Issuu on Google+

BrunbjÜrn 2010-12-16 Emma Lindman DNV10 Kungsängsgymnasiet Handledare: Birgitta Ryner, Richard Molin och Carina Ek


Abstract This work started with a field trip to the Museum of National History and Skansen in Stockholm. The purpose was to do a research about a mammal and its ecological situation in Sweden. I decided on doing a research about the Swedish brown bear. The method we used was to search for information in books and on the internet. In the first one of my questions I wanted to find out about in my research was about how the bear population had changed in number throughout the years and also how they originally came to Sweden. They wandered in from Alaska and East Europe and also from South Europe. A male bear can wander from 500 – 5000 km2 during a season and from 1940 to 2008 the population has grown from about 130 to approximately 3500 bears in Sweden. I also wanted to know how the brown bear survives in the hibernating den without food or water. The bear eats mostly berries during the autumn, they contains glucose which transforms into fat. During the winter when the bears hibernate the fat is used for energy and it can transform into water so the bear does not die from dehydration. One thin more I wanted to find out was about the relationship between the humans and the brown bears. In the last hundred years four people were killed. Also, even though the brown bear is protected poaching is still occurring. Especially now that the owners do not get any compensation from rain deer killed by the brown bears. From my work done I can draw the conclusion that the brown bear is a peaceful animal but it has to be respected.


Systematik Rike Stam Klass Ordning Familj Släkt Art Källa

Animalia (Djur) Chordata (Ryggsträngsdjur) Mammalia (Däggdjur) Carnivora (Rovdjur) Ursidae (Björnar Ursus Ursus Arctos (Bjrunbjörn) www.wikipedia.se


Rapport Inledning Denna rapport arbete startade med en studieresa till Naturhistoriska Riksmuseet och Skansen (guide Leif Wiksell) i Stockholm som gav intresse för brunbjörnen och kunskap om dess ekologiska situation i Sverige. Brunbjörnen som det största rovdjuret i Sverige tyckte jag måste vara intressant att skriva om. Innan studieresan var kunskapen om detta djur liten. Jag vet inte mycket om björnen förutom att det går i ide och att man inte ska springa om man stöter på en björn.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här rapporten är att öka förståelsen om brunbjörnens ekologiska situation i Sverige och att få mer kunskap om björnen och om hur dess relation med människan är. Det är ett skolarbete som kommer att betygsättas i ämnena biologi, svenska och engelska. Mina frågeställningar är hur björnens populationsmängd har förändrats över åren? Är björnen ett hot mot människan? Hur kommer det sig att brunbjörnen överlever vintern i idet utan att äta eller dricka? Alla de här frågorna blir besvarade i denna rapport.

Metod och material Metoden är informationssökande på internet och i böcker. Information om brunbjörnen kommer dels från studieresorna till Skansen och till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, men mestadels av informationen har kommit från olika internetsidor om björnen.

säsong och Brunbjörnshannen vandrar vanligtvis mer än 500 – 5000 km2 , medan en björnhona med årsunge kan vandra mellan 100 – 600 km2 (http://snotra.artdata.slu.se/ar tfakta/GetSpecies.aspx).

Resultat Brunbjörnar i Sverige Efter den senaste istiden invandrade björnen till Sverige. Brunbjörnar i de nordligaste delarna av Sverige härstammar från Alaska och Östeuropa, medan björnarna i Mellansverige ursprungligen kom från Sydeuropa. Nu har dock björnarna förökat sig med varandra och man ser ingen skillnad på de björnarna i nord eller de i syd. (http://www.viltskadecenter.se). Brunbjörnen lever i områdena ovanför den biologiska norrlandsgränsen (se bilden till höger). Skogen är en viktig landskapstyp för björnen men den kan även förekomma i fjäll och våtmark. Björnen kan vandra flera kilometer under en

I mitten av 1800 talet fanns omkring 1700 björnar i Sverige. Brunbjörnen har ökat i populationsantal och i utbredning från att ha varit


ungefär 130 björnar på 1940talet till att vara omkring 800 – 1300 brunbjörnar år 1996. År 2008 uppskattades Brunbjörnens populationsantal mellan 2950 till 3942 stycken (http://www.viltskadecenter.se).

