Tabell 3: BerĂ€kningsförutsĂ€ttningar, Wufi Pro 5.0 ââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââ Norr VĂ€derstreck Molnindex * 0,47 Taklutning 27 ° Ort/klimatdata Lund / LTHdata (ett normalĂ„r framtaget av Byggnadsfysik, LTH) TrĂ€andel i isoleringsskikt vid takstol: 3,75 % Tidpunkt vid berĂ€kningens start 1 oktober 20091001 â 20120401 BerĂ€kningens start/slut RF vid berĂ€kningens början (âinbyggd fuktâ) 80 % RF Klimatskalets tĂ€thet â 0,3 l/s, m2 vid ±50Pa Kulör pĂ„ takpannor Svart Inomhusklimat Enligt EN15026 (normalt fukttillskott) Ventilationsgrad i luftspalter 100 oms/h under takpannorna 40 oms/h i luftspalten under rĂ„sponten âââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââ *) Molnindex lika med 0,47 anvĂ€nds för att simulera den effekt som Ă„stadkoms av nattut-
strĂ„lning vid klara nĂ€tter. Molnindex vid ânormalâ molnighet uppskattas till 0,66. Denna strĂ„lningsberĂ€kning ger en högre fuktighet i konstruktionerna Ă€n vid motsvarande strĂ„lningsberĂ€kning med av Wufi tillhandahĂ„llna klimatdata för Norge. Se svenska klimatfilerna i Wufi saknar strĂ„lningsdata, sĂ„ strĂ„lningseffekter mĂ„ste simuleras pĂ„ ett nĂ„got annorlunda sĂ€tt.
nas. DÄ mÀngderna Àr direkt beroende av varandra kan ett samband mellan dem stÀllas upp. Detta redovisas i figur 7. Sambandet visar att om isolertjockleken i tak ökas med 200 mm frÄn 450 mm till 650 mm innebÀr det att man endast kan minska isolertjockleken i vÀgg med 70 mm. Samtidigt ökar den totala mÀngden isolering, i detta fall med sju kubikmeter. Takkonstruktionen som nyttjas i detta berÀkningsexempel Àr ett vÀlsiolerat parallelltak, se figur 8. Takkonstruktionen bÀrs av takbalkar av typen Kerto/limtrÀ eller liknande IWP-produkt. InvÀndigt ytskikt, gips, monteras pÄ en isolerad installationsspalt/glespanel. Konstruktionen ovan isoleras med lösull av mineralull, en venti-
lationsspalt, 25 mm lĂ€mnas. OvanpĂ„ takbalkar monteras rĂ„spont, underlagspapp, isolering samt strölĂ€kt och bĂ€rlĂ€kt för lĂ€ggning av takpannor. En av flera tĂ€nkbara metoder för att minska risken för fuktproblem pĂ„ kallvindar och parallelltak Ă€r att höja temperaturen i underlagstaken och takstolens utsida genom en yttre isolering som lĂ€ggs pĂ„ rĂ„sponten, vilket redovisas i figuren. FrĂ„gan Ă€r nĂ€r en sĂ„dan yttre isolering behövs? Ăr det alltid nödvĂ€ndigt eller ökar behovet av denna Ă„tgĂ€rd nĂ€r passivhus eller dylikt byggs? I ett flertal standardlösningar för passivhuskonstruktioner som föreslĂ„s av materialleverantörer finns idag ingen extra isolering utanför under-
lagstaket, eller annan ÄtgÀrd, trots att taken i övrigt isolerats kraftigt. För att försöka besvara dessa frÄgestÀllningar har fuktberÀkningar utförts i Wufi Pro 5.0, dÀr isolertjocklek pÄ insidan respektive pÄ utsidan om rÄsponten/underlagstaket har varierats. Takisoleringen har varierats frÄn 200 mm till 800 mm isolering, och den yttre isoleringen utanför underlagstaket, har varierats frÄn 0 till 50 mm. Ett litet fuktillskott som motsvarar konvektion av fukt vid lufttÀthet enligt kravspecifikationen för passivhus har simulerats, se berÀkningsförutsÀttningar i tabell 3. Det har dock inte pÄverkat resultatet nÀmnvÀrt. Antagna förutsÀttningarna Àr i mÄnga fall medvetet ogynnsamma för konstruktionen, exempelvis ort och tidpunkt för berÀkningens start, samt effekten av atmosfÀrisk strÄlning, sÄ kallad nattutstrÄlning. DÀremot har inte hÀnsyn tagits till punktlÀckage, till exempel genom det tÀta yttertaket eller genom otÀtheter i den invÀndiga Äng- och luftspÀrren. Materialdata har dÀr det Àr möjligt hÀmtats frÄn leverantörer, men Àven ifrÄn Wufi:s egen databas. Bristen pÄ myndighetsföreskrifter för fuktlaster och andra berÀkningsförutsÀttningar försvÄrar den hÀr typen av fuktsÀkerhetsarbete. Vi redovisar istÀllet de indata vi har anvÀnt, men vill pÄpeka att tills dess att en gemensam standard finns blir det en stor spridning i resultaten frÄn berÀkningar i exempelvis Wufi. Relativa jÀmförelser mellan olika konstruktionsförslag med samma lastförutsÀttningar Àr dÀremot redan nu möjliga att genomföra. Genom att kvantifiera konstruktionens fuktsÀkerhetsnivÄ med hjÀlp av m-modellen samt genomföra transmissions- och effektförlustberÀkningar ges ett gott underlag för slutgiltigt val av konstruktion och isolermÀngd. Dessa resultat kan sÀttas i samband med varandra vilket redovisas i figur 9.
Figur 9: Samband mellan isolermÀngder och fuktrisk för fiktiv villa i Lund, med angivna berÀkningsförutsÀttningar. Bygg & teknik 4/10
27