VASEK - Vasaregionen, Tusentals lyckliga berättelser

TUSENTALS

Vasaregionen

Unesco världsnaturarv Korsholm

Vörå

Vasa Lillkyro

Storkyro

Laihela Malax

Korsnäs

© Vasaregionens Utveckling Ab VASEK Vasaregionen: Tusentals lyckliga berättelser Produktion: Mantra Communications, C2 Advertising, Katja Lösönen Oy Tryck: Fram 2012 Första upplagan ISBN 978-952-6622-00-2

020765

TUSENTALS

I BEGYNNELSEN VAR HAVET

Inget annat element har präglat Vasaregionen så starkt

Unescos lista över världsarv.

som havet. Ännu för 500 år sedan var stora delar av da-

Att vattennivån sjunker kan kännas paradoxalt i

gens Vasa täckt av vatten.

en tid då vattenytan riskerar att stiga i stora delar av

För en region som är sprungen ur havet ligger utri-

världen på grund av klimatförändringen. Det pågår en

keshandeln i blodet. Havet har lagt grunden för dagens

politisk kamp för att få stopp på den globala uppvärm-

exceptionellt höga exportsiffror och livliga företagsam-

ningen, men det pågår också en teknologisk kamp. I

het. För hundra år sen förde havet en hel del människor

den kampen är Vasaregionen en global nyckelspelare

som emigranter till Amerika. Havet förde dem också

– här utvecklas teknologi för vindkraft, solkraft, energi-

tillbaka, utrustade med nya idéer och ny kunskap som

effektivitet och smarta elnät.

kunde utnyttjas för affärsidéer.

När du blickar ut över havet i Vasaregionen ser du

grund av landhöjningen, ligger det i invånarnas DNA att

ett landskap som geologiskt sett är alldeles nyfött. Den

anpassa sig efter en föränderlig omvärld. Kanske det är

snabba landhöjningen efter den förra istiden har for-

en orsak till att de hör till de lyckligaste människorna i

mat en natur som är så unik att den finns upptagen på

världen.

Precis som naturen i Vasa är i ständig förändring på

FINA FISKEN. Antalet yrkesfiskare minskar men Tom Blom går emot trenden. För några år sedan började han fiska yrkesmässigt och säljer varje lördag sin fångst vid stranden i Vasa. ”Jag jobbar kvar på mitt gamla jobb på ett tryckeri, men det här är ett sätt att få betalt för min käraste hobby. Kanske jag någon gång i framtiden kan försörja mig enbart på fisket nu när alla tunga investeringar börjar vara gjorda.”

INNEHÅLL Världens lyckligaste folk

10

Om varför invånarna i Vasaregionen har det så sällsynt väl ställt.

Ledande på energi

32

Om hur det kommer sig att Nordens mest betydande kluster inom energiteknologi uppkom just i Vasaregionen.

Levande stenar

54

Om Finlands första världsnaturarv som växer med 150 fotbollsplaner per år.

9

Invånarna i Vasaregionen hör till de lyckligaste människorna i hela världen. Ett självsäkert påstående javisst, men det har statistiska bevis.

GRATTIS! Nya Vasabon Rimma Heinonen kan se fram emot ett långt och bra liv: Kvinnorna längs västkusten lever längst i hela Finland. Rimma får också gratis två språk eftersom hennes mamma Petra är svenskspråkig och pappa Arto finsk. ”Det var viktigt för oss att hitta ett namn som fungerar på båda språken”, berättar mamma Petra Sten-Heinonen.

Natverken ar starka och det ar latt att hitta sammanhang att umgas i.

Vad gör människan lycklig? Den frågan har filosofer,

Det intressanta med den ovanstående listan är att den

vetenskapsmän och vanliga dödliga grubblat över i

lyfter fram livet och verkligheten i Finland och alldeles

alla tider. Också OECD (Organisationen för ekonomiskt

i synnerhet i Vasaregionen. För det första har de flesta

samarbete och utveckling) har grubblat och lagt fram

människorna i Vasaregionen jobb eftersom sysselsätt-

en del statistiska variabler som kan förklara varför

ningen redan länge hört till de bästa i landet. Sedan

människor känner sig tillfreds med livet. Under många

2009 har Österbotten den allra lägsta arbetslösheten

årtionden var bruttonationalprodukten det främsta

i hela Finland (undantaget Åland), efter att i många år

måttet för att avgöra vilka länder och regioner som var

ha legat tvåa i den nationella statistiken.

framgångsrika, men BNP allena säger ganska lite om hur lyckliga vi egentligen är.

Att det är så har främst två förklaringar. Under 2000-talet har ekonomin i Vasaregionen vuxit betydligt

Lyckan kan nämligen inte köpas för pengar. Visst

starkare än i resten av landet, främst på grund av den

finns det en korrelation mellan inkomst och lycka, men

starka energiteknologisektorn. Därför finns det helt

bara till en viss nivå. I sitt projekt Better Life Initiative

enkelt många arbetsplatser till buds. Och hittar öster-

har OECD listat en mängd faktorer som mäter välmå-

bottningen inget jobb så har han för vana att syssel-

ende. På basen av det kan man slå fast att folk tenderar

sätta sig själv. Österbotten är Finlands företagstätaste

att vara lyckliga ifall de har

region med fler företag per capita än någon annan region på fastlandet. ►

– ett jobb – kort väg till jobbet – många och nära sociala relationer – möjlighet att vistas ute i naturen – möjlighet att påverka sitt närsamhälle 13

Det är ändå inte bara jobbet i sig som skapar välmå-

vänner än andra finländare, men det finns faktiskt en del

ende – en avgörande faktor för att man ska trivas med

indicier som tyder på att folk här kanske löper mindre risk

vardagen är att arbetsvägen inte är för lång. Mindre än

att bli ensamma. Nätverken är starka och det är lätt att

en tredjedel av européerna lär vara nöjda med balansen

hitta sammanhang att umgås i.

