Hon säger med eftertryck att det är med lätta steg och ett stort leende på läpparna som hon går till jobbet varje dag.

ÅRSBOK2019

66


CPF Foto: Johan Bävman

SVEPET

ÅRSBOK2019

67


CPF

SVEPET

N

yckeln är begåvade, hårt arbetande och kreativa medarbetare som samarbetar fantastiskt bra i de många forskningsprojekt som CPF leder. Det är ett privilegium att få vara omgiven av dessa medarbetare varje dag, medarbetare som jag själv i de flesta fallen har varit med om att rekrytera. Det säger verksamhetschef Kristina Sundquist. – CPF etablerades 2008 och jag har haft förmånen att få vara med från start i bygget av denna framgångsrika verksamhet som enligt Socialstyrelsens utvärdering saknar motstycke i Sverige. I framgången ingår även Kompetenscentrum för primärvård (KCP) som Kristina också är chef över. KCP knöts ihop med CPF 2015 som en mycket viktig del i att vara en sammanhållande plattform för utbildning och kompetensutveckling för de flesta yrkeskategorier i primärvården. Kristina trivs i rollen som ledare och säger att det mesta handlar om sunt förnuft. – Medarbetarna känner mig sedan tidigare och de skulle snabbt genomskåda mig om jag försökte

ÅRSBOK2019

68

spela någon slags roll. Jag är mig själv på jobbet och har en öppen kommunikation med mina medarbetare där jag har betonat att jag vill ha deras kritiska synpunkter för att verksamheten ska kunna fortsätta utvecklas.

Unik plattform Stark forskning, utvecklingsarbete och utbildning måste bedrivas i en ständigt pågående dialog med medarbetarna, enligt Kristina. Att akademi och praktik tillsammans utvecklar olika verksamheter är inget nytt. Men sättet som det görs på i Skåne är unikt säger Kristina. Från sammankopplingen till kliniken via de Akademiska vårdcentralerna (AVC) och bandet mellan KCP och CPF samt inte minst den gemensamma styrelsen för CPF med representanter från Region Skåne och Lunds universitet som backar upp när det behövs. Under året expanderade både AVC-verksamheten samt forskningen; totalt 13 nya doktorander där många finansieras med externa forskningsmedel knöts till plattformen. Forskarna på CPF har varit duktiga på att dra in stora externa anslag. Ett exempel är ett stort anslag från European

Jag har haft förmånen att få vara med från start i bygget av denna framgångsrika verksamhet.

Research Council på 2,5 miljoner euro för att bland annat studera invandrares psykiska hälsa. Dessutom har CPF haft ett obrutet stöd från National Institutes of Health (NIH), USA, sedan många år tillbaka. – Stödet från NIH är till stor del skörden av våra många samarbeten med framstående forskare på bl.a. Stanford University, Mt Sinai i New York, och Virginia Commonwealth University. Dessa samarbeten på universitetsdelen av CPF leder till att kompetensen höjs där vilket i sin tur spiller över på regiondelen av CPF, och även våra kliniska handledningar, kurser och utbildningar i primärvården, säger Kristina Sundquist.

Projekt om hjärtsvikt Vid plattformen CPF och KCP bedrivs ett stort antal projekt. Under året har HISS-projektet som betyder ”Hjärtsvikt i södra Sverige” etablerats. Det är ett samarbete mellan primärvården och hjärtsjukvården för att förbättra behandlingen för primärvårdspatienter med hjärtsvikt. – Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom där bara drygt hälften får adekvat behand-


SVEPET

ling. Detta vill vi ändra på, säger Kristina. Planen är att identifiera patienterna med hjärtsvikt och därefter ge ett stöd från hjärtspecialister som kommer ut direkt till vårdcentralerna samtidigt som viktig forskning sker. En annan satsning som Kristina vill nämna är Kultur på recept som precis dragit igång på ett antal vårdcentraler i samarbete med Kulturförvaltningen. – Den psykiska ohälsan ökar i vårt samhälle. Ofta handlar det om stressrelaterade besvär som inte nödvändigtvis kräver individuell psykoterapi. Med detta projekt är förhoppningen att kunna hjälpa fler till ett bättre liv med mindre psykisk ohälsa, även de patienter som inte behöver gå till en psykoterapeut.

Jobbar även kliniskt Under hösten 2019 publicerade tidskriften Fokus en rankning över de forskare i Sverige som citerats flitigast i internationella tidskrifter. Kristina Sundquist var den forskare vid Lunds universitet som hade flest citeringar inom området medicin och livsvetenskap.

Hur kändes det? – Sanningen att säga hade jag ingen koll alls på mina citeringar. Det var min syster som såg det i tidningen. Jag har varit alltför upptagen med att bl.a. driva projekt och handleda doktorander genom åren men jag blev ju självklart jätteglad! Både för min egen skull men också för att detta stärker hela primärvården! Kristina arbetar kliniskt en dag per vecka på Granens vårdcentral där hon stormtrivs. – Min yrkesidentitet har alltid först och främst varit läkarens. Som läkare i primärvården kan jag göra en omedelbar skillnad för de enskilda patienterna, säger Kristina. Det är också i mötet med de enskilda patienterna som frågor väcks och idéer föds som sedan kan studeras vetenskapligt för att öka kunskapen och förbättra vården. – Detta är en perfekt kombination som både förbättrar forskningen och den kliniska verksamheten, avslutar Kristina Sundquist.

CPF

Det är i mötet med de enskilda patienterna som frågor väcks och ideér kläcks!

ÅRSBOK2019

69


CPF

SVEPET

Två nya lektorer 2019 Två av forskarna vid CPF, Xinjun Li och Jianguang Ji, utsågs båda till universitetslektorer under 2019.

Xinjun Li var en av de första medarbetare som anställdes vid CPF när organisationen grundades 2008. Li har haft en lång forskningskarriär allt sedan examen från läkarskolan i Kina 1991. Han fick sin doktorsexamen vid Karolinska institutet i Stockholm 2004. Sedan han kom till CPF har hans arbete fokuserat på många olika slags projekt, forskarutbildning, oberoende undersökningar, databashanteringsstöd på hög nivå, inklusive såväl handledning av doktorander vid fakulteten, som handledning och undervisning på grundnivå samt inom forskning. Dr. Li har publicerat 250 internationella peerreviewed artiklar och är samarbetspartner för flera internationella projekt inklusive forskning till sammans med Stanford University, UCSF, Shimane University och Kyoto Sangyo University.

ÅRSBOK2019

70


SVEPET

CPF

Jianguang Ji fick sin doktorsexamen vid Heidelberguniversitet i Tyskland och kom sedan till CPF där han genomför storskaliga epidemiologiska studier i ett försök att identifiera nya sätt att förutsäga och behandla patienter med olika sjukdomar. En viktig del av hans forskning är att försöka förstå orsaken till vissa cancerformer och nycklarna till nya metoder för att upptäcka och behandla sjukdomen. Dr. Ji har publicerat nästan 150 vetenskapliga artiklar och fortsätter att undervisa samt vara handledare för flera doktorander. – Jag är glad över att bli utnämnd till universitetslektor vid Lunds universitet, vilket innebär att jag kommer att ha mer ansvar och fler uppgifter. Jag kommer att fortsätta mitt tidigare forskningsarbete om cancerepidemiologi för att hitta ny evidens för förebyggande insatser och behandling av patienter med cancer. Samtidigt kommer jag att engagera mig ännu mer för att vidareutveckla CPF, till exempel vårt samarbete med enastående forskare över hela världen, att vara en extern granskare för doktorsavhandlingar, gå med i redaktionen för vetenskapliga tidskrifter, och så vidare. Utmärkta utmaningar för min karriär!

ÅRSBOK2019

71


CPF

SVEPET

Vägar till framtidens primärvård Den 4 april 2019 fyllde vi Agardhsalen i CRC-huset i Malmö med intressanta föredrag och debatter om primärvården.

Huvudtalare var Anna Nergårdh, Statens särskilda utredare om samordnad utveckling för god och nära vård.

Åke Åkesson, verksamhetschef vid Hälsocentralen i Borgholm, Öland, redogjorde för den uppmärksammade Borgholmsmodellen.

Från Göteborg kom Christer Andersson, VD och verksamhetschef vid Bergsjön Vårdcentral och BVC AB, Göteborg. Han berättade om sina erfarenheter att utveckla en vårdcentral i ett utsatt område.

Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, betonade att en nationell primärvårdsreform förutsätter listning på läkare.

Därutöver bjöds åhörarna på forskningspresentationer, posterutställning och prova-på-aktiviteter samt tal och föredrag av Erik Renström, dekan och professor i medicin och hälsovetenskap, Birte Sandberg (c), ordförande Primärvårdsnämnden, Jan Sundquist, professor och CPF:s dåvarande verksamhetschef samt professor Kristina Sundquist, CPF:s nuvarande verksamhetschef, som talade om allmänmedicinsk forskning: ett begrepp i förändring. Dagen avslutades med en uppskattad paneldebatt under moderator Lisa Kirseboms ledning.

ÅRSBOK2019

72


SVEPET

CPF

Nytt anslag från NIH till forskning om relationen suicid, alkohol och droger Professor Kristina Sundquist, verksamhetschef vid Centrum för primärvårdsforskning, beviljades 2019 tillsammans med forskaren Alexis Edwards vid Virginia Commonwealth University, ett nytt anslag från National Institutes of Health (NIH) – närmare 20 miljoner kronor – för att studera suicid i förhållande till alkohol- och drogmissbruk.

Projektet syftar till att klargöra mekanismerna bakom sambanden mellan alkohol- och drogmissbruk och suicidala handlingar, inklusive fullbordat suicid. Nationella register som bland annat innehåller medicinska data samt familje- och socioekonomiska data för mer än 10 miljoner individer kommer att användas för att skapa detaljerade dataset som omfattar ett brett spektrum av individuella, familje- och miljöfaktorer. – Med hjälp av nyskapande studiemetoder kommer vi att belysa orsakssambandet mellan missbruk och både suicidförsök och fullbordat självmord, säger Kristina Sundquist.

– Vi kommer även att studera vårdutnyttjandet bland dem med missbruk där vi avser att skapa riskmodeller för suicidala handlingar som kommer att göra det möjligt för vården att identifiera processer som leder till både suicidförsök och fullbordat suicid och därmed skapa bättre möjligheter i sjukvården till att förhindra suicidala handlingar.

ÅRSBOK2019

73


CPF

ÅRSBOK2019

74

SVEPET

EU-anslag till tvärvetenskapligt projekt

Föredrag om primärvårdens utmaningar

Professor Juan Merlo, forskargruppsledare för Socialepidemiologi, är medlem i External Advisory Board för det multinationella forsknings- och utbildningsprogrammet CLARIFY (CLoud ARtificial Intelligence For pathologY). CLARIFY har fått stöd från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, med målet att utveckla en digital diagnostisk infrastruktur baserad på artificiell intelligens och molnteknik. Detta för att förbättra användningen av digitala virtuella bilder (Whole Slide Imaging, WSI) och därmed öka kunskapsutbytet och underlätta beslutsfattandet för patologer. Projektet är tvärvetenskapligt och samlar europeiska forskare från akademin, industrin och sjukvården i en gemensam ansats för att förbättra arbetsflödet, stimulera samarbete och öka den diagnostiska säkerheten inom patologin. Läs mer om projektet här: http://www.clarify-project.eu/

Den 11 april höll läkaren och professorn Richard Young, chef för Research and Recruiting and Family Medicine Residency Program vid JPS Hospital i Texas ett föredrag om utmaningarna att mäta, förbättra och rapportera kvalitetsfaktorer i primärvården. Han förklarade inledningsvis hur verksamheten vid hans avdelning på sjukhuset i Texas fungerade och jämförde med intryck och statistik från svensk primärvård. En av hans konklusioner var: “Complex systems cannot be controlled by top-down management”.


SVEPET

CPF

Epidemiologiska och statistiska frågeställningar diskuteras CPF:s episeminarier har varit igång sedan våren 2019 och är seminarier som fokuserar på epidemiologiska och statistiska frågeställningar. Ungefär en gång i månaden träffas doktorander, statistiker och andra som är intresserade av att diskutera och lära sig mer om dessa ofta komplexa ämnen. Seminarierna är interaktiva och bygger mycket på diskussioner där det förutsätts att deltagarna kommer pålästa om det aktuella temat. Förutom att fördjupa sina kunskaper bidrar dessa seminarier också till större inblick i kollegornas arbete då vi alltid har en deltagares projekt som utgångspunkt i diskussionerna. Fr h på bilden Nabi Pirouzifard, statistiker, Wuqing Huang, doktorand, Cecilia Sjöstedt, doktorand, Ming Sun (skymd), masterstudent, Kristina Sundquist, professor.

ÅRSBOK2019

75


CPF

SVEPET

Uppsala APC på besök Under de sista dagarna på terminen 2019 fick vi besök av Magnus Pettersson, Akademiskt primärvårdscentrum Uppsala (APC), för att initiera ett mer långsiktigt samarbete. Det är spännande och viktigt att allmänmedicinare i Sverige samarbetar. Bilden visar från vänster distriktsläkaren och APC-koordinator, med dr Magnus Pettersson, APC Uppsala, verksamhetschef och professor Kristina Sundquist, CPF och professor Jan Sundquist, CPF.

Samarbetsavtal med universitetet i Granada Under 2019 besökte Jan Sundquist universitetet i Granada på inbjudan av medicinska fakulteten. Ett samarbetsavtal har undertecknats mellan dekanerna i Granada och Lunds universitet. Jan har hållit föreläsningar där om allmänmedicinsk forskning och initierat två linjer av samarbeten kring psykisk ohälsa i primärvården samt hjärtkärlsjukdomar. Fr. v. professor Blanca Gutiérrez, prodekanus och professor i psykiatri, professor Jan Sundquist, CPF, Eladio Jiménez Mejías, professor i allmänmedicin och professor Aurora Valenzuela Garach, dekanus vid medicinska fakulteten i Granada.

