Malmö högskola

FAKULTETEN FÖR HÄLSA OC H SAMHÄLLE

2 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle främjar genom utbildning och forskning hälsa och goda liv

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 3

Full fart

PÅ FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Med professor Margareta Östman som dekan har forskning-

en vid Hälsa och samhälle de senaste sex åren utvecklats mycket starkt. På de kommande sidorna ges spännande exempel ur fakultetens mångfacetterade verksamhet. Den har förverkligats genom att många medarbetare haft möjlighet att vara delaktiga och fått bidra till fakultetens forskning.

Utbildningsutbudet har samtidigt utvecklats och breddats, och har i flera fall sitt ursprung i forskningen. Detta garanterar att de studenter som utbildar sig vid fakulteten även framöver kommer att vara väl förberedda för sina framtida uppgifter i arbetslivet.

grupper finns inom biomedicinsk teknologi, kriminologi, psykisk ohälsa och sexologi. Det drivs även framgångsrik forskning inom till exempel vårdkvalitet, drogmissbruk, funktionshinder och rehabilitering.

Flera av de beskrivna projekten har attraherat goda inter-

nationella forskare som förlagt sin forskning till fakulteten under längre eller kortare perioder. Vi är stolta över detta, speciellt med tanke på att den internationella attraktionskraften är en positiv kvalitetsindikator för god och framgångsrik forskning.

I januari 2011 tillträder professor Tapio Salonen som ny

Malmö i november 2010

dekan. Fakulteten kommer att fortsätta att utveckla och fördjupa forskningen och samarbetet med det omgivande samhället för att befästa vår starka roll som samhällsaktör.

Ulla Gertsson Kanslichef

Fakulteten rymmer både medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. En kreativ utveckling av forskning om frågeställningar i gränslandet mellan dessa fält pågår. Stora forskar-

4 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

Fakulteten präglas av nyfikenhet, nytänkande och kreativitet.

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 5

6 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

INNEHÅLL.

Synliggöra och påverka Vård på lika villkor

8

Service till nyanlända flyktingar

10

Kärlek och sex på Internet

12

Förebygga och diagnostisera Vaccination mot hjärtinfarkt

14

Bra liv efter en hjärtinfarkt

16

Forskare i fyra länder undersöker barns uppväxt

18

Plåster ersätter blodprov

20

Stödja och stärka Forskning om dövblindhet

22

Anhöriga får stöd på nätet

24

Livskunskap ger ungdomar makt i Nicaragua

26

Behandla och vårda Tandimplantat växer fast

28

Kräm i stället för piller

30

Rätt kost läker frakturen snabbare

32

Samhällsdebattörerna Sprutbyte eller HIV

34

Plugga i Malmö Utbildningar på Hälsa och samhälle

36

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 7

SYNLIGGÖRA OCH PÅVERKA.

Vård på lika villkor

I INVANDRARTÄTA OMRÅDEN

Det krävs särskilda och anpassade resurser inom socialtjänst och psykiatri för att tillfredsställa vårdbehovet i Rosengård och andra invandrartäta bostadsområden.

Det visar ett omfattande och tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Fakulteten för Hälsa och samhälle som väckt stor uppmärksamhet i såväl Sverige som utomlands.

I takt med att antalet personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige ökar också behovet av kunskap när det gäller psykisk ohälsa och migration. Detta är en av anledningarna till att en grupp forskare vid Hälsa och samhälle inledde ett omfattande kartläggningsarbete när det gäller psykisk ohälsa och vårdutnyttjande i Malmöstadsdelen Rosengård, där uppemot 85 procent av invånarna har utländsk bakgrund.

Projektet genomfördes i samarbete med Lunds universitet, Malmö stad och Region Skåne.

Forskarna slår fast att behovet av vård för psykisk

ohälsa ligger mycket högt bland den vuxna be8 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

folkningen i Rosengård. Samtidigt utnyttjar rosengårdsborna vård och behandling i samband med psykisk ohälsa i betydligt lägre utsträckning än andra grupper. En förklaring skulle kunna vara att de söker sig till primärvården eller socialtjänsten istället för till psykiatrin för att få hjälp, men så är det inte.

– Vår forskning visar att det finns många olika förklaringar till att man inte söker psykiatrisk vård, säger Margareta Östman. Den sociala situationen är för många invånare i Rosengård så ansträngd att man helt enkelt aldrig kommer till att ta tag i den psykiska ohälsan, man har fullt upp att hantera trångboddhet och arbetslöshet.

Forskningsprojektet har väckt

SYNLIGGÖRA OCH PÅVERKA.

stor uppmärksamhet i såväl Sverige som utomlands.

Forskningen visar även att psykisk ohälsa i många grupper är så stigmatiserande att man avstår från att söka hjälp. Man är helt enkelt rädd för att det ska påverka familjen negativt i andra sammanhang.

– Vi såg också att många av rosengårdsborna hade sina egna nätverk och stödsystem som man sökte hjälp genom. Det kunde till exempel vara släkten eller religiösa ledare, säger Margareta Östman.

För att skapa vård på lika villkor i Rosengård och

andra invandrartäta bostadsområden måste de psykiatriska resurserna utökas och anpassas efter de behov som finns, menar forskarna.

– Det finns kulturkompetens inom psykiatrin, men strukturerna är fortfarande mycket traditionella.

Forskningsprojektet har väckt stor uppmärksamhet i såväl Sverige som utomlands och forskarna föreläser och diskuterar regelbundet sina fynd med såväl forskarsamhället som representanter för kommuner och landsting.

– Man måste vara ödmjuk när det gäller förändringar. De tar tid. Att överföra kunskap och starta en dialog är ett första steg på vägen, konstaterar Margareta Östman.

