3.2 Kamratrespons

3.2 Kamratrespons

Kamratrespons är en bedömningsmetod där en medelev eller en grupp av medelever ger respons på en uppgift, någon annan typ av alster eller något annat bedömningsobjekt som en annan elev eller en elevgrupp har gjort eller producerat.

Kunskapsnivåer och kriterier ger ändamålsenligare kamratrespons

För att kunna fungera väl behöver det för kamratrespons finnas särskilt tydliga mål och kriterier, så att responsen är jämlik och rättvis. Speciellt i samband med kamratrespons lyfts ofta fram känslan av att rättvis bedömning kan vara utmanande att få till. Känslan skapas av att någon är alldeles för sträng i sin bedömning eller, omvänt, använder lite väl många lovord. Det kan kännas som att responsen inte riktigt träffar rätt. Det är lätt att förstå varför känslan uppstår, om man tar i beaktande hur mycket målsättningar kan variera mellan eleverna och hur olika uppfattningar de kan ha om målen med en uppgift och delarna i den. Av den anledningen går det att stödja elever när de ska ge kamratrespons och skapa en upplevelse av att bli rättvist bedömd genom att utarbeta bedömningskriterier för kamratrespons och formulera beskrivningar av kunskapsnivåer.

Tabell över kunskapsnivåer som stöd för kamratrespons

I planeringsfasen behöver läraren lägga ner en del tid på att utarbeta beskrivningar av olika kunskapsnivåer, men det hjälper eleverna att ge varandra kamratrespons så mycket att det absolut är värt besväret. Om målet för lärande i den lokala läroplanen har kunskapskrav ska dessa utgöra grund för beskrivningarna av de olika kunskapskapsnivåerna. När

man sammanställer en tabell över kunskapsnivåerna är det bra att se

till att nivåerna tydligt skiljer sig åt. Undvik gärna adjektiv, eftersom olika personer har ofta inte exakt samma uppfattning om deras betydelse. När kunskapsnivåerna används som stöd för kamratrespons är det bra att inte bara öva på att uppskatta själva kunskapsnivåerna utan också öva på att ge motiveringar och kommentarer. I kamratresponsen är det speciellt viktigt att kunna ge respons och kommentarer som verkligen främjar lärandet, och man får med fördel också använda en del tid på att öva det.

Exempel på en tabell för kunskapsnivåer:

Rätt tillfälle – nyckeln till fungerande kamratrespons

Kamratrespons ges ofta på slutförda projekt och presentationer, men det är också bra att fundera över huruvida det är bästa tillfället för kamratrespons. Hur får man och hur “måste” eleverna utnyttja responsen som de får? Enligt undersökningar främjar lektionstiden som används till kamratrespons både elevernas förmåga att se nyttan med responsen och deras sätt att förhålla sig till den. Det här är emellertid på inget sätt ett överraskande resultat, men det är viktigt att beakta när man väljer lämpliga tillfällen för kamratrespons. Det är bra att reflektera över huruvida eleverna skulle

kunna ge kamratrespons i ett sådant skede, då det fortfarande är möjligt att göra ändringar och finslipa ett projekt, en presentation eller

någon annan typ av arbete utifrån responsen. Om man får möjlighet att dra nytta av responsen man får, känns det också mer meningsfullt att ge kamratrespons och då ses den som viktig. Det är viktigt ta det här i beaktande. Om förmågan att ge kommentarer och respons ses som en färdighet som elever kan utveckla genom kamratrespons, är det med tanke på elevers lärande en lika viktig – om inte viktigare – färdighet att kunna ta emot responsen och utnyttja den på ett sätt som främjar lärandet. Kamratresponsen gör det möjligt att öva båda dessa färdigheter, och därför är det en bra idé att planera i förväg vid vilka tillfällen elever ska ge kamratrespons och hur den ska utnyttjas.

Lärarens roll i kamratrespons

När eleverna ger varandra kamratrespons är läraren inte längre bedömare utan istället den som styr bedömningen. Läraren ska komma ihåg att hen i första hand är den som skapar förutsättningar för eleverna att ge kamratrespons och som iakttar dem när de gör det. Det här innebär två saker:

1. Framför allt vid några av de första tillfällen, då eleverna ger varandra kamratrespons, ska uppgiften struktureras tydligt och gås igenom med eleverna.

2. Läraren är inte “tredje hjulet” när eleverna ger varandra kamratrespons, utan hen har i uppgift att iaktta eleverna och vid behov ge vägledning, men hen ska inte vara en del av själva processen.

Lärarens kommentarer eller yttranden som kan tolkas som bedömning upplevs lätt som viktigare än elevernas egen kamratrespons. Kamratresponsen minskar i betydelse och eleverna är inte lika ivriga att ge kamratrespons, om de oberoende förväntar sig att läraren ger bättre respons än deras medelever. Enligt ett flertal undersökningar fungerar kamratresponsen bäst när den är en process eleverna emellan.

https://www.youtube.com/watch?v=Ur6UXN2j20Y (Videon har svensk textning.)

Titta på Marja Tamms video om kamratrespons och reflektera över hur de här perspektiven beaktas i din egen bedömning och i klassrumsinteraktionen.

Kamratrespons: Marja Tamm KAARO-nätverket och Nationella centret för utbildningsutvärdering (HEA) vid Helsingfors universitet