Tabell 3 Snödjup 2010 enligt SMHI samt beräknad snölast (snödjupet multiplicerat med snödensiteten 280 kg/m³) och snözoner enligt BFS1998:39 och BFS 2006:21 för några kommuner. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Station Max snödjup Beräknad Snölastens Snölastens 2010 [cm] snölast på grundvärde grundvärde enligt BFS enligt BFS mark [kN/m2] 2006:21 1998:39 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lund 29 0,81 1,5 1,0 Osby 52 1,25 1,5 – 2,0 1,5 Ljungby 64 1,54 2,0 – 2,5 1,5 Karlshamn 38 1,06 1,5 – 2,0 1,5 50 1,40 2 1,5 Ronneby (Bredåkra) Kalmar 45 1,26 2,0 – 2,5 1,5 Varberg 45 1,26 1,5 – 2,0 1,0 – 1,5 Borås 67 1,61 2,0 – 2,5 1,5 Jönköping 94 2,26 2,5 – 3,0 1,5 – 2,0 (Flahult) Oskarshamn 82 2,30 2,5 2,0 Lysekil 81 2,27 1,5 1,0 –1,5 Vänersborg 57 1,37 2 1,5 – 2,0 Linköping 68 1,63 2 2,0 (Malmslätt) Kristinehamn 58 1,39 2,5 2,0 Örebro 85 2,04 2,5 2,0 Stockholm 50 1,20 2 2,0 Härnösand 86 2,06 3,5 3,5 Piteå 79 1,82 3,0 – 3,5 3,0 Luleå flygplats 77 1,77 3 3,0
mättes i början av mars en snödensitet på 154 kg/m3 vid 65 cm snödjup. Snölastens grundvärde är snölast på mark och avser att vara karakteristiska värden, det vill säga värden som kan uppnås med en sannolikhet med två procent per år, femtioårslasten. Mätningarna grundar sig på en begränsad mängd stationer från 1907 och framåt. Värdena representerar en kvalificerad bedömning av vad som är rimligt att dimensionera för. Av tabellen kan man utläsa att dimensioneringsvillkoren med avseende på snölast har ändrats. I fyra kommuner har snölasten ökat sedan 1998, i några fall har snölasten minskat. Man kan se att dessa kommuner också är representerade på kartan över ras. Då byggnader står under en lång tid, ofta längre än femtio år finns skäl att anta att en byggnad under sin livstid kommer att bli belastad av den dimensionerande snölasten. Fastighetsägare och förvaltare är inte alltid medvetna om förändringen i bedömningen av snölastens storlek och kan därför inte avgöra när snöskottning av tak är lämpligt. Att välja rätt snözon vid dimensionering är väsentligt. I några kommuner finns mer än ett alternativ. I flera fall har man bedömt den aktuella snözonen vara det lägre värdet, istället för det mer riktiga, nämligen det högre värdet. Kunskap om var gränserna för lokala variationer är har inte inhämtats med följden att konstruktionen varit underdimensionerad reBygg & teknik 4/10
dan från början. I något fall har till och med en snözon använts som inte alls förekommer inom regionen.
Takkonstruktioner med lång spännvidd i ett fack
Byggnader med långa spännvidder, fritt upplagd i ett spann är inte förlåtande vid överlast. Med överlast menas last som ligger över bärverkets verkliga kapacitet. Lastkapaciteten beror på många faktorer, såsom materialegenskaper, dimensione-
ring, tillverkning, montering och underhåll. Fel på någon av dessa kan leda till kollaps. Sekundärkonstruktioner såsom takplåt och/eller takåsar medverkar i det flesta fall som avstyvande delar. Dimensionering för fortskridande ras vid lokalt brott i sekundärkonstruktioner kunde sannolikt i några av fallen förhindrat total kollaps. Det finns också några exempel på att för starka takåsar har verkat som linor och överlastat omgivande primärer då en primär gett vika.
Taklutning
Av den datainsamling vi gjort, är intrycket att det är tak, företrädesvis sadeltak, med lutning noll till femton grader som rasat. För taklutningar inom det spannet behöver man inte dimensionera för osymmetrisk snölast, det vill säga en takhalva med låg last och en takhalva med hög last. Vid genomgång av rasen har nockens placering och riktning i förhållande till den förhärskande vindriktningen vid snöfallet, haft betydelse även för låglutande tak. Har nocken legat vinkelrätt vindriktningen har betydande skillnader i snölast på läsida och lovartsida uppstått. Dock finns det flera takkonstruktioner bland de rasade, som består av två separat delar på var sida om nocken, det vill säga osymmetrin i lasten har inte orsakat oväntade påkänningar. För vissa typer till exempel sadelfackverk har det dock varit ogynnsamt.
Takytornas betydelse
Av allt att döma har takytans storlek betydelse när det gäller variationer av snömängder på taket. Vind, oavsett vindriktning på stora tak, orsakar mer snödrift på stora tak än på mindre. Rörlig last på kontinuerliga sekundärkonstruktioner som bärande takplåt och åsar är inte något man normalt dimensionerar för. På stora tak kan detta leda till lokala överlaster, medförande hål i ytbärverket. Är sekun-
Bild 3: Fortskridande ras.
13