Havsörn (Haliaeetus. H. albicilla) En fågel som haft svåra tider av miljögifter (DDT, PCB) nu den återhämtar sig igen!!
Foto: Alidad Rezai 21/10/2013
Alidad Rezai NA13 HT2013 Kungsängsgymnasiet
Innehållsförteckning:
Systematik ................................................................................................................................................1 Inledning ...............................................................................................................................................1 Syfte och frågeställningar.................................................................................................................1 Metod och material..........................................................................................................................1 Resultat ..................................................................................................................................... 2-3-4 Diskussion .........................................................................................................................................5 Sammanfattning ...............................................................................................................................5 Källförteckning .................................................................................................................................6
Systematik: Domän: Eukaryoter - Eukaryota Rike: Animalia – Djur Stam: Chordata – Ryggsträngsdjur Understam: Vertebrata – Ryggradsdjur Klass: Aves – Fåglar Ordning: Accipitriformes – Hökfåglar Familj: Accipitridae - Hökartade Rovfåglar Släkte: Haliaeetus – Havsörnar Art: H. albicilla – Havsörn (Wikipedia 20-11-13)
Inledning Havsörnar är en av de rovfåglar som är mest kända fåglar och de är jättestora och vackra. Men de är också i toppen av en näringskedja och drabbas kraftigt och snabbt av miljögifter. Efter besöket biologiska museet i Stockholm väcktes mitt minne om djur då tänkte jag att jobba med Havsörnar eftersom de haft svåra tider. Då ville jag veta mer om dem eftersom de är min favorit fåglar.
Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att ta reda på mer om Havsörnen och dess livsbetingelser, livsvillkor, hur populationen utsätts för hot, hur havsörnens population förändrades under det senaste året och varför minskade antalet Havsörnar till så lågt nivå. De frågor som är verkligt viktigt för oss att veta mer om dem och hur vi kan rädda hela arten. Med mina frågor som jag ska ta reda på i det här arbetet kommer kanske att ge en lite allmän bild för er som läser det och kanske påverkar er om naturen och hur individerna i miljön är viktiga. Mitt arbete gäller bara för Sverige och svenska havsörnar.
Metod och Material Efter besöket som jag och min klass kompisar gjorde på Biologiska riksmuseet och Skansen väcktes mitt minne om Havsörnar och tänkte det här jag vill veta mer om. Vi hade en guide som gav oss information om de olika djur arter som fanns uppstoppade i museet. Jag har fått material från forskarenbjörn Helander Hans forskarområde är Havsörnar och Sälar. Och en del av mitt material kommer från elektroniska källor.
Resultat Utseende: Havsörnarnas hane är oftast mindre än honan och örnens vikt varierar från 4-5 kilogram. Fåglarna kan vara mellan 80 centimeter till 1 meter. Örnar har verkligen stora vingar dess vingbredd kan vara mellan 195 till 250 centimeter. Vingarna är rektangulära och formade som ett dör med spretande handpennor. Hos vuxna Havsörnar är stjärten kortare och är trekantigt formad men hos ungörnar är den oftast längre. Näbben är mycket kraftigt eftersom Havsörnar är rovfåglar och använder för att skära i bytet. Halsen är ganska lång, längre än kungsörnar. Dem har olika färger beroende örnens ålder. (nrm.se) Utbredning: Havsörnen lever längs hela östersjökusten. De har sin utbredning i Lappland och vid syd- och mellansvenska sjöar. Det naturliga utbredningsområdet är i de övriga världsdelarna Europa och Asien. Men det saknas fortfarande Havsörnar i flera delar i Sydeuropa och mellan östern. (nrm.se) Hot: Det hot som fanns för ungefär 40 år sedan var DDT utsläppen som slog ut Havsörnarnas fertilitet det vill säga förmåga att kläcka fram levande ungar. De miljögifter som vi människor