mellan arbetet och resten av livet och för många äter ar-

Ta nu till exempel den starka fankulturen kring is-

betsvägen upp en stor del av fritiden. Men så icke fallet

hockey- och fotbollsklubbarna, som förenar männis-

i Vasaregionen – här tar sig de flesta till jobbet på 10-

korna över språk- och kommungränser. Vasa Sports

15 minuter och också de som valt att bosätta sig ute på

publiksiffror i ishockey är på en nivå som andra klubbar

landet brukar kunna köra till jobbet på mindre än en halv

utanför storstäderna bara kan drömma om. Stämningen

timme (och nu talar vi alltså om rusningstiden).

på hemmamatcherna är legendarisk, och när det drar

ihop sig till avgörande bortamatcher chartrar fansen tio-

Trots att det bor 110 000 personer i regionen, så är

de utspridda över ett såpass stort område att det sällan

tals bussar för att stöda sitt lag.

blir för trångt. Det torde inte finnas många andra ställen

i världen där det är så lätt att kombinera ett spännande

andra sätt att hitta gemenskap. Att landsbygden är le-

jobb på ett internationellt företag med boende mitt i en

vande är ingen kliché i Vasaregionen. Staden omges av

enastående natur. Och vill man ta sig ifrån Vasa går det

många livskraftiga byar med starka traditioner av ge-

alldeles utmärkt – tack vare den starka exportindustrin

menskap, som tar sig uttryck i till exempel revyteater

är flygtrafiken ovanligt livlig med direkta flyg till flera eu-

och gammaldags marknader. För några år sen valde tv-

ropeiska huvudstäder.

kanalen MTV3 byn Solf söder om Vasa till Finlands lyck-

Och är man inte intresserad av sport finns det många

ligaste by. Valet baserade sig på statistiska fakta, såsom Ensamhet är idag en stor orsak till illamående bland folk

hög sysselsättning och låg kriminalitet. Och Solfborna

i västländerna och därför är många och nära sociala

själva, ja de tyckte förstås att utnämningen var fullstän-

relationer en central ingrediens i lyckan. Det är förstås

digt självklar. ►

vanskligt att påstå att folk i Vasaregionen skulle ha fler 14

HÖG MYSFAKTOR. Det är inte alla tv-program som lyckas föda helt nya språkliga begrepp. ”Det gick inte som i Strömsö” betyder på finska att något misslyckades. I Strömsö blir alla maträtter, allt pyssel och alla byggprojekt alltid lika lyckade. Det svenskspråkiga lifestyleprogrammet har spelats in i Vasa sen 2002 och uppnått närapå kultstatus.

15

Det talas både finska, svenska och en hel del andra

allra flesta talar eller förstår det andra inhemska språ-

språk i Vasaregionen. Andelen utlänningar hör till de

ket, och det är inte ovanligt att konversera så att var

högsta i landet, och de utländska medborgarna är

och en talar sitt eget modersmål. Vasaregionen är en

ovanligt välintegrerade i arbetslivet. Ser du en indier på

av få platser i Finland med en genuin och fungerande

gatan kan du vara nästan säker på att han är ingenjör

tvåspråkighet.

och jobbar på ABB, Wärtsilä eller något av de andra

16

energiteknologiföretagen i staden.

Och vad kan man då dra för slutsatser av allt det här?

Om man räknar bort andelen utlänningar på cirka

Kanske det att de lyckliga invånarna inte lever i sin egen

fem procent är hälften av befolkningen i regionen finsk-

bubbla. Att regionen hör till de områden där det begås

språkig och den andra hälften svenskspråkig. Men de

minst rasistiska brott i Finland är svårt att tolka på

Oppenheten mot omvarlden har gamla anor. något annat sätt än att folk har en öppen och tolerant

De senaste åren har flyttvågen gått i den andra rikt-

attityd mot sin omvärld. Kanske har vi också tvåsprå-

ningen. Tack vare det gynnsamma ekonomiska läget

kigheten att tacka för att främlingsfientliga attityder

har det flyttat många fler människor till Vasaregionen

har svårare att slå rot.

än vad som flyttat härifrån. För invånarna själva har

Öppenheten mot omvärlden har gamla anor i Vasa-

befolkningsökningen inte varit en lika stor överraskning

regionen. För hundra år sen emigrerade en stor del av

som för vissa andra. Statistikcentralen har de senaste

befolkningen till Amerika, och efter kriget sökte många

åren gång på gång varit tvungen att korrigera sina till-

lyckan i Sverige. Många kom sedan hem igen, utrustade

växtprognoser uppåt när det gäller antalet invånare i

med nya idéer och ny kunskap som kunde användas för

Vasa. ►

affärsidéer.

17

BYAGEMENSKAP. Varje år vallfärdar tusentals människor till Stundars klassiska julmarknad, som ordnats i över 30 år. Stundars är ett levande utomhusmuseum och kulturcentrum, som ligger i Finlands lyckligaste by, Solf.

For att man ska ma bra behover inte bara kroppen naras utan ocksa sjalen.

20

Möjligheten att vistas ute i naturen har också betydelse

och på vintern är det väldigt populärt att skida på isen.

för lyckan. I Vasaregionen är naturen ständigt närva-

Många är de stadsbor som helt enkelt brukar ta skidorna

rande och tillgänglig. Regionens huvudstad Vasa är vis-

i handen och promenera ner till stranden.

serligen en genuin stad med hög befolkningstäthet och

Och för att man ska må bra behöver inte bara kroppen

gator i klassiskt rutmönster, men naturen lurar alltid runt

näras utan också själen. Vasa är den stad i Finland som

hörnet. Naturen gör sig ofta påmind i form av en frisk

satsar allra mest pengar på kultur. Här finns två profes-

havsvind när man promenerar längs stadens breda es-

sionella teatrar, en finsk och en svensk, med en sam-

planader (att det finns så många breda esplanader beror

manlagd publik på drygt 100 000 personer årligen. Det

på att man ville minska brandrisken efter den förödande

betyder att varje invånare från spädbarn till hundraåring

branden 1852).

i medeltal går en gång på teater varje år. Vasa har dess-

Att bege sig ut på en båtfärd kräver bara att man går

utom en egen symfoniorkester och flera konstmuseer.

ner till båtplatsen vid stranden, och vill man ut i skogen

Konstscenen hör till de livligaste i landet och det kan vi

är det lika lätt att ta av åt andra hållet. På sommaren

tacka tre stora mecenater för – Frithjof Tikanoja, Simo

finns flera sandstränder på gångavstånd från centrum

Kuntsi och Karl Hedman. ►

GENERÖS MECENAT. Affärsmannen Simo Kuntsi var en passionerad konstsamlare, som samlade på sig en stor mängd verk under sin livstid.

