Figur 8. Genererade volymförändringars samband med initial lagringstäthet, spänning och skjuvtöjning i omgivande jordmaterial, efter Viking, Green & Nilsson (2001).
het är den teoretiska ansatsen av friktionskraften, Rc, som genereras i spontlåset, vilket också har en stark koppling till entreprenörens installationsförfarande. Vid ett förenklat betraktelsesätt av vibrator-spont systemets mekanik antas vibrator och spontplanka uppföra sig som en stel kropp. Stel kropp i detta sammanhang innebär att vibrator och spontprofil rör sig simultant med samma förskjutningsamplitud och ac-
celeration. Ett antagande som under genomförda fältförsök visar sig vara ett rimligt antagande med tanke på problemets komplexitet. Vibroutrustningens teoretiska drivkraft/kapacitet, Fd, består av de två vibrogenererade krafterna, statisk överlast, Fo, och dynamisk drivkraft, Fv, samt beaktandet av verkningsgrad η. Där Fd varierar sinusformat i tiden med drivfrekvensen, f
(figur 9a och 9b). Spontplankans penetrationsrörelse u(t) är en nedåtriktad sinusformad förskjutning som är korrelerad med drivkraften, Fd, i tiden (figur 9c). Det dynamiska mantelmotståndet, Rs, (figur 9d) växlar i rum och tid mellan positivt och negativt och är korrelerad med profilens upp- och nedåtgående förskjutning. Spetsmotståndet, Rt, varierar likaså i tidoch rum mellan noll och max. Rt är också Figur 9: Förhållandet mellan drivkraft, drivrörelse, dynamiskt spets- och mantelmotstånd, efter Viking, Green & Nilsson (2001).
18
Bygg & teknik 1/10