Trycksatta stigarledningar – nya krav och praktisk utformning I takt med att allt högre byggnader byggs både i Sverige och internationellt aktualiseras frågan om hur tillgång till släckvatten för insats i de högre delarna av byggnaderna ska tillgodoses. Behovet av stigarledningar och trycksättning av dessa måste hanteras i byggnader som är för höga för att pumparna på räddningstjänstens släckfordon ska kunna ge tillräckligt tryck för att tillgodose släckvattenbehovet på de övre våningsplanen. Vägledningen för hur dessa ska utformas i praktiken är dock begränsade och frågan hamnar i gränslandet mellan olika teknikområden vilket visat sig kräva omfattande samordning för att komma fram till fungerande lösningar. Sverige har internationellt sett begränsade erfarenheter av höga byggnader och regler och standarder tar ej fullt ut hänsyn till eller reglerar i detalj hur trycksatta stigarledningar ska utformas. I nu gällande Boverkets byggregler (BBR) anges bara att stigarledningar ska finnas i byggnader mer än åtta våningar och hänvisning ges till Svensk standard SS 3112. Inget nämns om huruvida stigarledningen behöver vara trycksatt över en viss byggnadhöjd eller våningsantal eller vilka tryck eller flöden som ska kunna tas ut vid uttagen. Den svenska standarden avseende stigarledningar som
Artikelförfattare är Mattias Skjöldebrand, brandingenjör utbildad på Statens brandnämnd, och Fredrik Magnusson, brandingenjör utbildad vid Lunds universitet. Båda arbetar på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/11
hänvisas till i BBR anger tydligt att den endast är tillämplig upp till 70 meter/26 våningar och att den endast berör torra stigarledningar. I nya BBR XX, BFS 2011:XX kommer att ställas krav på stigarledningar för släckvatten i trapphus i byggnader med en byggnadshöjd över 24 m. I det allmänna rådet till föreskriften förtydligas vilka arbetstryck och flöden som ska uppnås vid uttaget och att stigarledningar i byggnader mer än 40 m bör vara trycksatta. I det allmänna rådet hänvisas också till samma standard SS 3112 som tidigare versioner av BBR, vilken som tidigare nämnts ej gäller för trycksatta stigarledningar och därmed ej kan användas för vidare vägledning när stigarledningen behöver trycksättas.
Problem
Behovet att trycksatta stigarledningar i medelhöga byggnader utan sprinkler kommer att utgöra ett problem. Ska en separat sprinkler/vattenservis installeras endast för att betjäna stigarledningen? Det kan rimligen inte vara det Boverket avser med revideringen av BBR. En lösning som tagits fram i pågående projekt är en torr stigarledning med trycksättningspump. Vid behov kan då räddningstjänsten öka trycket i stigarledningen om pumpen på släckbilen inte räcker till. Vattenkällan utgörs av det ordinarie brandpostnätet i gata via räddningstjänstens fordon.
Drift och underhåll
I vissa byggnader, exempelvis bostadshus mellan åtta och sexton våningar, kommer
stigarledningen att vara en av få brandtekniska installationer. Idag vet vi att stigarledningar sällan underhålls och att räddningstjänsten inte ens försöker använda den vid insats. Vid inventering av stigarledningar i befintliga byggnader har ett flertal problem identifierats. Problem har funnits dels avseende funktionen kopplat till ett bristande underhåll, och dels avseende dimensioneringen av stigarledningarna – tillräckliga flöden och tryck erhålls ej i högre delar av dessa byggnader. Med inbyggda tryckhöjningspumpar kommer behovet av underhåll att öka, och konsekvenserna av ett fel riskera att bli större än i en vanlig stigarledning. Man kan tänka sig ett scenario där det inte går att få upp något vatten alls om pumpen vägrar starta. I det läget har vi en lösning som är sämre än en ledning utan pump. Vi behöver därför ha en installation som går lätt att underhålla och som tillåter fel på pump och andra aktiva komponenter utan att stigarledningens funktion helt fallerar.
Hur kommer det att bli i praktiken?
Vi ser två huvudtyper av installationer när det krävs trycksatta stigarledningar, våt respektive torr trycksatt stigarledning. Vilken av dessa lösningar som används är beroende av vilka brandtekniska funktioner som finns i övrigt i byggnaden. Våt trycksatt ledning. I höga sprinklade byggnader är en våt (vattenfylld) ledning naturlig då man redan har en separat servis att tillgå. I internationella standarder, exempelvis framtagna av amerikanska NFPA finns utprovade lösningar att som kan väljas. Väljer man att nyttja samma pump för stigarledning och sprinkler kan ett fel få till följd att varken stigarledning eller sprinkler fungerar, därför ska möjlighet finnas att manuellt trycksätta stigarledningen med slang från räddningstjänstens fordon. Torr trycksatt ledning. Det vanligast förekommande trycksatta stigarledningarna kommer att finnas i osprinklade byggnader som är högre än 40 m. I många fall i byggnader på högst 70 m för vilka den än i dag gällande standarden egentligen gäller. Pumpens uppgift är i dessa fall att höja trycket något vid brand i de övre planen. 41