ÅRSBOK2019

76


FORSKNING

CPF

Forskare

Här presenteras forskare med minst docentkompetens vid CPF under 2019. Läs gärna mer om deras forskning och undervisning på www.cpf.se. NAMN w Anders Beckman, docent, lektor w Anders Halling, professor w Annika Brorsson, docent w Ashfaque Memon, docent w Bengt Zöller, professor w Henrik Ohlsson, docent w Jan Sundquist, professor w Jianguang Ji, docent, lektor w Juan Merlo, professor

ARBETSPLATS w CPF, Vårdcentralen Lunden w CPF, Vårdcentralen Tåbelund w CPF w CPF w CPF, Vårdcentralen Södervärn w CPF w CPF w CPF w CPF

FORSKNINGSOMRÅDE w Sjukvårdsforskning, pedagogisk forskning w Epidemiologi, KOL, multisjukdom w Kvalitativ metodik w Biomarkörer, prediktorer för sjukdom w Hjärt-kärlsjukdomar w Epidemiologi med genetisk och miljöinriktad tillämpning w Psykisk sjukdom och missbruk i primärvården w Alkohol, familjemiljö och cancer w Socialepidemiologi, hälso- och sjukvårdsepidemiologi, läkemedelsepidemiologi, flernivåanalyser

w Kristina Sundquist, professor,

w CPF, Vårdcentralen Granen

w Social och fysisk miljö vid hjärtkärl- och alkoholsjukdomar

w CPF, Capio Citykliniken

w Diabetes och hjärt-kärlsjukdom

verksamhetschef

w Louise Bennet, docent, adjungerad

Malmö centrum

lektor

w w w w w w w

Margareta Troein, seniorprofessor Martin Lindström, professor Mirnabi Pirouzifard, docent Patrik Midlöv, professor, prefekt Rickard Ekesbo, docent Susanna Calling, docent Ulf Gerdtham, professor

w w w w w w w

CPF CPF CPF CPF, Vårdcentralen Tåbelund CPF, Vårdhuset Malmö City CPF, Vårdcentralen Bokskogen CPF

w w w w w w w

Professionell utveckling Socialt kapital och hälsa Hjärt-kärlsjukdomar Kardiologi, geriatrik, farmakologi, eHälsa Mag-tarmsjukdomar Epidemiologi, EBM, eHälsa Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi, nationalekonomi

w Ulf Jakobsson, professor w Xinjun Li, docent, lektor

w CPF, Vårdcentralen Norra Fäladen w CPF

w Medicin och hälsovetenskap, gerontologi, medicinhistoria w Cancerepidemiologi i primärvården

ÅRSBOK2019

77


CPF

FORSKNING

För tidigt född – vad händer i vuxen ålder?

V

år upptäckt av ökad risk för kranskärlssjukdom, typ 1- och typ 2-diabetes, lipidstörningar, andningsstörningar och sömnrubbningar samt njurproblem hos för tidigt födda innebär krav på förebyggande utvärdering och långsiktig klinisk uppföljning för att minska risken för allvarliga komplikationer från hjärta, njurar och andra organ. Vi identifierade också de bakomliggande orsakerna till dessa risker, inklusive lipidstörningar, som kan vägleda förebyggande åtgärder och därmed vara av klinisk nytta för patienterna.

1.

ÅRSBOK2019

78

I oktober 2019 publicerades i JAMA (impact factor 51.2) våra resultat baserade på en svensk kohort av 2,5 milj. personer födda i Sverige mellan 1973 till 1997 där 5,8 % var för tidigt

födda och medianåldern vid slutet av uppföljningen 2015 var 30 år (se Publicerade artiklar, ref. 25). Majoriteten av de som föddes för tidigt, 55 %, var vid uppföljningens slut utan allvarligare sjuklighet/samsjuklighet. Bland de som föddes i normal tid och bland de som föddes vecka 22-27 var motsvarande siffror 63 % samt 22 %, dvs. var utan allvarligare sjuklighet/samsjuklighet.

2.

I en annan retrospektiv nationell kohortstudie publicerad i PloS Med visade vi att de som var för tidigt födda mellan 1973 och 1995 och följda fram till studiens slut hade en ökad risk för lipidstörningar (Ref. 20). Totalt identifierades 25 050 (1,1 %) personer med lipidstörningar fram till uppföljningens slut. Varje ytterligare fem veckors längre graviditet var associerad med en 14 % minskning

av risken för lipidstörningar (justerat riskförhållande [HR], 0,86; 95 % Cl, 0,83-0,89). Den största risken för lipidstörningar hade de som var födda före vecka 28 (justerat riskförhållande ratio (HR) = 2,00 (1,41-2,85) jämfört med de som föddes i normal tid (Ref. 20). Det fanns en tydlig gradient med en risk som ökade ju tidigare man var född.

3.

I en annan kohortstudie publicerad i JAMA Pediatrics i juni 2019, fann vi att vara född för tidigt (vecka 37-38) var förenat med en 1,53 gånger (1,20-1,94) ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom, jämfört med normal tid för förlossning (39-41 veckor) (Ref. 19). För tidigt födda kvinnor hade lägre risk för ischemisk hjärtsjukdom än för tidigt födda män (Ref. 19). Dessa kopplingar tycktes inte


FORSKNING

CPF

Kristina Sundquist och medarbetare vid CPF och Mount Sinai har under 2019 i flera artiklar i högt rankade tidskrifter som JAMA, BMJ, JAMA Pediatrics, Lancet Child and Adolescent Health, med flera, ökat förståelsen för hälsa och multisjuklighet i den växande gruppen av för tidigt födda i olika åldrar och som kräver ett förbättrat och mer aktivt omhändertagande i kliniken. Här presenteras sju vetenskapliga arbeten med stöd av Hjärt-Lungfonden. På sidorna 80-81 presenteras några av fynden lite närmare.

förklaras av gemensamma genetiska eller miljömässiga faktorer inom familjerna.

4.

I en studie publicerad i BMJ i maj 2019 visade vi att vara för tidigt född är en stark riskfaktor för kronisk njursjukdom som kan manifestera sig redan i barndomen (Ref. 23). Kopplingen mellan för tidig födelse och kronisk njursjukdom var starkast i åldrarna 0-9 år, justerad hazard ratio (HR) = 5,09; 4,11-6,31, och försvagades men förblev ökad i åldrarna 10-19 år (1,97; 1,57-2,49) och 20-43 år (1,34; 1,15-1,57). Personer som föds för tidigt behöver lång uppföljning och förebyggande åtgärder för att bevara njurfunktionen under hela livet.

6.

I Lancet Child and Adolescent Health (Ref. 22) visade vi, i juni 2019, att för de som var födda för tidigt mellan 1973 och 1997 var graviditetsvecka vid födseln omvänt associerad med dödlig-

heten från spädbarnsåldern till slutet av uppföljningen 2015 då medianåldern var 30 år. Att vara tidigt född bör ses som ett kroniskt tillstånd som kräver långvarig uppföljning för negativa hälsoeffekter i vuxen ålder (Ref. 22).

7.

2019 i Diabetologia (Ref. 17) visade vi att graviditetsvecka vid födseln var omvänt associerad med både typ 1- och typ 2diabetes. Kopplingarna mellan för tidig födsel och typ 2- (men inte typ 1-) diabetes var starkare bland kvinnor (t.ex. vid 18-43 års ålder, kvinnor: justerad risk 1,75 (1,47-2,09); män: 1,28 (1,081,53) (Ref. 17). ÅRSBOK2019

5.

För tidig födsel (graviditetsvecka < 37 veckor) har sällan under-

sökts i samband med sömnstörningar och som i sin tur kan vara associerat med hjärtsjukdom. Vi genomförde den första befolkningsbaserade studien av för tidig födelse i förhållande till andningsproblem orsakade av sömnstörningar från barndomen till vuxen ålder (medianålder 30) (Ref. 18). För tidig födsel var förknippad med ökad risk för sömnstörningar från barndomen till vuxen ålder, jämfört med att vara född i normal tid (39-41 veckor) (justerat HR, åldrar 0-43 år: 1,43; 95 % CI, 1,401,46; P < 0,001). Personer födda före vecka 28 hade fördubblad risk för sömnstörningar.

79


CPF

FORSKNING

Viktiga fynd För tidig födsel har förknippats med kardiometaboliska, respiratoriska och neuropsykiatriska störningar i vuxen ålder. Förekomsten av samsjuklighet bland vuxna som fötts för tidigt var emellertid tidigare okänd.

ÅRSBOK2019

80

Resultat främjar ökad förståelse för långsiktig hälsa Resultaten av vår forskning kommer att främja vår förståelse för den långsiktiga hälsan i den växande befolkningen av överlevande bland för tidigt födda och kommer att förbättra rådgivningen för dessa patienter och deras familjer.


FORSKNING

Lipidstörningar och problem med andning Som ett resultat av förbättrad tidig överlevnad hos för tidigt födda spädbarn kommer kliniker i allt högre grad att möta patienter som fötts för tidigt och kommer att behöva förstå de långsiktiga hälsoriskerna för dessa patienter. Vi fastslog de långsiktiga riskerna för flera komorbiditeter i de hittills största och mest omfattande studierna som gjorts. Vår upptäckt av ökade kardiovaskulära risker (CVD) tyder på att vuxna som föddes för tidigt behöver tidig förebyggande utvärdering och långsiktig klinisk uppföljning för att minska risken för CVD (Ref. 19).

CPF

Ökad risk för diabetes I en artikel som publicerades i Diabetologia i december 2019 (Ref. 17), med resultat från en stor nationell kohort, var för tidig födelse förknippad med diabetesrisk av typ 1och typ 2-diabetes från barndomen till tidig, eller vid mitten av, vuxen ålder. För tidigt födda barn och vuxna kan behöva en tidig förebyggande utvärdering och långsiktig övervakning av diabetesrisk.

Vi identifierade också de bakomliggande orsakerna till dessa risker, inklusive lipidstörningar, som kommer att hjälpa vid screening och förebyggande åtgärder. Dessutom är andningsproblem orsakade av sömnstörningar en viktig orsak till kardiometaboliska sjukdomar och dödlighet. Våra resultat (Ref. 18) tyder på att för tidigt födda barn och vuxna behöver långvarig uppföljning för att man snabbt ska kunna upptäcka och behandla andningsproblem orsakade av sömnstörningar.

ÅRSBOK2019

Resultaten av dessa studier kommer att underlätta utvecklandet av effektivare kliniska riktlinjer för långtidsvård av personer som fötts för tidigt.

81


CPF

DOKTORANDER

Antagna doktorander 2019 ALEXANDER DOZET, Hälsoekonom Health Care Utilisation amongst elderly people Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. AMELIE PERSSON, Farmaceut Förfalskade läkemedel som ett hot mot folkhälsan. En studie av rådgivning i första linjens sjukvård Huvudhandledare: Patrik Midlöv. ANNA LINDER Mental health and its socioeconomic gradient, the role of demographic changes and school grading policies Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

ÅRSBOK2019

82

BJÖRN RYDHÖG, Allmänspecialist The assessment of compliance with Paleolithic diet and its clinical effects in dietary intervention studies. Huvudhandledare: Kristina Sundquist.

DEREK ASUMAN Health economic aspects of living with cerebral palsy in the Nordic countries Huvudhandledare: Johan Jarl. JUAN ANDRES VAZ LEONIDAS, ST-läkare Levercirros – epidemiologi, prognos och samhällskostnader Huvudhandledare: Patrik Midlöv. KENTA OKUYAMA Epidemiology, Neighborhood environments and cardiovascular-related outcomes in diverse populations. Huvudhandledare: Kristina Sundquist NAIQI ZHANG Systematic assessment of drug repurposing in oncology Huvudhandledare: Jianguang Ji.

OLOF CRONBERG, Specialistläkare Diagnosrelaterad förskrivning av antibiotika vid infektioner i primärvården. Huvudhandledare: Katarina Hedin SANJAY THOMPSON, Kriminolog The impact of neighbourhoods, peers and families on psychiatric disorders, substance use disorders and crime in first- and second-generation immigrants Huvudhandledare: Kristina Sundquist. SAKSHI VATS Identification of diagnostic and prognostic biomarkers for abdominal aortic aneurysm and their possible role in shared pathophysiology with other common cardiovascular diseases. Huvudhandledare: Ashfaque Memon.

WAZAH PELLO-ESSO Economic and socioeconomic influences on integration and first generation immigrants to Sweden Huvudhandledare: Kristina Sundquist. YANNI LI Circulating DNA as biomarker for diagnosis and prognosis of cancer. Huvudhandledare: Ashfaque Memon.


DOKTORANDER

CPF

Sedan tidigare antagna doktorander

ARTIN ENTEZARJOU, AT-läkare Digital triagering och digitala besök på vårdcentralen. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. CARIN TILLMAN, Specialistläkare Läkarkontinuitet vid behandling av diabetes. Huvudhandledare: Anders Beckman. CECILIA SJÖSTEDT, Specialistläkare Individuella-, familje- och bostadsområdesfaktorer och psykisk ohälsa. Huvudhandledare: Xinjun Li.

GABRIELLA CALERES, Specialistläkare Äldres läkemedelsbehandling – informationsöverföring och uppföljning i primärvården. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. HANNA WICKSTRÖM, Specialistläkare TeleUlcer, Telemedicin och RiksSår – modern sårbehandling för patienter och personal. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. HELENA ISBERG KORNFÄLT, Specialistläkare Urinvägsinfektioner i primärvård. Huvudhandledare: Anders Beckman.

HENRIK GRELZ, Specialistläkare Långvarig opioidbehandling vid långvarig icke-malign smärta. Prevalens av opioidberoende och utfall av nedtrappning. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. JAKOB AXELSSON, Folkhälsoplanerare Socialt kapital och sexuell läggning. Huvudhandledare: Martin Lindström. JON PALLON, Specialistläkare Ont i halsen hos barn och unga vuxna. Huvudhandledare: Katarina Hedin. LEILA WALEIJ, Farmaceut Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem hos sköra äldre patienter. Huvudhandledare: Patrik Midlöv.

LINA EJLERTSSON Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården. Huvudhandledare: Annika Brorsson. MAELÁN FONTES VILLALBA Food and the metabolic syndrome in Western and non–Western populations. Focus on adipokines and glucagon. Huvudhandledare: Jan Sundquist. MAGNUS LINDGREN, Specialistläkare Epidemiologiska studier av hjärtsvikt. Huvudhandledare: Bengt Zöller.

ÅRSBOK2019

CHRISTOPHER NILSSON, AT-läkare Aspects of ethnicity on blood pressure regulating mechanisms and kidney function. Huvudhandledare: Louise Bennet.

FRIDA THORSÉN, Specialistläkare Stressrelaterad ohälsa hos ungdomar. Huvudhandledare: Kristina Sundquist.

83


CPF

DOKTORANDER

MARIA GLANS, Apotekare Riskfaktorer för återinläggning av äldre patienter på sjukhus. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. PEDRO CARRERA BASTOS The role of western diet on intestinal permeability measured by zonulin, including possible associations with the metabolic syndrome and autoimmune diseases. Huvudhandledare: Jan Sundquist. PER ROSENGREN, AT-läkare En epidemiologisk studie av supraventrikulära arytmier. Huvudhandledare: Bengt Zöller. PER-OLA FORSBERG, Specialistläkare Bostadsområdets påverkan på kardiovaskulär hälsa. Huvudhandledare: Kristina Sundquist.