Kontaktperson Margareta Östman, professor, tfn: 040–665 79 15

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 9

SYNLIGGÖRA OCH PÅVERKA.

SERVICE TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Skolning för hälsa År 2008 genomförde Fakulteten för Hälsa och samhälle och Malmö stad en kartläggning av flyktingars livssituation. Resultatet av kartläggningen blev startskottet för en ny verksamhet, en Hälsoskola för nyanlända flyktingar, som drivs i samarbete med Malmö stad, Region Skåne och Röda Korset, där Hälsa och samhälle står för kvalitetssäkringen av projektet.

Forskning vid Hälsa och samhälle har visat att nästan 70 pro-

cent av deltagarna vid SFI-utbildningar i Malmö har svåra sömnproblem och drygt 40 procent har så allvarliga utbrändhetssymptom att de borde vara sjukskrivna. Många har såväl psykiska som fysiska hälsoproblem till följd av krig och traumatiska upplevelser, vilket kan vara en förklaring till att så få SFI-deltagare fullföljer utbildningen.

De insikter forskningen vid Hälsa och samhälle gav, ledde till

att Malmö stad, på förslag från forskarna, beslöt att starta

10 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

en Hälsoskola för nyanlända flyktingar.

Sedan hösten 2009 finns Hälsoskolan i Malmö. Verksamheten drivs i samarbete med Malmö stad, Region Skåne och Röda Korset, där en representant från Hälsa och samhälle sitter med i styrgruppen och bidrar med uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheten.

– Vi har fått mycket positiv feedback av såväl deltagarna som SFI-lärare och samordnare på IntroRehab, säger Tina Eriksson Sjöö, adjunkt vid Hälsa och samhälle.

SYNLIGGÖRA OCH PÅVERKA.

De insikter forskningen vid Hälsa och samhälle gav, ledde till att Malmö stad, på förslag från forskarna, beslöt att starta en Hälsoskola för nyanlända flyktingar.

Hälsoskolan, som är en del av introduktionsverksamheten i

Malmö, vänder sig till nyanlända flyktingar och bygger på dialog snarare än uteslutande information om migration, stress och hälsa. Deltagarna träffas vid sju olika tillfällen vid vilka lärarna, till exempel läkare, psykolog, tandläkare, sjuksköterska och sjukgymnast föreläser och samtalar kring ett visst tema. Det handlar bland annat om det svenska sjukvårdssystemet, samspelet mellan fysisk och psykisk hälsa och stresshantering i samband med flyktingskap. Men även om vanliga sjukdomar, egenvård, näringslära och tandvård.

– Målet är att ge de nyanlända flyktingarna möjlighet att ta hand om sin egen hälsa på bästa sätt samtidigt som de får kunskap om det svenska sjukvårdssystemet, säger Tina Eriksson Sjöö, som är mycket positiv till det omfattande samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna.

Kontaktperson Tina Eriksson Sjöö, adjunkt, tfn: 040–665 74 74

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 11

SYNLIGGÖRA OCH PÅVERKA.

Flytande sexualitet

KÄRLEK OCH SEX PÅ INTERNET

År 2002 gjorde forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle den första större studien om kärlek och sex på Internet. Nu har man gjort en uppföljning i samarbete med forskare i USA och Göteborg.

Internet har inneburit enorma möjligheter när det gäl-

Sju år senare fick forskargruppen, som förutom fors-

ler ökade kontaktytor och tillgång till information om sex. Den första större studien om kärlek och sex på Internet genomfördes år 2002 av en forskargrupp vid Hälsa och samhälle. Forskningsresultatet innebar bland annat att forskarna kunde dementera bilden av att detta var en manlig sfär, studien visade nämligen att kvinnor, i stort sett, var lika aktiva som män när det gäller kärlek och sex på nätet.

– Vi kunde konstatera att kvinnorna var mer relationsorienterade medan männen i större utsträckning var sexuellt orienterade, vilket var ett väntat resultat.

Internet är ibland en arena som bekräftar traditionella och förväntade mönster och ibland en plats som gynnar och underblåser trendbrott och förändringar, säger Sven-Axel Månsson, professor vid Hälsa och samhälle.

kare från Malmö också består av forskare från Göteborgs universitet och University of Texas i Houston, möjlighet att göra en uppföljande studie.

Precis som år 2002 var dating något som många nätbesökare ägnade sig åt. Forskningen visar dock att bilden differentierats, det finns betydligt fler arenor för kärlek och sex på nätet idag, jämfört med för sju år sedan.

– För sju år sedan dominerade chatten, idag är nätbesökarna aktiva inom en rad olika forum och communities, säger Månsson. Man söker information om sex och datar, men ägnar sig också åt sexshopping.

12 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

Att forskarna i den internationella forskargruppen har

olika bakgrund gynnar forskningen.

– Vi kommer från olika akademiska discipliner och

SYNLIGGÖRA OCH PÅVERKA.

representerar olika metoder. Det innebär bland annat att vi kan analysera forskningsresultaten ur såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter.

Tack vare den breda kompetensen fick den internationella forskargruppen nyligen ett genombrott då man konstruerade en modell för det som brukar benämnas sexual fluidity, flytande sexualitet.

– I denna liksom i andra studier ser man en tendens till att unga människor attraheras, har sexuella fantasier och sexuella kontakter med personer av samma kön utan att för den skull identifiera sig själva som homosexuella. Denna tendens är extra tydlig bland unga kvinnor, säger Månsson.

Forskargruppen kommer inom kort att avsluta analysarbetet för att framöver testa modellen.

