Fjällrävens anpassning Alopex lagopus
Anpassad till kyla och snö Lovisa Nittler Na13 11-21-13 Kungsängsgymnasiet Sala Handledare: Carina Ek, Jonas Kindlund och Margareta Molin
Abstract The purpose of this study was to collect information about a Swedish animal and get a deeper knowledge about it and I chose the artic fox. I have been using books and internet to get the right and interesting information for my questions. The method that I used when I got two different fact of one question from the internet was to search in books to find the right and mostly thinkable answer. In 1928 the population of artic foxes was about 60 – 70 and that is why it also became protected. The population has not been changed dramatically until 2011 when the population suddenly increased with around 700. Organizations are now working to help the artic foxes even more. The artic fox has adapted very well to the cold environment, it has very short legs, nose and ears, just to keep warm. It can even manage -70 degrees. The artic fox is living in dens and sometimes two families can sheer one. If it is a good supply of food the female fox can get up to 16 puppies and if it is not plenty of food it will just be 2-8 puppies and not many artic foxes will have the strength to survive. The arctic fox is endangered and why depends on many factors. The fur was wanted and the hunt for wolves affected the arctic fox and even the limited availability of food,
2
Innehållsförteckning
Sida
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Metod och material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Systematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Hur anpassar sig fjällräven efter klimatet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Hur fungerar fjällrävens fortplantning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Varför är fjällräven utrotningshotad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Analys och diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Sammanfattning och slutsatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Källförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3
Inledning Jag har fått i uppgift att skriva en rapport om ett djur som jag vill fördjupa mina kunskaper i och jag har därmed valt fjällräven. Som inledning på detta arbete besökte jag och min klass Skansen samt det biologiska museet i Stockholm. Där fick vi en väldigt bra guidning av naturvetaren Boel Recén som introducerade oss i djurriket. Då jag inte fick se eller höra så mycket om fjällräven väcktes mitt intresse om att ta reda på mer om den. Fjällräven intresserar mig för att jag inte vet något om den och för att den är väldigt ovanlig i Sverige. 1928 blev fjällräven fridlyst i Sverige och det är runt 2011 som populationen ökat drastiskt. Den senaste mätningen av antalet fjällrävar gjordes 2010 då fanns det ca 140 vuxna i Sverige.
Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att få en bredare och djupare kunskap om ett visst djur. Att diskutera och analysera fakta som tagits fram och dra slutsatser utifrån det. Tyngdpunkten i mitt arbete ligger i min tredje frågeställning då jag anser att den är mycket intressant. Mina frågeställningar lyder enligt följande: 1. Hur anpassar sig fjällräven efter klimatet? 2. Hur fortplantar fjällräven sig? 3. Varför är fjällräven utrotningshotad?
Metod och material Eftersom jag inte fick någon information om fjällräven på skansen och det biologiska museet så använder jag mig utav fakta från internet och böcker. Innan jag valde mina frågeställningar läste jag lite allmänt om fjällräven och sen valde jag att skriva om det jag tyckte var mest intressant. Jag har även använt mig av böcker då vissa sidor gett mig olika information och på så sätt har jag förlitat mig på böckernas fakta. Den lilla informationen från böcker och internet har varit nödvändig för att det inte funnits så mycket fakta som jag behövt om fjällräven som jag hoppats på. Jag kommer vara källkritisk vilket innebär att jag kollat fakta på flera olika ställen så jag vet att det jag skriver stämmer. Jag tycker internetet är väldigt bra då man får tag på väldigt mycket information, det finns också väldigt många natursidor som man kan lita på, 4
som naturvårdsverket och wwf.se.