ÅRSBOK2019

84

PETER NYMBERG, Specialistsjuksköterska Opportunistisk screening och intervention, kardiovaskulär sjukdom. Huvudhandledare: Bengt Zöller.

SARA OLOFSSON, Msc Metodologiska studier om betalningsvilja för riskreduktion. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

ULRIKA ANDERSSON, Specialistläkare E-hälsa vid behandling av högt blodtryck i primärvård. Huvudhandledare: Patrik Midlöv.

SIXTEN BORG, statistiker Disaggregation and indirect estimation methods on data for health economic models and economic evaluation, with applications to inflammatory bowel disease and diabetes Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

KRISTOFER SIGURDSSON, Specialistläkare Hur påverkar primärvårdens förutsättningar invånarnas hälsa och utnyttjande av samhällsresurser? Huvudhandledare: Patrik Midlöv.

SOFIA ZETTERMARK, Genusvetare Use of hormonal anticonceptives and psychical health in young women: an intersectional approach. Huvudhandledare: Juan Merlo. STEN AXELSSON FISK, AT-läkare Social theoretical and epidemiological perspectives on Chronic Obstructive Pulmonary Disease in Sweden. Huvudhandledare: Juan Merlo. MIA SCHOLTEN, Specialistläkare Hjärtsviktsbehandling inom primärvården. Huvudhandledare: Anders Halling.

HANNES KONHKE, ST-läkare Läkarkontinuitet i svensk primärvård. Huvudhandledare: Anders Beckman. WUQING HUANG, Msc Adverse health outcomes in offspring of cancer survivors. Huvudhandledare: Jianguang Ji.


DISPUTERADE

CPF

Disputerade 2019

CARL ANTONSON, Specialistläkare Macro-social stressors, perceived stress, psychiatric symptoms, and self-esteem in adolescents and the feasibility of an internet-based mindfulness intervention Huvudhandledare: Kristina Sundquist.

SOPHIE SCHÖN PERSSON, Workplace relationships as health-promoting resources at work Huvudhandledare: Ingemar Andersson.

ÅRSBOK2019

FERDINANDO PETRAZZUOLI, Dementia management in European primary care Huvudhandledare: Hans Thulesius.

KRISTINE THORELL, Risk factors associated with use of medication in an elderly population Huvudhandledare: Anders Halling.

85


CPF

DISPUTERADE

Stress utifrĂĽn olika perspektiv Carl Antonson disputerade den 27 september med avhandlingen "Macro-social stressors, perceived stress, psychiatric symptoms, and self-esteem in adolescents and the feasibility of an internet-based mindfulness intervention".

Carl Antonson.

Ă&#x2026;RSBOK2019

86


DISPUTERADE Vilka är de viktigaste resultaten i din avhandling? – De viktigaste resultaten i min avhandling är trenne: att en diktatur verkar skapa ungdomar med en lägre självkänsla än vad en demokrati gör, att svenska ungdomars stressnivåer inte verkar korrelera med skolans akademiska nivå eller hur urban den är, och slutligen, att ungdomar måste ha yttre incitament för att fullfölja en mindfulnessintervention om de ska dra nytta av de potentiella effekterna av internetbaserad mindfulness. Varför valde du det här ämnet? – Jag har länge varit mycket intresserad av hur samhället påverkar sina medborgare och vice versa ur ett hälso-, och än mer specifikt, stressperspektiv. Jag arbetade i en privilegierad del av Malmö, men ändå såg jag många med psykiskt lidande. Det mesta av denna psykiska börda kom från stress, trots att många av patienterna kom från välbeställda delar av samhället och borde haft en god möjlighet till påverkan på sin stressbelastning. I synnerhet jämfört med om de kommit från de mindre gynnade delarna av samhället. När vi, jag och min medforskare och fru Frida Thorsén, i början av vår karriär som distriktsläkare diskuterade vad vi skulle göra för dessa patienter, kom vi i kontakt med mindfulness, utbildade oss i ämnet och trodde att vi hade en potentiell lösning på vårt kliniska problem.

– Studien om demokrati och diktatur var en annan fråga som antagligen haft en enorm inverkan på min generation, som var barn när Berlinmuren föll och växte upp under nittiotalet då världen tycktes blomstra och bli alltmer demokratisk. Att sedan snubbla på en skatt av gamla data från både öst- och västblocket från före Berlinmurens fall och att kunna göra om datainsamlingen 25 år senare, upplevde vi som väldigt viktigt i en värld som nu verkar gå i motsatt riktning mot alltmer diktatoriska samhällen. Detta är något som jag starkt tror att vi måste bekämpa och ett sätt är att försöka belysa de effekter diktatur har på individer.

Vad skulle du råda andra som funderar på att disputera? – Hitta en frågeställning som du verkligen bryr dig om och en handledare med tillräcklig kompetens som kan hjälpa dig att komma igenom de tuffa passagerna och addera gärna någon i din närhet som visar förståelse och entusiam... Jag tror att forskningsfrågor främst bör hämtas från ämnen som utgör problem i ditt kliniska arbete, om du arbetar kliniskt. Då har du tillräckligt med förståelse för komplexiteten och motivationen för att hjälpa riktiga människor – forskningen och ditt kliniska arbete kommer att ge varandra positiva spin-offeffekter.

Hur lyckades du balansera dina doktorandstudier med alla samtidiga åtaganden med jobb och familj? – Det gjorde jag inte! Jag har arbetat väldigt många obetalda timmar för att kunna slutföra mitt doktorandprojekt. Detta verkar vara alltför vanligt bland kliniskt arbetande läkare, eftersom vi sällan får tillräckligt med betald forskningstid. Å andra sidan är min familj engagerad i min forskning, eftersom min fru Frida också gör sin doktorandforskning i samma forskningsgrupp, om än med ett annat tema, och dessutom har jag väldigt fina barn och föräldrar som tar sitt eget ansvar och mer därutöver.

Vilka planer har du för framtiden, nu när du är klar med din doktorsexamen? – Jag planerar redan nu ett nytt intressant och viktigt mindfulnessbaserat projekt som kanske kan bli svaret på en klinisk fråga som orsakar mycket smärta och lidande för patienter som jag möter i mitt arbete som företagsläkare. Förhoppningsvis löser sig finansieringsfrågan snart så jag kan starta projektet 2020. Jag kommer också att försöka återgälda allt arbete som min fru gjorde för mig, så hon kan försvara sin egen avhandling under året.

ÅRSBOK2019

Jag har länge varit intresserad av hur samhället påverkar sina medborgare ur ett hälsoperspektiv.

CPF

87


CPF

FORSKARPORTRÄTT

Nyupptäckta mekanismer bakom blodproppar Någon brist på projektidéer har inte Bengt Zöller, professor vid Centrum för primärvårdsforskning och IKVM Malmö. 2019 var ännu ett innehållsrikt år. – Jag samarbetar i ett projekt om genetiken vid venös tromboembolism (VTE) med bland annat professor Peter Svensson, chef vid Klinisk koagulationsmedicin i Malmö, och Christer Halldén, professor i biomedicinsk genetik vid Högskolan i Kristianstad. Vi fick uppseendeväckande resultat vid vår senaste studie, säger Bengt Zöller.

F ÅRSBOK2019

88

örst upptäckte vi att en del VTE-patienter hade genetiska varianter associerade med mild blödningsbenägenhet, vilket var förvånande. Det var genom att analysera sekvenseringsdata på ett nytt sätt som vi kunde upptäcka att genetiska varianter, som ändrar aminosyror (missense) i flera olika prokoagulanta gener, är skyddande mot venös tromboembolism och därför underrepresenterade hos patienter med VTE.

Ny analysmetod Varianter med mild blödningsbenägenhet kan således förekomma hos trombospatienter, men inte i samma omfattning som hos friska individer, då dessa varianter är skyddande mot trombosbenägenhet. Detta är således en nyupptäckt mekanism som bidrar till VTE. Resultaten publicerades sommaren 2019 i tidskriften Thrombosis and Haemostasis. – Det här kommer vi givetvis att följa upp, säger Bengt Zöller.

Studien gav resultat tack vare att vi valde en annan metod att analysera än den gängse att analysera data på. Det är viktigt att tänka vidare på nya sätt. Samarbete kommer att ske även med Olle Melander, professor inom kardiovaskulär forskning och hypertoni och professor Gunnar Engström inom kardiovaskulär forskning och epidemiologi, avseende VTEriskfaktorer inklusive genetiska i Malmö Kost-Cancer-studie. Tillsammans med bl. a. professor Kristina Sundquist driver


FORSKARPORTRÄTT

CPF

Bengt Zöller.

gånger högre trombosrisk jämfört vad man kan förvänta sig vid isolerad protein S-brist. – Tack vare ny teknik och den goda kvaliteten på våra DNAprover, så är vi nu förhoppningsvis på väg att kunna knäcka den här gåtan, säger Bengt, med entusiastisk energi.

Har många olika uppdrag En dag i veckan arbetar Bengt Zöller på Södervärns vårdcentral, resten av veckan ägnas åt forskning, handledning och undervisning av läkarstuderande vid Lunds universitet samt doktorandstuderande och ST-läkare. Närmast ska doktoranden och distriktsläkaren Magnus Lindgren disputera om ärftlighet inom hjärtsvikt i mars 2020. Dessutom handleder Bengt dels doktoranden och distriktssköterskan Peter Nymberg som studerar fysisk aktivitet och självskattad hälsa inklusive dess relation till venös tromboembolism, dels doktoranden och ST-läkaren Per Rosengren, som fokuserar på hjärtarytmier. Peter har precis genomfört halvtidskontroll. Arbetet som professor och VTE-expert innebär också många internationella uppdrag

såsom medlem i Editorial board i Journal of Thrombosis and Haemostasis och Thrombosis Research, men också inbjudan för medlemskap i Clinical Genome Resources Thrombosis Variant Curation Expert Panel (VCEP) som sponsras av NIH. Senast bar det iväg till The Arctic University of Tromsö för att vara förste opponent för en avhandling om VTE och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tillsammans med en av CPF:s statistiker, docent Mirnabi PirouziFard, forskar han dessutom kring vilka ärftlighetsmönster som ligger bakom olika sjukdomar. – Vi gör en komplex segregationsanalys där vi bestämmer sjukdomars ärftlighetsmönster i Sverige, kommenterar Bengt, som också är igång med ett multimorbiditetsindex tillsammans med forskarkollegorna professor Anders Halling, Kristina Sundquist och Mirnabi PirouziFard: – Det ser ut som om miljöfaktorerna i det här fallet är starka, men till viss del även ärftlighet, avslutar Bengt Zöller och börjar studera nya resultat från kollegorna i det pågående projektet.

ÅRSBOK2019

Bengt Zöllers registerstudier kring betydelsen av arv och miljö för venös tromboembolism, som är den tredje vanligaste kardiovaskulära sjukdomen (efter kranskärlsjukdom och stroke) och orsakar t. ex. blodproppar i armar, ben och lungor. – Jag har alltid varit väldigt road av kemi och koagulation, vilket också väckte mitt forskningsintresse. Jag har haft fokus på VTE allt sedan min avhandling 1996, berättar Bengt, som disputerade vid Lunds universitet vid avdelningen för klinisk kemi i Malmö om ärftlig trombosbenägenhet i form av protein Sbrist och APC-resistens (aktiverad resistens mot protein C). Redan 1991 började han sin forskarbana vid professor Björn Dahlbäcks laboratorium, numera senior professor på Wallenberglaboratoriet, Klinisk kemi. Och det är ett intresse som hållit i sig. Så har även samarbetet med professor Björn Dahlbäck. Tillsammans med Björn och professor Christer Halldén och professor Peter Svensson är de på gång med en undersökning av en stor familj med ärftlig trombosbenägenhet och protein S-brist, som har en 10

89


CPF

FORSKARPORTRÄTT

Hur ska sjukvården lyckas ta hand om alla som lever allt längre med kroniska sjukdomar och samsjuklighet? Med den frågan arbetar professor Anders Halling vid CPF dagligen – men 2019 har också innehållit något helt annat: – Jag är examinator på läkarprogrammets termin 11, så det har varit mycket pedagogik under året, berättar Anders. Vi ska införa digital examen och det har krävt mycket arbete.

Fokus på samsjuklighet och pedagogik Anders Halling.

ÅRSBOK2019

90


FORSKARPORTRÄTT

L

äkarprogrammets kurs "Individ och samhälle" (IoS) har för första gången digital examen under december 2019. – Studenterna lånar iPads av fakulteten och ska ge rätt svar på multiple choice-frågor, förklarar Anders Halling. Alla får olika ordningsföljd på frågorna och även på svarsalternativen. Den andra delen av Anders Hallings verksamhet handlar om forskningsområdet multisjuklighet, hjärtsvikt och kronisk sjukdom, med särskilt intresse av att kunna följa patienterna över lång tid.

Kroniska sjukdomar

översikt av kvalitet av behandling av dessa patientgrupper. – Ett sådant nationellt helhetsgrepp saknas i Sverige, kommenterar Anders Halling. Men det kan förstås bero på juridiska komplikationer. Eftersom Halling är cellbiolog i grunden – disputerade med en avhandling om cellbiologi och anatomi – så är han särskilt intresserad av att kunna använda biologi i sin forskning: – I projektet CHAPS, som handlar om prognosering av hjärtattacker, studerar vi via blodprov vilka markörer som har inflytande på hjärtattacker. Vi har följt vår kohort under 25 år och kan nu studera vilka följder olika faktorer har haft tio år fram i tiden. Inom både forskning och undervisning ser med andra ord framtiden spännande ut för Anders Halling.

