Foto, Josefine Nittler.
Berguv Bubo bubo En rödlistad art.
Av: Lisa Lövedal, NA13, Kungsängsgymnasiet Handledare: Carina Ek, Jonas Kindlund, Margareta Molin. Inlämningsdatum: 25/11-2013
0
Systematik (wikipedia.se) Rike:
Animalia (djur)
Stam (Phylum):
Chordata (ryggsträngsdjur)
Klass:
Aves (fåglar)
Ordning:
Strigiformes (ugglor)
Familj:
Strigidae (äkta ugglor)
Släkte:
Bubo
Art:
Bubo Bubo
Abstract I have been tasked to find out more about a Swedish animal and present it through a scientific report. I have chosen the eagle owl because a couple has bred at our family business for several years. I wanted to find out where the eagle owl lives, what´s eagle owl project has done and what the future holds. To find out more about the eagle owl I did some research on the internet and in books.
The eagle owl is choosing more unusual places to live because of us humans. It has made them even more vulnerable. During the 50-60th the eagle owl was very threatened and became a protected species. We humans started a project to save the endangered species. The future of the eagle owl looks tough. Our society is developing fast which the eagle owl find hard to handle. I have realized that we humans need to make a change if we want to keep the eagle owl.
Innehåll Inledning ................................................................................................................ 1 Syfte och frågeställning ......................................................................................... 1 Metod och material ................................................................................................ 1 Resultat .................................................................................................................... Biotopval ............................................................................................................ 1 Berguvsprojekt ................................................................................................... 2 Framtiden ........................................................................................................... 3 Analys/diskussion .................................................................................................. 4 Sammanfattning..................................................................................................... 5 Källförteckning ...................................................................................................... 6
Inledning Jag har fått i uppgift att ta reda på mer om och fördjupa mig i ett valfritt svenskt djur. Arbetet skall jag sedan redovisa i en vetenskapligrapport utifrån ett ekologiskt perspektiv. Jag har valt den svenska fågeln berguv, Bubo bubo. Anledningen till att valt just berguven är att jag under flera år fått följa en del av en berguvs liv. Det har väckt flera frågor hos mig och jag vill nu ha svar på dem. Av den anledningen valde jag berguv. Syfte och frågeställning Syftet med den här vetenskapliga rapporten är att jag ska jag ta reda på mer om berguven och dess liv. Vad är det egentligen som ligger bakom allt och hur kommer det sig. Frågorna jag kommer ta ställning till är: 1. Vad har berguven för biotopval? 2. Vad har berguvsprojekten resulterat i? 3. Hur ser framtiden ut för berguven? Metod och material Arbetet började med ett studiebesök på Skansen och Bilologiska museet i Stockholm (21.10.2013). Boel Recén gav oss en guidad tur på både
Skansen och Biologiska museet, där vi fick ta del av en hel del fakta som med säkerhet var korrekt. Jag har utfört min rapport genom att söka fakta i böcker och på internet. Jag har inte bara använt mig utav en källa utan har använt mig av flera stycken för att kunna vara så källkritisk som möjligt. Resultat Biotopval Berguven trivs som bäst i bergiga skogstrakter, stupande bergsbranter och klippiga skärgårdsöar. Deras revir brukar sträcka från 4-6 kvadratkilometer och har ett varierande landskap. De bosätter sig ofta på en klipphylla med ett stup under, ovanför vill de gärna ha en utskjutande kant för extra skydd. (skansen.se, 2013). Berguven finns inte bara i Sverige utan även i övriga Europa, Nordafrika och Asien (pippi sidan.se).
Figur 1, berguvens utsträckning.
1
Vi människor har gjort det svårt för uven att hitta boplatser på flera ställen vilket har resulterat i att allt flera bosätter sig på byggnader i storstäder, industriområden, avfallsanläggningar och stenkrossar. Det är boplatser som utsätter berguven för en viss fara och stor risk att deras ägg tar skada. Uven är ganska noga med dess biotopval då den oftast stannar på samma boplats hela sitt liv till och med över vintern. Det ska vara bra skydd och lönsamma jaktmarker (lappugglan.se, 2007). Soptippar brukar vara ett relativt populärt ställe för berguven att bosätta sig på, det finns gott om föda och goda förutsättningar för ett bra bo. Det är stor risk att uvens tar skada då råttorna bär på miljögifter (skansen.se, 2013).