släppte ut för 40 år sedan, exempelvis var DDT och PCB. Det som vi släppte ut då märkte inte vi att vilka negativa påverkningar haft då. Havsörnen fridlystes år 1924 i Sverige efter att ha förföljts och det var nästa att försvinna från vårt land. Fram till 1950 växte havsörn stammen, men hände igen något på år 1970 var Havsörnen på att utrotas på nytt. När Havsörnen som var lägst var totalt cirka 150 Havsörn par i vårt land. Miljögifter kanske alla märkte inte som till exempel DDT och PCB men det finns mer miljögifter som är mer eller mindre skadliga för djur, människor och natur som dioxiner och bromerade flamskyddsmedel det är något medel som gör svårare för föremål att ta eld. Dessa ämnen är så skadliga ämnen för miljön. och alla djur människor idag har i sig de organiska miljögifterna i sin kropp. Ett miljögift är ett ämne som nedbrytningen sker jätte långsam i miljön och dem är lösliga i fetter i kroppen, fettlösligheten gör att det dessa ämnen kan stanna kvar och öka i fetvävnaden hos både människor och djur. Det kan i sin tur orsaka att alla dessa gifter lätt kan spridas i näringskedjorna. Eftersom dessa gifter är stabila ämnen och inte försvinner av sig själv kunde negativa effekterna stannar i miljön under lång tid. DDT som vi släppte ut i naturen gick i ett kretslopp, alla miljögifter går i ett långsamt kretslopp. Sen dessa släpps ute i naturen hamnar för eller senare i vårt grundvatten som vi någon gång kommer att dricka ur det och sjöar. Det behövs inte var så stort mängd, när dessa hamnar i en sjö tas upp gifterna av många hundra smådjur och plankton. Från och med nu finns dessa gifter i näringskedjan. Eftersom plankton och smådjur är kommer att ätas upp av olika sorts fiskar förs giftet till nästa nivå av kedjan. Och halten ökar eftersom djuren inte kan bryta ner eller blir av med dem gifterna i ämnen. Ju högre upp man kommer i näringskedjan finns det högra koncentration av gifterna. Större fiskar lever ju på dem små fiska och får i sig mer och mer av de gifterna som tagits upp av tidigare i näringskedjan. Havsörnarna är rovfågel och är toppkonsument det vill säga högst upp i en näringskedja genom att äta upp en fisk kommer att örnen få samma mängd gifter som från början var fördelade i miljontals plankton och smådjur. Djuren som finns högt upp i näringskedjan drabbas hårdast (miljo.vgy.se) de Havsörnarna som fick i sig av dessa
fick orsaken. giftet gör att örnäggets skal blev tunnare och porösare det vil säga att ägget ha många håligheter. När ägget skulle ruvas gick sönder dem på grund av att ägget skalet var så tunn och ibland var döda foster i det ägget på grund av den höga mängden av gifter och för att äggskalet var porös och fick inget näring.
Figur 1 Bild tagen från ne.se. den visar hur miljögiften som hamnat i en sjö tas upp av småfiskar och hamnar i en näringskedja dessa småfiskar äts upp av ännu större fisk och ökar i mängd till sist får alla de gifterna djuret som är sist i näringskedjan.
Användning av dessa gifter: DDT använde man för att bevara trädplantor sen när trädet ska bli papper fanns DDT kvar. Det var också ett bekämpningsmedel mot insekter. Man använde mycket av giftet i jordbruk och skogsbruk. PCB är en industrikemikalie det använde man b.la i fogmassor i hus, även finns i lysrörsarmatur, tvättmaskiner och oljebrännare som är tillverkade förre 1974. (miljo.vgy.se)
Varför minskade Havsörnar, hur förändrades Havsörnens population under de senaste åren Havsörnen skyddades genom lagen år 1924 efter att förföljts av människor och jakt. Och då antal örnar var så lågt att nästan höll på utrotas. men från dess till ungefär 1950-talet växte hela stammen. Sen kom upp olovliga miljögifterår 1970-talet miljögifter som framför allt DDT och PCB som är orsaken till det skadan. DDT gjorde att honan blev steril det vill säga tappade förmåga att lägga ägg, och äggskalet var så tunn och porös att dem gick sänder ofta under ruvningen. Havsörnarna påverkas kraftig och snabb.om vi människor släpper någon form av gift i naturen det berörs först örnen eftersom dem är högst upp i näringskedjan, en toppkonsument och där är miljögiftet är som högst. Havsörnen hade inte överlevt utan hjälp. på vintrar la dödade byte för att klara den svenska vintern och för att uppföda ungarna att öka i antal. Idag växter Havsörnstammen i Sverige eftersom örnen räknas i många år som den nationell miljöövervakning. År 2007 visade undersökningen att den svenska Havsörnar är cirka 500 par. Bara i östkusten är 295 till 335 par örnar och i inlandet söder om Lappland är cirka 95 till 110 par Havsörnar. Det är ett täcke som visar att vår Havsörnspopulation ökar idag. Varje år görs också många kontroller Antal häckningsförsök som lyckats och antal unga, Räkning av Havsörnspar, Insamling av okläckta döda ägg och Blodprov tas från ungar (naturvardsverket.se och nrm.se)