ÅRSBOK2019

Professor Halling har haft stort inflytande i utvecklingen av ett instrument för Region Skåne att mäta samsjuklighet med det så kallade ACG-systemet, som mäter olika grader av sjuklighet och därmed vårdtyngd (ACG står för Adjusted Clinical Groups). – I allmänläkarens vardag handlar det mesta om akut arbete, en väldigt liten del handlar om förebyggande arbete och så har vi ett stort område där vi inte vet vad patientens situation handlar om. Utöver allt detta finns de kroniska sjukdomarna, och de fokuserar jag på. I sin forskning tillsammans med en rad doktorander bygger Halling upp mer kunskap om livet för de som lider av kronisk sjukdom. – Tidigt i livet drabbas de socioekonomiskt utsatta mer av påföljder av kroniska sjukdomar än de som bor i områden med hög socioekonomisk status, förklarar Anders. Men i och med att vi lever längre, så drabbas denna grupp i lika hög grad som de

socioekonomiskt utsatta under livets senare år. Det här är något som kommer att belasta sjukvården i stor omfattning inom en nära framtid och därmed också ett område där det behövs mer kunskap för att axla bördan. I september disputerade hans doktorand Kristine Thorell med avhandlingen "Risk factors associated with use of medication in an elderly population", som bland annat visade att läkemedelsanvändningen påverkas av andra faktorer än en individs sjuklighet. Faktorer som ålder, kön och socioekonomi påverkar sannolikheten för läkemedelsanvändning som inte förklaras fullt ut av sjukligheten. Men Anders Halling har fler projekt på gång. – Tillsammans med min kollega professor Bengt Zöller har jag under 2019 börjat titta på kopplingen mellan kroniska sjukdomar och genetiska faktorer, säger Anders Halling. En lång rad andra faktorer har förstås också betydelse för kroniska sjukdomar, som miljö, kön och till exempel stressfaktorer, men genom allt verkar genetiken ha inflytande. Ju fler verktyg som forskningen har att tillgå, desto bättre kan sjukvården ges kunskapshjälp att i sin tur hjälpa personer med multisjuklighet och kroniska sjukdomar. I Danmark arbetade Halling med ett datorprogram som utvecklats av en doktorand som sedan låg till grund för ett nationellt digitalt system som extraherade uppgifter om kroniska sjukdomar ur patientjournalerna för bättre uppföljning och

CPF

91


CPF

FORSKARPORTRÄTT

Kulturella skillnader ÅRSBOK2019

92

Intresset för ungdomars utveckling i olika kulturer och hennes forskningsdata ledde Rada Berg till Centrum för primärvårdsforskning.

R

ada Berg, som är pensionerad barnläkare, barnpsykiater och skolläkare, blev mycket glad när hon blev tillfrågad om möjligheten att använda hennes data till två doktorander vid Centrum för primärvårdsforskning, Carl Antonson och Frida Thorsén. De data hon hade samlat in i skolor i Sverige och Bulgarien vid tiden då järnridån rämnade passade väl in i deras avhandlingsarbete som handlar om ungdomars personliga utveckling, stress och psykisk hälsa. – Dessutom föreslog Carl och Frida att vi skulle göra om datainsamlingen, 25 år senare, i båda


FORSKARPORTRÄTT

Rada Berg.

viktigare än nu, när alla rapporter pekar åt samma håll. – Trots alla förbättringar av ungdomars möjligheter idag jämfört med tidigare haglar det rapporter över att fler och fler ungdomar mår allt sämre. Eftersom vårt genetiska arv inte kan ha förändrats på så kort tid måste man söka svaren i miljön, säger Rada. Att studera samspelet mellan individ, familj och samhälle är viktigt. Liksom att jämföra ungdomar som lever i olika miljöer och olika kulturer och undersöka om förändringar i samhället över tid kan påverka ungdomarna. Rada har sedan tidigare intresserat sig för forskarna Juri Bronfenbrenner med hans studier av amerikanska och sovjetiska barn och ungdomar, Bruno Bettelheim som studerade barnens utveckling på Israels kibbutzer och Makarenkos pedagogiska metoder på föräldralösa

barn och ungdomar efter första världskriget i Sovjet. Rada tog kontakt med Milena Mutafchieva och Nadia Koltcheva vid New Bulgarian University i Sofia, Bulgarien och därefter gick det snabbt med den nya datainsamlingen. I Sverige var det svårare, hon fick göra många påstötningar på rektorerna i skolorna innan det gav resultat. – En gång satte jag mig utanför rektorns rum och meddelade att jag kan vänta tills han är ledig. Pensionären har tid! Det gav resultat, skrattar Rada. Hur kommer det sig då att Rada har så mycket energi trots sin aktningsvärda ålder? Själv tror hon att det beror på att när hon växte upp kunde man inte ta något för givet och hennes mamma sade alltid till henne att det finns ingenting som heter jag kan inte, jag vill inte, jag orkar inte. – I dag verkar dock ungdomarna ha det svårare. De har så många krav på sig, särskilt de unga flickorna. De har allt men är ändå olyckliga. Stressen i samhället ställer till det. Facebook och andra sociala medier stressar genom sina influenser, budskap, krav och orealistiska förväntningar, säger Rada. Rada avslutar med att säga hur glad hon är över att hennes data kom till användning och att hon var mycket stolt när Carl Antonson disputerade 2019. Hon ser fram emot att se Frida Thorsén disputera under 2020! – Allt är möjligt! Man ska inte låta åldern komma i vägen för ens planer. Eller något annat för den delen heller, avslutar Rada.

ÅRSBOK2019

länderna.” säger Rada Berg. Det tyckte jag var en strålande idé. Rada grep sig an arbetsuppgiften med entusiasm. Som pensionär hade hon tid, var inte beroende av inkomster och avstod lön för sitt arbete. Hon ville inte att det skulle finnas några tvivel över om hon hade fått ”jobbet” genom sin dotter, professor Kristina Sundquist, numera verksamhetschef vid Centrum för primärvårdsforskning. Intresset för ungdomarnas utveckling i olika kulturer har hon sedan många år tillbaka. Hon kom till Sverige på 60-talet med familjen, ursprungligen på treårigt kontrakt som förlängdes ett par gånger innan familjen bestämde sig för att stanna i Sverige. Inspirationen till datainsamlingen kom efter att Rada hade deltagit i en europeisk kongress för barnpsykiatri i Bulgarien 1987. Där träffades svenska och bulgariska forskare som bestämde sig för att göra en jämförande studie mellan svenska och bulgariska ungdomar. Transkulturella studier var intressanta efter andra världskriget eftersom det hade skapats två olika statsskick i Europa. Den första insamlingen i Bulgarien skedde under slutet av den sovjetiska eran. Den nya datainsamlingen genomfördes efter 25 års demokratiskt styre: – Vi tyckte att det var intressant att jämföra hur det förändrade politiska systemet hade påverkat utvecklingen av den nya generationen. Rada anser att ungdomsforskning aldrig någonsin har varit

CPF

93


CPF

FORSKARPORTRÄTT

Perfekt mix! – Kombinationen, det är det bästa med mitt arbete, säger Anders Beckman, läkare, docent och tidigare lärare på termin 11 i läkarutbildningen i Malmö. Att kunna växla mellan utbildning, forskning och rent patientarbete, och därigenom dra nytta av vad jag lär inom andra områden.

A ÅRSBOK2019

94

nders har utbildat läkarstudenter sedan år 2000 på dåvarande termin 10, som sedermera blivit termin 11. Under de 20 år som gått har det skett många förändringar: – Läkarutbildningen har förändrats dels från att vara organfokuserad med kurser i till exempel invärtesmedicin och neurologi, till att handla om genomgående, övergripande teman, dels att se till vilka kärnkompetenser studenterna ska ha när de är färdiga. Anders Beckmans undervisningsområde har varit tioveckorskursen Individ och samhälle, en kurs som i mångt och mycket varit en föregångare i det nya sättet att undervisa läkarstudenterna.

– Vi har integrerat flera olika ämnen i området. Studenterna får lära sig att de är både individens läkare och samhällets läkare. Vi blandar undervisningen med praktik inom allmänmedicin. Flera olika aspekter av läkaryrket tas upp under de tio veckorna; rättsmedicin, arbetsmiljö, ledarskap och patientsäkerhet. – Vi har varit föregångare inom den studentcentrerade undervisningen, berättar Anders Beckman. Från den traditionella undervisningen, uppbyggd kring en föreläsare som brinner för sitt ämne, så har vi gått till att låta

studentens frågor stå i centrum, under ledning av lärare. Undervisningen bygger på studentaktivitet. Förändringarna är fler – för 20 år sedan togs 70 studenter in i Malmö på dåvarande termin 10, i dag tar man in 120 per termin. – Studenterna delas upp i mindre grupper med lärare och så har de en unik praktik där de är ensamma och kommer i fokus med individuell feedback på vad de gör och med examination ute på praktiken. Innan Anders började undervisa arbetade han som distriktsläkare och verksamhetschef på en vårdcentral i Malmö och som läkare jobbar han även i dag, en


FORSKARPORTRÄTT

CPF

Anders Beckman.

dag i veckan på vårdcentral. Men detta är inte allt – Anders Beckman handleder studenter på olika nivåer, både doktorander och inom det vetenskapliga arbetet som görs under termin 10. Dessutom är han ansvarig för den ett och ett halvt år långa kursen i forskningsmetodik vid Institutionen för kliniska vetenskaper. Kursen kan vara en del av en doktorandutbildning eller en kompetenshöjning för vårdpersonal. Hans eget forskningsområde är sjukvårdskonsumtion. Vilka

faktorer påverkar människor hur, när och var man söker vård? Det kan bland annat handla om faktorer som utbildningsnivå, inkomst och familjeförhållanden. Framför allt har Anders Beckman satt fokus på vårdvalsreformen och hur den påverkat sjukvårdskonsumtionen. Ett långt yrkesliv ger många erfarenheter. Jämfört med studenterna för 20 år sedan är dagens mer individfokuserade, det är "jaget före laget". Finns det någonting han skulle vilja förändra inom läkarutbildningen?

– Studenternas undervisning och praktik är gruppbaserad tills de kommer till oss. En del menar att det är enkelt att smita undan. Jag skulle vilja ha mer individfokus tidigt i utbildningen, till exempel genom mentorer som följer studenter hela vägen, säger Anders och tillägger att studieresultaten kan påverkas till det bättre om eleverna är mer mogna när de började – att de sett något annat än bara utbildning innan de kommer till läkarprogrammet.

ÅRSBOK2019

Vi har varit föregångare inom den studentcentrerade undervisningen.

95


CPF

ST-ARBETE

Koll på pulsen – Jag ville göra någonting hands-on och någonting som direkt ger något tillbaks till patienten, säger ST-läkaren Susanna Lundh, om sitt ST-arbete om förmaksflimmer.

ÅRSBOK2019

96

D

et var genom Centrum för primärvårdsforsknings kurs för ST-läkare, Introduktionskurs i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete, som Susanna Lundh kom i kontakt med professor Kristina Sundquist, som uppmärksammats på hennes projekt och blev handledare. Kristina Sundquist har drivit en Region Skåne-studie om förmaksflimmer, FIRST. Susannas projekt var lika genialt som enkelt: patienter över 65 år, som kom till vårdcentralen Lunden, och som aldrig diagnostiserats för förmaksflimmer, fick pulsen kontrollerad av vårdpersonal. Om pulsen var oregelbunden utfördes EKG direkt och vid behov även ytterligare någon gång. Med den här metoden nydiagnostiserades förmaksflimmer hos flera patienter, som sedan genomgick utredning och därefter fick behandling. Under de fyra veckor som projektet pågick screenades

139 personer på vårdcentralen. Bland dessa upptäcktes tre med förmaksflimmer. Det praktiska och avgränsade projektet gav direkthjälp till patienterna. Inför projektet höll Susanna genomgångar med sina kollegor; läkare och sjuksköterskor på vårdcentralen. Ett enkelt formulär utformades inför pilotstudien. – Generellt ansåg personalen att screeningen inte var varken besvärlig eller tidskrävande, skriver Susanna Lundh i sitt ST-arbete. Det här är en viktig faktor om man i framtiden önskar införa liknande screeningar i större omfattning. Men just nu tänker inte Susanna så långt fram i tiden: – Jag är inne på mitt sista år som ST-läkare och har fullt upp med sidotjänstgöringar, så tiden på vårdcentralen är begränsad för tillfället. Men sedan kan jag tänka mig att prata med verksamhetschefen på vårdcentralen om hur man ska kunna gå vidare med screeningsmetoden, säger hon.


ST-ARBETE

CPF

Personalen ansåg att screeningen varken var besvärlig eller tidskrävande. Susanna Lundh.

ÅRSBOK2019

Metoden är inte dyr att genomföra. Ändå rekommenderar inte Socialstyrelsen systematisk screening av förmaksflimmer. Men stroke kan till stor del förebyggas med de antikoagulantia som ges vid förmaksflimmer. Vårdkostnaderna kring stroke är så stora, så bland andra European Society of Cardiology menar att vinsten med screening av patienter över 65 år överväger kostnaderna. Både läkemedelskommittéerna i Stockholms län och Västra Götalandsregionen rekommenderar också screening för samma åldersgrupp. I Region Skåne finns än så länge inga rekommendationer, men flera projekt pågår. Susanna Lundhs studie visar tydligt hur man med begränsad tid och en relativt liten arbetsinsats kan hitta nya fall av förmaksflimmer, så man sedan kan erbjuda behandling med antikoagulantia och minska risken för insjuknande i stroke.

97


CPF

SAMARBETE

Svåra livsf rågor För Alexis är sambanden mellan självmordsbeteende, alkoholrelaterade sjukdomar (alcohol use disorders, AUD) och depression något som ligger henne varmt om hjärtat. – Jag har helt enkelt ett medfött intresse av de här stora frågorna, säger Alexis Edwards entusiastiskt, docent vid Virginia Institute for Psychiatric and Behavioural Genetics.