Idag bär muséet för modern konst i Vasa hans namn.

STREETJAZZ ELLER SHOWDANS. Ida Jousmäki och Jenna Koivuranta har som unga vunnit finska mästerskapen i hiphop duo. Efter att ha bott utomlands och i Helsingfors flyttade de tillbaka till sin hemstad för att grunda en dansskola. ”Redan andra året hade vi tusen elever och tjugo lärare på dansskolan Kipinä.

Visst hade vi gissat att det fanns en efterfrågan, men aldrig hade vi trott att det skulle gå så här bra.”

Mojligheten att vistas ute i naturen har ocksa betydelse for lyckan.

24

FESTLIGT. Vasa är en genuin gammal stad med gator i klassiskt rutmÜnster. Det pampiga stadshuset byggdes 1879-1883.

STUDENT-TÄTT. Om du tycker att gatubilden i Vasa är ovanligt ung så är det ingen tillfällighet – var femte invånare studerar på högskola.

12 000 studerande studerar pa tre olika sprak vid sju olika hogskolor.

Sist men inte minst blir folk lyckliga av möjligheten att

gamla, vilket är finländskt rekord. Folk är också friskare

påverka sitt närsamhälle, till exempel genom att delta i

än på andra håll i landet.

politiken, skriva insändare, demonstrera eller hur man nu väljer att uttrycka sina åsikter. Ett tecken på att det

Sommaren 2010 valde den amerikanska tidskriften

politiska livet är ovanligt aktivt är att Vasaregionen i de

Newsweek Finland till världens bästa land. Valet base-

senaste valen haft en av de allra högsta röstningspro-

rade sig på en rad faktorer såsom utbildningssystem,

centerna i landet.

hälsovård, livskvalitet, ekonomi och de politiska förhål-

Hela en tredjedel av invånarna har högskoleutbild-

landena. Det är inte första gången som Finland toppat

ning. Vasa är också en livlig studiestad – var femte per-

en dylik lista – ofta när man mäter konkurrenskraft,

son som kommer emot på gatan studerar på högskola.

jämställdhet eller något dylikt brukar Finland tillsam-

Campusområdena finns nära centrum och det sätter

mans med de andra nordiska länderna placera sig i tä-

sin prägel på hela stadsbilden. Vasa är en universitets-

ten.

stad i ordets sanna bemärkelse.

Och vilken region i Finland var det nu igen som hade

Trots att vi inledningsvis konstaterade att pengar

den lägsta arbetslösheten, där folk lever längst och

inte gör människan lycklig, så gör de knappast folk mer

som hade en av de starkaste ekonomierna? Faktum är

olyckliga heller. Den genomsnittliga invånaren i Vasa

att oberoende av vilken positiv statistisk variabel man

tjänar nästan lika mycket som den genomsnittliga

väljer att ta fram, så ställer sig Vasaregionen i täten.

helsingforsaren, men han blir kvar med betydligt mera

Och om Vasaregionen är en av de starkaste regionerna

pengar i handen. Prisnivån på bostäder är nämligen

i Finland, och Finland är ett av de bästa länderna i hela

bara hälften av vad den är i Helsingfors.

världen så innebär det väl inget mindre än det här: Va-

Ytterligare ett tecken som tyder på att invånarna i regionen har det ganska bra är att de lever längst i hela

saregionen är ett av de allra bästa ställena i hela världen. ●

landet. Kvinnorna i Österbotten blir i medeltal 83,8 år 27

DEN RIDANDE PROFESSORN. Pirjo Laaksonen jobbar som professor i marknadsföring på Vasa universitet. Hon bor på landet 20 minuter från Vasa centrum, tillsammans med sin familj och sin häst Leroy. Laaksonen rider så gott som dagligen. "Här är det möjligt att kombinera ett ambitiöst ridintresse med resten av livet, många av våra grannar har också häst. Jag har sysslat med dressyr sen jag var 11 år och det bästa är att man kan utvecklas ännu i den här åldern."

LEDANDE PÅ ENERGI Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi. Här produceras allt från toppmoderna kraftverk och energisnåla elmotorer till komponenter för vind- och solkraft.

Och allt tack vare en viss Amerikaemigrant som hette John Wickström.

Varje dag åker 10 000 personer i Vasaregionen till jobbet för att bokstavligen hjälpa till att rädda världen. De

EnergyVaasa

är anställda på de 120 företag som är specialiserade

•

120 företag

på energiteknologi. 800 av dem jobbar med forskning

•

10 000 anställda, 1/4 av Finlands

och utveckling inom energieffektivitet eller förnybar

totala arbetskraft inom energi-

energi och många är ledande experter i hela världen i

branschen

sin nisch.

•

Total omsättning ca 4 miljarder euro

I Vasaregionen finns Nordens största koncentration av energiteknologiskt kunnande och energiklustret

•

Exportandel över 70%

växer snabbt – år 2020 kan företagen sysselsätta

•

12% av Finlands totala teknologiexport (befolkningen i Vasa-

20 000 personer.

regionen utgör 2% av Finlands befolkning)

2010-talet präglas av den globala kampen för att stoppa klimatförändringen.