Berguvsprojekt Under 1950- och 1960-talet minskade antalet berguv drastiskt i Sverige. Det hela berodde på att oss människor. Vi släppte ut en stor mängd farliga miljögifter som kvicksilver och DDT, även jakten påverkade populationsstorleken (naturskyddsföreningen.se, 2009). Människan började utveckla samhällsstrukturen vilket också påverkade berguven negativt. Modernisering av avfallshanteringen
vilket gjorde att uvens basföda brunråtta minskade, både el- och vägnätet utvecklades vilket ledde till stora dödsrisker för berguven. Störningar av människan som t.ex. skogsbruk, klättring, trafik osv. kan göra att uven lämnar sina ägg under en längre tid under häckningstiden1 det leder snabbt till att ungarna dör. (lappugglan.se 2007). Berguven är en toppkonsument och det medförde att den lätt lagrar höga halter av miljögifterna i dess kropp. Gifternas påverkan kan leda till förlamade ungar, att de blir sterila eller dör (wikipedia.se). Den staka nedgången uppmärksammades och berguven blev rödlistad. Fridlysningen gav inget större resultat, populationens minskning fortsatte vilket gjorde att det första berguvsprojektet drog igång. Berguvsprojekten går ut på att få berguvspopulationen att öka antalet häckande par. Man föder upp berguvar i fångeskap och släpper sedan ut dem i det fria. Man började även ringmärka alla berguvar för att kunna se artens framgång och problem (lantsyrelsen.se, 2007) Detta resulterade i att vi nu har ungefär 500 par fritt häckande berguvspar (fågel.se, 2013).
1
Den perioden från parning till att fågelungen lämnar boet.
2
Framtiden Antalet berguvar är nu relativt stort jämfört med vad det har varit men det är endast tack vare all hjälp från oss människor. Utan människans hjälp med berguvsprojekten hade berguven troligtvis varit utrotad för flera år
sedan. Det förekommer fortfarande tjuvjakt även fast den är fridlyst och lika så störningar vid bona. Störningarna kan vara b.la. bergsklättrare och kollusioner med biltrafik, tågtrafik och kraftledningar (lanstyrelsen.se 2006).
Miljösituationerna har fått klara förbättringar om man jämför med 50–60-talet då berguven var som mest hotad. Det kommer dock nya miljögifter hela tiden som återigen kan förvärra uvens situation (naturvardsverket.se, 2003).
Figur 2, berguvsägg.
När man blickar framåt på berguvens framtid tror man att det kommer bli tufft. Man strävar efter att alla populationer ska få öka i deras egen takt utan någon hjälp vilket är svårt för berguven. Städerna har börjat växa och ta mer plats, det gör att flera berguvar flyttar in i städerna. I staden finns det mycket mer farliga föroreningar än ute på landet och föroreningarna påverkar uvens ungar (skansen.se, 2013).
Figur 3, berguvsunge.
Analys/diskussion Jag kan konstatera att berguven har överlevt tack vare människans hjälp. 3
Utan berguvsprojekten hade inte berguven klarat av att leva. Men vad säger egentligen att berguven kommer att få en tuff framtid. Jo det säger alla experter, vårt samhälle kommer att vara alldeles för utvecklat för att uven ska kunna leva kvar. Tänk om vi människor blir ännu mer miljövänliga då? Börjar ta ännu mer hänsyn till berguven? Borde det inte vara en risk för övriga vilda djur i vårt samhälle med om miljögifterna nu ska vara så farliga? Mina resultat visar att berguven är en art vi måste vara rädda om. Den är en del i vårt ekosystem som
toppkonsument, den ser till att antalet gnagare mm. hålls i lagom antal. Även fast det finns en hel del berguvar nu så måste vi vara vaksamma, då antalet snabbt kan börja falla igen. För vidare forskning skulle det vara intressant att ta reda på mer om hur vi människor kan gå till väga för att förbättra berguvens levnadsmiljö, få berguven att själv hålla dess population i en jämn nivå. Även få en ännu djupare insikt i artens levnads sätt, deras metod för att kunna leva år efter år i Sverige.