Kontaktperson Sven-Axel Månsson, professor,

tfn: 040–665 78 19

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 13

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

VACCINATION MOT HJÄRTINFARKT

Hjärtat i centrum Ungefär hälften av dödsfallen i västvärlden orsakas av hjärtinfarkt och stroke. De förebyggande behandlingar som finns idag är inriktade på riskfaktorer, och hjälper endast en tredjedel av patienterna.

Med hjälp av aktuell forskning utvecklar forskarna nya verktyg i kampen mot hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna vet idag att immunförsvaret har stor bety-

delse för hur åderförfettning, ateroskleros, utvecklas.

Det betraktas numera som en kronisk inflammatorisk sjukdom, eftersom det står klart att det är en inflammatorisk process som leder till plackbildning, en inlagring av kolesterol och vita blodkroppar i kärlväggen.

get BioInvent International, som tagit fram antikropparna i samarbete med forskarna, arbetar nu vidare med att testa vaccinet. En av tre faser av kliniska prövningar är slutförd. Om prövningarna utfaller väl kan den nya behandlingen tas i bruk om 5-10 år.

Det andra alternativet är ett vaccin baserat på peptider.

Forskning inom detta område startades i slutet av 1990talet i Malmö. Idag bedrivs forskningen i samarbete mellan Clinical Research Centre, CRC, som tillhör Lunds universitet, och Fakulteten för Hälsa och samhälle. Hittills har två tänkbara framtida immunbaserade behandlingar tagits fram.

En möjlighet är att genom vaccination med konstgjorda

antikroppar hämma den inflammatoriska processen och därigenom minska plackbildningen. Lundaföreta14 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

– Det skulle kunna leda både till minskad plackbildning och till att placken som finns blir mer stabila och därigenom mindre benägna att bilda blodproppar, berättar Gunilla Nordin Fredrikson som är professor vid Hälsa och samhälle och docent i experimentell kardiovaskulär forskning vid CRC. Forskningen har skett tillsammans med en forskargrupp i Los Angeles.

Vaccinet är på väg in i klinisk prövning och arbetet har övertagits av ett amerikanskt företag, CardioVax, som startats för ändamålet.

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

Forskningen i Malmö är nu inriktad på att förstå mer

om de bakomliggande mekanismerna. Vid Hälsa och samhälle sker detta främst i samarbete med de forskare i gruppen som studerar biologiska gränsytefenomen. I ett nyligen publicerat arbete studeras

till exempel hur lipoprotein och antikroppar växelverkar vid ytor. Förhoppningen är att få idéer som kan leda till nya framtida behandlingar som verkar direkt på den inflammatoriska och immunologiska hoppas sjukdomsprocessen i/citat/”Forskarna kärlväggen.

Kontaktperson

Gunilla Nordin Fredrikson, professor tfn: 040–665 77 52

att ökad

kunskap om bakomliggande Om prövningarna kan den nya mekanismer ska ledautfaller till nyaväl framtida behandlingen tas i bruk om 5-10 år. behandlingar.”

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 15

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

Omhändertagande

BRA LIV EFTER EN HJÄRTINFARKT

För den som drabbats av en hjärtinfarkt är det viktigt att se över sitt

fylla en viktig stödjande funktion vid förändring av livsstil. Mer forskning

bildats en referensgrupp med Hjärt- och lungsjukas förening som en viktig part.

– De ger många exempel på hur viktig eftervården är, berättar Carin Alm-Roijer, som själv varit kranskärlssjuksköterska på SUS.

behövs om vilka åtgärder som har bäst effekt på patientens hälsa och

Tjugo svenska sjukhus deltar i studien. Sjukhusen

levnadssätt. Det gäller att kunna hantera den rädsla och andra känslor som sjukdomen fört med sig. Den specialiserade sjuksköterskan kan

livskvalitet.

I en pågående nationell studie undersöks effekten

av olika typer av eftervård. I projektets styrgrupp ingår en representant vardera från Fakulteten för Hälsa och samhälle, Skånes universitetssjukhus, SUS, och Uppsala universitet. I Uppsala finns ett nationellt kvalitetsregister som används i studien.

Det är patientens välbefinnande och upplevda

livskvalitet som står i centrum. Därför har det 16 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

är olika stora och spridda över hela landet. Vid en grupp sjukhus sköts eftervården av hjärtinfarktpatienter som tidigare, medan sjukhusen i en annan grupp erbjuder patienterna ett sinsemellan likartat strukturerat omhändertagande under det år studien pågår.

Det strukturerade omhändertagandet bygger

främst på frekventa individuella besök hos kranskärlssjuksköterska, där både omvårdnad och medicinsk uppföljning erbjuds. Undersökningsresultaten följs upp och motiverande sam-

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

tal används som pedagogisk metod för att öka graden av följsamhet till livsstilförändringar och farmakologisk behandling. I det strukturerade omhändertagandet ingår också så kallad hjärtskola där grupper av patienter möts för att lära mer, och dela sina erfarenheter med andra.

Utvärderingen av studien kommer att baseras

Det är patientens välbefinnande som står i centrum.

Därför har det bildats en referensgrupp med Hjärtoch lungsjukas förening som en viktig part.

dels på egna insamlade data och dels på uppgifter från kvalitetsregistret. Stor vikt kommer att fästas såväl vid upplevd livskvalitet som vid medicinska mätdata. Resultaten kommer också att relateras till sjuksköterskans yrkesroll. En sidoeffekt, som man iakttagit redan under studiens gång, är att kraven på vårdcentralerna, som tar över patienterna, ökar när patienterna är kunniga. Det har lett till ökad konsultation av specialistläkare från vårdcentralerna. Denna extra kunskapsöverföring kommer sannolikt redan fler patienter till del än de som ingått i studien.