Den kampen blir inte lättare av att världen behöver

Exempel på branscher: elmotorer, kraftverk, komponenter för vind-

mera energi samtidigt som de nuvarande energireser-

och solkraft, eldistribution,

verna sinar och priserna stiger. Utmaningarna är delvis

smarta elnät

politiska, men de handlar lika mycket om en jakt på teknologiska lösningar.

På 2010-talet drivs den globala utvecklingen av stadsregioner som fungerar ganska oberoende av nationalstaterna och deras huvudstäder.

I skärningspunkten mellan de här två trenderna – växande global efterfrågan på energiteknologi och stadsregionernas framväxt – tog Vasaregionen ett jättekliv framåt på 2000-talet. Tack vare energiklustret är sysselsättningen bäst i Finland, och också ekonomin och exporten växer snabbast. ► 32

•

De anstallda i energiklustret hjalper till att radda varlden fran vaxthuseffekten.

33

För att ta historien från början får vi gå över hundra år

som ung och där lärt sig det mesta om ny teknologi och

tillbaka i tiden. Vasa har alltid varit en av Finlands le-

motorer, bland annat genom att vara med och bygga en

dande industristäder med allt från bomullsfabrik och

av världens första bilar i Chicago. När han som ingenjör

ångkvarn till sockerbruk och tvålfabrik.

återvände till Vasa 1906 startade han en motorfabrik

Den första byggstenen i det energiteknologiska

med sin bror Jakob – den första i sitt slag i Finland.

kunnandet lades redan på 1880-talet när Wasa Mekaniska Verkstad började tillverka vattenturbiner. Men

John Wickström är på många sätt en typisk represen-

ännu mera signifikant var en tilldragelse i början av

tant för Vasaregionen. Havet har fört ut folk i världen

1900-talet.

och havet har fört hem dem igen när hemlängtan har

En vacker sommardag 1906 flockades Vasaborna

blivit för stor. Havet har fört in nya människor med nya

på stranden för att beskåda en radikal nyhet: en fiskar-

idéer och havet har fört ut exportprodukterna till nya

båt utrustad med motor och propeller.

marknader.

Folklynnet i Vasaregionen, liksom i Österbotten över

Historien om John Wickström och hans motorfabrik

lag, är svårflirtat. Man är skeptisk mot överheten och

berättar mycket om företagarandan och människorna

påbud utifrån. Nymodigheter tror man på först när man

i Vasaregionen. Parallellerna till dagens värld är tyd-

ser att de fungerar. Så det var en tvivlande skara som

liga. I dag finns efterfrågan på lösningar som sparar

hade samlats kring den motoriserade fiskarbåten. Kun-

energi. För hundra år sedan fanns behov av lösningar

de en motor verkligen få en båt att gå snabbare än ett

som gjorde människor rörligare och ersatte muskel-

par åror?

kraft med maskinkraft. Tack vare den här inställningen

En halv timme senare var tvivlet skingrat. På 25 mi-

når nya idéer ofta Finland via Vasaregionen, och det

nuter hade motorbåten kört en distans som det skulle

handlar inte bara om industri. Pälsfarmer och växthus

ha tagit en och en halv timme att ro.

är exempel på forna tiders nymodigheter som öster-

Båtföraren var också motorns konstruktör – den 36-årige John Wickström. Liksom många andra österbottningar på den tiden hade han emigrerat till Amerika 34

bottningarna importerade och som håller landsbygden levande idag. ►

FRĂ…N MOTORER TILL SOLKRAFT. Vacon, som har tillverkat frekvensomriktare sen 1993, har hittat en ny business i solkraft.

Ari-Jussi Uunila monterade solpanelerna pĂĽ taket till Vacons fabrik.

JOBBAR GLOBALT. Katariina Pukkila-Palmunen är en av många teknologiexperter som valt att flytta till Vasaregionen. Hon kom från ett toppjobb i Helsingfors till ett direktörsjobb på Wärtsilä och är idag VD för KGN Tool – ett av de över 100 globalt inriktade företagen i regionens energikluster. "Jag hade alltid drömt om att leda en egen fabrik och nu har den drömmen gått i uppfyllelse."

MEDVIND. The Switch är ett av de nyaste företagen inom energiklustret. Vindkraften är en ny viktig bransch som redan omsätter 400 miljoner euro i Vasaregionen.

Det finns också andra förklaringar till att energiklustret

slutliga internationella genombrottet för Wärtsilä kom

föddes just i Vasaregionen. Vasas starka traditioner

med den legendariska Vasa 32-motorn som i motsats

som industristad, de hantverksskickliga arbetarna och

till de flesta andra motorer gick på tung brännolja. Det

det förhållandevis trygga läget på västkusten gjorde

var ett billigt bränsle som sparade pengar för rederi-

Vasa till en eftertraktad etableringsort under 1900-ta-

erna efter 1970-talets energikriser.

lets turbulenta år. De två största företagen i Vasare-

gionen i dag, Wärtsilä och ABB, växte i Vasa till följd av

ven av Wärtsiläs utrustning. Företagets snabbast väx-

andra världskriget.

ande segment är motordrivna kraftverk, som erbjuder

Wärtsilä hade 1936 köpt Metvikens Mekaniska

ett perfekt komplement till sol- och vindkraft.

Idag drivs vart tredje fartyg som seglar på världsha-

Verkstad och beslutade under kriget att investera mera i västra Finland. ABB:s föregångare Strömberg tillver-

Det sätt på vilket Wärtsilä utvecklade sin egen motor

kade elektroteknisk utrustning i Helsingfors när kri-

är ett typiskt exempel på hur man jobbar i Vasaregio-

get bröt ut. Företaget ville ha en strategiskt säkrare

nen. Stora nya uppfinningar har sällan gjorts, däremot

fabriksort, och så kom det sig att Strömberg mitt under

är man på internationell toppnivå när det gäller att an-

brinnande krig flyttade en del av produktionen till Vasa,

passa ny teknologi. Precis som John Wickström gjorde

till det som i dag heter Strömberg Park.

på sin tid.