Hur kommer det sig att björnen överlever idet utan mat? Brunbjörnen i Sverige är en typisk allätare och lever dels på renar och älgkalvar men mestadels på bär, växter och örter. Björnen kan äta omkring 70 – 90 liter bär per dag. Till vintern går björnen i ide och då behöver de rejäla fettreserver som de kan leva på under vintern. Genom att äta mycket bär på sensommaren och hösten får de i sig glukos som omvandlas till fett. Björnen kan äta omkring 70 – 90 liter bär per dag (Skansen, guide Leif Wiksell). Forskning i Sverige

har visat att 45 % av brunbjörnens kost består av bär, så som blåbär och kråkbär. (http://sv.wikipedia.org/wiki/ Brunbj%C3%B6rn#F.C3.B6 da). Brunbjörnen fäller dock inte många älgar eller renar utan lever mestadels på bär, kadaver och olika typer av myror. (http://www.rovdjur.se/view

NavMenu.do?menuID=23). Att gå i ide är en överlevnadsstrategi, på vintern

är det kargt om mat och då björnungarna föds, i februari – januari, är det för kallt för dem att klara sig. När björnen går i ide sänker den sin kroppstemperatur från 38 grader till 33 -34 grader och hjärtfrekvensen ändras från 40 slag/minut till 10 slag/minut. I idet förbränner brunbjörnen ungefär 40 % av sin totala kroppsvikt De omvandlar sitt kroppsfett till vatten och energi och lider därför inte av vätskebrist (http://www.de5stora.com/o mrovdjuren/bjorn/fakta/).

mellan en björnhona och dess unge, en björn som försvarar sitt byte eller om man stöter på en björn som precis ska gå i ide. Under det senaste århundradet har fyra människor dött av att ha mött en brunbjörn i skogen(http://sv.wikipedia.or g/wiki/Brunbj%C3%B6rn). Medan över de senaste trettio åren har trettio personer skadats varav två har lett till dödsfall. De flesta attacker från björnar har hänt under jakt (http://www.skansen.se/artik el/bjorn-och-manniska).

Relationen mellan björn och människa

Björnen är fredad men ändå förekommer illegal jakt. Tjuvjakten är ett av de största problemen för bevarandet av brunbjörnen. Detta sker främst i renskötselområdena eftersom björnen kan äta renar. Tjuvjakten sker speciellt nu när boskapsägarna inte får någon kompensation för boskapsdjur som gått förlorat. Detta faktum

Brunbjörnen är Sveriges största rovdjur men björnen är fredlig av sig och om man inte stör den så lär den inte gå till attack. . De tillfällena som man bör passa sig för är om man möter en skadad björn, en björn som provocerats, hamnar i


orsakar även ett annat problem när det gäller bevaringen av brunbjörnen. Det stöd för björnen som folket har. Detta kan vara på grund av att björnpopulationen ökar i befolkade områden och även eftersom björnen äter upp boskap utan att ägaren får kompensation för förlusten (http://www.lcie.org).

av de trettio attackerna har två människor avlidit.

Analys och Diskussion

vi trots att de äter mestadels annan mat. Det var många sidor som jag var inne på som tog upp att älgen dödas av björnen som ett problem, de flesta sidorna uttryckte sig så att man tog det som att det var ett ganska allvarligt problem. Dock kan jag förstå att de som äger renar inte vill ha dem dödade av björn och därför kan jag förstå att tjuvjakt sker i de områdena.

Om man ser på hur fort brunbjörnspopulationen har växt från ca 1940 till 2008, från ca 130 individer till runt 2950 – 3942 individer, så borde man anta att antalet björnrelaterade dödsfall hos människor har ökat mer än vad det har gjort. På 30 år har det varit ca 30 attacker från brunbjörnar i Sverige och

Eftersom björnen faktiskt inte bara äter ren- och älgkött utan mycket växter, bär och myror så borde det inte vara konflikter mellan björn och människor. Vi behöver inte älgarna för mat så vi borde inte bli upprörda över att brunbjörnen äter älg. De måste leva på något precis som

Dock tror jag inte att tjuvjakt är ett så stort problem som vissa får det att låta. Björnstammen är stor och växer väldigt fort. Därför tror jag inte att det är något problem så länge som det inte går över gränsen och alla börjar jaga. Självklart tycker jag inte att det är okej, men jag tror inte att det är ett så stort problem.