Figur 4, berguv i dess hemmamiljö.
4
Sammanfattning Mitt arbete har gått bra även fast det var lite svårt att hitta den fakta jag ville åt. Det finns ganska mycket fakta på internet när man söker på berguv. Dock är det nästintill endast fakta som tar upp det övergripande och går inte in på så mycket detaljer som anledningar osv. Böckerna jag tittat i om berguv har det endast stått någon enstaka rad, vilket inte har kunnat bidra med något till mitt arbete. Syftet med den här vetenskapligarapporten var att besvara dessa frågor: 1. Vad har berguven för biotopval? 2. Vad har berguvsprojekten resulterat i? 3. Hur ser framtiden ut för berguven? Berguven är en art som är noga med dess biotopval. Det ultimata området
för berguven är där den kan lägga boet på en klipphylla för ett bra skydd och har fina jaktmarker runt om. Vi människor har gjort det svårare för uven att hitta det ultimata stället för bosättning. Det har lett till att den söker sig till områden där det finns faror för dem som t.ex. industriområden. Berguvsprojekten startade under 60talet och har varit till stor hjälp för arten. Vi människor har ökat antalet häckande uvar genom att föda upp uvar i fångeskap och sedan släppa ut dem i det fria. I Sverige finns det nu ungefär 500 häckande berguvspar. På kortsikt ser framtiden relativt ljus ut det finns inga större hot mot berguven. Men ska man blicka längre fram kommer det troligtvis bli ganska tufft. Vi människor utvecklar hela tiden vårt samhälle det är inte säkert att arten klarar av all utveckling och speciellt inte i den hastighet det utvecklas.
5
Källförteckning Otryckta källor Skansen, Stockholm, 21.10.2013, Boel Recén Biologiska museet, Stockholm, 21.10.2013, Boel Recén Elektroniska källor Biotopval Skansen. Hämtad 12.11.2013 URL: http://www.skansen.se/sv/artikel/berguvenslivsmiljo Lappugglan, Ove Stefansson. Hämtad 16.11.2013. URL: http://lappugglan.se/index.php/mina-favoriter/berguven-och-manniskan-isamspel-_-en-sammanfattning/Page-2.html Youtube, Skansen. Hämtad 15.11.2013. URL: http://www.youtube.com/watch?v=g9hgFYHIW6g Berguvsprojekt Naturskyddsföreningen. Hämtad 17.11.2013 URL: http://www2.naturskyddsforeningen.se/kretsar-lan/Kalmar/emadalen/berguv/, Wikipedia Hämtad 18.11.2013 URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Berguv#Berguven_och_m.C3.A4nniskan Lappugglan, Ove Stefansson. Hämtad 16.11.2013 http://lappugglan.se/index.php/mina-favoriter/berguven-och-manniskan-isamspel-_-en-sammanfattning/Page-3.html Länstyrelsen, Mats Gothnier och Alar Broberg, Hämtad 19.11.2013 URL: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikation er/2006/faktablad-2006-6.pdf Fåglar Gustaf Rudebeck, Hämtad 12.11.2013 URL: http://www.fageln.se/art/berguv.aspx
6
Framtiden Länstyrelsen, Mats Gothnier och Alar Broberg, Hämtad 12.11.2013 URL: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikation er/2006/faktablad-2006-6.pdf Naturverket, Torsten Larsson. Hämtad 13.11.2013 URL: http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/natura2000/faglar/faglar3.pdf
Figurer Figur på framsidan tagen av Josefin Nittler, Skansen, Stockholm. Figur 1,Pippi Sidan. Hämtad 21.11.2013 URL: http://www.0921.be/pippi/pippi_sidan.htm Figur 2, Anonym. Hämtad 22.11.2013 URL: http://berguven.blogg.se/category/fagelagg.html Figur 3, Hans Falklind. Hämtad 2013-11-21 URL: http://www.falknatur.se/arter/berguv.htm Figur 4, Fotoplatforma.pl. Hämtad 22.11.2013 URL: http://www.fotoplatforma.pl/se/bigimages/5570/
2