Kontaktperson Carin Alm-Roijer, enhetschef, tfn: 040–665 74 57 Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 17

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

FORSKARE I FYRA LÄNDER UNDERSÖKER BARNS UPPVÄXT

Ungdomar

18 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

Vilken betydelse har olika sociala miljöer för individer med olika egenskaper och erfarenheter? Det ska forskare i kriminologi vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, i samarbete med universitet i Storbritannien, Nederländerna och Spanien, ta reda på när de undersöker barns uppväxt, vardag och levnadsförhållanden i fyra europeiska städer.

Barnen kommer att få se en karta över Malmö. Med hjälp av

denna ska de sedan, timme för timme, markera var de befann sig, med vem och vad de gjorde under fyra veckodagar.

Tanken är att ta reda på vilken betydelse sociala miljöer har för olika typer av individer. Lite förenklat kan man säga att det handlar om att förstå och kunna förklara varför två individer som tillbringar lika mycket tid på en viss plats kommer att reagera och påverkas på helt olika vis, vilket i sin tur kommer att få konsekvenser för individen på längre sikt, till exempel i avseende på brottsrekrytering.

För att ta reda på vilken betydelse olika sociala miljöer har

för individer med olika egenskaper och erfarenheter när det gäller utveckling och beslutsfattande har forskare vid Hälsa och samhälle inlett en omfattande studie av barn i Malmö.

Målsättningen är att forskningsresultaten ska leda till förbättringar, till exempel genom utveckling av brottspreventiva och trygghetsskapande strategier.

– Förutom samarbetet med internationella forskare samverkar vi också med Malmö stad. Här hoppas vi kunna bidra till kunskapsöverföring så att praktikerna på fältet får underlag till preventiva åtgärder, säger Marie Torstensson Levander, professor vid Hälsa och samhälle.

Forskare vid University of Cambridge, Leiden University och Universidad Nacional de Education a Distancia gör motsvarande studier i Storbritannien, Nederländerna och Spanien.

– Det internationella samarbetet innebär att vi får chans att se om forskningsresultaten är allmängiltiga eller om det finns nationella variationer, säger Torstensson Levander.

Kontaktperson Marie Torstensson Levander, professor, tfn: 040–665 79 61

Cirka 600 barn, födda under 1990-talet och som bodde i

Malmö år 2007, kommer att ingå i forskningsprojektet. Forskarna kommer initialt att intervjua barnens föräldrar för att kartlägga barnets uppväxtförhållande och ta reda på hur dess situation ser ut idag. Barnen kommer därefter att genomgå tre olika moment, där de bland annat får besvara frågor om sin hälsa, fritid och kamratrelationer. De kommer även att få göra en space-time budget, en geografisk tidsbudget.

Vi hoppas kunna bidra till kunskapsöverföring så att praktikerna på fältet får underlag till preventiva åtgärder.

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 19

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

PROVTAGNING UTAN MEDICINSKT SKOLAD PERSONAL

Plåster ersätter blodprov Den nanotekniska forskningen om nya diagnostikmetoder vid Fakulteten för Hälsa och samhälle bedrivs av en internationell forskargrupp, där de anställda representerar fem olika nationaliteter. Till det kommer gästande forskare och doktorander från andra lärosäten som förlägger sin forskning hit under kortare perioder. Basen för forskningen är ett EU-projekt som leds från Hälsa och samhälle.

20 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

Utöver Malmö högskola ingår åtta europeiska uni-

versitet samt ett svenskt och ett danskt företag.

Deltagarna bidrar med olika kompetenser och metoder. De kompletterar varandra, så att projektet formar en helhet med både mångsidig forskning och teknisk utveckling.

Ett av de långsiktiga målen är att utveckla prototy-

per av plåster som dels kan fastställa halten av olika ämnen i blodet, dels kan överföra uppgifterna trådlöst till en person som kan tolka dem. Tanken är att plåstren ska vara så enkla att använda att det kan göras av patienten själv i hemmet, eller av till exempel hemtjänstpersonal utan medicinsk utbildning. När analysresultatet tolkats i vården kan råd om exempelvis ändrad medicinering ges på distans.

Pågående forskning har som mål att utveckla ett

FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

plåster för att mäta blodsockerhalten. För patienter som har svårt att förflytta sig, och för dem med behov av frekvent provtagning, skulle detta underlätta vardagen.

Nanoteknik används för att utveckla den datorutrustning som måste finnas i plåstren. Även de sensorer som användas för att bestämma halten av olika ämnen i blodet tillverkas av nanopartiklar eller andra typer av nanomaterial. Genom nanoteknik öppnas helt nya möjligheter att diagnostisera sjukdomar utan att ta blodprov eller göra kirurgiska ingrepp, det kallas icke invasiva diagnostikmetoder.

Ett annat exempel på en ny diagnostikmetod un-

NANOTEKNIK Nanoteknik är en samlad beteckning på tekniker där objekt i storleksordningen 1-100 nanometer, nm, konstrueras och används. En nm är en miljondels millimeter och en atom har en diameter kring 0,1 – 0,2 nm. Nanoteknik används till exempel för medicinsk diagnostik och för att skapa nya material för implantat och proteser. Ett annat viktigt tillämpningsområde är elektronik.

der utveckling är analys av hormoner. Vid vissa tumörsjukdomar ökar produktionen av hormoner i gruppen katekolaminer som utsöndras i små mängder i blodet. Det vanligaste sättet att mäta produktionen i kroppen är att analysera urin insamlad under ett helt dygn. Forskarnas ambition är att utveckla en metod där produktionen kan bestämmas via ett plåster i stället.

Kontaktpersoner

Tautgirdas Ruzgas, professor, tfn: 040–665 74 31 Sergey Shleev, forskare, tfn: 040–665 74 14

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 21

STÖDJA OCH STÄRKA.