En affärsmässig följd av det här är att många

En viktig vändpunkt inträffade 1954 när Wärtsilä börja-

energiteknologiföretag har förlagt centrala delar av sin

de tillverka dieselmotorer i Vasa. Tillverkningen skedde

produktutveckling till Vasa. Ett av dem är Wärtsilä, ett

först på licens, men företagets ingenjörer var inte nöj-

annat är ABB. Näst efter Nokia är Wärtsilä och ABB de

da med den tekniska kvaliteten, så de började utveckla

företag som satsar de största summorna på forskning

egna modeller. Kännetecknande för den nya Wärtsilä-

och utveckling i Finland. Det säger något om Vasare-

dieselmotorn var den höga energieffektiviteten. Det

gionens betydelse. ► 39

Havet har fort ut manniskorna i varlden och havet har fort hem dem igen med nya ideer.

Den globala ABB-koncernen etablerade sig i Vasa 1988 genom att köpa upp Strömbergs verksamhet, som redan hade genomgått en del fusioner åren innan.

Strömbergs fabriker i Vasa fick därmed tillgång till ett globalt försäljningsnätverk.

folksjälen.

1989 grundades VEO som levererar automationsoch elektrifieringslösningar.

1993 startade en veritabel framgångshistoria när Vacon grundades. Företaget har på 20 år vuxit till

ABB är bland annat världens ledande utvecklare av

en globalt viktig tillverkare av frekvensomvandlare –

smarta elnät – smart grids – och den globala produkt-

apparater som gör elmotorer energieffektivare. Vacon

utvecklingen av teknologin är förlagd till Vasa.

är numera ett börsbolag och en viktig spelare inom

ABB är också en ledande tillverkare av elmotorer,

både vindkrafts- och solkraftsindustrin.

ett nog så viktigt område med tanke på EU:s mål om energieffektivitet. Inte mindre än en tredjedel av all

På 2000-talet har miljöpolitikens krav och det ökande

elektricitet i världen går åt till att driva elmotorer, så

energibehovet i världen varit drivande för affärsutveck-

kan man göra dem mer energisnåla är mycket vunnet

lingen. Där anrika företag som Wärtsilä och ABB steg-

för att bekämpa växthuseffekten.

vis har ändrat inriktning, har start up-företagen direkt tagit sikte på förnybar energiproduktion eller energief-

På 1990-talet var kunnandet i energiteknologi i Vasa-

fektivitet.

regionen så stort att det började yngla av sig i form av

2006 grundades The Switch som tillverkar genera-

nygrundade företag som utvecklade egen teknologi.

torer och omvandlare för vind- och solkraftsindustrin

Österbotten har flest företag per capita i Finland och

och 2008 Mervento som utvecklar nästa generations

Vasaregionen har alltid varit entreprenörsdriven. Trös-

direktdrivna vindturbiner. ►

keln att starta eget är låg och att arbeta hårt ligger i

MODERN TEKNIK. För hundra år sen tillverkades Finlands första motor i Vasa och fortfarade tillverkas motorer i regionen. På bilden ABB:s nya flaggskeppsprodukt. En energieffektiv motor på 11 kW kan årligen minska koldioxidutsläppen med 1,1 ton.

Energiteknologins historia och regionala karaktärsdrag ”På 1700-talet var tjära Finlands första och viktigaste exportvara. Exporten gick från Österbotten och födde en kultur av handel, sjöfart och skeppsbyggnad. Den för Finland viktiga skogsindustrin blev aldrig dominerande i Vasaregionen för att skogen hade huggits till tjära och virke. I stället uppstod en mångfald av annan industri i staden och en stark tradition av småföretag och landsbygdsnäringar i byarna. Tjärbränningens tid var en första lång utvecklingsvåg och den österbottniska modellen med småföretag och industri i många branscher var den andra långa vågen. Den växande globala efterfrågan på energiteknologi gör att energin nu bär den tredje långa vågen i flera årtionden framåt.”

Hannu Katajamäki, professor i regionalvetenskap, Vasa universitet.

1880 Wasa Mekaniska verkstad tillverkar vattenturbiner

1906 Bröderna Wickströms Motorfabrik inleder, som första i Finland, tillverkningen av motorer i Vasa

1880 Början till energiteknologin.

Regionens styrka utgörs av dess uppfinningsrika och företagsamma invånare.

På 1940-talet flyttas tillverkningen av Strömbergs generatorer, motorer och transformatorer till Vasa

1936 Metvikens Mekaniska Verkstad i Vasa blir en del av Wärtsilä

1954 Wärtsilä börjar tillverka dieselmotorer i Vasa

1940 Regionens styrka utgörs av kompetensen och den effektiva produktionen.

1988 Strömberg blir en del av den globala ABBkoncernen

Prognos: 20 000 arbetsplatser

10 000 arbetsplatser

5 000 arbetsplatser

I början av 2000-talet ökar den globala uppmärksamheten för energieffektivitet, ren energiproduktion och bekämpning av klimatförändringen

1993 Vacon inleder tillverkningen av frekvensomriktare

2000 Regionens styrka utgörs av effektivt utnyttjande av teknologin.

2006 Tre innovativa företag (Rotatek Finland, Verteco och Youtility) förenar sina krafter.

Resultatet är The Switch, som levererar teknik för vind- och solkraftverk.

Över 20 000 arbetsplatser inom energiteknologikoncentrationen

Under 2004–2010 växer antalet anställda inom energiklustret från 5000 till 10 000. En stor del arbetar i tekniska yrken.

I koncentrationen finns: • över 120 företag • en total omsättning på över 4 md euro • en exportandel på över 70 % • ca 12 % av Finlands totala export inom den teknologiska industrin

2010 Lösningar till den globala klimatförändringen och det ökade energibehovet.

2020

INDISKA ÅTERFLYTTARE. Munish Maggon från Indien kom ursprungligen till Vasa för att studera i sin ungdom. Efter att ha jobbat utomlands i många år valde han och hans fru Manu att flytta tillbaka till Vasa, där båda nu jobbar på ABB. ”Vi uppskattar lugnet och tryggheten och att vår son kan cykla till skolan själv. Av alla städer vi bott i är det här den enda där vi köpt en bostad och det säger ganska mycket.”

