Figur 5: Flytsättmått för betong nummer 6 som funktion av blandningstid.
egenskaperna för betongen ur de olika satser kunde konstateras i vare sig E-modul (28 dygn: 39,1 GPa) eller hållfasthet (28 dygn: 102 MPa). Om ekvation (6) används erhålls en underskattning ev E-modulen eftersom formeln avser torr betong. Hänsyn till betongens fuktighet vid beräkning av E-modulen tas till exempel genom följande samband (GPa), tabell 12 [4] : Efc,RF ≈ 0,103 • (145 - RF) • (fc)0,00433
•
(RF + 12)
(9)
där RF betecknar betongens inre fuktighet (%).
Sammanfattning och slutsatser
Pilotförsök med bjälklag av betong visade för stor nedböjning. E-modulen för en nyutvecklad betong har därför bestämts. Det torde inte möta några hinder att tillverka denna betong vid vilken betongindustri och arbetsplats som helst i landet. Vid E-modulbestämningen användes ett tiotal provkroppar av vardera nyutvecklad betong medan ett 60-tal kuber har använts vid bestämning av hållfasthetsutvecklingen för enbart en betong, nummer 6. Baserat på laboratoriemätningar och bedömningar av E-modul och hållfasthet för torrlagrad betong kunde följande slutsatser dras: ● Efter ett dygns härdning vid 20 °C erhöll betongen cirka 60 MPa i tryckhållfasthet samt cirka 22 GPa i E-modul. ● Efter 28 dygns härdning vid 20 °C erhöll såväl betongen cirka 100 MPa i tryckhållfasthet samt cirka 33 GPa i Emodul. ● Samband togs fram för beräkning av hållfastheten för betongen vid varierande temperatur och ålder, det vill säga olika mognadsgrad. ● Ungefärliga samband togs fram för beräkning av E-modulen för betongen vid olika temperatur och ålder, det vill säga varierande mognadsgrad. Följande slutsatser drogs från studier av blandningsförhållanden, omräkningsfaktorer och separation: ● Blandningsförhållandena medförde att hållfastheten vid försenad tillsats av mer än tio procent av den totala flytmedelsmängden i betong nummer 6 minskade för en sats i en serie av tre. 62
Tabell 12: Sammansättning och egenskaper i färskt tillstånd hos betong 6 (kg/m3) [14]. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Material Medelvärde StandardVariations, koefficient avvikelse (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 479 3,2 1 Cement Skövde SH Silikastoft Elkem 14,3 0,1 1 Kalkstensfiller G200 134 0,9 1 Baskarp sand B15 200 1,3 1 Baskarp sand B25 67,0 0,4 1 Baskarp sand B55 137 0,9 1 Baskarp sand B70 188 1,2 1 Baskarp sand B95 286 1,9 1 Baskarp sand 1–3 mm 62,3 0,4 1 Kross Sperlingsholm 2–5 mm 678 4,5 1 Flytmedel ACE30 10,2 0,1 1 Vatten 172 1,1 1 Vatten tillsatt 165 1,1 1 Vattencementtal 0,338 0,0 0 Densitet teoretisk 2421 16 1 Densitet uppmätt 2421 16 1 Blandningstid (s) 90, 120 0 0 Flytsättmått (mm) 678 46 7 L-box 0,94 0,01 1 Ballastandel 0,67 0 0 Hållfasthet (150-mm våt kub, MPa) 12 dygn 87,8 3,2 4 28 dygn 101,7 3,4 3 E-modul (100-mm våt cylinder, GPa) 12 dygn 36,9 1,4 4 28 dygn 39,1 1,3 3 Torr E-modul (ekvation (6), GPa) 12 dygn 30,1 28 dygn 34,5 E-modul RF = 60 procent (GPa) 12 dygn 35,3 28 dygn 37,0 E-modul RF = 80 procent (GPa) 12 dygn 39,8 28 dygn 42,2 E-modul RF = 100 procent (GPa) 12 dygn 40,6 28 dygn 43,6
● Omräkningsfaktorn för hållfastheten för kuber av självkompakterande betong förefaller innebära att 150-mm kuber visar högre hållfasthet än 100-mm kuber medan motsatt förhållande råder för normal betong (vibrerad). ● Eventuell separation hos betong gav ingen signifikant påverkan på hållfastheten vare sig efter pumpning eller efter pumpning och slangpassage. ● Signifikant lägre hållfasthet konstateras för betong i pumptråget till följd av separation där. Följande slutsatser drogs efter mätningar av E-modul och hållfasthet på vattenlagrad betong: ● Variationskoefficienten för resultaten var låg för resultaten av betong tillverkad i fyra satser, vilket tyder på en robust betong. ● Inga signifikanta skillnader mellan olika satser konstateras i vare sig E-modul (28 dygn: 39,1 GPa) eller för hållfasthet (28 dygn: 102 MPa).
● E-modulen för våtlagrad betong var, som tidigare känt, betydligt högre än vad som uppmättes för torr betong. ■
Referenser
[1] Bertil Persson (2009). Högpresterande självkompakterande varmbetong. Bygg & teknik. Nr 07/2009, sid. 32–36. [2] Per-Olof Rosenkvist (2007). Mätningar av E-modul och hållfasthet på torra provkroppar. LTH Bärande konstruktioner. Lund. 2007. [3] Tatiana Berglund (1992). Omräkningsfaktorer av tryckhållfasthet för högpresterande betong. Rapport TVBM-5023. LTH Byggnadsmaterial. Lund. 95 sid. [4] Bertil Persson (1998). Quasi-instantaneous deformation of High Performance Concrete. Report TVBM-1016. LTH. Lund. 500 sid. Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 7/10