Att hantera ovisshet

FORSKNING OM DÖVBLINDHET

Att få veta att man kommer att bli dövblind är för de flesta människor en katastrof. Forskare från Fakulteten för Hälsa och samhälle deltar i ett nordiskt forskningsprojekt som kartlägger livsomställningen från diagnos till dess att dövblindheten är ett faktum.

Att få en grav såväl syn- som hörselnedsättning innebär en

enorm livsomställning för den drabbade. Att varken kunna höra eller se betyder att personen i fråga måste lära sig ett helt nytt sätt att kommunicera, vilket i sin tur ändrar förutsättningar för i stort sett allt i tillvaron, från umgänget med familj och vänner till möjligheten att förflytta sig och ta aktiv del av samhället.

forskarna från de tre länderna vad tiden från diagnos till dess att dövblindheten är ett faktum innebär för den drabbade.

– Syftet med forskningsprojektet är att ta fram en modell för hur omhändertagande bör se ut för denna patientgrupp, det vill säga när man skall sätta in vilka åtgärder, säger AnnChristine Gullacksen, lektor vid Hälsa och samhälle.

Tiden från diagnos till dövblindhet är ofta lång och präglas

I ett nordiskt forskningsprojekt, som sker i samarbete med kun-

skapscentret Mo Gård Gruppen i Sverige, dess motsvarigheter i Norge och Danmark och Nordiska ministerrådet, kartlägger 22 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

av ovisshet. Den drabbade personen vet inte när funktionshindret kommer att vara ett faktum och skjuter ofta diagnosen ifrån sig. Forskarna vill inhämta mer kunskap om hur de

STÖDJA OCH STÄRKA.

Forskarna vill inhämta mer kunskap om hur de drabbade personerna tänker, känner och agerar under den ofta långdragna livsomställningen så att samhället kan erbjuda rätt hjälp.

drabbade personerna tänker, känner och agerar under den ofta långdragna livsomställningen så att samhället kan erbjuda rätt hjälp.

Man utgår från en livsomställningsmodell och har fått hjälp

av en grupp resurspersoner som lever med dövblindhet för att ta fram relevanta frågeställningar som sedan diskuteras i fokusgrupper i de tre länderna.

– Med hjälp av brukarorganisationerna har vi kunnat samla deltagare till fokusgrupperna. Organisationerna har ordnat ledsagare och tolkar, berättar Gullacksen. Att samla

deltagarna med sina tolkar och ledsagare under två dagar är ett stort arrangemang som nästan inte varit möjligt utan samarbete med respektive brukarorganisation.

Genom analyser av materialet kommer forskarna också att studera skillnader i de olika ländernas insatser och hur dessa upplevs.

Resultaten kommer att spridas genom publikation från Nordens Välfärdscenter, Nordiska ministerrådet.

Kontaktperson Ann-Christine Gullacksen, lektor tfn: 040–665 74 78.

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 23

STÖDJA OCH STÄRKA.

Depression i familjen

ANHÖRIGA FÅR STÖD PÅ NÄTET

När en familjemedlem drabbas av psykisk ohälsa påverkas hela familjen. Forskning vid Fakulteten för Hälsa och samhälle visar att stödet till anhöriga brister, något som man försökt råda bot på. I samarbete med bland annat ”Nya medier” har forskare vid Hälsa och samhälle tagit fram en hemsida som ska stödja de närstående.

Depression räknas till en av våra folksjukdomar. En-

Detta är en av anledningarna till att man i ett forsk-

ligt Världshälsoorganisationen, WHO, är sjukdomen en av de vanligaste orsakerna till att en människa inte klarar av sin vardag.

– Sjukdomen har även en stark inverkan på de anhörigas tillvaro, säger Sigrid Stjernswärd, lektor vid Hälsa och samhälle.

Den krävande livssituationen, svårigheten att balansera relationen och den ständiga oron innebär att många anhöriga upplever en känsla av att inte leva sitt eget liv. Det innebär att de närstående ofta har ett stort behov av stöd och information, något som vården inte alltid erbjuder på ett tillfredsställande sätt.

ningsprojekt vid Hälsa och samhälle har kartlagt hur e-hälsolandskapet ser ut när det gäller depression. Utbudet av tjänster är stort, men hemsidornas karaktär och kvalitet varierar kraftigt.

– Det behövs tillförlitliga hemsidor med kvalitativt material dit vården kan hänvisa anhöriga, säger Stjernswärd.

För att undersöka möjligheterna att stödja anhöriga via Internet har hon tagit fram ett innovativt nätbaserat självhjälpsverktyg i ett tvärprofessionellt samarbete med Malmö högskolas profil ”Nya Medier”.

24 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

STÖDJA OCH STÄRKA.

På sikt kan man utveckla liknande hemsidor även för andra anhöriggrupper.

Hemsidans innehåll, ett forum och en dagbok, har tagits fram i samarbete med anhöriga.

– Min forskning visar att hemsidan fyller en rad användbara funktioner. Den ger bland annat utrymme för eftertanke och skapar möjlighet att uttrycka känslor och tankar. Som anhörig har du också möjlighet att komma i kontakt med andra i liknande situation för att utbyta erfarenheter, ge råd och tips, säger Stjernswärd,

som ser stora möjligheter att utveckla hemsidan till en produkt.

Forskningen har väckt stort intresse i anhörigföreningar. På sikt kan man utveckla liknande hemsidor även för andra anhöriggrupper.

Kontaktperson Sigrid Stjernswärd, lektor tfn: 040–665 78 76 Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 25

STÖDJA OCH STÄRKA.