Nya hot Det finns förfarande nya hot även om Havsörnens population ökar idag, främst är tågolyckor är den vanligaste orsaken att Havsörnar bli dödade, brist på tillräckligt gamla träd är en annan orsak som gör att många av Havsörnar blir utan boplats. Det krävs 100 åriga träd för att kunna bära det boet som kan blir upp till ett ton. Idag sågas ner trädet när dem är ungefär 70 till 80 år gamla. En annan orsak är dem vindkraftverk som vi ar i Sverige Havsörnar blir dödade när du träffar det stora och långa rotorbladen, en annan orsak är bly förgiftning när örnen äter rester av skjutna djur får fågeln bly från ammunitionen som man har använt vid jakt sen det leder till blyförgiftning, miljögifter som till exempel kvicksilver och andra miljögifter i naturen som Havsörnen får i sig genom födan. År 2008 visade sig att DDT kom upp igen skadade ägg från mellersta Norrlands kust vilket innebär att det finns fortfarande nya hot. (nrm.se)
Diskussion/analys Havsörnen reagerar lätt om det miljöbalansen rubbas eftersom Havsörnar är i toppen av en näringskedja på så sätt verkade det också snabbt och kraftigt. Vi som bor i Sverige måste se till att det ska inte hända och vi måste se till att våra utsläpp inte läcker ut i naturen för att då kan en hel art försvinna för alltid till exempel Havsörnen som är en bra symbol för lyckat miljöskydd att vi kan tillsammans rädda vår miljö. Man måste vara noga med miljön t.ex. blyförgiftning dem som går i skogen och vill jaga men tänk att inte lämna efter sig ammunition i något skadade djur t.ex. för att då kan ett annat djur kommer att äta upp den och blir förgiftat. Man kan använda naturmaterial när som är i räckhåll. Plast och kemiska konstgjorda material innehåller ofta många olika kemiska framställda föreningar. Man ska aldrig slänga elektroniska förbrukade i hushållssoppor m.m. man måste tänka på ett bättre sätt att tillverka papper för att det mesta skadan skede i mellersta Norrlands kust för att du läcker lätt all dem skit sen blir upp ätna av plankton nu är gifterna i en näringskedja.
Sammanfatta Miljögifter har påverkat Havsörnens population jätte mycket för ungefär 40 år sedan efter det men hjälp av stödmatning och andra utfodring under vinter har ökat populationen i Sverige. Hotet mot Havsörnar är en bra symbol också för oss människor att bättre miljöskydd och att vi måste tänka mer och fortsätta skydda miljön. Under 1970-talet som var Havsörnarna som var minst och sen med tider har skett ändringar som har blivit bättre och ökande arten. Men det finns försfarande nya hot som till exempel tågolyckor, vindkraftverket m. m som måste man försöka på något sätt förbättra det.
Källförteckning Elektroniska källor: http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsavdelningen/miljogiftsforskning/miljoovervakn ing/havsorn.15408.html naturhistoriska riksmuseet Havsörn hämtad 2013-11-20 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Faglar/Havsorn/ naturvårdsverket Havsörn hämtad 2013-11-20 http://miljo.vgy.se/miljogifter.html hämtad 2013-11-20 http://www.svtplay.se/video/1073601/del-8?tab=program&sida=3 vetenskapsvärld del8 hämtad 2013-11-20 http://www.ne.se/lang/havs%C3%B6rn?i_whole_article=true nationalencyklopedin Havsörn hämtad 2013-11-20 https://sv.wikipedia.org/wiki/Havs%C3%B6rn Wikipedia Havsörn hämtad 2013-11-20 http://www.luontoportti.com/suomi/sv/linnut/havsorn naturegate Havsörn hämtad 2013-11-20 otryckta källor: Björn Helander (2013) forskare speciell område säl och Havsörn. Kontakt via e-mail bjorn.helander@nrm.se och via mobil 0708 87 68 93
tryckta källor: Böcker Lars Imby 1985, 1999. Nya svenska fågel boken (sid 64 till 65 Bokförlaget Prisma, Stockholm hämtad 2013-11-18