J

ÅRSBOK2019

98

ag tror att många människor som arbetar med psykiatri arbetar med vad man skulle kunna kalla "mesearch" på grund av personliga erfarenheter – jag har alltid varit intresserad av mänskligt beteende, säger Alexis Edwards. Hon besökte CPF i september som en del av sitt pågående samarbete med professor Kristina Sundquist. De arbetar med en NIH-finansierad studie

(National Institutes of Health) där de tillsammans undersöker samband mellan alkohol- och droganvändningssjukdomar och självmordsbeteende. Hennes mentor är professor Kenneth Kendler som hon arbetar tillsammans med i många andra forskningsprojekt som rör alkoholrelaterade sjukdomar. Kendler har också sedan länge samarbetat med CPF. Att förstå sambandet mellan alkoholrelaterade sjukdomar och

självmordsbeteende är något som intresserar Edwards. Hon känner alltför väl till den förödande sorgen vid självmord sedan hon förlorade en vän som tog sitt liv för några år sedan. – Jag kunde se på hans Facebook att han hade varit på en bilresa och haft en fantastisk tid. I slutet av resan tog han sitt liv. Ungefär samma tid började Ken och jag prata om att undersöka självmordsbeteende. Det är något som jag har varit intresserad av


SAMARBETE

om den utökade tillgången till det i klinisk praxis. alkohol påverkade självmordsEfter att ha varit en återkomnivån. mande gäst hos CPF de senaste – Sverige har en mycket åren, säger Edwards att tiden sundare relation till alkohol! Det hon tillbringat i Sverige har finns fördelar för folkhälsan förändrat hennes uppfattning med vissa aspekter av det statsom landet. kontrollerade systemet. För mig – Jag trodde att det var mindre är nackdelarna värt det. mångfaldigt, så det är jätteAlexis Edwards kommer från bra att se hur mångfaldigt det South Carolina och berättar egentligen är. Sverige är ett häratt hon har varit fascinerad av ligt land att besöka och mycket mänskligt beteende sedan barnvälorganiserat. domen. Nu bor hon i Richmond, Och hon ser fram emot ett Virginia, och har författat själv fortsatt fruktbart samarbete eller varit medförfattare till med CPF långt in i framtiden: nästan 80 publicerade veten– Jag älskar att arbeta med skapliga artiklar. statistikerna här och jag arbetar Hon säger att hennes forskmycket nära dem. Jag hoppas att ning är mycket mer än bara att detta samarbete fortsätter isolerat analysera data på en och jag är glad över att leda skärm. För henne är det oerhört forskningen i detta projekt med viktigt att hennes arbete gynnar Kristina. folkhälsan. – Jag var naturligt nyfiken när jag växte Alexis Edwards. upp. Det är lätt att känna sig uppgiven om saker och ting, men jag hoppas att vår forskning kan hjälpa människor och förbättra möjligheterna. – Inom akademin mäts framgång på sätt som inte alltid är meningsfulla för mig, det handlar om att få artiklar publicerade och få anslag. Det jag vill göra är att förbättra människors liv och hoppas att vårdanställda läser våra arbeten, som åtminstone är så informativa för dem att de kan tillämpa

ÅRSBOK2019

sedan gymnaiset, säger Alexis. Hur tydligt sambandet egentligen är mellan alkoloholrelaterade sjukdomar och självmordsbeteende är vad Alexis kommer att försöker belysa i den nu pågående studien som ska vara klar mars 2023. NIH finansierar projektet med närmare 400 000 dollar per år. – Det finns en korrelation mellan människor som har alkoloholrelaterade sjukdomar och de som försöker begå eller dör av självmord. Korrelationen kan bero på delat genetiska och miljömässiga faktorer. Det kan också finnas ett orsakssamband. Alexis Edwards konstaterar: – Om du är försvagad på grund av alkolhol, så är ditt tänkande inte skarpt i ögonblicket, vilket gör att sannolikheten är stor att du gör något impulsivt. I vårt projekts specifika syften ingår det att se på faktorer på individnivå som kan ha betydelse för förhållandet mellan missbruksrelaterade sjukdomar och självmordsbeteende. Vi vill förstå mer om de genetiska faktorerna, så att vi också kan studera relationer och utsatthet i förhållande till självmordsbeteende i bostadsområdesmiljön. Fastän Sverige har ett mycket annorlunda förhållningssätt när det gäller försäljning av alkohol jämfört med USA, så har båda länderna en liknande grad av självmord, säger Alexis. Hon vill gärna undersöka i vilken utsträckning Systembolaget påverkar bostadsområdets mentala hälsa. – Vi tänker titta på närhet till Systembolag. I vissa svenska kommuner har öppettiderna hos Systembolaget ändrats, vi kan se

CPF

99


CPF

SAMARBETE

Uppskattat återbesök Under september välkomnade CPF en trio besökare från Japan på en femdagars visit i Malmö. Professor Minoru Isomura (Inst. för patologi vid medicinska fakulteten, Shimane University) tillsammans med två av hans studenter: Manami Yamauchi och Kohei Ueda. Fr h professor Minoru Isomura, psykologstudenterna Manami Yamauchi och Kohei Ueda.

ÅRSBOK2019

100


SAMARBETE

Som det psykosociala teamet på Granen förklarade är detta emellertid ett relativt nytt fenomen i Sverige och ungdomars psykiska hälsa är fortfarande ett område som är ett stort problem för läkare och terapeuter. Gruppen lärde sig om mental hälsa i skolan i ett senare möte med skolpsykolog Annika Dellholm. Den näst sista dagen för deras besök talade trion med Niklas Harris på Malmö idrottshögskola. – Idrottshögskolan var väldigt imponerande. Idrottsstipendier ges de bästa idrottarna. Vi har något liknande i Japan, men det finansieras av regeringen. Här finansierades det av Malmö Stad, vilket var en stor överraskning, berättar professor Minoru Isomura. Att observera skillnaderna i arbetsstruktur mellan de två nationerna lämnade ett varaktigt intryck på de japanska forskarna.

– Det finns en platt arbetsmiljö här medan det i Japan är mer hierarkiskt. Detta är något som vi skulle vilja tillämpa i Japan, men naturligtvis är det inte lätt att ändra saker. Jag planerar att studera den svenska sjukvården mer och använda det i min undervisning framöver, framhöll professor Isomura. En tradition på de svenska arbetsplatserna observerades också noggrant av besökarna – fikapausen. – Fikat verkar ha en positiv effekt på lagandan och betyder mycket. Dialog är så utbrett bland alla. Det skulle vara bra att introducera fika i Japan!, säger Kohei Ueda.

ÅRSBOK2019

Psykologistudenterna var mycket intresserade av att lära sig mer om svensk primärvård. Professor Isomura är en återvändande gäst som första gången besökte CPF 2018. Som en del av besöket i Skåne åkte trion till vårdcentralen i Dalby för att lära mer om hur en svensk vårdcentral fungerar. De besökte också Abel, rehabiliteringskliniken, och informerades om hur svensk primärvård fungerar av AVC-teamledare, Emelie Stenman. Gruppen välkomnades av det psykosociala teamet vid Vårdcentralen Granen i Malmö, där en lång diskussion ägde rum om kontrasterna mellan svensk och japansk vård. Psykologstudenten Kohei Ueda, reagerade på skillnaden i att hantera ungdomars psykiska hälsa i Sverige jämfört med hans hemland. – I Japan ses du som svag om du medger att du måste prata med en rådgivare. Detta är en skillnad i kultur, säger han.

CPF

101


CPF

NYANSTÄLLDA Nya doktorander

Under 2019 välkomnade CPF flera nya medarbetare. Bland dessa finns många nya internationella doktorander med heltidsanställning, men också andra nyanställda. Här presenterar vi några av dem.

Nya medarbetare

SANJAY THOMPSON arbetar inom ramen för ERC-anslaget om migration, hälsa och integration. Sanjay kommer från Jamaica och tog en mastersexamen i kriminologi vid Malmö universitet innan han började på CPF. Under 2019 erhöll han utmärkelsen Global Swede som delas ut av Utrikesdepartementet och Svenska institutet till internationella studenter som utmärkt sig inom områden kopplade till innovation och entreprenörskap och visat sig vara goda representanter för både Sverige och det egna landet. Senare under året nominerades Sanjay av en regeringskommitté på Jamaica till utmärkelsen "International Achievement for outstanding youth under 30". WAZAH PELLO-ESSO studerar hur ekonomi och socioekonomi påverkar integration och hälsa hos förstagenerationsimmigranter i Sverige. Han har en masterexamen i nationalekonomi vid Lunds universitet och en kandidatexamen i statistik och ekonometri vid Örebro universitet. Han arbetar i samma ERC-projekt som kollegan Sanjay Thompson, liksom ARDAVAN KHOSHNOOD, som förutom en master i kriminologi på Malmö universitet även disputerat i klinisk medicin/akutsjukvård vid Lunds universitet. Till CPF kom Ardavan 2018.

ÅRSBOK2019

Ny på jobbet

102


NYANSTÄLLDA YANNI LI, som liksom våra övriga studenter från Kina har doktorandstudierna finansierade med stipendier från Kina, forskar i sitt PhD-arbete på cirkulerande DNA som en biomarkör vid diagnos och prognos för cancer. Hon har en masterexamen från Nankai University i stamcell- och utvecklingsbiologi. Yanni Li arbetar i i vårt laboratorium tillsammans med SAKSHI VATS, som undersöker abdominal aortaaneurysm (AAA) som en del av sina doktorandstudier. Sakshi kom till CPF efter att ha tagit en masterexamen i molekylär medicin vid Imperial College i London.

KENTA OKUYAMAS doktorandarbete handlar om förebyggande av kroniska sjukdomar i ett urbant socialt miljöperspektiv. Kenta, som växte upp i Japan, studerade nyligen i USA där han tog en masterexamen i folkhälsa och epidemiologi.

NAIQI ZHANG ska ta doktorsexamen i cancerepidemiologi. Hon har en masterexamen i epidemiologi vid School of Public Health, Sun Yat-Sen University i Kina.

WUQING HUANG, som kom till CPF i slutet av 2018, har också riktat in sitt doktorandarbete på cancerepidemiologi.

CPF

Nya postdocs GUOQIAO ZHENG började på CPF hösten 2019 och arbetar med forskningsprojektet Systematic Assessment of Drug Repurposing in Oncology Using Nationwide Registers in Sweden i sina postdoktorella studier. Hon tog doktorsexamen vid tyska cancerforskningscentret i Heidelberg med Kari Hemminki, mångårig CPF-medarbetare, som huvudhandledare.

MEHDI OSOOLI forskar på hur grannskap, kamrater och familjer påverkar invandrares mentala hälsa i Sverige. Han har en masterexamen i folkhälsa vid Lunds universitet och tog även sin doktorsexamen i Sverige.

Andra avdelningar ANTON WESTHOLM är CPF:s nya GIS-ingenjör (geografiska informationssystem) och efterträder Klas Cederin, som gick i pension 2019. Anton arbetade tidigare för Region Skåne och SWECO Position.

FREDRIKA PERSSON arbetar sedan 2019 i administrationsavdelningen och kommer närmast från Capio.

ÅRSBOK2019

Strax före årslutet avslutade masterstudenten MING SUN sin ettåriga vistelse på CPF under vilken tid hon studerade sambandet mellan cancer och demens. Hon fortsätter nu sina forskarstudier i Kina.

103


CPF

DATABASGRUPPEN

Teamet som säkrar datan Databasgruppen ger support till alla statistiker, doktorander, och andra forskare på CPF i frågor som rör analysdataset, databaser, datahantering, användarbehörigheter, datasäkerhet, programmering, IT-inköp, programlicenser, installationer på servrarna, RedCAP och serveradministration. Dessutom bidrar gruppen i högsta grad vid ansökningar om utdrag från nationella och regionala register som används i olika forskningsprojekt. I databasgruppen ingår databasadministratörerna Helene Brandt och Mats-Åke Persson samt Susanne Andrén, projektassistent.

Servermiljö

Datainsamling

Under sommaren togs en ny server i drift för alla doktorander och specialforskare. Detta har inneburit snabbare analyser av stora datamängder, minskad risk för avbrott, högre säkerhet, samt automatisk loggning av behörigheter i enlighet med GDPR kraven.

Insamling av data från Mindfulness-projektet ”Mindfulness som metod för att förbättra välbefinnande, livskvalitet och hälsa hos skolelever i årskurs 0-9” pågår för fullt med hjälp av webbapplikationen RedCap. Helene Brandt skapar inmatningsformulären medan eleverna själva svarar på webbenkäterna (anonymt). Susanne Andrén åker ut till skolorna för att ge eleverna åtkomst till enkäten via internet eller i nödfall som pappersenkät. Hittills har vi fått svar från omkring 2000 elever. Detta är ett exempel på hur en datainsamling kan gå till men det finns flera exempel.

Databasgruppen har även hjälpt labbet på CPF med beställning och driftsättning av en ny LINUX-server som bl.a. ska användas för DNA-sekvensiering av fragment från biobanken. ÅRSBOK2019

104

GDPR Under året har databasgruppen deltagit i en arbetsgrupp som har diskuterat de nya datalagarna inom ramen för GDPR. Detta arbete resulterade i en CPF-guideline för databehandling av personuppgifter i enlighet med GDPR.


ANALYSGRUPPEN

CPF

Breda samarbeten Analysgruppen som består av statistiker och databashanterare samarbetar kring planering av studier, byggande av databaser och analyser. Oavsett små eller stora datamängder krävs ett nära samarbete mellan analysgruppen och de kliniska forskarna. I de flesta projekt är en analytiker med från början till slut och involverade i studiedesign, datahantering, statistisk analys, tolkning av resultat samt skrivande av vetenskaplig artikel. I andra projekt är analytikern endast delaktig i någon del av processen.

M

1900 elever har nu tackat ja till att vara med i studien. Under senhösten 2019 påbörjades ett pilotprojekt på vårdcentralen Granen som del i en större planerad studie, HISS, Hjärtsvikt i Skåne, där data från hjärtsviktspatienter samlas in och blodprov tas för att förbättra diagnostik och behandling. Analysgruppen har också ett tätt samarbete med det experimentella primärvårdslabbet på CPF. Exempel på nya forskningsprojekt under 2019 är studier på mitokondriell DNA och typ 2-diabetes och makrofagmigrationshämmande faktorers (MIF) påverkan på effekten av mindfulnessbehandling. Förutom att stödja den vetenskapliga verksamheten är statistikerna även aktiva inom undervisningen för ST-läkare och forskarstuderande, då kunskap om statistiska metoder är ett nödvändigt verktyg för att kunna planera, analysera och utvärdera kvantitativa studier.

Analysgruppens medarbetare Xinjun Li (docent), Jianguang Ji (docent), Henrik Ohlsson (biostatistiker, docent), Karolina Palmér (biostatistiker, MSc), Sara Larsson Lönn (biostatistiker, PhD), Mir Nabi Pirouzi Fard (biostatistiker, docent) samt Anton Westholm (GIS-ingenjör) arbetar alla inom registerbaserad forskning.

ÅRSBOK2019

ycket av forskningen vid CPF är registerbaserad och gruppen har under åren byggt upp en unik samlad kompetens om hur dessa register kan användas på bästa sätt. Våra svenska register är en guldgruva för forskningen vilket resulterat i att, förutom lokala projekt, har CPF flera gemensamma samarbeten med internationella forskargrupper. Analyserna utförs då av analysgruppen i Sverige, dock alltid i nära samarbete med forskaren. Vissa vetenskapliga frågeställningar kan emellertid inte besvaras utifrån register och en betydande del av den medicinska forskningen bygger på analys av insamlad data från kliniska studier. Ett exempel är det pågående mindfulnessprojektet där enkätdata årligen samlas in från skolelever i årskurs F-9. Under 2019 rekryterades fler skolor till mindfulnessprojektet och cirka

105


CPF

MOLEKYLÄRMEDICINSKT LABORATORIUM

Eget labb CPF är den enda allmänmedicinska institutionen i Sverige som har ett eget molekylärmedicinskt laboratorium. Vi har även en egen biobanksavdelning. I laboratoriet möts kliniskt verksamma forskare och molekylärmedicinska/ translationella forskare.