Framtidshopp

LIVSKUNSKAP GER UNGDOMAR MAKT I NICARAGUA

Kunskap, framtidshopp och medvetenhet om rättigheter och möjligheter är viktiga faktorer när det gäller att ta makt över sitt eget liv.

26 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

STÖDJA OCH STÄRKA.

Oönskade graviditeter är ett stort problem bland unga kvinnor i Nicaragua. Genom ett deltagarbaserat forskningsprojekt i samarbete med lokala ungdomsorganisationer har forskare från Fakulteten för Hälsa och samhälle arbetat med att försöka förstå förutsättningarna för ungdomarnas möjligheter att ta makt över sina egna liv.

Den vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor i Nicaragua

är komplikationer vid illegala aborter. Orsaken till detta är, förutom lagstiftning, bland annat könsroller samt en kulturellt och religiöst rotad ambivalens till preventivmedel. Att många avstår från att använda kondom innebär dessutom ökade risker att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar som HIV och aids.

CARAS och Club en Conexión arbetar båda med att bygga

ungdomars egenmakt och därigenom inte minst med att minska antalet ungdomsgraviditeter. Detta gör man bland annat genom att utbilda ungdomar, som i sin tur utbildar andra ungdomar i sex och samlevnad. CARAS erbjuder även gratis medicinsk rådgivning och undersökningar, inte minst till gravida flickor, tar fram utbildningsmaterial och erbjuder ungdomar en plats att träffas, se film och umgås.

– Dessa organisationer spelar en mycket viktig roll då de erbjuder lättillgänglig och skambefriad sexual- och livskunskap samtidigt som ungdomarna får tillgång till förtroligt vuxenstöd och en chans att bygga upp understödjande nätverk, säger Berglund, som är övertygad om att detta är viktiga bidrag till utvecklingen av ungdomars egenmakt som på sikt leder till förändringar.

Kontaktperson Staffan Berglund, professor, tfn: 040–665 79 70

– Kunskap, framtidshopp och medvetenhet om rättigheter och

möjligheter är viktiga faktorer när det gäller att ta makt över sitt eget liv, säger Staffan Berglund, professor i Folkhälsovetenskap.

I samarbete med de lokala ungdomsorganisationerna CARAS och Club en Conexión har han varit verksam i ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt i Nicaragua. Syftet med forskningsprojektet var att öka ungdomarnas kunskaper när det gäller sex och samlevnad samt att förstå förutsättningarna för och mekanismerna bakom ungdomars möjlighet att ta ansvar för sina liv.

DELTAGARBASERAD AKTIONSFORSKNING I deltagarbaserad aktionsforskning, en typ av interaktiv forskning, utvecklas ny kunskap i nära samspel med praktisk verksamhet.

Kunskapen produceras gemensamt av forskare och berörda. Den kunskap som tas fram gemensamt ska ha både samhällelig och akademisk relevans. Dessutom ska kunskapen ligga till grund för praktisk handling i syfte att förändra rådande förhållanden.

Källa: Swedish Interactive Research Association, SIRA

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 27

BEHANDLA OCH VÅRDA.

Tänder

TANDIMPLANTAT VÄXER FAST

För att forskning ska bli framgångsrik och leda till användbara resultat behöver ofta forskargrupper med olika specialiteter samarbeta. Arbetet med tandimplantat är ett exempel på detta. Den kliniska forskningen bedrivs vid Odontologiska fakulteten, medan den prekliniska forskningen, i laboratorier, är förlagd till Fakulteten för Hälsa och samhälle.

Implantatforskning är stort både nationellt och internationellt, men verksamheten vid Malmö högskola är unik.

Titan är det dominerande materialet i tandimplantat. Profes-

sor Ann Wennerberg vid Odontologiska fakulteten studerar hur ytan ska vara utformad för att implantatet ska växa fast bra. En viss ojämnhet behövs för att proteiner och celler från kroppen ska kunna fästa på implantatet. I den kliniska forskningen studeras också kroppens respons och eventuella reaktioner från immunförsvaret. Vid Odontologiska fakulteten sker viss beskrivning av ytstrukturen på implantaten.

I Hälsa och samhälles laboratorier sker ytterligare karaktäri-

seringen av ytans struktur, framförallt med så kallad atomkraftsmikroskopi som ger mycket detaljrik information. Här studeras också processen innan implantatet växer fast. Först kommer det i kontakt med blod och då binds blodproteiner in på ytan. I nästa fas ska celler från vävnaden bindas in och ta över processen. Forskarna studerar i detalj vad som händer i ytskiktet, till exempel hur hårt proteinerna binder till ytan och hur mobila de är.

Forskarna har inlett ett samarbete med Promimic AB för att utveckla en film av hydroxyapatit på implantatet. Hydrox-

28 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

BEHANDLA OCH VÅRDA.

Den goda forskningen och de metodologiska möjligheter som finns gör att internationella forskare söker sig hit och förstärker kompetensen ytterligare.

yapatit är mineralkomponenten i ben. Idén är att filmen ska göra att implantatet växer fast bättre. Denna möjlighet finns tack vare ny teknik för att fästa filmen och kontrollera dess struktur. För att utveckla metoden behöver lämplig tjocklek och partikelstorlek i filmen fastställas. För detta behövs forskarnas bidrag i form av avancerad kunskap, mikroskopi och ytkemisk metodik.

– Implantatforskning är stort både nationellt och internationellt, men verksamheten vid Malmö högskola är unik, berättar professor Thomas Arnebrant från Hälsa och samhälle.

Den goda forskningen och de metodologiska möjligheter som finns gör att internationella forskare söker sig hit och förstärker kompetensen ytterligare.

Kontaktperson Thomas Arnebrant, professor, tfn: 040–665 79 27

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 29

BEHANDLA OCH VÅRDA.