En annan sak som jag ville ta reda på, men som jag inte hittade någon information alls om, var hur födseln gick till och vad som händer i idet efter att björnungarna har föds. Men dock hittade jag ingen information om det någonstans. Det enda man hittade var när björnungarna föddes, inte hur det gick till. Björnen sover igenom ideperioden men om honan föder sina ungar då så


eftersom björnen hör personen och går därifrån. Skulle man dock stöta på en björn ute i skogen så ska man backa därifrån samma väg som man kom. Om man pratar normalt och visar att man inte är ett hot så lär inte björnen attackera. Den kan förstås gå till attack men oftast vill den skrämma en och gör en sken manöver. Detta visar björnen inte vill döda såvida den inte känner sig väldigt hotad. Det är väldigt sällan en människa blir dödad och de fallen som det har hänt så har det visat sig att björnen har varit i pressade situationer och känner sig hotad. Vem som helst skulle attackera i en sådan situation.

Sammanfattning

borde hon vara vaken under den tiden tyckte jag, men jag hittade ingen information om ämnet. Jag hade innan intrycket att brunbjörnen var mycket farlig, vilket den är, men den är mycket fredlig av sig. De flesta attacker på människor har varit jagare som smugit sig fram i naturen och överraskat björnen. I de flesta fall har även björnen innan blivit skadeskjuten och är då aggressiv för att skydda sig själv i sitt försvagade tillstånd. Men för en bärplockare som kanske pratar eller nynnar i skogen är risken att stöta på och skrämma en björn mindre

Efter en resa till Skansen och Naturhistoriska Riksmuseet har jag fått kunskap om olika svenska däggdjur. Jag valde att göra en rapport om brunbjörnen och dess ekologiska situation i Sverige. Mina frågeställningar var hur björnens population har ändrats över åren, Hur den överlever vintern i idet utan att äta eller dricka och är björnen ett hot mot människan? Informationssökningen har mestadels skett på internet och resultatet blev bland annat om hur brunbjörnen ursprungligen vandrade in till Sverige och hur långt de kan vandra under en säsong. Jag fick även kunskap om hur björnens population har

ändrats sedan 1800 talet till år 2008. Från 1700 till 130 till ca 3500 brunbjörnar. En fråga var hur björnen överlever i idet utan att äta eller dricka, men de fettreserver som björnen har samlat på hösten håller björnen vid liv och producerar både energi och vätska till björnen. Björnen är allätare fast trots det så är brunbjörnen Sveriges största rovdjur. Den är farlig men om man visar respekt och ger ljud ifrån sig när man är i skogen så är risken att skadas låg. Tjuvjakt har varit ett problem, detta sker även fast björnen är fredad. Även fast björnen har växt så pass mycket så har antalet dödsfall endast varit fyra stycken de senaste hundra åren. Dock så har antalet skador på grund av björn ökat den senaste tiden. Tjuvjakten är ett problem men björnstammen är så pass stor nu så att begränsad tjuvjakt inte borde vara något problem. Björnungarna föds på vintern, men hur de föds finns ingen information att hitta. Brunbjörnen är farlig, men så länge man är varlig så borde inte olyckor hända, för brunbjörnen är fredlig av sig. Jag har efter det är arbetet verkligen förstått var relationen mellan brunbjörnen och människan står och har lärt mig väldigt mycket om dess ekologiska situation i jakten på sökandet av intressant information. Dock var jag tvungen att förkorta till att välja


ut vissa frågeställningar om hur björnens population har förändrats och hur de överlever

vintern samt hur dann vår relation med brunbjörnen är.


Referenslista Elektroniska källor Viltskadecenter. URL: 

http://www.viltskadecenter.se/index.php?option=com_content&task=view&id=82&Itemid=30 3#bjorn

http://www.viltskadecenter.se/index.php?option=com_content&task=view&id=82&Itemid=30 3

Wikipedia. URL: 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunbj%C3%B6rn

ArtDatabanken. URL: 

http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/GetSpecies.aspx

IUCN The Worlds Conservation Union. URL: 

http://www.lcie.org/Docs/Action%20Plans/IUCN%20Euro%20bear%20action%20plans.pdf

WWF. URL: 

http://www.wwf.se/vrt-arbete/arter/1132021-brunbjrn

Svenska Rovdjursföreningen. URL: 

http://www.rovdjur.se/viewNavMenu.do?menuID=23

Rovdjurscentret DE 5 STORA. URL: 

http://www.de5stora.com/omrovdjuren/bjorn/fakta/

SKANSEN. URL: 

http://www.skansen.se/artikel/bjorn-och-manniska

Otryckta källor 

Wiksell, Leif. (2010) guide, Skansen djurpark i Stockholm. 2010-11-09


Brunbjörn