ÅRSBOK2019

106

Under 2019 arbetade personalen i laboratoriet på olika projekt, berättar här forskarna Ashfaque Memon, docent, och Xiao Wang, PhD. Projekten inkluderade: w Identifiering av nya diagnostiska och prognostiska biomarkörer för abdominal aortaaneurysm (AAA) i samarbete med professor Anders Gottsäter och avdelningen för kärlsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus. w Cirkulerande DNA (både mitokondrie- och nukleärt DNA) och dess roll vid cancersjukdom. Ett samarbete med docent Lao Saal (Medicon village, Lunds universitet). w Mitokondriell dysfunktion vid kroniska sjukdomar. w Genetiska, epigenetiska och proteinbiomarkörer för venös tromboembolism (VTE). w Rollen av inflammatoriska biomarkörer och miRNA-144-5p (mikroRNA) som svar på mindfulnessbehandling som ges till patienter med depression, ångest eller stress- och anpassningsstörningar. Totalt publicerades fyra artiklar och fyra granskas just nu i ansedda tidskrifter, som exempelvis European journal of preventive cardiology, clinical epigenetics, Journal of thrombosis and thrombolysis. Dessutom rekryterades två doktorander för att arbeta med abdominal aortaaneurysm (AAA) respektive cancer.


MOLEKYLÄRMEDICINSKT LABORATORIUM

CPF

Några av årets intressanta fynd Vi screenade 92 proteinbiomarkörer för att identifiera diagnostiska och prediktiva biomarkörer för abdominal aortaaneurysm, AAA (en lokal utvidgning av aortan i buken). Vi identifierade flera nya biomarkörer och visade att en kombination av biomarkörer, som identifierats i vår studie, kan vara användbara biomarkörer för diagnos och prediktion av tillväxt av AAA (Memon et al., Eur J Prev Cardiol. 2019). Denna studie är ett steg framåt för att förstå patofysiologin för AAA och tillhandahåller en profil av proteinbiomarkörer, som kan hjälpa till i utvecklingen av ett kraftfullt multimarkörtest för diagnos och prediktion av AAA. Baserat på ovanstående resultat utformades dessutom ett PhD-projekt för att identifiera genetik och epigenetik i gener som motsvarar nyligen identifierade proteiner. Dessutom undersöker vi den oxidativa stressens roll inom patofysiologin för AAA. Därutöver har den första artikeln, som en del av doktorandstudien om epigenetiska förändringar förknippade med patofysiologi av AAA, skickats in och är nu under granskning (Sakshi et al.) I cancerprojektet undersökte vi rollen för både cirkulerande nukleärt och mitokondriellt DNA som universella diagnostiska biomarkörer för flera cancerformer. (Sundquist et al., manuskriptet granskas). Ett doktorandprojekt utformades också för att studera mitokondriers roll och deras dysfunktion inom cancer. Här använder vi oss av NGS (Next Generation Sequencing), droplet digital PCR samt cellkultur för mekanistiska studier. I VTE-projektet undersökte vi för första gången miRNA i VTE-återfall och identifierade en grupp miRNA som prediktiva biomarkörer för VTE-återfall (Wang et al., Clin Epigenetics. 2019 Feb 13; 11 (1): 28). Dessutom arbetar vi också med att förbättra diagnostiska och prediktiva modeller som vi utvecklade för VTE och återfall i VTE.

ÅRSBOK2019

I mindfulnessprojektet screenade vi 92 inflammatoriska proteiner i plasmaprover från 178 patienter vid studiens baslinje och sedan efter 8 veckors behandling. Vi identifierade en grupp inflammatoriska biomarkörer som svarar på mindfulnessbaserad gruppterapi (MBGT) eller kognitiv beteendeterapi. Förändringarna i dessa proteinnivåer var associerade med förändringen i den cirkulerande miRNA-144-5p. Våra preliminära resultat pekar på att de identifierade inflammatoriska biomarkörerna regleras av miRNA-144-5p . Tillsammans med våra tidigare fynd tror vi att miRNA-144-5p spelar en viktig roll vid psykisk sjukdom. Vi planerar nu att designa en cellkulturstudie för att förstå den underliggande mekanismen.

107


CPF

FINANSIELLT PERSPEKTIV

FINANSIELLT PERSPEKTIV EXTERNA RÅDSANSLAG FORTE

STATSBUDGET ANSLAG 2019

w Ulf Gerdtham

730 000

VETENSKAPSRÅDET

w Patrik Midlöv

ANSLAG 2019 1 433 000

w Kristina Sundquist

350 000

w Ulf Gerdtham

577 000

w Ulf Jakobsson

601 000

w Juan Merlo

2 400 000

w Juan Merlo

170 000

w Kristina Sundquist

1 200 000

w Bengt Zöller

396 000

w Jan Sundquist

1 000 000

TOTALT

w Jianguang Ji

700 000

w Patrik Midlöv

800 000 ALF-MEDEL

HJÄRTLUNGFONDEN

3 527 000

ANSLAG 2018

w Jan Sundquist

1 416 000 1 683 000

w Bengt Zöller

400 000

w Kristina Sundquist

w Kristina Sundquist

844 143

w Ulf Gerdtham

779 000

w Bengt Zöller

718 000

w Martin Lindström

548 000

w Louise Bennet

307 000

w Patrik Midlöv

388 000

600 000

CANCERFONDEN w Jianguang Ji INTERNATIONELLA ANSLAG

TOTALT

NATIONAL INSTITUTES OF HEALTH w Kristina Sundquist

6 500 000

w Jan Sundquist

2 200 000

EUROPEAN RESEARCH COUNCIL w Jan Sundquist

5 000 000

ÖVRIGA

ÅRSBOK2019

w Jan Sundquist

100 000

w Ulf Jakobsson

100 000

TOTALT EXTERNT

108

22 574 143

5 839 000


FINANSIELLT PERSPEKTIV

CPF

REGIONANSLAG (TKR) INTÄKTER

BUDGET 2019

UTFALL 2019

12 784 5 559 18 343

13 272 5 093 18 365

2 933 2 642

Regionanslag CPF Lönemedel Summa intäkter Region Skåne Övriga intäkter – övriga, bl. a. ersättning för handledning, uthyrd personal TOTALA INTÄKTER

21 276

2 735 1 477 21 100

KOSTNADER PERSONALKOSTNADER varav komb.tjänster (enl. avtal) varav kostnad för AVC privata vårdgivare varav AVC offentlig vårdgivare varav forskningstid offentlig och privat S:A DRIFTKOSTNADER varav IT-kostn. LU och RS samt telefoni varav resekostnad, kost och logi varav porto, trycksaker, kontorsmaterial, annons varav lab- material SUMMA KOSTNADER

19 505 3 381 536 2 047 680 784 575 51 119 39 20 289

18 630 3 404 373 1 935 1 111 1 352 585 46 234 488 19 982

369 618

714 367

21 276 0

21 063 37

LOKALKOSTNAD OVERHEADKOSTNAD TOTALA KOSTNADER ÖVER-/UNDERSKOTT

ÅRSBOK2019

109


CPF

PUBLICERADE ARTIKLAR 2019

ALLMÄNMEDICIN 1.

Ahmad A, Sundquist K, Palmér K, Svensson PJ, Sundquist J, Memon AA. Risk prediction of recurrent venous thromboembolism: a multiple genetic risk model. J Thromb Thrombolysis. 2019 Feb;47(2):216-226.

2.

Akrawi DS, Zöller B, Fjellstedt E, Sundquist J, Sundquist K, PirouziFard M. Heritability of glomerulonephritis: A Swedish adoption study. Eur J Clin Invest. 2019 Jun 6:e13148.

3.

Al-Majdoub M, Spégel P, Bennet L. Metabolite profiling paradoxically reveals favorable levels of lipids, markers of oxidative stress and unsaturated fatty acids in a diabetes susceptible group of Middle Eastern immigrants. Acta Diabetol. 2019 Dec 20.

4.

Alexandridis V, Rudnicki M, Jakobsson U, Teleman P. Adjustable mini-sling compared with conventional mid-urethral slings in women with urinary incontinence: a 3-year follow-up of a randomized controlled trial. Int Urogynecol J. 2019 Sep;30(9):1465-1473.

5.

Caleres G, Modig S, Midlöv P, Chalmers J, Bondesson Å. Medication Discrepancies in Discharge Summaries and As sociated Risk Factors for Elderly Patients with Many Drugs. Drugs Real World Outcomes. 2019 Dec 13.

6.

Calling S, Johansson SE, Wolff M, Sundquist J, Sundquist K. The ratio of total cholesterol to high density lipoprotein cholesterol and myocardial infarction in Women's health in the Lund area (WHILA): a 17-year follow-up cohort study. BMC Cardiovasc Disord. 2019 Oct 29;19(1):239.

7.

Calling S, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Socioeconomic status and alcohol use disorders across the lifespan: A co-relative control study. PLoS One. 2019 Oct 17;14(10):e0224127.

8.

Catalano C, da Silva Filho MI, Frank C, Lu S, Jiraskova K, Vymetalkova V, Levy M, Liska V, Vycital O, Naccarati A, Vodickova L, Hemminki K, Vodicka P, Weber ANR, Försti A. Epistatic effect of TLR3 and cGAS-STING-IKKε-TBK1-IFN signaling variants on colorectal cancer risk. Cancer Med. 2019 Dec 23.

9.

Cederroth CR, PirouziFard M, Trpchevska N, Idrizbegovic E, Canlon B, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Association of Genetic vs Environmental Factors in Swedish Adoptees With Clinically Significant Tinnitus. JAMA Otolaryngol Head Neck Surg. 2019 Jan 17.

10. Chattopadhyay S, Thomsen H, Yadav P, da Silva Filho MI, Weinhold N, Nöthen MM, Hoffman P, Bertsch U, Huhn S, Morgan GJ, Goldschmidt H, Houlston R, Hemminki K, Försti A. Genome-wide interaction and pathway-based identifi cation of key regulators in multiple myeloma. Commun Biol. 2019 Mar 4;2:89. 11. Chattopadhyay S, Zheng G, Hemminki A, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Influence of family history on risk of second primary cancers and survival in squamous cell skin cancer patients. Br J Dermatol. 2019 Dec 19 12. Chattopadhyay S, Hemminki A, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Familial Risks and Mortality in Se cond Primary Cancers in Melanoma. JNCI Cancer Spectr. 2019 Jan 9;2(4):pky068. 13. Chattopadhyay S, Hemminki A, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Second primary cancers in patients with invasive and in situ squamous cell skin carcinoma, Kaposi sarcoma and Merkel cell carcinoma: role for immune mechanisms? J Invest Dermatol. 2019 Jul 6. pii: S0022-202X(19)31854-8. 14. Chattopadhyay S, Hemminki O, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Impact of family history of cancer on risk and mortality of second cancers in patients with prostate cancer. Prostate Cancer Prostatic Dis. 2019 Mar;22(1):143-149. 15. Chattopadhyay S, Zheng G, Sud A, Sundquist K, Sundquist J, Försti A, Houlston R, Hemminki A, Hemminki K. Second primary cancers in non-Hodgkin lymphoma: family history and survival. Int J Cancer. 2019 May 4. 16. Crump C, Sundquist J, Sundquist K. Risk of hypertension into adulthood in persons born prematurely: a national cohort study. Eur Heart J. 2019 Dec 23. 17. Crump C, Sundquist J, Sundquist K. Preterm birth and risk of type 1 and type 2 diabetes: a national cohort study. Diabetologia. 2019 Dec 3. ÅRSBOK2019

18. Crump C, Friberg D, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Preterm birth and risk of sleep-disordered breathing from child hood into mid-adulthood. Int J Epidemiol. 2019 Apr 21. pii: dyz075.

110


PUBLICERADE ARTIKLAR 2019

CPF

19. Crump C, Howell EA, Stroustrup A, McLaughlin MA, Sundquist J, Sundquist K. Association of Preterm Birth With Risk of Ischemic Heart Disease in Adulthood. JAMA Pediatr. 2019 Jun 3. 20. Crump C, Sundquist J, Sundquist K. Association of preterm birth with lipid disorders in early adulthood: A Swedish cohort study. PLoS Med. 2019 Oct 18;16(10):e1002947. 21. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Cardiorespiratory fitness and long-term risk of sleep apnea: A national cohort study. J Sleep Res. 2019 Apr 7:e12851. 22. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Gestational age at birth and mortality from infancy into mid-adult hood: a national cohort study. Lancet Child Adolesc Health. 2019 Apr 4. pii: S2352-4642(19)30108-7. 23. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Preterm birth and risk of chronic kidney disease from childhood into mid-adulthood: national cohort study. BMJ. 2019 May 1;365:l1346. 24. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby MA. Exercise Is Medicine: Primary Care Counseling on Aerobic Fitness and Muscle Strengthening. J Am Board Fam Med. 2019 Jan-Feb;32(1):103-107. 25. Crump C, Winkleby MA, Sundquist J, Sundquist K. Prevalence of Survival Without Major Comorbidities Among Adults Born Prematurely. JAMA. 2019 Oct 22;322(16):1580-1588. 26. Dahlbäck B, Guo LJ, Zöller B, Tran S. New functional test for the TFPIε cofactor activity of Protein S working in synergy with FV-Short. J Thromb Haemost. 2019 Apr;17(4):585-595. 27. Edwards AC, Ohlsson H, Mościcki EK, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Geographic proximity is associated with transmission of suicidal behavior among siblings. Acta Psychiatr Scand. 2019 May 18. 28. Edwards AC, Ohlsson H, Svikis DS, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Protective Effects of Pregnancy on Risk of Alcohol Use Disorder. Am J Psychiatry. 2019 Feb 1;176(2):138-145. 29. Fawad A, Nilsson PM, Struck J, Bergmann A, Melander O, Bennet L. The association between plasma proneurotensin and glucose regulation is modified by country of birth. Sci Rep. 2019 Sep 20;9(1):13640. 30. Garmy P, Clausson EK, Berg A, Steen Carlsson K, Jakobsson U. Evaluation of a school-based cognitive-behavioral depression prevention program. Scand J Public Health. 2019 Mar;47(2):182-189. 31. Gregson J, Kaptoge S, Bolton T, Pennells L, Willeit P, Burgess S, Bell S, Sweeting M, Rimm EB, Kabrhel C, Zöller B, et al. Cardiovascular Risk Factors Associated With Venous Thromboembolism. JAMA Cardiol. 2019 Feb 1;4(2):163-173. 32. Hamano T, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Neighborhood linking social capital as a predictor of lung cancer: A Swedish national cohort study. Cancer Epidemiol. 2019 May 21;61:23-29. 33. Hemminki K, Huang W, Sundquist J, Sundquist K, Ji J. Autoimmune diseases and hematological malignancies: Exploring the underlying mechanisms from epidemiological evidence. Semin Cancer Biol. 2019 Jun 7. pii: S1044579X(18)30181-0. 34. Högström G, Ohlsson H, Crump C, Sundquist J, Sundquist K. Aerobic fitness in late adolescence and the risk of cancer and cancer-associated mortality in adulthood: A prospective nationwide study of 1.2 million Swedish men. Cancer Epidemiol. 2019 Jan 25;59:58-63. 35. Huang W, Sundquist J, Sundquist K, Ji J. Mortality patterns in long-term survivors of childhood or adolescent central nervous system tumour in Sweden. J Neurooncol. 2019 Nov 1. 36. Huang W, Sundquist J, Sundquist K, Ji J. Use of Phosphodiesterase 5 Inhibitors Associates With Risk of Colorectal Cancer in Men With Benign Colorectal Neoplasms. Gastroenterology. 2019 May 16. pii: S0016-5085(19)40892-5. 37. Huang W, Sundquist K, Sundquist J, Crump C, Ji J. Risk of being born preterm in offspring of survivors with childhood or adolescent central nervous system tumour in Sweden. Int J Cancer. 2019 Oct 8. 38. Ji J, Huang W, Sundquist J, Sundquist K. Hospitalization rate in offspring of cancer survivors: a national cohort study. J Cancer Surviv. 2019 Feb 18. ÅRSBOK2019

