Arbetsmiljöverket pĂ„ objekten leder ofta till att det mĂ„ste göras nya arbetsberedningar, arbetsmetoden Ă€ndras och skaffas fram arbetsutrustning. VĂ€ntan pĂ„ transporterna med arbetsutrustning och den tid det tar att fĂ„ den monterad och besiktigad innan den kan tas i bruk, Ă€r ineffektiv och oekonomisk. Om vi Ă€r rĂ€tt informerade utförs flertalet byggprojekt enligt sĂ„ kallad Lean-process. Det innebĂ€r att i kedjan frĂ„n det att fönsterenheterna levereras pĂ„ byggarbetsplatsen, för vidare transport till fönsteröppningen, för att dĂ€r lyftas för inpassning i karm, fĂ„r det inte ta för lĂ„ng tid. Fördelen med att riskbedöma varje arbetsmoment redan frĂ„n början, och lĂ€mpligen skriva in i arbetsmiljöplanen en beskrivning av hur hanteringen av fönsterpartierna ska utföras, minskar onödig tidsspillan frĂ„n byggtiden. Tunga fönster kan gott ingĂ„ i den punkt i arbetsmiljöplanen som handlar om Ă„tgĂ€rder vid âmontering och nedmontering av tunga byggelementâ. Byggherren sparar mycket möda och besvĂ€r om de projektörer som denne vĂ€ljer har arbetsmiljökunskaper och inte bara kompetens inom sitt specifika Ă€mnesomrĂ„de. Arkitekten som nĂ€rmaste rĂ„dgivare och expert till byggherren behöver inte bara kunna rita in fönstrens storlek, form och placering pĂ„ byggnaden, utan Ă€ven ha insikt om vad som krĂ€vs för att fĂ„ dem pĂ„ plats. Det innebĂ€r att skapa goda
Bygg & teknik 8/13
förutsÀttningar för bra utformning och materialval, redan frÄn början. Arkitekten behöver i tidigt skede ta med i berÀkningen vad varje enskilt fönster vÀger, dess format och om det kan delas i mindre enheter. Vi skulle gÀrna se att det i bygghandlingarna stÄr hur det ska gÄ till att praktiskt utföra fönstermontagen pÄ stora som smÄ objekt. Vi förvÀntar oss att det framöver kan framgÄ att fönstren inte ska bÀras via trapphus, eller via för smÄ personhissar utan att det planeras för bÀsta möjliga val av teknisk arbetsutrustning för inlyft i byggnaden och montaget. Du som Àr byggherre och ni andra som medverkar i planeringen och projekteringen behöver bidra med era kunskaper för att möjliggöra att det redan vid upphandlingen avtalas och förs in i dokumenten, vem som ska ordna fram arbetsutrustningen. Att ta sig tid att undersöka, riskbedöma, ÄtgÀrdsplanera och kontrollera utfallet pÄ ÄtgÀrderna under byggprocessen pÄ objekten Àr lönsamt. NÀr man sedan tar med erfarenheterna till nÀsta projekt sparar det tid, pengar och förebygger arbetsskador. SÀkert förhindrar det ocksÄ onödiga förseningar i framtida byggprocesser. Det fÄr inte byggas in svÄrigheter att utföra ett arbete till exempel fönsterputsning och byten av glasrutor i bruksskedet som medför onödiga risker för belastningsbesvÀr.
Vi Ă€r inte emot stora fönster â vi Ă€r emot att arbetet utförs med manuell hantering
Arbetsmiljöverket förstĂ„r att det Ă€r viktigt med kreativitet för att fĂ„ till attraktiva byggnader. Ibland kan kreativiteten och skaparglĂ€djen orsaka en verklighet pĂ„ byggena som inte alltid Ă€r den bĂ€sta för arbetsmiljön, nĂ€r det gĂ€ller att ordna en sĂ€ker och sund arbetsplats. VĂ„ra inspektörer arbetar stĂ€ndigt med att inspektera byggarbetsplatser och stĂ€lla nödvĂ€ndiga krav pĂ„ Ă„tgĂ€rder och informera om vikten att förebygga olyckor och ohĂ€lsa. Vid vĂ„ra inspektioner i etableringsskedet stĂ€lls krav bĂ„de pĂ„ byggherre och entreprenörer. Det kan leda till omprojektering om bristerna Ă€r för omfattande och innebĂ€r att det Ă€r dĂ„lig arbetsmiljö för: â arbetstagare under byggnadstiden â de som ska arbeta i de fĂ€rdiga lokalerna â de som tillfĂ€lligt ska utföra arbete med fönstren under bruksskedet. Det systematiska arbetsmiljöarbete mĂ„ste fungera oavsett om man Ă€r arbetsgivare eller byggherre. Fönstermontage utförs av mĂ€nskliga resurser. De behöver rĂ€tt hjĂ€lpmedel och arbetsmetoder för att inte skada sig sjĂ€lva och materialet. RĂ€tt belastning stĂ€rker men det ska vara i lagom dos, frekvens och intensitet. â www.byggteknikforlaget.se
39