Systematik Fjällrävens systematik: Rike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Animalia Stam . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chordata Klass . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mammalia Ordning . . . . . . . . . . . . . . . Carnivora Familj . . . . . . . . . . . . . . . . . Canidae Släkte . . . . . . . . . . . . . . . . . Alopex Art . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fjällräv
Fjällräven Hur anpassar sig fjällräven efter klimatet? Fjällräven lever i norra Sverige vid högfjäll, tundra med arktiskt klimat och har anpassar sig väldigt bra till detta. Det första djur fryser om när de är ute i kallare väder är lämlar som näsa, öron och ben. Till skillnad från den svenska rödräven har fjällräven kortare öron, nos, och kortare fram- och bakben för att behålla värmen bättre i kroppen. Fjällräven har hårbeklädda trampdynor och en väldigt tät och tjock päls, den anses vara den varmaste av alla kända däggdjur. Under snöstormar använder sig fjällräven även sig av sin stora, långa och tjocka svans för att lägga den över sig och skydda sin mindre kropp. Figur 1 visar hur fjällräven gömmer sig under sin svans för att hålla värmen. En fjällräv kan tåla en kyla ned till -70 grader Celsius. (wwf.se 19/9-13) På hösten kan fjällräven lägga på sig drygt 50 procent av kroppsvikten i fettdepåer som används till isolering och energireserv (fjallraven.se). Fjällrävens päls kan variera från vinter till sommar, på vintern är den oftast vit och på sommaren brun eller så kan den vara blåsvart 5
året runt. Detta är unikt bland europeiska däggdjur men i Sverige är vita fjällrävar vanligast då 90-95% av alla har denna färg (Jarvzoo.se). För att kunna klara och överleva de kallare temperaturerna behöver fjällräven givetvis mat, huvudfödan är fjällämmel men även sorkar och ripor. Fjällräven är asätare och äter resterna som andra rovdjur lämnat, beroende på vad som är tillgängligt kan den också äta fisk, fågelägg, bär och insekter (Curry-Lindahl K). Fjällräven kom till Sverige tillsammans med fjällämmel och vildren när inlandsisen drog sig tillbaka. De följde då iskanten och sedan dess har de haft en ständig plats i fjällvärlden (zoologi.su.se). Hur fungerar fjällrävens fortplantning? Fjällräven blir könsmogen när den är 9-12 månader men får inte sin första kull efter ca 1-2 år. Parningstiden är vid mars och valparna föds i maj/juni. Alltså är fjällrävens dräktighet inte särkskilt lång, bara 52 dagar (jarvzoo.se). Valparna föds i fjällrävens lyor och lämnar inte boet förrän hösten men ibland kan en fjolårsunge stanna kvar i ett år. En lya kan ha runt 40-150 ingångar. (naturvårdsverket.se 20/1-11). Ibland kan det även vara så att det bor två rävfamiljer i en och samma lya. Hur många valpar det kan bli beror väldigt mycket på tillgången på mat, om det är dålig tillgång på mat så är det väldigt vanligt att en stor del av kullen dör. Om det är god tillgång på mat kan en hona på ca 3 kilo få en kull på 10-16 valpar, men vanligtvis brukar det bli 2-8 stycken. Ungarna kan se efter 15 dygn, de diar under 4 veckor och blir självständiga efter 3-4 månader (Curry-Lindahl K). Den ungefärliga livstiden för en fjällräv ligger på 5 år. Fjällrävar är monogama vilket betyder att dem lever i par, de håller oftast ihop livet ut och både honan och hanen hjälps åt med att ta hand om valparna (wwf.se 19/9-13). Varför är fjällräven utrotningshotad? Fjällräven är fridlyst och utrotningshotad i Sverige sedan år 1928 då det bara finns cirka 60-70 stycken kvar och orsakerna till detta kan vara många. För bara några hundra år sedan fanns det över 10 000 fjällrävar i Sverige men när jakten började sjönk antalet. Fjällrävens fina päls var en orsak till detta jagande. Sålde man ett skinn tjänade man stora pengar (interregsverige.norge.com). I bara Västerbotten sköts det ca 300 fjällrävar under 1912-1911 och sedan dess har fjällräven haft svårt med att återhämtat populationen (skogssverige.se 19/1-01). Om jakten var en orsak på nedgången måste det finnas fler orsaker till varför den inte återhämtat sig. Jakten på varg 6
var intensiv vid fjällrävarnas områden runt 1928 och det kan ha gjort att fjällräven saknat kadaver, alltså att kunna äta av det som vargen kan ha dödat. Det gift som lades ut för att döda vargar kan även ha påverkat på fjällrävarna. Brist på sorkar och lämlar har tillfört brist i födan och även det förändrade klimatet kan vara en orsak på fjällrävens levnad. (Zoologi.su.se 1998). Fjällrävens population varken ökar eller minskar utan den stannar kvar på ungefär samma nivå, det beror oftast på hur tillgången på mat är, hur många valpar som överlever och hur många som dör. Oftast finns det inte så mycket mat och då dör många fjällrävar, sen när det är lämmelår finns det gott om mat och då föds många valpar och många valpar överlever. År 2010 och 2011 var det lämmelår och under 2011 föddes det 700 valpar och nu gäller det bara att dem fortsätter hålla sig vid liv och tack vare lämmelåren ser framtiden ljusare ut (wwf.se 19/9-13).
