Skydd av betong i kraftigt aggressiv miljö
Olika ämnen har olika nedbrytande inverkan på betong. Syrors aggressivitet bedöms som regel utifrån pH-värde, och kraftig påverkan kan förväntas från syror med pH-värde under 4. Men inte bara pH har betydelse utan även de aggressiva jonernas förmåga att ta sig fram i betongen. Nedbrytning av betong kan också ske i kontakt med svavelväte. Biologiskt svavelväte bildas vid mikrobiologisk nedbrytning av organiska ämnen, och kan förekomma naturligt bland annat i grundvatten. I organiskt avfall ombildas svavelväte till svavelsyra under inverkan av bakterier, svampar och mögel i fuktig miljö. Svavelsyran reagerar med tillgänglig kalk i betongen och nya mineraler som ettringiter och thaumasiter bildas. Dessa mineraler är mer porösa och kräver större plats i betongen vilket resulterar i sprickbildning och söndervittring. För avloppsrör av betong anses detta vara speciellt problematiskt. Inom vissa användningsområden behöver betong således någon form av skyddande tätskikt. Förbehandling av betongen är i detta sammanhang mycket viktig. Beroende på betongytans kvalitet kan olika typer av rengöring och justering Artikelförfattare är Ylva Edwards, tekn dr i vägteknik (från KTH) och arbetar som seniorforskare på Materialgruppen vid CBI Betonginstitutet i Stockholm.
18
FOTO: PIERRE MENS/ØRESUNDSBRON
Betongkonstruktioner utsätts ibland för mer eller mindre aggressiva yttre miljöer med nedbrytande inverkan på beständigheten. Exempel på detta är saltexponering i marina miljöer och saltade vägar, växlande temperaturförhållanden och inte minst exponering för olika kemiska ämnen såsom organiska och oorganiska syror, baser och petroleumprodukter av olika slag. De största beständighetsproblemen i Sverige anses vara frostangrepp och armeringskorrosion. Andra angrepp är sulfatangrepp, havsvattenangrepp, saltangrepp, urlakning och cementballastreaktioner.
Öresundsbron.
krävas i form av åtgärder som slipning, fräsning, blästring, spricklagning och spackling. Betonghud och membranhärdare måste alltid avlägsnas på nya betongytor.
Exempel på aggressiva miljöer
Exempel på olika användningsområden för betong i mer eller mindre aggressiv miljö är broar, garage och parkeringsdäck, djurstallar, djurfodertankar, reningsverk, inom galvaniseringsindustrin, i mejerier, inom pappersindustrin och i biologiska behandlingsanläggningar med hantering av matavfall. Även betongkonstruktioner i simhallar uppvisar skador till följd av miljön. I brokonstruktioner utsätts betongen för inverkan från trafik och klimat, men även för en rad nedbrytningsprocesser under inverkan av vatten, vägsalt och luftföroreningar. Nedbrytningsprocesserna är av mekanisk eller kemisk natur och resulterar i betongskador och armeringskorrosion. Tätskiktets uppgift är således att skydda betongen från i huvudsak vatten- och vägsaltinträngning, så att inte betong eller armering skadas och brons bärighet därmed reduceras.
Garage och parkeringshus tillhör en mycket utsatt typ av betongkonstruktion när det gäller armeringskorrosion. Korrosionen orsakas av klorider från tösalt som bilarna drar med sig in i anläggningen vintertid. Under torra väderförhållanden torkar det tillförda vattnet bort, medan kloriderna stannar kvar och kloridhalterna i betongen ökar för varje säsong. Här behövs täta och slitstarka skyddsbeläggningar på betongen. I djurstallar är betong det dominerande golvmaterialet. Betongen bryts även här
Parkeringsdäck med betongskador till följd av klorider från tösalt. Bygg & teknik 7/11