111


CPF

PUBLICERADE ARTIKLAR 2019

39. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Use of terbinafine and risk of death in patients with prostate cancer: A populationbased cohort study. Int J Cancer. 2019 Apr 15;144(8):1888-1895. 40. Junuzovic M, Rietz A, Jakobsson U, Midlöv P, Eriksson A. Firearm deaths in Sweden. Eur J Public Health. 2019 Apr 1;29(2):351-358. 41. Kendler KS, Larsson Lönn S, Salvatore JE, Sundquist J, Sundquist K. The impact of parenthood on risk of registration for alcohol use disorder in married individuals: a Swedish population-based analysis. Psychol Med. 2019 Oct;49(13):2141-2148. 42. Kendler KS, Ohlsson H, Edwards AC, Sundquist J, Sundquist K. Geographical proximity and the transmission of drug abuse among siblings: evaluating a contagion model in a Swedish National Sample. Epidemiol Psychiatr Sci. 2019 Aug 23:1-9. 43. Kendler KS, Ohlsson H, Lichtenstein P, Sundquist J, Sundquist K. The Nature of the Shared Environment. Behav Genet. 2019 Jan;49(1):1-10. 44. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. A Contagion Model for Within-Family Transmission of Drug Abuse. Am J Psychiatry. 2019 Mar 1;176(3):239-248. 45. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Contagion models for the transmission of drug abuse among propinquity-of-rearing defined acquaintances: A Swedish national study. Drug Alcohol Depend. 2019 Aug 1;201:94-100. 46. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Maternal half-sibling families with discordant fathers: a contrastive design assessing cross-generational paternal genetic transmission of alcohol use disorder, drug abuse and major depression. Psychol Med. 2019 Apr 17:1-8. 47. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Parent-offspring transmission of drug abuse and alcohol use disorder: Application of the multiple parenting relationships design. Am J Med Genet B Neuropsychiatr Genet. 2019 Mar 1. 48. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Prediction of Onset of Substance-Induced Psychotic Disorder and Its Progression to Schizophrenia in a Swedish National Sample. Am J Psychiatry. 2019 May 6:appiajp201918101217. 49. Kohno K, Niihara H, Hamano T, Takeda M, Nakagawa Y, Shiwaku K, Nabika T, Zöller B, Li X, Sundquist K, Sundquist J, Morita E. J-curve association between alcohol intake and varicose veins in Japan: The Shimane CoHRE Study. J Dermatol. 2019 Jul 29. 50. Kornfält Isberg H, Hedin K, Melander E, Mölstad S, Beckman A. Increased adherence to treatment guidelines in pa tients with urinary tract infection in primary care: A retrospective study. PLoS One. 2019 Mar 28;14(3):e0214572. 51. Kornfält Isberg H, Melander E, Hedin K, Mölstad S, Beckman A. Uncomplicated urinary tract infections in Swedish primary care; etiology, resistance and treatment. BMC Infect Dis. 2019 Feb 13;19(1):155. 52. Larsen LB, Sondergaard J, Thomsen JL, Halling A, Sønderlund AL, Christensen JR, Thilsing T. Digital Recruitment and Acceptance of a Stepwise Model to Prevent Chronic Disease in the Danish Primary Care Sector: Cross-Sectional Study. J Med Internet Res. 2019 Jan 21;21(1):e11658. 53. Larsen LB, Sondergaard J, Thomsen JL, Halling A, Sønderlund AL, Christensen JR, Thilsing T. Step-wise approach to prevention of chronic diseases in the Danish primary care sector with the use of a personal digital health profile and targeted follow-up - an assessment of attendance. BMC Public Health. 2019 Aug 13;19(1):1092. 54. Li X, Sjöstedt C, Sundquist J, Zöller B, Sundquist K. Familial association of attention-deficit hyperactivity disorder with autoimmune diseases in the population of Sweden. Psychiatr Genet. 2019 Apr;29(2):37-43. 55. Li X, Sundquist J, Forsberg PO, Sundquist K. Association between neighbourhood deprivation and heart failure ÅRSBOK2019

among patients with diabetes mellitus: A 10-year follow-up study in Sweden. J Card Fail. 2019 Apr 30. pii: S10719164(18)31236-3. 56. Li X, Sundquist J, Hamano T, Sundquist K. Family and neighborhood socioeconomic inequality in cryptorchidism and

112

hypospadias: A nationwide study from Sweden. Birth Defects Res. 2019 Jan 15;111(2):78-87.


PUBLICERADE ARTIKLAR 2019

CPF

57. Li X, Sundquist J, Hamano T, Sundquist K. Neighborhood Deprivation and Risks of Autoimmune Disorders: A National Cohort Study in Sweden. Int J Environ Res Public Health. 2019 Oct 9;16(20). 58. Lindgren MP, Ji J, Smith JG, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Mortality risks associated with sibling heart failure. Int J Cardiol. 2019 Oct 12. pii: S0167-5273(19)30895-2. 59. Long EC, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Different Characteristics and Heritabilities of Alcohol Use Disorder Classes: A Population-Based Swedish Study. Alcohol Alcohol. 2019 Sep 26. 60. Lu S, Catalano C, Huhn S, Pardini B, Partu L, Vymetalkova V, Vodickova L, Levy M, Buchler T, Hemminki K, Vodicka P, Försti A. Single nucleotide polymorphisms within MUC4 are associated with colorectal cancer survival. PLoS One. 2019 May 15;14(5):e0216666. 61. Lönn SL, Melander O, Crump C, Sundquist K. Accumulated neighbourhood deprivation and coronary heart disease: a nationwide cohort study from Sweden. BMJ Open. 2019 Sep 17;9(9):e029248. 62. Manderstedt E, Lind-Halldén C, Svensson P, Zöller B, Halldén C. Next-Generation Sequencing of 17 Genes Associated with Venous Thromboembolism Reveals a Deficit of Non-Synonymous Variants in Procoagulant Genes. Thromb Haemost. 2019 Sep;119(9):1441-1450. 63. Martinsson A, Li X, Torp-Pedersen C, Zöller B, Andell P, Andreasen C, Gislason G, Køber L, Sundquist K, Smith JG, Andersson C. Outcomes associated with dual antiplatelet therapy after myocardial infarction in patients with aortic stenosis. Int J Cardiol. 2019 Jan 19. pii: S0167-5273(18)33784-7. 64. McGee EE, Castro FA, Engels EA, Freedman ND, Pfeiffer RM, Nogueira L, Stolzenberg-Solomon R, McGlynn KA, Hemminki K, Koshiol J. Associations between autoimmune conditions and hepatobiliary cancer risk among elderly US adults. Int J Cancer. 2019 Feb 15;144(4):707-717. 65. Memarian E, Sundquist K, Calling S, Sundquist J, Li X. Socioeconomic factors, body mass index and bariatric surgery: a Swedish nationwide cohort study. BMC Public Health. 2019 Mar 4;19(1):258. 66. Memon AA, Zarrouk M, Ågren-Witteschus S, Sundquist J, Gottsäter A, Sundquist K. Identification of novel diagnostic and prognostic biomarkers for abdominal aortic aneurysm. Eur J Prev Cardiol. 2019 Aug 29:2047487319873062. 67. Mezuk B, Ohlsson H, Cederin K, Sundquist J, Kendler KS, Sundquist K. Immigrant enclaves and risk of drug in volvement among asylum-seeking immigrants in Sweden: A quasi-experimental study. Drug Alcohol Depend. 2019 Oct 25;205:107666. 68. Midlöv P, Nilsson PM, Bengtsson U, Hoffmann M, Wennersten A, Andersson U, Malmqvist U, Steen Carlsson K, Ranerup A, Kjellgren K. PERson-centredness in hypertension management using information technology (PERHIT): a protocol for a randomised controlled trial in primary health care. Blood Press. 2019 Dec 9:1-8. 69. Molvin J, Jujic A, Nilsson PM, Leosdottir M, Lindblad U, Daka B, Bennet L, Råstam L, Lyssenko V, Magnusson M. A diabetes-associated genetic variant is associated with diastolic dysfunction and cardiovascular disease. ESC Heart Fail. 2019 Dec 20. 70. Mukama T, Fallah M, Tian Y, Sundquist K, Sundquist J, Brenner H, Kharazmi E. Risk-tailored starting age of breast cancer screening based on women's reproductive profile: A nationwide cohort study. Eur J Cancer. 2019 Nov 21. pii: S0959-8049(19)30774-9. 71. Mukama T, Kharazmi E, Xing X, Sundquist K, Sundquist J, Brenner H, Fallah M. Risk-Adapted Starting Age of Screening for Relatives of Patients With Breast Cancer. JAMA Oncol. 2019 Nov 14. 72. Niazi Y, Thomsen H, Smolkova B, Vodickova L, Vodenkova S, Kroupa M, Vymetalkova V, Kazimirova A, Barancokova M, Volkovova K, Staruchova M, Hoffmann P, Nöthen MM, Dušinská M, Musak L, Vodicka P, Hemminki Environ Mol Mutagen. 2019 Jan;60(1):17-28.

ÅRSBOK2019

K, Försti A. Genetic variation associated with chromosomal aberration frequency: A genome-wide association study.

113


CPF

PUBLICERADE ARTIKLAR 2019 73. Nymberg P, Stenman E, Calling S, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Self-rated health and venous thromboembolism among middle-aged women: a population-based cohort study. J Thromb Thrombolysis. 2019 Nov 19. 74. Nymberg VM, Bolmsjö BB, Wolff M, Calling S, Gerward S, Sandberg M. 'Having to learn this so late in our lives…' Swedish elderly patients' beliefs, experiences, attitudes and expectations of e-health in primary health care. Scand J Prim Health Care. 2019 Mar;37(1):41-52. 75. Ohlsson H, Kendler KS. Applying Causal Inference Methods in Psychiatric Epidemiology A Review JAMA Psychiatry. December 11, 2019. 76. Okuyama K, Abe T, Hamano T, Takeda M, Sundquist K, Sundquist J, Nabika T. Hilly neighborhoods are associated with increased risk of weight gain among older adults in rural Japan: a 3-years follow-up study. Int J Health Geogr. 2019 May 10;18(1):10. 77. Olaya-Contreras P, Balcker-Lundgren K, Siddiqui F, Bennet L. Perceptions, experiences and barriers to lifestyle modifications in first-generation Middle Eastern immigrants to Sweden: a qualitative study. BMJ Open. 2019 Oct 19;9(10):e028076. 78. Packness A, Halling A, Simonsen E, Waldorff FB, Hastrup LH. Are perceived barriers to accessing mental healthcare associated with socioeconomic position among individuals with symptoms of depression? Questionnaire-results from the Lolland-Falster Health Study, a rural Danish population study. BMJ Open. 2019 Mar 15;9(3):e023844. 79. Pikkemaat M, Andersson T, Melander O, Chalmers J, Rådholm K, Bengtsson Boström K. C-peptide predicts all-cause and cardiovascular death in a cohort of individuals with newly diagnosed type 2 diabetes. The Skaraborg diabetes register. Diabetes Res Clin Pract. 2019 Apr;150:174-183. 80. Pikkemaat M, Boström KB, Strandberg EL. "I have got diabetes!" - interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocr Disord. 2019 May 24;19(1):53. 81. Rudnicki M, Jakobsson U, Teleman P. Impact of per-operative antibiotics on the urinary tract infection rate following mid-urethral sling surgery for urinary incontinence: a randomized controlled trial. Int Urogynecol J. 2019 Nov 27. 82. Rydhög B, Granfeldt Y, Frassetto L, Fontes-Villalba M, Carrera-Bastos P, Jönsson T. Assessing compliance with Pa leolithic diet by calculating Paleolithic Diet Fraction as the fraction of intake from Paleolithic food groups. Clinical Nutrition Experimental. 2019 Jun: 25:29-35. 83. Salvatore JE, Larsson Lönn S, Long EC, Sundquist J, Kendler KS, Sundquist K, Edwards AC. Parental alcohol use disorder and offspring marital outcomes. Addiction. 2019 Jan;114(1):81-91. 84. Sharma S, Kohli C, Johnson L, Bennet L, Brusselaers N, Nilsson PM. Birth size and cancer prognosis: a systematic review and meta-analysis. J Dev Orig Health Dis. 2019 Oct 24:1-8. 85. Siddiqui F, Lindblad U, Nilsson PM, Bennet L. Effects of a randomized, culturally adapted, lifestyle intervention on mental health among Middle-Eastern immigrants. Eur J Public Health. 2019 Oct 1;29(5):888-894. 86. Skoog J, Lenander C, Modig S. An intervention model with self-assessment and subsequent multi-professional review might be effective and feasible to improve drug safety in primary healthcare. A survey-based evaluation of SÄKLÄK2. J Eval Clin Pract. 2019 Jun 14. 87. Skoog J, Modig S. Self-assessment and subsequent external review as an effective model for improving drug use for elderly in primary care: A descriptive study of SÄKLÄK2. J Eval Clin Pract. 2019 Nov 7. 88. Skoog Ståhlgren G, Tyrstrup M, Edlund C, Giske CG, Mölstad S, Norman C, Rystedt K, Sundvall PD, Hedin K. Penicillin V four times daily for five days versus three times daily for 10 days in patients with pharyngotonsillitis caused by group A streptococci: randomised controlled, open label, non-inferiority study. BMJ. 2019 Oct 4;367:l5337. 89. Stenman E, Palmér K, Rydén S, Sävblom C, Svensson I, Rose C, Ji J, Nilbert M, Sundquist J. Diagnostic spectrum and time intervals in Sweden's first diagnostic center for patients with nonspecific symptoms of cancer. Acta Oncol. 2019 Mar;58(3):296-305. 90. Sud A, Chattopadhyay S, Thomsen H, Sundquist K, Sundquist J, Houlston RS, Hemminki K. Analysis of 153,115 pa

ÅRSBOK2019

tients with hematological malignancies refines the spectrum of familial risk. Blood. 2019 Aug 8. pii: blood.2019001362. 91. Sundquist K. A Finding of Increased Risk of Nonaffective Psychosis in Refugees That Is Highly Relevant to the Current

114

Worldwide Refugee Crisis. JAMA Psychiatry. 2019 Aug 14.