Andelen exportforetag per capita ar hogst i Finland och 70% av produktionen exporteras.

Det är ingen överdrift att säga att Vasaregionen är le-

management-paradigmen går ut på att företag ska

dande i Finland på export: 70 % av produkterna och

koncentrera sig på sin kärnkompetens och utlokalisera

tjänsterna exporteras. Dessutom är andelen export-

annat. I entrepenörsdrivna Vasaregionen är det möjligt

företag per capita högst i Finland och också värdet av

att utlokalisera produktionen till grannhuset, vilket gör

exporten per capita är på finländsk toppnivå.

samarbetet smidigt.

De ledande bolagen i Vasa har alla stark närvaro i

Kring de största bolagen som Wärtsilä och ABB har

Kina där marknaderna finns. All ny produktutveckling,

starka underleverantörer vuxit fram och internationa-

till exempel inom vindkraft och solkraft görs helt och

liserats. Beställarnas krav är tuffa, och den leverantör

hållet med tanke på världsmarknaden.

som klarar dem har goda möjligheter att också hitta

12 % av Finlands hela teknologiexport kommer från

andra globala kunder. I dag är många underleverantö-

Vasaregionen, trots att bara 2 procent av befolkningen

rer i energiklustret exportföretag på egna meriter, så-

bor här. Av energiteknologiexporten står Vasaregionen

som till exempel Mapromec, Leinolat Group och Öster-

för nästan en tredjedel. Man kan med fog säga att Va-

berg Group.

saregionen har blivit en av motorerna för exporten i ett Finland som desperat letar efter ett nytt Nokia.

Ett företag som vuxit kraftig sedan starten 1984 är Citec som i början gjorde teknisk planering åt Wärtsilä, men som idag erbjuder planeringstjänster och teknisk

Vasaregionen liksom övriga Österbotten kännetecknas

dokumentation åt många globala storkunder. Ett starkt

av stark tillit mellan individer, men också mellan fö-

nätverk av underleverantörer är också en stor tillgång

retag. Kundrelationer och partnerskap blir ofta långa

för nya företag som vill etablera sig i Vasaregionen. ►

och stabila. Det är en sund grogrund för de nätverk som är typiska för dagens industri. Ett av de rådande 45

De 10 000 experterna i Vasaregionen jobbar varje dag

avancerad energiteknologi att vara stort. Oljan blir allt

med att lösa vår tids stora utmaningar. Efterfrågan på

dyrare, elektriciteten likaså. Det behövs allt bättre lös-

energiteknologiskt kunnande kommer att fortsätta vara

ningar för höjd energieffektivitet och nya hållbara sätt

stort och den politiska drivkraften stavas 20-20-20;

att producera energi.

EU:s klimat- och energiprogram. År 2020 ska utsläp-

46

pen av växthusgaser ha minskat med 20 procent från

Vasas styrka är att många medelstora globala företag

1990, 20 procent av energin ska produceras med för-

är kopplade samman kring en och samma kunskaps-

nyelsebara källor och energieffektiviteten ska öka med

och teknologibas, som ytterligare förstärks av högsko-

20 procent. Och kraven slutar inte här, ännu mera am-

lorna i regionen.

bitiösa mål planeras för framtiden.

Men också helt oberoende av hur klimatpolitiken ut-

stadsregioner i Finland, som antingen är byggda kring

vecklas de kommande årtiondena, kommer behovet av

ett enda stort företag eller har en splittrad kunskapsbas.

Det här gör att Vasa skiljer sig från de flesta andra

Den klusterliknande näringsstrukturen med ett tiotal

En region som hjälper till att rädda världen från växt-

företag som är stora nog att klara sig själva gör att

huseffekten ska förstås också ha sin egen energiför-

Vasaregionen är välrustad för konjunktursvängningar.

sörjning ordnad enligt hållbara principer. När Vasa ar-

Universiteten och yrkeshögskolorna i Vasa inriktar sig

rangerade bostadsmässa 2008 presenterades en unik

mera och mera på energiteknologi och de som tar exa-

miljövänlig uppvärmningslösning för det nya bostads-

men här får i regel snabbt jobb på studieorten.

området. Värmen samlas upp från havssedimentet och

samtidigt gör man också energi av gasen från en när-

Vasa är en av Finlands studenttätaste städer och de

växande internationella företagen lockar dessutom in

belägen gammal soptipp.

unga mänskor både från andra länder och från andra

regioner. Det leder in den demografiska utvecklingen

att reduceras radikalt då avfallsförbränningsverket

i en positiv spiral. Barnfamiljer och unga vuxna lockar

Westenergy börjar producera el och fjärrvärme. Sam-

kommersiell service och butiker som uppfattas som in-

tidigt tas också världens första förgasningsanläggning

tressanta. Och då blir regionen ännu intressantare att

för biobränsle i bruk vid det lokala kraftverket Vaskiluo-

bo och leva i.

don Voima. ●

Under 2013 kommer regionens utsläpp av koldioxid

47

Halva varlden finns i Vasaregionen: Har bor folk fran over hundra olika lander.

Vasaregionens areal ökar med hundratals fotbollsplaner varje år tack vare en av de snabbaste landhöjningarna i världen. Skärgården finns upptagen på Unescos lista över världsnaturarv.

