Klimatskärm kontra klimatskal? Boverket har i sin, visserligen inofficiella, översättning av ID 6, se bild 1, använt ordet skal för den engelska termen fabric, se bild 2! I nämnda skrift anges i avsnitt 2.2.1, se bild 3, att skalet utgörs av byggnadsverket inklusive yttre byggnadsdelar och innerväggar med avslutande efterbehandling, men utan tekniska installationer. Denna tolkning motsvarar närmast en byggnad och speciellt dess stomme. En byggnads omslutande area, det vill säga dess ytterhölje (jämför med engelska building envelope, tyska Gebäudehülle och franska enveloppe) har, med undantag för skalkonstruktioner, numera sällan bärande funktion utan ska i huvudsak fungera som ett skydd för byggnadens inre klimat gentemot omgivningens. Skal är således ett olämpligt val, vilket ytterligare förstärks av de skäl som redovisas nedan och i den citerade texten. Ordet fabric förekommer i svenska språket i form av uttrycken fabricera, fabrik, fabrikör och dylikt.
Fabric kan i likhet med Edifice betyda en större byggnad men används företrädesvis i betydelsen Underlying Structure i bemärkelsen Framework, vilket understryker dess bärande/stödjande funktion. Fabric används allmänt inom textilindustrin, se bild 4 och vidare för mer info, för a material that resembles cloth och vars ursprungliga uppgift förmodligen
var att utgöra ett underliggande (ej synligt) stöd för det yttre (utanpåliggande och ofta tunna) tyget för att ge detta stadga och motverka skrynkling. Även inom svensk textilindustri användes, enligt min erfarenhet i vart fall för 50 år sedan, den engelska termen fabric i denna bemärkelse. Termen fabric har tydligen använts i den engelska versionen av ID 6, vilket tyder på att den byggnadstekniska kunskapsnivån i England, textilindustrins vagga, är jämförbar med Boverkets. Ska man nödvändigtvis hämta termer från textilindustrin borde till exempel köldskyddande, regn- och vindtäta ytterplagg vara lämpligare. Det är således Boverket, som har infört begreppet skal och därmed termen klimatskal i Sverige. Okunniga ”energiexperter” är inte sena att uppdatera sitt fikonspråk för att stärka sin ”expertstatus” och möjligheterna att få bidrag ifrån till exempel Boverket. Ett utdrag ur min artikel i Bygg & teknik 5/07, författad april, maj 2007, där jag en passant ger synpunkter på rubricerade termer, återges nedan. Citat:
Klimatskärm kontra klimatskal som tekniskt uttryck för en byggnads ytterhölje
Typen av indatafel har hittills koncentreBild 2.
66
Bild 1:
rats till byggnadens klimatskärm och då ett antal experter de senaste åren istället lanserat uttrycket klimatskal finns det anledning till att ge några synpunkter härpå. Klimatskärmens uppgift är, som namnet antyder, att i första hand underlätta att upprätthålla ett behagligt och om möjligt konstant inomhusklimat oberoende av det rådande yttre klimatet med varierande temperatur, nederbörd och vind. Ordet skal förekommer i samband med till exempel ord som skaldjur, äggskal, fruktskal och dylikt och har i intet fall någon värmeisolerande funktion men väl en Bild 3.
Bygg & teknik 7/11