Analys och diskussion Ofta brukar djur kunna anpassa sig till olika livsmiljöer beroende på var de lever men längst ner i landet är det alldeles för varmt för fjällräven att bo. Fjällrävens valpar föds i lyor för att få värme och skydd under de kalla omständigheterna samt för att det är enklare att ha alla på samma ställe och skyddade. Det finns både vita och bruna fjällrävar i Sverige men den vita pälsen dominerar starkt. Detta beror på vår långa vinter och den vita pälsen fungerar då som kamouflage. Den bruna fjällräven lever därmed mer i kustområden där brun fungerar som ett bättre skydd. Att anpassa färgen på pälsen till den omgivande naturen är en fördel för att bli mindre synlig för andra rovdjur. I jämförelse med rödräven har fjällräven kortare lemmar vilket beror på kylan. När det blir riktigt kallt prioriterar kroppen de inre organen först så att de håller värmen och därför krävs ibland värme från de utstickande organen. Med kortare nos och tassar förfryser fjällräven inte lika lätt då värmen kan cirkulera nära kroppens centrum. Lämmelåren är viktiga för fjällrävens överlevnad och sitt sätt för att kunna öka fortplantningen. Varför det bli lämmelår är för att när det blir mildare klimat och mer snöfattiga vintrar, så försvinner fjällämlarnas bon där de lever under vintern och kommer upp, och de blir då lättare tillgängliga som föda åt fjällrävarna. När jag läste om fjällräven på nätet fick jag intrycket av att det var väldigt många som ville veta mer om den. Privatpersoner och natur-sidor som tillexempel wwf.se bryr sig väldigt 7
mycket om fjällräven och vill att alla ska veta att den är utrotningshotad. Jag skulle vilja veta mer om hur fjällräven kommer göra om temperaturen kommer fortsätta stiga. Kommer populationen minska eller kommer den att sin om tid anpassa sig och kunna leva i varmare miljöer? Om den skulle klara detta, skulle den under lång tid kunna anpassa sig och ändras så pass mycket att en helt ny räv art bildas?
Sammanfattning och slutsatser Fjällräven är starkt utrotningshotad och varför beror på många faktorer, som att pälsen var eftertraktad, jakten på varg påverkade fjällräven och även den begränsade tillgången på mat, nämner jag i min tredje frågeställning. Att födan beror på fjällrävens fortplantning nämner jag i min andra frågeställning och att en hona kan få upp till 16 valpar om det finns gott om resurser. Jag nämner även att fjällrävens graviditet inte är speciellt lång och fjällrävarna lever oftast i par. I min första frågeställning berättar jag om hur fjällräven anpassat sig utmärkt till det kalla klimatet, att lemmar blivit kortare för att hålla värmen bättre i kroppen. Jag tycker att arbetet har varit mycket intressant och jag tycker jag fått en bredare kunskap om mitt djur.
8
Källförteckning Elektroniska källor http://www.wwf.se/vrt-arbete/arter/1125731-fjllrv http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/natura2000/arter/ryggradsdjur/vl_fjallrav.pdf http://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4llr%C3%A4v http://www.interreg-sverigenorge.com/UserFiles/File/Interreg/Aktuellt/Felles%20Fjellrev/FF_SE_broschyr_low.pdf http://skogssverige.se/node/33979 http://www.zoologi.su.se/research/alopex/projekt_atgarder.htm http://www.fjallraven.se/sa-lever-fjallraven http://www.jarvzoo.se/fjallrav/ Bildförteckning Bild på framsidan: http://eskimahund.blogspot.se/2013_01_01_archive.html Figur 1: http://www.svenska-djur.se Tryckta källor Namn: Däggdjur, groddjur & kräldjur
Namn: Våra landskapsdjur
Författare: Curry-Lindahl Kai
Författare: Brusewitz Gunnar
Sida: 323-324
Sida:120-122
Tryckår: 1988
Tryckår:1989
9