Det första en ny besökare brukar lägga märke till i Va-

ter att isen smalt bort för cirka 10 000 år sedan började

saregionen är att landskapet är öppet och platt, som

jordskorpan stiga uppåt eftersom isen hade tryckt ner

om en gigantisk ångvält kört över det. När besökaren

den under lång tid.

vänder blicken mot havet kommer han att märka att

Det fascinerande är att landet fortfarande stiger

det är väldigt stenigt. För en utomstående kan det vara

upp ur havet med en hastighet av 8-9 millimeter per

nästan obegripligt att förstå hur det över huvud taget

år. Det kanske inte låter mycket, men när landskapet är

är möjligt att navigera i vattnen eftersom där finns tu-

platt innebär det ganska många hektar nytt land varje

sen och åter tusen stenar. Varje vinter flyttar isen på en

år.

del av stenarna som på våren kan dyka upp på helt nya

ställen. Farleder och sjökort blir snabbt föråldrade och

av de yngsta landskapen på hela jorden. De allra flesta

får ritas om och dras upp på nytt stup i kvarten. Det är

holmar och skär du ser när du blickar ut över havet är

inte för inte som Kvarkens skärgård haft ett skräckinja-

geologiskt sett så unga att de knappt har hunnit läm-

gande rykte bland forna tiders sjöfarare.

na BB. Landskapet är i ständig förvandling: nya stenar

På grund av landhöjningen är Kvarkens skärgård ett

stiger upp ur havet, öar växer ihop med fastlandet och Stenarna liksom det öppna, platta landskapet är en

bryggor måste flyttas längre ut. På en mansålder hin-

följd av den förra istiden, då hela norra Europa var täckt

ner landskapet förändras så mycket att det kan vara

av ett tjockt lager is. Allra tjockast (2-3 kilometer) var

svårt att känna igen på gamla bilder. ►

isen över det område som idag kallas Österbotten. Ef-

ÖPPNA LANDSKAP. På vintrarna kan de vidsträckta åkrarna användas till annat än jordbruk. Här var det snowkite på Söderfjärden, en slätt som uppstod för 500 miljoner år sen genom ett meteoritnedslag.

NYFÖDDA. Holmarna i Kvarkens skärgård är så unga att de knappt har hunnit lämna BB. Den här lilla stugan kallas Nippon – sjömannen som byggde den fick idén när han jobbade i de japanska vattnen.

Kvarkens skärgård • Upptogs på Unescos lista över

världsarv 2006

• Unikt landskap som formats av istiden • En av de snabbaste landhöjningarna

i världen, 8-9 mm per år

• Området växer med 150 fotbolls

planer varje år

55

Allt det här är så unikt att Kvarkens skärgård blev upp-

plötsligt steg upp, satte kikaren mot ögonen och efter

tagen på Unescos lista över världsarv år 2006. Området

en lång tystnad utbrast: ”Som en annan planet!”.

är det enda finländska naturobjektet på Unescos lista,

Ön Replot, där en stor del av världsnaturarvet ligger,

i gott sällskap med till exempel Galapagosöarna, Stora

förbinds med fastlandet av Finlands längsta bro. Det

barriärrevet och vulkanen Teide på Teneriffa.

är alltså fullt möjligt att bo mitt ute i världsnaturarvet

Att få med Kvarkens skärgård på listan var en lång

och samtidigt jobba på ett internationellt storföretag

process som tog nästan tjugo år. Att det till slut gick

i Vasa. För den som vill bekanta sig med världsarvet

vägen berodde delvis på att området delar sin utmär-

erbjuds utsiktstorn, guidade turer och utmärkta vand-

kelse med Höga kusten på svenska sidan, som sedan

ringsleder.

tidigare fanns upptaget på Unescos lista. Det här är ett

Förutom stenarna är det öppna landskapet ett an-

av mycket få världsnaturarv som går över två nationers

nat utmärkande drag inte bara för Kvarkens världs-

gränser. Om landhöjningen fortsätter i samma takt

naturarv, utan för hela Vasaregionen. Och precis som

som idag kommer de två regionerna att ha vuxit ihop

stenarna är flackheten också en följd av istiden. Bland

om ett par tusen år. Idag växer Kvarkens skärgård med

finlandssvenskar kallas Österbotten ofta för Pampas

en areal motsvarande 150 fotbollsplaner årligen.

efter det berömda slättlandet La Pampa i Argentina.

Kör man upp till Vasa från Björneborg längs riksåttan

56

Kanske var det också stenarnas förtjänst att Kvarken

kan det ibland gå flera kilometer utan att man egentli-

efter många om och men äntligen fick sin världsna-

gen behöver vrida på ratten, så raka är vägarna.

turstatus. Den person som skulle utvärdera frågan var

Tack vare det platta landskapet är åkrarna majes-

internationella naturskyddsförbundets kanadensiske

tätiskt stora och de är också bördiga eftersom jorden

representant Jim Thorsell. Det berättas att han i flera

var sjöbotten för inte så länge sen. Jorden har brukats

dagar kördes runt i skärgården, medan värdarna för-

i århundraden och den brukas ännu idag. Lantbruket är

gäves försökte gissa vad han tyckte, men hans ansikte

ingalunda någon utdöende näringsgren i Vasaregionen,

avslöjade ingenting. Inte förrän båten på sista dagen

utan det erbjuder en utkomst åt fyra procent av befolk-

körde igenom ett särskilt stenigt parti, då Thorsell

ningen. ►

Tack vare det platta landskapet ar akrarna majestatiskt stora och bordiga.

LEVANDE LANDSBYGD. Österbotten är en av Europas ledande exportörer av kryddväxten kummin. Tack vare de långa ljusa sommarnätterna får kryddan en unik arom.

58

Det är inte bara isen som format landskapet – söder om

Stränderna i Vasa är fulla av båtplatser och så fort vädret

Vasa ligger den berömda Söderfjärden, en krater som

blir varmt på våren börjar fritidsbåtarna köra omkring på

bildades för över 500 miljoner år sen genom ett stort

kvällar och helger. När regionens invånare vill koppla av

meteoritnedslag. På den tiden låg området på södra

åker de ut till ”villan”, den lokala benämningen för som-

halvklotet eftersom kontinentalplattorna har rört sig en

marstuga. Liksom de flesta nordbor är invånarna i Va-

lång väg sen dess. Söderfjärden är 6 kilometer i diameter

saregionen väldigt förtjusta i sina stugor och tillbringar

och området syns klart från luften eftersom det används

gärna tid där också på vintern. Många har kort väg till vil-

som åkermark. Slätten är också ett populärt tillhåll för

lan, kanske bara några kilometer, men det hindrar dem

flyttfåglar.

inte från att koppla på semesterväxeln under färden ut.

Det platta landskapet till trots kommer lustigt nog

Och när man har nära till sommarstugan är det också

några av de mest framgångsrika alpina skidåkarna i Fin-

möjligt att fortsätta med semestern på halvtid genom att

land från Vasaregionen. Det är ett bra exempel på vad

pendla till arbetet från villan på våren och hösten.

man kan få till stånd med viljekraft och hårt arbete, trots

att de yttre förutsättningarna inte är optimala. Samma

av vatten, och havet fortsätter att sätta sin starka prägel

attityd har fött många framgångsrika företag.

på regionen. Havet och naturen finns inprogrammerade

För 500 år sen var en stor del av dagens Vasa täckt

i befolkningens DNA, oberoende om vi talar om en jordOm det är svårt att ägna sig åt slalom i ett öppet land-

brukare eller om en ingenjör som reser runt i världen 200

skap så är det desto tacksammare att skida terräng. So-

dagar om året.

liga söndagar på vårvintern kan det rentav vara rusning i

skidspåren. Många beskriver det som ren meditation att

en frisk fläkt från havet eller en solglimt i vintermörkret.

skida på isen. Och den som föredrar mer fartfyllda aktivi-

Ibland kan det kännas som om någon högre makt har

teter (och de är många!) kan ta sig en färd över isen med

ett extra gott öga just till den här platsen på jorden: Inte

snöskotern. Också snowkite har blivit mäkta populärt un-

nog med att invånarna är ovanligt lyckliga, Vasaregionen

der senare år.

också en av de allra soligaste platserna i Finland. ●

Naturen gör sig ständigt påmind i vardagen – som

59

Ma tia sK oiv ula

Jo sef i na

Lรฅ n

t rรถ m gs

Ca

lle

Lis a

B

Ak se li

Pu ijo la

o aks La

os

m trö

PÅ TOPPEN. Lustigt nog har Finlands plattaste region producerat några av landets bästa alpina skidåkare, med Andreas Romar i spetsen. Vasa skidklubb har vissa år varit den bästa skidklubben i Finland. Det är möjligt tack vare en attityd där ingenting är omöjligt – samma attityd som också fött flera framgångsrika företag. När den egna lilla slalombacken inte räcker till börjar föräldrarna kuska barnen till fjällen för att de ska få träna.

REKORD IGEN. Finlands längsta bro, Replotbron, för ut till Kvarkens skärgård. Härifrån är det bara ett stenkast till Sverige och om landhöjningen fortsätter i samma takt kommer de två länderna att ha vuxit ihop om 2000 år.

KÄLLOR OCH TACK Texterna i den här boken baserar sig på flera böcker, artiklar och webbsidor. Bland de viktigaste källorna kan nämnas: • Ekot från istiden, Kvarkens skärgård – ett världsarv (Tiina Hietikko-Hautala) • Tillverkat i Vasa, Industri under fyra århundraden (Kari Leinamo) • Professor Hannu Katajamäkis artiklar om regionens ekonomiska historia • Rektor Tauno Kekäles artiklar i Vbl 31.10.2010 och 21.11.2010 • Coastline 2008 ”When energy took the lead” • Hemsidan www.oecd.org • Stor inspiration för infallsvinklar och ämnesval har också hämtats ur Vasaregionens julkalender på adressen livochlust.fi • Den eminenta faktabasen energyvaasa.fi har också varit till stor hjälp.

• Kimmo Saraste och Jonas Kommonen på stadsutvecklingen på Vasa stad har bistått med ovärderlig information.

• Tack också till Österbottens förbund, Österbottens handelskammare samt kommunerna i Vasaregionen.

• Tack till följande personer för stöd och hjälp i skapandet av boken och för aktivt deltagande i regionkommunika tionen: Veli-Matti Laitinen, Tarja Gromow, Matti Jakobsson, Ulla Mäki-Lohiluoma, Sture Udd, Juha Häkkinen,

Mia Brännbacka, Markus Jussila, Katarina Heikius, Stefan Råback, Eva Swanljung, Maria Backman, Rita Kuha,

Marko Honko, Maria Mäkelä, Varpu Rajaniemi, Irina Nori, Heli Haapamäki, Tauno Kekäle och Sari Mäkisalo.

• Och tack till alla personer som medverkar i boken: Tom Blom, Petra Sten-Heinonen, Rimma Heinonen, Ida

Jousmäki, Jenna Koivuranta, Pirjo Laaksonen, Katariina Pukkila-Palmunen, Ari-Jussi Uunila, Manu och Munish

Maggon, Josefina Långström, Matias Koivula, Akseli Puijola, Calle Laakso och Lisa Boström.

• Sist men inte minst vill vi tacka alla företag, beslutsfattare och invånare som på olika sätt gett sin input till boken.

64

ARBETSGRUPP Suvi Markko, Robert Olander, Pekka Haapanen, Mari Kattelus, Johanna Hietikko-Koljonen, Päivi Elina Alasjärvi, Riitta Björkenheim, Tuukka Turunen, Anna Jeanne Söderlund (text), Lars Rosenblad (text), Linnéa Sjöholm (formgivning), Katja Lösönen (bild)

BILDER Katja Lösönen: sidorna 1-15, 22-23, 25-29, 36-37, 44-47, 50-55 och 58-61.

Sid 16-17 Mikko Lehtimäki, 21 Kuntsi/Lehtimäki, 30-31 VEO/Lehtimäki, 35 Roaming Oy/Lehtimäki, 38 The Switch, 41 ABB, 42-43 Mapromec Oy/Lehtimäki, 48-49 Vasa Elektriska/Lösönen, 52-53 Juha Ojanperä, 54 Mikaela Jussila, 57 Anni Kiviniemi, 62-63 Marko Kauppi.

65

ISBN 978-952-6622-00-2