Från molekyl till patient

KRÄM I STÄLLET FÖR PILLER

Det har blivit vanligare att läkemedel tillförs på huden i form av plåster eller kräm. När det gäller nikotinplåster eller medel mot åksjuka eftersträvas ett snabbt upptag direkt i blodet och spridning i hela kroppen. För till exempel smärtstillande läkemedel kan fördelen med applicering på huden i stället vara att behandlingen blir lokal.

Huden är en skyddande barriär för kroppen. För att

skapa ett nytt läkemedel som ska tas upp genom huden krävs god forskningsbaserad kunskap. Vid Fakulteten för Hälsa och samhälle finns en forskargrupp som arbetar med just dessa frågor.

Huden avläser skillnaden mellan ut- och insidan och

transport sker sedan för att utjämna denna skillnad.

Det är oftast fuktigare innanför huden än utanför och därför transporteras vatten ut genom huden. Om skillnaden blir för stor finns en risk för uttorkning och då stänger huden för vattentransport. När kräm med läkemedel i stryks på huden uppstår en skillnad 30 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

med hög läkemedelskoncentration utanför huden, och låg innanför. För att minska skillnaden sker då en läkemedelstransport in genom huden. Det är dessa grundläggande principer som tillämpas på olika sätt vid utveckling av nya produkter. Forskningens syfte är att lära mer om hur transporten av olika substanser genom huden fungerar och hur dessa mekanismer kan styras med nya produkter.

Kunskaperna kan också användas vid utveckling av mjukgörande krämer, till exempel för behandling av eksem. Det är då viktigt att huden blir mjuk utan att den samtidigt görs mer genomsläpplig för allergiframkallande ämnen i vår omgivning. En defekt hud-

BEHANDLA OCH VÅRDA.

barriär ökar inte bara risken för att utveckla eksem, utan kan också kopplas till ökad risk att drabbas av astma.

Inom universitetsvärlden är Lunds universitet en viktig samarbetspartner, men kontakter finns även med andra forskare nationellt och internationellt. Forskningen bedrivs i samverkan med ett flertal företag, däribland ACO Hud Nordic AB och Ytkemiska Institutet AB. Inom projekten bedrivs både grundläggande forskning, som syftar till att öka kunskapen inom området, och ren produktutveckling.

Beroende på vad man vill uppnå, kan samarbe-

Forskningens syfte är att lära mer om hur transporten av olika substanser genom huden fungerar och hur dessa mekanismer kan styras med nya produkter.

tet med företagen se olika ut: • Ett alternativ är att forskaren själv driver processen fram till patent och att ett företag kopplas in först därefter.

• En andra möjlighet är att produkten tas fram av forskaren själv eller i samarbete med företaget. Därefter tar företaget ansvar för patent och övriga processer fram till produktion.

• En tredje variant av samverkan är att ny kunskap tas fram genom forskning, men att forskningsprojektet ligger utanför det samverkande företagets produktutveckling.

Kontaktperson Johan Engblom, docent, tfn: 040–665 74 83 Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 31

BEHANDLA OCH VÅRDA.

Undernäring bland äldre RÄTT KOST LÄKER FRAKTUREN SNABBARE

Många äldre som kommer till sjukhus med höftfraktur är multisjuka och undernärda. Vi vet att undernäringen gör att skadan läker sämre. Dessutom ökar risken för att drabbas av tryckskador.

Fakulteten för Hälsa och samhälle och Ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus, SUS, i Malmö samarbetar för att finna nya sätt att ta hand om dessa riskpatienter.

Projektet syftar till att skapa nya synsätt och rutiner som gör att vården av varje patient blir ännu bättre än idag. Det är också angeläget att all den kunskap som finns om kostens betydelse sprids och används i vården.

– Vår undersökning handlar också om personalens attityder och vilka förutsättningar det finns för att införa nya rutiner, berättar Ewa Idvall som är klinisk professor vid Hälsa och samhälle.

nya kunskapen till den egna erfarenheten och vardagen. Om man vill ha en förändring måste också praktiska förutsättningar skapas. Det kan exempelvis handla om att ta fram aptitliga och näringsrika drycker.

Projektet ovan är ett exempel på det nära samarbete som finns

Hon framhåller att det är många olika förutsättningar som

mellan Skånes universitetssjukhus och Hälsa och samhälle.

Den kliniska professorn och de kliniska lektorer som finns vid Hälsa och samhälle finansieras av, och verkar i, båda organisationerna. Dessutom finns gemensamma doktorander.

måste vara uppfyllda för att förändringen ska nå patienten och påverka tillfrisknandet. Det man först tänker på är att vårdpersonalen måste utbildas och få tillfälle att knyta den

Kontaktperson Ewa Idvall, professor tfn: 040–665 79 58

32 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

BEHANDLA OCH VÅRDA.

Vårdakademin Den som är inlagd på sjukhus behöver både medicinsk behandling och god vård. När det gäller vården är sjuksköterskan en sammanhållande kraft. För att samla och synliggöra vårdforskningen har en gemensam vårdakademi bildats inom Skånes universitetssjukhus, SUS. Vårdakademin är ett tvärprofessionellt nätverk med uppgift att främja forskning och utveckling inom området. Ledamöter är personal från SUS, Malmö högskola (Hälsa och samhälle) och Lunds universitet. Fokus ligger i den patientnära forskningen samt att bidra till att forskningsunderbyggda metoder används i vården. Detta görs bland annat genom att anordna semniarier som når såväl personal inom vården som de som utbildar, till exempel morgondagens sjuksköterskor.

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 33

SAMHÄLLSDEBATTÖRERNA.