PUBLICERADE ARTIKLAR 2019

CPF

92. Säfholm S, Bondesson Å, Modig S. Medication errors in primary health care records; a cross-sectional study in Southern Sweden. BMC Fam Pract. 2019 Jul 31;20(1):110. 93. Thorell K, Midlöv P, Fastbom J, Halling A. Importance of potentially inappropriate medications, number of chronic conditions and medications for the risk of hospitalisation in elderly in Sweden: a case-control study. BMJ Open. 2019 Sep 27;9(9):e029477 94. Tian Y, Kharazmi E, Sundquist K, Sundquist J, Brenner H, Fallah M. Familial colorectal cancer risk in half siblings and siblings: nationwide cohort study. BMJ. 2019 Mar 14;364:l803. 95. Wemrell M, Bennet L, Merlo J. Understanding the complexity of socioeconomic disparities in type 2 diabetes risk: a study of 4.3 million people in Sweden. BMJ Open Diabetes Res Care. 2019 Nov 7;7(1):e000749. 96. Westerlind B, Östgren CJ, Midlöv P, Marcusson J. Diagnostic Failure of Cognitive Impairment in Nursing Home Residents May Lead to Impaired Medical Care. Dement Geriatr Cogn Disord. 2019;47(4-6):209-218. 97. Westerlind B, Östgren CJ, Mölstad S, Midlöv P, Hägg S. Use of non-benzodiazepine hypnotics is associated with falls in nursing home residents: a longitudinal cohort study. Aging Clin Exp Res. 2019 Aug;31(8):1087-1095. 98. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Ärnlöv J, Holzmann MJ, Sundquist J, Sundquist K. Atrial fibrillation in im migrants under the age of 45 y in Sweden. Int Health. 2019 May 1;11(3):193-202. 99. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Ärnlöv J, Sundquist J, Sundquist K. End-Stage Kidney Diseases in Immigrant Groups: A Nationwide Cohort Study in Sweden. Am J Nephrol. 2019 Feb 1;49(3):186-192. 100. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Sundquist J, Sundquist K. Dementia in immigrant groups: A cohort study of all adults 45 years of age and older in Sweden. Arch Gerontol Geriatr. 2019 Mar 6;82:251-258. 101. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Sundquist J, Sundquist K. Urolithiasis in immigrant groups: a nationwide cohort study in Sweden. Scand J Urol. 2019 Apr 8:1-8. 102. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Association Between Relevant Co-Morbidities and Dementia With Atrial Fibrillation-A National Study. Arch Med Res. 2019 Feb;50(2):29-35. 103. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Effects of cardiovascular pharmacotherapies on incident dementia in patients with atrial fibrillation: A cohort study of all patients above 45 years diagnosed with AF in hospitals in Sweden. Int J Cardiol. 2019 Oct 8. pii: S0167-5273(19)34104-X. 104. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Levothyroxine treatment and incident dementia in adults with atrial fibrillation. Aging Clin Exp Res. 2019 May 22. 105. Wändell P, Carlsson AC, Sundquist J, Sundquist K. Effect of Levothyroxine Treatment on Incident Dementia in Adults with Atrial Fibrillation and Hypothyroidism. Clin Drug Investig. 2019 Feb;39(2):187-195. 106. Wändell P, Carlsson AC, Sundquist J, Sundquist K. The association between gout and cardiovascular disease in patients with atrial fibrillation. SN Compr Clin Med. 2019 Apr;1(4):304-310. 107. Wändell P, Fredrikson S, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Sundquist J, Sundquist K. Epilepsy in second-generation im migrants: a cohort study of all children up to 18 years of age in Sweden. Eur J Neurol. 2019 Jul 24. 108. Wang X, Sundquist K, Svensson PJ, Rastkhani H, Palmér K, Memon AA, Sundquist J, Zöller B. Association of recurrent venous thromboembolism and circulating microRNAs. Clin Epigenetics. 2019 Feb 13;11(1):28. 109. Yu H, Hemminki A, Sundquist K, Hemminki K. Familial Associations of Colon and Rectal Cancers With Other Cancers. Dis Colon Rectum. 2019 Feb;62(2):189-195. 110. Zhang L, Hemminki O, Chen T, Yu H, Zheng G, Chattopadhyay S, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Second cancers and causes of death in patients with testicular cancer in Sweden. PLoS One. 2019 Mar 28;14(3):e0214410. 111. Zhang L, Hemminki O, Chen T, Zheng G, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Familial Clustering, Second Primary Cancers and Causes of Death in Penile, Vulvar and Vaginal Cancers. Sci Rep. 2019 Aug 14;9(1):11804. 112. Zhang L, Hemminki O, Zheng G, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Comparison of Familial Clustering 113. Zheng G, Chattopadhyay S, Sud A, Sundquist K, Sundquist J, Försti A, Houlston R, Hemminki A, Hemminki K. Se cond primary cancers in patients with acute lymphoblastic, chronic lymphocytic and hairy cell leukaemia. Br J Hae matol. 2019 Jan 31

ÅRSBOK2019

of Anogenital and Skin Cancers Between In Situ and Invasive Types. Sci Rep. 2019 Nov 6;9(1):16151.

115


CPF

PUBLICERADE ARTIKLAR 2019

114. Zheng G, Chattopadhyay S, Sud A, Sundquist K, Sundquist J, Försti A, Houlston RS, Hemminki A, Hemminki K. Types of second primary cancers influence survival in chronic lymphocytic and hairy cell leukemia patients. Blood Cancer J. 2019 Mar 26;9(4):40. 115. Zheng G, Hemminki A, Försti A, Sundquist J, Sundquist K, Hemminki K. Second primary cancer after female breast cancer: Familial risks and cause of death. Cancer Med. 2019 Jan;8(1):400-407. 116. Zöller B, Pirouzifard M, Sundquist J, Sundquist K. Association of Short-Term Mortality of Venous Thromboembolism with Family History of Venous Thromboembolism and Charlson Comorbidity Index. Thromb Haemost. 2019 Jan;119(1):48-55. 117. Zöller B. Genetics of venous thromboembolism revised. Blood. 2019 Nov 7;134:1568-1570.

FOLKHÄLSA OCH HÄLSOEKONOMI

ÅRSBOK2019

118. Afentou N, Jarl J, Gerdtham UG, Saha S. Economic Evaluation of Interventions in Parkinson's Disease: A Systematic Literature Review. Mov Disord Clin Pract. 2019 Apr 11;6(4):282-290. 119. Ayuso-Álvarez A, Simón L, Nuñez O, Rodríguez-Blázquez C, Martín-Méndez I, Bel-Lán A, López-Abente G, Merlo J, Fernandez-Navarro P, Galán I. Association between heavy metals and metalloids in topsoil and mental health in the adult population of Spain. Environ Res. 2019 Dec;179(Pt A):108784. 120. Borg S, Eeg-Olofsson K, Palaszewski B, Svedbo Engström M, Gerdtham UG, Gudbjörnsdottir S. Patient-reported outcome and experience measures for diabetes: development of scale models, differences between patient groups and relationships with cardiovascular and diabetes complication risk factors, in a combined registry and survey study in Sweden. BMJ Open. 2019 Jan 4;9(1):e025033. 121. Borg S, Gerdtham UG, Eeg-Olofsson K, Palaszewski B, Gudbjörnsdottir S. Quality of life in chronic conditions using patientreported measures and biomarkers: a DEA analysis in type 1 diabetes. Health Econ Rev. 2019 Nov 7;9(1):31. 122. Burger R, Christian CS, Gerdtham UG, Haal K, Hompashe DM, Smith A, Schutte AE. Use of simulated patients to assess hypertension case management at public healthcare facilities in South Africa. J Hypertens. 2019 Oct 3. 123. Cirera L, Huerta JM, Chirlaque MD, Overvad K, Lindström M, Regnér S, Tjønneland A, Boutron-Ruault MC, Rebours V, Fag herazzi G, Katzke VA, Boeing H, Peppa E, Trichopoulou A, Valanou E, Palli D, Grioni S, Panico S, Tumino R, Ricceri F, van Gils C, Vermeulen RCH, Skeie G, Braaten T, Weiderpass E, Merino S, Sánchez MJ, Larrañaga N, Ardanaz E, Sund M, Khaw KT, Key TJ, Jenab M, Naudin S, Murphy N, Aune D, Ward H, Riboli E, Bueno-de-Mesquita B, Navarro C, Duell EJ. Socioeconomic Effect of Education on Pancreatic Cancer Risk in Western Europe: An Update on the EPIC Cohorts Study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2019 Jun;28(6):1089-1092. 124. Dackehag M, Ellegård LM, Gerdtham UG, Nilsson T. Debt and mental health: new insights about the relationship and the im portance of the measure of mental health. Eur J Public Health. 2019 Jun 1;29(3):488-493. 125. Evans CR, Leckie G, Merlo J. Multilevel versus single-level regression for the analysis of multilevel information: The case of quantitative intersectional analysis. Soc Sci Med. 2019 Aug 24:112499. 126. Fridh M, Lindström M, Rosvall M. Associations between self-injury and involvement in cyberbullying among mentally distressed adolescents in Scania, Sweden. Scand J Public Health. 2019 Mar;47(2):190-198. 127. Gerdtham UG, Wengström E, Wickström Östervall L. Trait self-control, exercise and exercise ambition: Evidence from a healthy, adult population. Psychol Health Med. 2019 Aug 13:1-10. 128. Ghith N, Merlo J, Frølich A. Albuminuria measurement in diabetic care: a multilevel analysis measuring the influence of accredi tation on institutional performance. BMJ Open Qual. 2019 Jan 14;8(1):e000449. 129. Gracia E, Martín-Fernández M, Lila M, Merlo J, Ivert AK. Prevalence of intimate partner violence against women in Sweden and Spain: A psychometric study of the 'Nordic paradox'. PLoS One. 2019 May 16;14(5):e0217015.

116


PUBLICERADE ARTIKLAR 2019

CPF

130. Ivert AK, Gracia E, Lila M, Wemrell M, Merlo J. Does country-level gender equality explain individual risk of intimate partner violence against women? A multilevel analysis of individual heterogeneity and discriminatory accuracy (MAIHDA) in the European Union. Eur J Public Health. 2019 Sep 24. pii: ckz162. 131. Jakovljevic M, Jakab M, Gerdtham U, McDaid D, Ogura S, Varavikova E, Merrick J, Adany R, Okunade A, Getzen TE. Comparative financing analysis and political economy of noncommunicable diseases. J Med Econ. 2019 Aug;22(8):722-727. 132. Kristensen PK, Merlo J, Ghith N, Leckie G, Johnsen SP. Hospital differences in mortality rates after hip fracture surgery in Denmark. Clin Epidemiol. 2019 Jul 16;11:605-614. 133. Linder A, Gerdtham UG, Trygg N, Fritzell S, Saha S. Inequalities in the economic consequences of depression and anxiety in Europe: a systematic scoping review. Eur J Public Health. 2019 Jul 13. 134. Lindström C, Rosvall M, Lindström M. Unmet health-care needs and mortality: A prospective cohort study from southern Sweden. Scand J Public Health. 2019 Aug 13:1403494819863530. 135. Lindström M, Nystedt TA, Rosvall M, Fridh M. Sexual orientation and poor psychological health: a population-based study. Public Health. 2019 Oct 15;178:78-81. 136. Lindström M, Rosvall M. Marital status and 5-year mortality: A population-based prospective cohort study. Public Health. 2019 May;170:45-48. 137. Lindström M, Rosvall M. Parental separation/divorce in childhood and tobacco smoking in adulthood: A population-based study. Scand J Public Health. 2019 May 9:1403494819846724. 138. Merlo J, Wagner P, Leckie G. A simple multilevel approach for analysing geographical inequalities in public health reports: The case of municipality differences in obesity. Health Place. 2019 Jul;58:102145. 139. Nystedt T, Rosvall M, Lindström M. Sexual orientation, suicide ideation and suicide attempt: A populationbased study. Psychiatry Res. 2019 May;275:359-365. 140. Nystedt TA, Rosvall M, Lindström M. The association of self-reported discrimination to all-cause mortality: A population-based prospective cohort study. SSM Popul Health. 2019 Jan 24;7:100360. 141. Olofsson S, Gerdtham UG, Hultkrantz L, Persson U. Dread and Risk Elimination Premium for the Value of a Statistical Life. Risk Anal. 2019 Nov;39(11):2391-2407. 142. Olofsson S, Gerdtham UG, Hultkrantz L, Persson U. Value of a QALY and VSI estimated with the chained ap proach. Eur J Health Econ. 2019 Sep;20(7):1063-1077. 143. Persmark A, Wemrell M, Zettermark S, Leckie G, Subramanian SV, Merlo J. Precision public health: Mapping socioeconomic disparities in opioid dispensations at Swedish pharmacies by Multilevel Analysis of Indivi dual Heterogeneity and Discriminatory Accuracy (MAIHDA). PLoS One. 2019 Aug 27;14(8):e0220322. 144. Saha S, Grahn B, Gerdtham UG, Stigmar K, Holmberg S, Jarl J. Structured physiotherapy including a work place intervention for patients with neck and/or back pain in primary care: an economic evaluation. Eur J Health Econ. 2019 Mar;20(2):317-327. 145. Saha S, Nordstrom J, Gerdtham UG, Mattisson I, Nilsson PM, Scarborough P. Prevention of Cardiovascular Disease and Cancer Mortality by Achieving Healthy Dietary Goals for the Swedish Population: A MacroSimulation Modelling Study. Int J Environ Res Public Health. 2019 Mar 12;16(5). 146. Saha S, Nordström J, Mattisson I, Nilsson PM, Gerdtham UG. Modelling the Effect of Compliance with Nordic Nutrition Recommendations on Cardiovascular Disease and Cancer Mortality in the Nordic Countries. Nutrients. 2019 Jun 25;11(6).

ÅRSBOK2019

117


ÅRSBOK CPF, Centrum för primärvårdsforskning KCP, Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Tryck: Media Tryck, 2020, Svanenmärkt trycksak, 3041 0903 www.cpf.se www.vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/ sakkunniggrupper/primarvard-i-skane/ ©

CPF & KCP


Profile for Center for Primary Health Care Research

Årsbok för CPF och KCP om 2019  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...

Årsbok för CPF och KCP om 2019  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded