.
ÄLGEN Alces alces – Världens största hjortdjur Emma Moen, Kungsängsgymnasiet 2013 Handledare: Carina Ek, Jonas Kindlund, Margareta Molin Figur 1. Bilder & fakta
Inlämningsdatum: 2013-11-21
Abstract I was given an assignment to write a scientific report about an animal from Sweden. The purpose of this study was to investigate the ecology and evolution connected to the elk. The study was focused on these three issues; why the elk is bigger in the north than in the south, how the recovery has occurred since the elk was endangered and also how the mating works. Another aim was to find out how the environment affects them as well as what really moves the reproductive success. I have been using websites but also a few books, except from the day when we went to Skansen and Museum of Biology. The results revealed that the elks are bigger in the north than in the south because of the nourishment. The crops grow better in cooler temperatures and also contain more nutritional substances, which makes the elks grow better. In the 18th century, the elk reached the limit of extinction because of hunting. The elk almost got extinct in Sweden, and could only be found in the northern part. Many years later, population started to grow a lot. It was also found that mating between elks works like this; the female elk wants the biggest elk to multiply with. The elks are walking around making mating calls and looking for a partner. The principal conclusion is that the environment affects the elks a lot in how they live and reproduce. The elk population is also changing depending on the amount of predators and hunting. My target was to learn more about how the elk lives. Now, I understand the whole living situation.
Älg – Alces alces Rike Stam Understam Klass Ordning Familj Släkte
Animalia (Djur) Chordata (Ryggsträngsdjur) Vertebrata (Ryggradsdjur) Mammalia (Däggdjur) Artiodactyla (Partåiga hovdjur) Cervidae (Hjortdjur) Alces
(Moosefarm) Hämtat: 2013-11-07
Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 1 Frågeställning och syfte………………………………………………………………………………………………………………………1 Metod och material ................................................................................................................................. 1 Resultat.................................................................................................................................................... 2 Hur förändras älgens storlek från norr till söder? Varför? ……………………………………………………..……….2 Varför var älgarna en gång utrotningshotade och hur har återhämtningen skett sedan dess? ......... 2 Hur fungerar parningsprocessen? ....................................................................................................... 3 Analys/diskussion .................................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 5 Källförteckning......................................................................................................................................... 6
Inledning Jag har i uppgift att undersöka ett antal frågor kring ett självvalt svenskt djur med inriktning på dess evolution samt ekologi. Jag har valt att utföra en vetenskaplig rapport om älgen. De allra flesta människor har någon gång i sitt liv sett en älg. Men hur mycket vet vi egentligen den? Jag intresserade mig för just älgen eftersom den är så pass vanlig, men min kunskap om den är bristande i jämförelse med hur ofta jag faktiskt sett den. Jag är nyfiken på bland annat hur älgpopulationerna förändras samt komplexa teorier om hur miljön påverkar älgen inom olika områden. Jag kommer i min rapport att gå igenom fascinerande frågor som intresserar mig till att lära mig ännu mer om älgens levnadssätt.
Frågeställning
och
syfte
Syftet med denna rapport är att få inblick i hur uppbyggnaden av älgstammarna har skett, deras levnadssätt samt hur miljön påverkar hur de lever och ser ut. Jag vill också få kunskap om hur olika faktorer påverkar populationerna därtill den reproduktiva framgången. 1. Hur förändras älgens storlek från norr till söder? Varför? 2. Varför var älgarna en utrotningshotade och hur återhämtningen skett sedan 3.
Hur
Metod
fungerar
och
gång har dess?
parningsprocessen?
material
Arbetet inleddes med två studiebesök 21/10, ett på Biologiska museet och ett på Skansen. På biologiska museet fick vi
skåda deras utställning med svenska djur insatta på sin rätta levnadsplats. Under besöket på Skansen fick vi en guidad tur med rubriken ”Svenska djur och ekologi”. Vi fick utforska svenska djur, deras olika levnadsmiljöer, val av föda och dess beteenden. Under hela dagen blev vi mycket väl guidade av Boel Recén. Förutom dessa två studiebesök som grund, tänker jag använda mig av både tryckta och webbaserade källor. Min plan är att undersöka så många källor som möjligt, för att sedan kunna vara källkritisk och sammanfatta de fakta som är korrekt. Jag kommer också att läsa experimentbaserade rapporter för att undersöka vad den information jag hittar är grundad på. Jag kommer att utnyttja Nationalencyklopedin som en grundläggande källa just för att den är enormt trovärdig då den skrivits av väl utbildade personer. Resterande källor får ses över mycket kritiskt och dubbelkollas vid osäkerhet. Nätbaserade källor kommer jag att lägga stort fokus på, men absolut inte underskatta tryckta källor då de är även säkra samt väl kompletterande.
Resultat Hur förändras älgens storlek från norr till söder? Varför? Älgens storlek skiljer sig beroende på vilken understam, vilket kön och levnadsmiljö. En vanlig svensk älgko har normalt en mankhöjd på upp till 170 cm, medan en älgtjur vanligen blir upp till 210 cm, ibland högre. Vikten på en älgko är mellan 270-360 kg och på en tjur runt 380540 kg. (Wikipedia, 2013) Älgens storlek i de norrländska populationerna har uppskattats till i genomsnitt 15-20 % större viktmässigt än älgarna i söder. Däremot så är kalvarna lika stora upp till en viss ålder, då tillväxten ökar ytterligare i norr jämfört med söder. De nordliga älgarna börjar växa snabbare. Skelettstorleken på dessa älgar är lika stor och har samma uppbyggnad, vilket innebär att denna kroppsviktsökning hos nordliga älgar beror på fett och muskelmassa. Varför finns denna skillnad mellan samma typ av älg i olika levnadsmiljöer? Under 1800-talet skapades ”Bergmanns regel” av en tysk forskare. Denna går ut på att kroppsstorleken hos däggdjur stiger generellt desto längre norrut man kommer. Enligt forskningar växer älgar i norr två år längre än älgar i söder, det vill säga 6-7 år istället för 4-5 år. I Sverige finns de allra minsta älgarna mellan Västmanland och Örebro (dock inte så långt söder ut man kan komma), medan de största finns i Jämtlandstrakten. Många undersökningar har gjorts vad gäller storleksskillnaderna på älgar, och det har även dragits slutsatser att det inte beror på tuffare temperaturer och klimatförändringar eftersom kalvarna, som då skulle behövt ha fettet och muskelvävnaden extra mycket, är lika
stora. Det beror heller inte på födokonkurrens på grund av ändringar i tätheten av älgar. (Sveriges Lantbruksuniversitet, 1997) Den främst trovärdiga teorin som har stöd från flera forskningar är att det beror på födan. Norrut är temperaturerna mycket friskare. Det medför att grödor växer bättre och får högre kvalité samt näringsinnehåll. Under månaderna maj till oktober lägger älgarna på sig fett för att klara vintern. Man anser alltså att denna tid, då de äter som mest, kan faktiskt vara avgörande för storleken på älgen. (Ett hundra frågor om älgen, 1993, s. 13) Teorin har även testats på kronhjortar i Norge vilket stöder detta. (Sveriges Lantbruksuniversitet, 1997)
Varför var älgarna en gång utrotningshotade och hur har återhämtningen skett sedan dess? Älgen är ett mycket vanligt hjortdjur i Sverige. Men så har det inte alltid varit. 1789 då Gustav III var kung beslutade han att varje bonde fick jaga fritt på sin egen mark. Tidigare hade möjligheten att jaga bara varit en fördel för adelsmännen. Beslutet tog Gustav III för att slippa revolution utav bönderna, just på grund av att det var revolutionsstämning i Paris, Frankrike, precis denna tid. Bönderna som då inte hade någon kunskap om hur mycket jakt som var rimligt att ha, kunde gå fritt fram och jaga. Folket tömde skogarna på mindre än 20 år. Älgen kunde vid denna tid enbart finnas i Norrland. Problemet insågs och älgjakten förbjöds under längre perioder. 1830 bildades Jägarförbundet, vilket kan ha varit situationens räddning. Folk blev då undervisade om hur man tog hand om naturen. (Sveriges Radio, 2011) Sakta men säkert började populationerna öka. 1970 var ökningen som kraftigast just
på grund av att jakten var liten. Det fanns heller nästan inga rovdjur som utsatte älgarna för predation. Människorna hade gott om jordbruk, vilket gav otroligt mycket föda för älgar. (Skånes djurpark) Tätheten ökade från 5 älgar per 1000 hektar till 20 älgar per 1000 hektar. Man förväntar sig självklart att födelseantalet och överlevnaden då minskar, eftersom det blir konkurrens. Om det är konkurrens om resurser, ökar inte populationerna. Om resurserna däremot ökar och inga dominerande predatorer finns, så ökar populationen – vilket då var fallet. Denna enorma mängd minskade sedan till 10 älgar per 1000 hektar till början av 1990talet med hjälp av jakt.
Figur 2. Skjutna älgar per 1000 hektar under älgjakten 2007/2008. Idag styr jakten tätheten på älg, se avskjutning av älgar från 2007/2008, figur 2. Ökande jakt leder till minskande populationer. Idag är populationen ganska styrd och inte tillåten att uppnå dess biologiska bärförmåga, då antalet döda och
födda är lika många. Det sker ingen tillväxt. Människor kan även reglera hur mycket foder älgarna får genom skogsbruket. Det finns även rovdjur som idag påverkar populationerna stort. Vargen har älgen som ett betydande val av föda, det gör att jakten måste minska. Björnen kan även använda älgkalvar som föda, främst under våren. För att behålla populationerna, har jakten idag minskat. Om vargarna i Svealand skulle förflytta sig till södra Sverige skulle den istället välja att använda kronhjortar, vildsvin och rådjur. Populationen skulle då öka. (Sveriges lantbruksuniversitet, 2012)
Hur fungerar parningsprocessen? Älgar blir könsmogna när de är cirka två år gamla. (Ett hundra frågor om älgen, 1993 s.74-75) Korna brukar däremot inte föda kalvar förrän något år senare, fram tills de blir 12 år. Medelåldern för älgar är 18 år, om de inte blir skjutna innan dess. Den allra äldsta älgen blev 27 år gammal, men idag blir få älgar över 20 år. Brunsten äger rum i september och i början av oktober, då parningsperioden även är. Kon är vanligen bara mottaglig för befruktning ett enda dygn. Sedan är kon dräktig i 8 månader och föder 1-2 kalvar. (Nationalencyklopedin) Några veckor innan stöter hon iväg ettårskalven. Under denna period kan det ske mycket trafikolyckor med virriga unga kalvar. Den osäkra ettåringen drar sig mot bebyggda områden och bidrar lätt till att olyckor sker. (Bilder & fakta) När tjurarna fejat sina horn, börjar brunsten. Det är nu de ska mäta sig vilken som är störst och starkast. Den som är överlägset störst får para sig med kon och sprida vidare sina gener. Vanligtvis slutar mätningen bra, men ibland kan det uppkomma både
irritation och bråk. Då parningen ska ske vill älgparet vara ensamma. Älgtjurarna rör sig även på större ytor än korna eftersom den ska para sig med så många som möjligt för att vara duktig. (Älgparken i Ockelbo) Honorna är också orörligare än tjurarna under brunsten, vilket innebär att tjuren får leta upp dem. En älg med stora horn anses från kornas håll vara mer attraktiv. Om det finns mycket kor inom ett område, behöver inte tjuren förflytta sig lika mycket. (Skogs vilt II) Under nätterna när det är brunsttid går älgtjurarna omkring och gör parningsljud för att locka till sig korna. (Jägarförbundet) Målet är att få ensamrätten om kon.
Figur 3. Utseende på älgkalv från Skansen, Stockholm
Analys/diskussion Jag kan konstatera att älgens storleksökning från söder till norr beror på födan, inte gener eller födokonkurrens. Svalare temperaturer bidrar till bättre födotillväxt, ökat näringsinnehåll samt kvalité. Detta innebär ökad tillväxt hos djuren. Denna teori skapar en nyfikenhet hur just detta går till, och var går gränsen för att födan faktiskt kan påverka vikten upp till 20 %. Hur mycket skiljer sig födan åt? Min första tanke var att storleksskillnaden
berodde på just den hårda klimatförändringen. Men att det inte är någon storleksskillnad på kalvarna säger ju faktiskt emot detta, eftersom de skulle behöva extra hull. Teorin om storleksskillnaden väcker frågor hos mig som vad som skulle hända om man gav den mat som fanns i norr till älgarna i söder, och tvärtom. Älgarna i söder skulle då troligtvis få större tillväxt. En annan idé är att flytta ettårskalvarna från söder till norr samt märka dem, för att sedan ett antal år senare undersöka storleken. Samma sak skulle göras med älgarna i norr. Ett problem skulle dock vara att de under tiden skulle kunna bli skjutna. Jag kan dra en sista slutsats att älgarnas storlek är beroende på av vilken typ av föda den äter, och födans innehåll. Miljön har då en påverkan på maten, det vill säga indirekt på älgens storlek. Att älgarna på 20 år blev fullständigt utrotningshotade kan jag fastställa beror på okunskap och icke konsekvenstänkande. Grunden till detta var kungens osäkerhet inför sitt folk. Han var rädd för revolution. Jag kan även konstatera att utan Jägarförbundets skapelse, hade inga bestämmelser över jakt skapats och kunskapen hade inte formats. Om förbudet mot älgjakt inte skapats, hade det sannolikt inte funnits älgar idag, om andra inte immigrerat. Det hade påverkat rovdjur som ex. vargen och björnen. Dessa populationer kanske då hade varit mindre idag. Men om jakten hade reglerats från början skulle troligen älgen inte ens ha blivit utrotningshotad, vilket skulle ha bidragit till en jämn population under hela tiden. Jag kan även dra slutsatsen att ökningen blev så kraftig på grund av brist på rovdjur, reglerad jakt samt stor födotillgång från bl.a. bönderna. Detta gav i sin tur upphov till växtutrotning, förstörelse av
människornas jordbruk samt mycket trafikolyckor på grund av älgarna. Människorna fick efter en lång period en lagom mängd älgar. Dagens läge kan jag konstatera är mycket påverkat av rovdjuren, jakten och mängden foder. Jakten får regleras på grund av bland annat att vargpopulationerna har ökat rejält. Om stora mängder varg skulle skjutas bort, skulle älgpopulationerna öka, vilket kan leda till ökad jakt. Men om vargpopulationerna skulle öka kraftigt, vad skulle då hända med älgarna? Kanske skulle populationerna minska så kraftigt att älgjakten måste förbjudas under en period. Vargarna är nu ett kraftfullt hot mot älgarna. Avslutningsvis kan jag säga att populationernas storlek beror födotillgången, konkurrensen, jakten samt rovdjursmängden. Älgpopulationerna har ökat kraftigt sedan tidigare delar av 1800talet då den var utrotningshotat. Idag är mängden väldigt reglerad, av jakt och rovdjur. Den är heller inte tillåten att uppnå sin biologiska bärförmåga. Jag kan dra slutsatsen att parningsperioden går ut på att finna den största och ståtligaste tjuren att para sig med. Tjurarna går runt och letar efter kor, och ska helst para sig med så många som möjligt. Korna i sin tur, måste ha turen att para sig just den dagen den är mottaglig för befruktning. Varför ettårskalven även blir ivägskickad är en fråga jag gärna skulle vilja ta reda mer om, samt hur många trafikolyckor som faktiskt orsakas av kalvarna under denna tid. Jag kan även konstatera att kon är ute efter en stor och stark tjur att para sig med, ju större horn, desto attraktivare. Att få skjuta stora tjurar är även något jägarna är ute efter. Låt oss säga, att stora mängder välvuxna älgtjurar skjuts bort. Kommer korna att nöja sig med de små tjurarna då?
Hur skulle det påverka den reproduktiva framgången? Frågan är om de blivande älgarna då skulle minska storleksmässigt på lång sikt, eller om älgkorna vägrar para sig. Slutligen kan jag lägga märke till att älgarnas parningsprocess är ganska logisk och strukturell, den ser likadan ut varje år. Älgarna försöker locka partner, parning sker, ettårskalven skickas iväg, ny kalv.
Sammanfattning I denna rapport har jag undersökt hur älgpopulationerna förändrats sedan de var utrotningshotade, hur älgens storlek ändras beroende på var den lever samt vad det beror på. Jag har också beskrivit hur parningen mellan älgarna sker. Älgen är större i norr jämfört med i söder och det beror på kvalitén och näringsinnehållet i födan. Älgpopulationerna påverkas och förändras även på grund av bland annat jakt och rovdjur. En ökande population av vargar kan leda till en minskande population av älgar. Älgen var även utrotningshotad under 1800-talet på grund av tömning oreglerad jakt. Älgstammen har dock återhämtat sig sedan dess, och under 1970 var tillväxten enormt kraftig, vilket i sin tur berodde på lite jakt och få rovdjur, till skillnad från idag. Parningsperioden äger rum under hösten. Då vill kon ha den starkaste tjuren med störst horn. Tjurarna jämför sig med varandra och den största får kon. Mitt mål var att få kunskap om den reproduktiva framgången, hur miljön påverkar älgen, uppbyggnaden av älgstammarna samt deras levnadssätt. Denna information kan du hitta både i slutsatsen och i resultatet. I min rapport kan även du läsa om konsekvenser och funderingar över detta, med information taget från både nätbaserade och tryckta källor.
Källförteckning Tryckta källor Elmberg, Johan m.fl. (1993) Ett hundra frågor om älgen, Skogsstyrelsen och Svenska Jägarförbundet, s. 13 samt s. 34, 2013-11-14 Markgren, Gunnar m.fl. Skogs vilt II, Sveriges lantbruksuniversitet, 2013-11-14, s. 74-75
Otryckta källor Eliasson, Göran, utställningsansvarig, Västergötlands museum. Sveriges radio, intervju. 2011 Recén, Boel. Skansen, Stockholm (2013-10-21) Recén, Boel. Biologiska museet, Stockholm (2013-10-21)
Elektroniska källor Arkesjö, Petter. Älgparken Ockelbo. Hämtat: 2013-11-09. URL: http://algparken.se/algfakta.html Bilder & fakta. Hämtat: 2013-11-13. URL: http://www.bilderochfakta.se/djur/hjortdjur/alg Ekström, Göran. Jägarförbundet. Hämtat: 2013-11-14. URL: http://www.jagareforbundet.se/akila/default.asp?pageid=18327 Holmlund, Erik. Sveriges radio. (2011-10-09) Hämtat: 2013-11-09. URL: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=4742141 Moosefarm. Hämtat: 2013-11-07 URL: http://www.moosefarm.se/svensk/fakta_alg.html
Nationalencyklopedin. Hämtat: 2013-11-12. URL: http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=351758&originalURI=/%25C3%25A4lg& Sand, Göran. Cederlund, Håkan. Sveriges Lantbruksuniversitet. (1997) Hämtat: 2013-11-09 URL: http://www.slu.se/PageFiles/33707/1997/4S97-01.pdf Skånes djurpark. Hämtat: 2013-11-09. URL: http://www.skanesdjurpark.se/vara_djur/daggdjur/alg.shtml Sveriges Lantbruksuniversitet. (2012-01-12) Hämtad: 2013-11-10 http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-ochprojekt/algforvaltning/manualer/ekosystemaspekter-pa-algforvaltning/algen-i-skandinavien/
Wikipedia. H채mtat: 2013-11-09. URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lg.
Figurer Figur 1. Bilder & fakta. H채mtat: 2013-11-13. URL: http://www.bilderochfakta.se/djur/hjortdjur/alg Figur 2. Sveriges Riksdag. H채mtat: 2013-11-12 URL: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentligautredningar/Uthallig-algforvaltning-i-samv_GXB354/?html=true Figur 3. Horneby, Lovisa. Skansen.
1