Armerad jord – en lösning med drag Jord är det konstruktionsmaterial som en geotekniker främst har att arbeta med. Detta innebär att man endast i begränsad omfattning kan bestämma vilka materialegenskaper man kan få. En typisk egenskap hos jord är emellertid att den praktiskt sett helt saknar draghållfasthet. Den mycket begränsade draghållfastheten har jord dock gemensamt med ett av våra vanligaste konstruktionsmaterial, nämligen betong. I betongsammanhang är det idag ingen som funderar över hur man hanterar denna begränsning, utan betong är i många sammanhang nästan identiskt med ”armerad betong”. Armeringen i betongen har i de allra flesta fall just uppgiften att tillföra betongen draghållfasthet. Att armera jord är emellertid ännu inte lika vedertaget, även om effekten är minst lika påtaglig. Eftersom jord inte är ett ”tillverkat material” är det emellertid inte alltid självklart hur man installerar armeringen. Just detta skiljer de idag två vanligaste varianterna av armerad jord, nämligen jord armerad med geonät/geotextilier samt jordspikning. Armerad jord kan användas i en rad tillämpningar, och är ofta ekonomiskt fördelaktigt. I de fall där man bygger upp sin jord, till exempel genom fyllning, används huvudsakligen geonät/geotextilier som armering, medan jordspikning används i de fall man schaktar fram en slänt, se bild 1 och 2. I denna artikel beskrivs endast jordarmering med geonät närmare.
både som armering och som fasadelement. Nätarmerade slänter ersätter i många fall stödmurar av betong, vilka dels oftast är väsentligt dyrare, dels ger de armerade konstruktionerna möjlighet till en betydligt trevligare arkitektur. En armerad vägg är väsentligt starkare än vad man kanske tror. Den är till och med så bärkraftig att en grundläggning av en bro på toppen av den armerade slänten/väggen kan utföras. Detta koncept har i USA tillämpats på ett stort antal broar, vilka ersatt tidigare uttjänta broar. Då detta skett i befintligt läge har tidsaspekten varit avgörande, och metodiken har ingått i ett större koncept benämnt ”Rapid bridge construction”, där själva brobanan i många fall utgjorts av prefabricerade ele-
Artikelförfattare är Bernhard G Eckel, Norconsult AB, Göteborg, och Leif Jendeby, Vägverket, Göteborg.
ment av höghållfast betong. En fördel med denna typ av bro, upplagd på sina armerade anfang, är att man inte får någon sättningsskillnad mellan bron och de anslutande bankarna.
Bild 1: Armering med geonät i byggd slänt.
Bild 2: Armering genom jordspikning i schaktad slänt.
Nätarmerad jord
Nätarmerad jord utförs genom att nät av plast successivt läggs in i en fyllning under det att fyllningen läggs ut och packas. Näten läggs horisontellt på ett utfyllt lager, och typiska vertikala avstånd mellan näten är 0,3 till 1 m. Härigenom kan slänter göras mycket branta, ja till och med vertikala. Näten kan antingen ansluta till en frontmur av mursten, eller så kan näten utformas som så kallad wrap-around. Vid wrap-around-teknik så viks näten upp i fasaden och sedan bakåt in i slänten (se principiellt utseende i bild 1). På detta sätt kan geonätet fungera Bygg & teknik 1/10
ILLUSTRATIONER, SAMTLIGA: LARS SIMONSEN, NORCONSULT
21