Sprutbyte eller HIV

FORSKARNA HAR TAGIT STÄLLNING

Var fjärde artikel som skrevs om Malmö högskola i pressen i september 2010 handlar om verksamheten vid Fakulteten för Hälsa och samhälle. Ofta är det forskare som uttalar sig i aktuella frågor, men ibland ger de sig mer aktivt in i samhällsdebatten.

UNDERHÅLLSBEHANDLING De syntetiska opioiderna metadon och buprenorfin används som ersättningsmedel för personer med ett omfattande heroinmissbruk.

Medicineringen innebär att begäret efter heroin minskar eller försvinner. Tanken är att personen ska bli mottaglig för psykosociala stödåtgärder. Underhållsbehandling har mycket god evidens och bidrar till förbättrad livskvalitet, bättre hälsa, längre liv och minskat narkotikamissbruk för patienten. Även om underhållsbehandling har funnits i Sverige sedan mitten av 1960-talet har den först på senare år blivit politiskt accepterad här.

34 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

SAMHÄLLSDEBATTÖRERNA.

Inom narkotikaforskningen finns två medarbetare som aktivt valt att delta i debatten för att påverka samhällets insatser för, och bemötande av, personer med missbruksproblem. På frågan om vad som fick dem att engagera sig i debatten ger de olika svar. Professor Bengt Svensson, som har 20 års erfarenhet som socialarbetare, utgår från ställningstagandet att den som har problem med missbruk måste få stöd och insatser som är anpassade efter individen och hans/hennes livssituation. Det finns inga standardmodeller som passar alla.

Han ser sig som talesperson för personer som har fastnat i ett drogberoende, och blev forskare för att bidra till att öka kunskapen inom området. Docent Björn Johnson kom in på narkotikafrågor under sitt avhandlingsarbete och blev förvånad över att den vård och behandling som erbjöds inte överensstämmer med vad forskningen förespråkar.

För båda är det, som forskare, självklart såväl att bidra med ny kunskap genom egen forskning, som att förmedla egna och andras forskningsresultat. Forskarna inom området är eniga i många frågor, även om de har olika fokus. Men politiken bygger ofta på moraliska och ideologiska ställningstaganden. Det medför att tonläget i narkotikadebatten är högt.

Bengt Svensson och Björn Johnson menar att vetenskap och professionell kunskap ofta värderas lågt, vilket leder till att löst tyckande tillåts styra samhällets insatser. Åsiktsskillnaderna i stridsfrågorna är ofta inte partiskiljande, utan finns inom de politiska partierna, vilket bidrar till att det är svårt

att få upp frågorna på dagordningen. Reaktioner från beslutsfattarna uteblir ofta, menar de båda forskarna.

Det är svårt att veta vad forskarnas opinionsbildning har lett

till, men det har skett en ökad tillgänglighet av adekvata insatser, som underhållsbehandling och sprutbyte. Dessutom leder debattdeltagandet till att de blir inbjudna till seminarier med politiker och yrkesverksamma och till att pressen skriver artiklar i ämnet.

Ansvarsutkrävande av politiker och ledande tjänstemän är en

viktig aspekt i Bengt Svenssons och Björn Johnsons debattinlägg. De riktar sig ofta till de beslutsfattare som är ansvariga för att personer med missbruksproblem har svårt att få efterfrågad vård, och att insatser inte görs för dem som är inne i ett missbruk.

Kontaktpersoner Bengt Svensson, professor, tfn: 040–665 74 63 och Björn Johnson, docent, tfn: 040–665 76 90

SPRUTBYTE I Malmö, Lund och numera även Helsingborg erbjuds narkomaner att gå till infektionskliniken och byta använda sprutor mot rena.

Detta leder till minskad spridning av HIV och hepatit. Dessutom kan det upprepade mötet med personalen leda till att besökarna blir motiverade för vård för att komma ifrån missbruket.

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 35

PLUGGA I MALMÖ.

UTBILDNINGAR PÅ HÄLSA OCH SAMHÄLLE Forskarnivå Fakulteten har rättigheter att examinera på forskarnivå inom ämnena; Biomedicinsk vetenskap, Hälsa och samhälle, Socialt arbete samt Vårdvetenskap. I dagsläget bedriver sex av doktoranderna sina forskarstudier inom ramen för anställning inom kommun eller region. Detta kan ses som ett erkännande av att fakultetens forskning uppfattas som relevant av viktiga avnämare.

Programutbildningar på avancerad nivå • Biomedical Methods and Technology, Master´s Programme • Kriminologi, masterprogram • Public Health, Master´s Programme • Sexologi, masterprogram • Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar • Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård För mer information se www.mah.se/hs

36 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

Programutbildningar på grundnivå • Biomedicinska analytikerprogrammet • Biomedicinsk teknologi – teknik, ekonomi och ledarskap (TELMah) • Folkhälsovetenskapliga programmet • Kriminologiprogrammet • Psykiatriskt omvårdnadsprogram, psykisk hälsa med inriktning mot särskild problematik • Sjuksköterskeprogrammet • Socionomprogrammet • Äldrepedagogprogrammet Fristående kurser Fakultetens kursutbud utvecklas ständigt, bland annat för att motsvara de behov av vidareutbildning som finns hos yrkesverksamma. Vi har också möjlighet att specialutforma uppdragsutbildningar efter beställning från arbetsgivare. Inom till exempel handikapp- och rehabiliteringsvetenskap har vi ett stort utbud av distanskurser.

PLUGGA I MALMÖ.

PLUGGA I MALMÖ.

Fakulteten utvecklar och fördjupar internationellt samarbete, såväl i utbildning som forskning.

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 37

38 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 39

Fakulteten för Hälsa och samhälle Besöksadress: ingång 49, Skånes universitetssjukhus SUS, Malmö Tfn: 040–665 70 00 www.mah.se/hs