FOTO SAMTLIGA: BERTIL PERSSON
Reflektionspricka från vältbetong genom överbetong.
Reparationen – pågående spricka intill reparation.
Hålrumskrater. Fortgående spricka i reparation.
Fortgående spricka intill reparation.
mm krävs i detta fall till följd av golvets storlek i syfte att säkerställa golvets rörelsemöjlighet framgent mot nämnda fasta konstruktioner, såväl horisontellt som vertikalt. Där man är beroende av lastöverföring bör kontraktionsfogar utföras med ett inbördes avstånd av mellan fem och sex meter [5]. Kontraktionsfogar synes inte ha utförts i detta fall. Längsta möjliga avstånd mellan kontraktionsfogar vid aktuell plattjocklek är tretton meter, men kontraktionsfogar hade, som sagts, inte utförts [5]. Tvärsgående kontraktionsfogar borde ha utförts och även längsgående kontraktionsfogar med avstånd högst lika med det mellan de tvärsgående kontraktionsfogarna. De längsgående kontraktionsfogarna bör sammanfalla med en längsgående arbetsfog. Till exempel kan var tredje arbetsfog sågas upp. Arbetsfogar synes ha utförts i riklig mängd. Arbetsfogarna synes ha stått öppna över natt. Mellanlägg har förmodligen Bygg & teknik 7/11
inte lagts mot tidigare utförd vältbetong eller asfaltklistring skett mot denna varför sprickbildning har skett okontrollerat kring fogen till följd av vidhäftning mot föregående gjutetapp. Sågning synes inte heller ha skett i arbetsfogen eller asfaltklistring i syfte att undvika vidhäftning mot den tidigare utförda vältbetongen. Med hänsyn till det ovan sagda hade vältbetonggolvet spruckit på ett okontrollerat sätt, i alla riktningar, överallt. Kantförstyvningar. Där punktlast finns nära en rörelsefog bör dessutom en kantförstyvning utföras, vilket i detta fall gäller alla rörelsefogar, eftersom det inte kan förutses exakt var punklaster kan placeras [6]. Kantförstyvning synes ha utförts mellan etapperna. Det är oklart om kantförstyvning har utförts i ytterkanterna av golvet vilket också är ett krav enligt Betonghandboken [6] Blandning, utläggning, fogning och härdning av överbetong. Sammansätt-
ning för pågjutning av 20 mm överbetong ges i tabell 2 på nästa sida. Överbetongen har lagts ut mot en väl vattnat och primerbehandlad vältbetong cirka tio till tjugo dygn efter utläggning av vältbetong. Primerbehandling utfördes på följande sätt: 1. Först ströks en ”vidhäftningsprimer” bestående av polymerdispersion ut. 2. Slurry bestående av cement, sand, polymerdispersion och tillsatsmedel lades ut. Välbetongytan bedömdes dock ha varit för blöt för att överbetongen skulle kunna utföras med gott resultat. Härdning skedde inte heller av överbetongen. Belastning och krympning. Belastning av golvet skedde cirka två månader efter utläggning av överbetong, det vill säga betongen i golvet torde ha nått nära nog sin sluthållfasthet. Tidig belastning torde således inte ha varit orsaken till sprickbildning och hålrum. Krympningen, som är fuktberoende, hade dock inte nått sitt slutvärde vid belastningen. Det kan ta upp till två till tre år tills det att fukten i golvet har kommit i jämvikt med omgivningen och därmed krympning har stabiliserats till ett medelvärde. Krympning hos vältbetong uppgår till cirka 0,10 till 0,15 promille, det vill säga cirka en fjärdedel av krympningen hos normal betong [7]. På 100 meters sträcka skulle således total krympningen efter två till tre år uppgå till mellan 100 000 • 0,1 • 0,001 = 10 mm till 100 000 • 0,1 • 0,0015 = 15 mm. Aktuellt värde på krympningen efter cirka ett halvt till ett år kan kontrolleras genom att mätning av summan av sprickvidder i jämförelse med totalsträckan. Med ledning därav kan därefter en slutprognos på krympningen göras [8], [9], [10]. Problemställningar. Efter en genomgång av utförandet kunde följande problemställningar sammanfattas: 1. Omfattande hålrum och sprickbildning gjorde att vältbetonggolvet inte uppfyllde ställda funktionskrav. 2. Vältbetonggolvet uppfyllde inte heller kravet på god beständighet. 3. Reparationsåtgärder hade varit misslyckade och hade försämrat funktionen hos golvet. 4. Exempelvis hade injektering skett, vilken i stället givit hålrum på omgivande golv. 5. Alternativt hade reparation skett med för starkt/för svagt material vilket endera givit upphov till sprickor i omgivande golv eller i reparationsmaterialet i sig självt.
Genomstansning och böjdragbrott
Vältbetonggolvets uppgift är att fördela punktlaster på en större yta än den kon som bildas i samband med ett genomstansningsbrott av betong (skjuvning) och att genom vältbetongens böjdraghållfasthet förhindra sprickor i underkanten av golvet under stora punktlaster. Om inte sprickvidden kan kontrolleras kan golvet 57